SE527409C2 - Arrangemang vid fordonssäte, samt förfarande för tillverkning av sådant fordonssäte - Google Patents

Description

25 30 527 409 expandera så att dynoma kan formas till önskade dimensioner och önskad elasticitet.

Fordonssäten som är tillverkade genom s.k. direktinskumning är idag vanliga på marknaden. Fördelen med direktskummade säten är att de är kostnadseffektiva. Av denna anledning är de vanligt förekommande i låg- och mellanklassbilar. Vid direktskumning hålls PUR-skummet direkt i den aktuella stolens klädsel, vilken i sin tur är placerad i botten på ett skumningsverktyg.

För att denna process skall ge tillfredsställande resultat krävs att sätets klädsel är tät, så att den på så vis förhindrar att skummet tränger upp på ytan i samband med skumningen.

En sådan täthet i sätets klädsel är dock en nackdel sett ur komfortsynpunkt då den vid användning isolerar kroppen hos en sittande i det aktuella sätet.

Närmare bestämt förhindras då luft från att transportera bort värme och fukt då en person sitter i sätet. Detta problem är särskilt allvarligt i samband med den typ av sätet som är inrättade att kunna ventileras, vilket är alltmer vanligt förekommande i dagens fordon. Sådana säten är alltså av komfort- och säkerhetsskäl inrättade för ventilering genom inblâsning eller utsugning av luft med hjälp av en fläkt. Vid fallet med inblâsning av luft leds tillförd luft genom sätet och ut mot den person som sitter i det aktuella sätet. Vid fallet med utsugning av luft leds luften istället från den person som sitter i det aktuella sätet in genom sätet.

Vid ventilerade säten fördelas den inblåsta eller utsugna luften via en eller flera kanaler som är upptagna i komfortskummet och som står i förbindelse med en fläkt som lämpligen är placerad på undersidan av respektive säte och som då kan inrättas att blåsa in eller suga ut luft. På komfortskummet anbringas också normalt ett luftfördelande material vilket företrädesvis har en porös trådig struktur och är utfört av relativt tunna fibrer som är relativt glest placerade i en osymmetrisk tredimensionell nätstruktur så att en fördelning av luft som tillförs materialet sker. Detta luftfördelande material komprimeras ej nämnvärt då 0000 0 0 0 0000 000 0 0 00 0000 00 0000 00 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 00 00 00 0000 00 10 15 20 25 30 (ri Nr \'l -i> CI» \Cl 3 någon sätter sig i stolen, varför dess funktion då ej påverkas nämnvärt i detta tillstànd. Det luftfördelande materialet medger vidare luftflöde såväl längs som tvärs sitsdelens huvudsakliga utsträckning.

Ett ventilerat fordonssäte innefattar vanligen ett luftfördelande material på komfortskummet som positioneras så att det åtminstone täcker den öppning eller de öppningar som föreligger i komfortskummet. Ovanpå det luftfördelande materialet finns vanligen ett värmeelement anordnat, lämpligen ett vänneelement med elektriska ledare som är placerade mellan tvâ skyddande materialsikt.

Mot bakgrund av ovanstående kan konstateras att ventilerade fordonssäten kräver en luftgenomsläpplig klädsel, lämpligen i form av perforerad läder eller tygklädsel av speciell sort. Detta krav medför dock ett problem eftersom det står i direkt motsats till önskemålen vid den ovan beskrivna skumningsprocessen som alltså kräver en tät klädsel.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFlNNlNGEN: Ett huvudsakligt ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett förbättrat arrangemang vid fordonssäten där ovannämnda problem löses.

Detta ändamål uppnås med ett arrangemang enligt efterföljande patentkrav 1, det vill säga en anordning av i inledningen nämnt slag, vilken kännetecknas av att nämnda arrangemang innefattar ett skikt som är anbringat på den sida av klädseln som är vänd mot nämnda skummaterial, vilket skikt är skumningsprocess för bildande av nämnda skummaterial. tätande för komponenter som utnyttjas vid en Ovanstående ändamål uppnås också med en integrerad enhet av i inledningen nämnt slag, vilken kännetecknas av att nämnda enhet innefattar ett tätskikt som är tätande för komponenter som utnyttjas vid en 10 15 20 25 30 527 409 skumningsprocess för bildande av nämnda skummaterial, samt även ett luftfördelande materialskikt och/eller ett elektriskt värmeelement.

Ovanstående ändamål uppnås också med ett förfarande av i inledningen nämnt slag, vilket kännetecknas av att förfarandet innefattar anbringande av ett skikt på den sida av klädseln som är vänd mot nämnda skummaterial, som utnyttjas vid en vilket skikt är tätande för komponenter skumningsprocess för bildande av nämnda skummaterial.

Med uppfinningen uppnås vissa fördelar. Till exempel möjliggör uppfinningen att s.k. direktskumning kan utnyttjas vid fordonssäten av den typ som är inrättade för ventilering. Detta möjliggörs i sin tur genom att den sida av klädseln som är vänd mot det inre skummaterialet försedd med ovannämnda tätande skikt, d.v.s. detta skikt blir då tätande för de komponenter som utnyttas vid en skumningsprocess för att bilda själva skummaterialet.

FIGURBESKRIVNING: Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas i anslutning till föredragna utfönngsexempel samt de bifogade figurema, där Figur 1 är en förenklad perspektiwy av ett fordonssäte enligt uppfinningen; Figur 2 är en tvärsnittsvy som särskilt visar ett övre parti av en sits i det uppfinningsenliga fordonssätet; Figur 3 är en tvärsnittsvy som särskilt visar ett mellanparti av en sits i det uppfinningsenliga fordonssätet; Figur 4 är en tvärsnittsvy som särskilt visar ett nedre parti av en sits i ett fordonssäte enligt uppfinningen; och 0000 0 0 0 0000 000 0 000 0000 00 Il 0000 0 0 0 0 0 0 0 0 n 0 0 0 0 0 0 0 0000 00 0 00 0000 00 0 0 0 I 0 0 n 0 0 0 0 0 0 0 0 00 00 00 0 10 15 20 25 30 527 409 Figur5 är en tvärsnittsvy av en altemativ utföringsform av uppfinningen.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER: Enligt vad som visas i figur 1 har uppfinningen företrädesvis sitt användningsområde i samband med ett fordonssäte 1. Figur 1 är en förenklad perspektivvy av fordonssätet 1, vilket innefattar en sitsdel 2 och en ryggstödsdel 3. Beskrivningen som följer är inriktad på sitsdelen 2, men konfigurationen enligt följande beskrivning kan även tillämpas på ryggstödsdelen 3.

Sitsdelen 2 har en sitsklädsel 4 som definierar en ovansida av sitsdelen 2, d.v.s. en yta som är vänd mot en sittande i sätet 1. På motsvarande sätt har ryggstödsdelen 3 en ryggstödsklädsel 5 som definierar en yttterligare yta som är vänd mot en sittande i sätet 1.

En klädsel består normalt av själva ytmaterialet för klädseln, d.v.s. ett materialskikt av exempelvis läder eller textil som är nännast den sittande i det aktuella sätet, samt ett ytterligare "backing"-skikt. Det sistnämnda skiktet har en tjocklek som normalt är av storleksordningen 2-10 mm. l de fall dessa två skikt utnyttjas är de laminerade och bildar således tillsammans ett klädselmaterial. I det följande används begreppen "k|ädsel", "sittklädsel" och "ryggstödsklädsel" för att beskriva dels ytmaterial utan sådant backing-skikt samt även laminerade klädselmaterial innefattande ytmaterial och backing- skikt.

Nämnda sitsdel 2 är normalt tillverkad genom så kallad kallskumning, vilket är en förut känd tillverkningsmetod för framställning av mjuk, elastisk skumplast, vanligen polyuretanskum (PUR). Kallskumning är vanligt förekommande vid tillverkning av stoppningsmaterial för dynor, madrasser etc., och baseras på att vissa fömtbestämda komponenter blandas och reagerar tillsammans så att uppskumning sker. Reaktionen sker vd relativt 00 0000 0000 0 0 0 0 0 0 0 0000000 0 0 0 0 0 0 0 00 00 0000 00 0 000 40 0000 00 0000 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 10 15 20 25 30 låg temperatur, lämpligen i ett speciellt utformat formgivningsverktyg. Vid kallskumningsprocessen sker en "jäsning" varigenom det färdiga plastmaterialet bildas i formen. Den färdiggjutna detaljen kallas vanligen komfortskum. Denna skumningsprocess är i sig förut känd och beskrivs därför inte i detalj här. Åtminstone sitsdelen 2 är för ökad komfort utrustad för ventilering. Detta sker genom inblàsning eller utsugning av luft, företrädesvis utsugning. vilket kommer att vara den variant som beskrivs fortsättningsvis. För detta ändamål är sitsens klädsel 4 på åtminstone ett delområde 4a utformat pà så vis att den medger passage av sådan luft. Delområdet 4a indikeras i figur 1 med streckade linjer. Sådan luftgenomsläpplighet hos klädseln 4 kan uppnås genom att den i delområdet 4a är t.ex. är utformad som ett perforerat läderskikt altemativt utformad som en relativt glest vävd textilstruktur. Olika sätt att uppnà luftgenomsläppligheten i delområdet 4a är tänkbara inom ramen för uppfinningen. Likaså kan delområdet 4a utformas på olika sätt vad beträffar dess placering och dimensioner. Det delområde 4a som visas i figur 1 är en schematisk framställning av den generella principen att sitsklädseln 4 i enlighet med uppfinningen åtminstone delvis är luftgenomsläpplig. De delar av klädseln 4 som ligger utanför delområdet 4a är företrädesvis lufttäta.

Principen för ventilering kan tillämpas även pà ryggstödsdelen 3. Analogt med vad som anges för sitsens klädsel 4 kan då ryggstödets klädsel 5 utformas med ett delområde 5a som är luftgenomsläppligt, varvid de delar av ryggstödets klädsel 5 som omger delområdet 5a företrädesvis är lufltäta. l det följande kommer ventilering av sitsdelen 2 att beskrivas. Luft kan då sugas från ett område vid sitsdelens 2 ovansida, d.v.s. kring området vid den person som sitter i det aktuella sätet, och vidare in till och genom sitsdelen 2 via det luftgenomsläppliga delområdet 4a. Enligt vad som kommer att beskrivas mer i detalj nedan förs luften genom sitsdelen 2, närmare bestämt genom upptagna kanaler (framgår ej av figur 1) i kornfortskummet i sitsdelen 2. Luften förs vidare cool I a Utan non Q I O COD o 0 o 0 1 a 1 I O Q O O I 0 1 nu on 0000 OI n. solo ol 0400 oo o: coon 0 O 0 0 o 0 I I I I I o o I n o o O. I 10 15 20 25 30 527 409 o o n ø 0 Q ou via en fläkt (framgår ej av figur 1) på sitsdelens 2 undersida och vidare ut till den omgivande atmosfären.

Uppfinningens grundprinciper kommer nu att beskrivas med hänvisning till figur 2, 3 och 4, som är tvärsnittsvyer som visar ett övre parti, ett mellanparti respektive ett nedre parti av sitsdelen 2. l figur 2 visas sitsdelens 2 klädsel 4 med dess delområde 4a. Deiområdets 4a position indikeras schematiskt med streckade linjer i figur 2. Vid en fordonsstol som baseras på användandet av en sugande fläkt kommer ett luftflöde att styras i huvudsak i den riktning som indikeras med en pil i figur 2. När det gäller nedanstående beskrivning av uppfinnlngen skall vidare noteras att själva tillverkningsprocessen innefattande skumning görs med de olika delama i sitsdelen 2 vända uppochned, d.v.s. med klädseln 4 placerad på ett underlag (som senare kan placeras i ett skumningsverktyg när skumning av sätet skall göras). Vidare är beskrivningen inriktad på tillverkning av ett säte 2 som är inrättat dels för ventilering, men också för temperering. För temperering av sätet 2 är det försett med ett värmeelement 6, vilket pà i sig känt sätt innefattar ett mönster av elektriskt ledande element, t.ex. elektriskt ledande motståndstràdar i form av en värrneslinga som är inrättat för anslutning till en (ej visad) temperaturstyrenhet. Värmeelementet 6 är lämpligen uppbyggt av två bärarskikt av luftgenomsläppligt material som innesluter nämnda elektriskt ledande element och på så vis bildar en laminatliknande bärarstruktur som är inrättad att monteras under sätets 2 klädsel 4. I enlighet med känd teknik är värrneelementet 6 inrättat att anslutas till en strömmatningsenhet (visas ej). Till värrneelementet 6 hör också en temperatursensor (visas ej) av i sig känt slag ansluten till Med hjälp av temperatursensom kan ett värde pà temperaturen vid värrneelementet 6 som är nämnda strömmatningsenhet. detekteras. På så vis kan reglering av värrneelementets 6 temperatur medges i beroende av aktuell temperatur och inställda börvärden avseende önskad temperatur för det aktuella sätet. Uppbyggnaden av värmeelement för fordonssäten samt principema för temperaturberoende Värmereglering av sådana vänneelement äri sig förut kända och beskrivs därför inte i detalj här.

' ' I 2 l .- _ Q O I I 10 15 20 25 30 ;~ 527 409 Med hänvisning till figur 2 kan en tillverkningsprocess enligt uppfinningen inledas med att klädseln 4 läggs pà ett (ej visat) underlag, som kan placeras i ett skumningsverktyg. I detta utgångsläge är alltså klädseln 4 uppochned jämfört med vad som visas i figur 2. Närmast klädseln fästs värrneelementet 6 med sin bärarstruktur av luftgenomsläppligt material. På värmeelementet 6 läggs därefter ett skikt av luftgenomsläppligt material och luftfördelande material 7. Det luftfördelande materialet 7 kan vara ett s.k. "spaced-material, d.v.s. med en porös trådig stmktur som är utfört av relativt tunna fibrer som år relativt glest placerade i en osymmetrisk tredimensionell nätstruktur så att en fördelning av luft som tillförs fibemätet sker. Lämpligen väljs ett material där fibrema har en sådan spänst att materialets form huvudsakligen vidmakthålls då det utsätts för belastning. Fibrema skall heller inte vara sköra så att de går av då de utsätts för belastning, utan vara spänstigt återljädrande, så att den deformation som materialet genomgår då det utsätts för belastning återgår då belastningen avlägsnas. l Som altemativ till s.k. ”spaced-material kan andra luftfördelande material utnyttjas, t.ex. ”SD-växf, gummerat hàr, retikulerat skum, s.k. tvärstående fibrer eller andra lämpliga fibrer. Uppfinningen är inte begränsat till något specifikt material utan kan realiseras med de material som är lämpliga för att ge den beskrivna luftfördelande funktionen hos det luftfördelande materialet 7.

Det luftfördelande materialet 7 medger luftflöde såväl längs som tvärs sitsdelens 2 huvudsakliga utsträckning, samt luttflöde i däremellan liggande riktningar. Begreppet "luftfördelande material" används i detta sammanhang för att beskriva vissa egenskaper, främst att det är huvudsakligen inkompressibelt när en àkande har satt sig i sätet, samt att det medger en styming av luft åtminstone i en riktning huvudsakligen längs det plan i vilket det ärorienterat.

Det luftfördelande materialet 7 kan på vissa utvalda områden vara försett med ytterligare materialskikt, limskikl, tyglager el.dyl., för att på så vis lokalt 10 15 20 25 30 527 409 9 begränsa genomströmningen av luft. På. så vis kan ventileringen av fordonssätet styras så att en hög grad av genomströmmande luft tillåts på vissa delar av sätet medan en lägre grad av genomstömmande luft sker på andra delar. Det ytterligare materialskiktet definierar då ett luftflödesstyrande skikt, varvid graden av luftgenomsläpplighet kan då styras genom valet av tjocklek hos nämnda materialskikt.

Enligt uppfinningen fästs det luftfördelande materialet 7 på klädseln 4 eller pà vämreelementet 6 med hjälp av ett lämpligt adhesiv, som företrädesvis sträcker sig huvudsakligen längs den yttre kanten hos det luftfördelande materialet 7.

Således tillses att det luftfördelande materialet 7 inte görs helt lufitätt. Adhesivet kan altemativt utformas som ett lager med lämplig perforering, för att att skapa en hàlbild som i sin tur medger ett lämpligt awägt luftflöde.

Utanpå det luftfördelande materialet 7 limmas sedan ett tätsklkt 8, lämpligen i form av ett nonvowen-material, med ett heltäckande adhesiv. Ett syfte med tätskiktet 8 är att tillse att det PUR-skum som kommer att tillföras (se nedan) fäster mot tätskiktet 8. Det ska alltså inte vara alltför glatt, utan skall ha en struktur som medger att de komponenter som utnyttjas för bildande av PUR- skummet fäster vid en efterföljande skumningsprocess. Andra typer av exempelvis vävda syntetfiberskikt och liknande material kan användas som altemativ till ett nonwoven-material. Ett huvudsakligt ändamål med tätskiktet 8 år att utgöra ett tätande lager för de komponenter som utnyttjas vid en skumningsprocess för bildande av skummaterialet.

Figur 3 motsvarar figur 2 men visar ett mellanparti av sitsdelen 2 med ett antal stavar 9 som finns anordnade i det verktyg som används för att genomföra skumnlngsprocessen av sitsdelen 2. Dessa stavar 9 definierar - efter att skumningsprocessen har avslutats - ett motsvarande antal genomgående kanaleri komfortskummet, d.v.s. mellan sitsdelens 2 ovansida och undersida. Dessa genomgående kanaler används då för att ventilera bort luft från sitsdelens 2 ovansida under drift. Stavama 9 tätar mot tätskiktet 8 10 15 20 25 30 i527 4Û9f 10 med hjälp av ett lätt tryck, eventuellt i kombination med en (ej visad) tätring.

Vid den efterföljande skumningsprocessen kommer skummet att förhindras att nä det luftfördeiande skiktet 7, värrneelementet 6 och klädseln 4, eftersom tätskiktet 8 då fungerar som en spärr i detta avseende. l det tillstànd som visas i figur 3, d.v.s. med tappama 9 på plats, sker lämpligen skumningen av sätet. När därefter tappama 9 avlägsnas kommer kanaler 9a att bildas, enligt vad som visas i figur 4. Lämpligen tas också upp hål i tätskiktet 8, vid de positioner som motsvarar respektive kanals 9a anslutning till tätskiktet 8, för att medge luftflöde genom respektive kanal 9a.

Figur 4 motsvarar således figur 3 men visar också ett andra skikt 11 av luftfördeiande material. Figur 4 visar också hur kanaler 9a bildas efter att de ovannämnda stavama har avlägsnats. Detta materialskikt 11 anordnas genom att insatser med viss höjd, t.ex. ca 10 mm, tillhandahålls i skumningsverktyget, över hàlbilden eller stavomrädet. På så vis bildas en kavitet 12 i skummet där det andra skiktet 11 av luftfördeiande material kan placeras. Nämnda andra skikt 11 sluts av ett ytterligare lufttätt material 13 såsom nonvowen med adhesiv eller något plastmaterial.

Vidare finns en gummibälg 14 ansluten mot nämnda skikt 13 av lufttätt material. För detta ändamål finns en öppning upptagen i skiktet 13, vid positionen för gummibälgen 14. En fläkt 15 är dessutom anordnad vid gummibälgen 14. Enligt vad som nämnts ovan är fläkten 15 lämpligen av sugande typ, d.v.s. den genererar ett flöde av luft från sitsdelens 2 yta och .ner genom sitsdelen 2 via det första luftfördeiande materialet 7, kanalema 9a som definieras i skummet (varvid luftflödet går i den riktning som indikeras med pilar i figur 4) samt genom det andra luftfördeiande materialet 11.

Genom det andra luftfördeiande materialet 11 samlas luftlödet via kanalema 9a upp och förs vidare via fläkten 15. noen nu Qcca I o 0 n a o 0 0 0 0 J Oo 0000 U o .con too 0 0 o to 0 0 1 0 10 15 20 25 30 527 499 11 Uppfinningen är inte begränsad till enbart sugande fläktar utan kan altemativt realiseras med en fläkt som är av blåsande typ.

Genom den ovan beskrivna uppfinningen möjliggörs en skumningsprocess för sitsdelen 2 som ger möjighet att utnyttja en klädsel 4 av ett material som är luftgenomsläppligt, d.v.s utan att det finns en risk att de komponenter som bildar skummaterialet läcker igenom klädseln 4 under skumningsprocessen.

Detta möjliggör således att s.k. direktskumning kan utnyttjas vid ventilerade fordonssäten.

Enligt en särskilt aspekt av uppfinningen kan denna implementeras som en integrerad enhet som är på förhand tillverkadroch som innefattar åtminstone det ovannämnda tätskiktet 8 (jfr. figur 2-4) tillsammans med ett luftfördelande materialskikt 7 och/eller ett värmeelement 6. Lämpligen kan dessa skikt vara laminerade på förhand med lämplig adhesiv, t.ex. enligt de principer som beskrivs ovan. På så vis fàs en kompakt leveransenhet som kan levereras till en tillverkningsprocess för skumning av sätet, d.v.s. leveransenheten läggs dä ner i en klädsel, varefter skumning sker. Därefter kan ytterligare luftfördelande material 11, tätskikt 13, bälg 14 och fläkt 15 (jfr. figur 4) monteras.

Enligt en ytterligare utföringsform kan uppfinningen inrättas för att anpassas till den typ av fordonsstol där luft inte kan ledas rakt genom sitsdelen, vilket kan vara aktuellt av packningsskäl. Denna altemativa utföringsforrn visas i figur 5 och baseras på att den ventilerade luften leds längs ett plan med utsträckning i huvudsakligen samma riktning som det luftfördelande materialet 7'. Tätskiktet 8' samt det luftfördelande skiktet 7' enligt denna utföringsforrn bildar då en förlängning med utsträckning bortom klädselns 4 ovansida. Denna förlängning kan bilda en "svans"-liknande förlängning 16 med lämplig utsträckning och lämpliga dimensioner, till vilken fläkten 15 med sin gummibälg 14 finns ansluten. Luftflödet följer då den riktning som finns indikerad med pilar i figur 5. 10 15 20 25 30 %527 409 12 Enligt en tredje utföringsform, som inte visas i någon figur, kan det övre luftfördelande skiktet 7 (jfr. figur 2) utelämnas. På så vis får man ett mer kostnadseffektivt arrangemang.

Temperering av sitsdelen 2 kan ske med hjälp av det ovannämnda värmeelementet 6. Altemativt kan temperering ske i forrn av kompletterande anordningar för nedkylning av tillförd luft, vilket t.ex. kan vara aktuellt i de fall där en blåsande fläkt används. Ett s.k. Peltier-element kan utnyttjas i sådana fall.

Värrneelementet 6 innefattar på ett sätt som äri sig förut känt ett mönster av elektriskt ledande element som t.ex. kan utgöras av elektriskt ledande motståndstrådar i form av en värmeslinga, alternativt andra former av elektriskt ledande element, exempelvis kolfibertrådar. De elektriskt ledande elementen kan läggas i olika konfigurationer, t.ex. i form av en regelbunden slinga, ett rutnät eller ett antal huvudsakligen parallella trådar.

Vidare kan ovanstående utföringsfomier, som tidigare nämnts, även tillämpas på en till sätet 1 hörande ryggstödsdel 3, vilken enligt vad som visas i figur 1 också kan vara inrättad för ventilering genom inblåsning eller utsugning av luft till ryggstödsdelens 3 klädsel 5. eller från åtminstone en luftgenomsläppligt område 5a i Enligt en ytterligare utföringsform kan en enhet med tätskikt samt - luftfördelande material och/eller värmeelement (avsedd att utgöra en integrerad enhet att placeras innanför en klädsel) positioneras helt eller delvis innanför en klädsel utan att anslutningar till genomgående kanaler i komfortskum eller till en fläkt föreligger. Med andra ord fås då en enhet som kan anbringas (t.ex. genom limning) lokalt under en klädsel för att uppnå en naturlig luftcirkulation och/eller en uppvärrnningsfunktion, utan att en fläkt behöver utnyttjas för att dessutom suga eller blåsa luft. 10 15 20 527 409 13 Uppfinningen är inte begränsad till vad som anges ovan, utan olika utföringsforrner är möjliga inom ramen för patentkraven. Exempelvis är inte uppfinningen begränsad till de fordonssäten som innefattar vänneelement, utan kan också tillämpas i de fall där inget sådant värmeelement föreligger.

Lämpligen tillämpas uppfinningen i samband med fordonssäten, men även andra typer av säten kan i princip vara aktuella.

För ovannämnda utföringsforrner kan den kanal eller de kanaler där luften leds genom komfortskummet utformas på olika sätt beroende på aktuell sätestyp och uppställda krav avseende ventileringsfunktionen.

Enligt en ytterligare variant av uppfinningen kan sätet förses med en (ej visad) närvarosensor av känt slag som syfiar till att detektera eventuell närvaro av en person eller ett objekt (t.ex. en bamstol) i det aktuella sätet. En sådan närvarosensor kan utnyttjas för att styra funktionen hos en lufikudde i fordonet, så att exempelvis luftkudden avaktíveras om det finns en bakåvänd bamstol i att aktivera en sätet. Närvarosensom kan också användas för päminnelsesignal för användandet av bilbälte.

Claims (11)

10 15 20 25 30 527 4o§ H PATENTKRAV

1. Arrangemang för ventilerat fordonssäte (1) med en sitsdel (2) och en ryggstödsdel (3), vilket fordonssäte innefattar en lufmenomsläpplig klädsel (4; 5) som är avsedd för sitsdelen (2) och/eller ryggstödsdelen (3) och som är inrättad att medge genomströmning av luft, samt ett inre skummaterial, k ä n n e t e c k n at a v att arrangemanget innefattar en enhet (6, 7, 8) som utgörs av en integrerad och på förhand tillverkad leveransenhet innefattande ett tätskikt (8) som är tätande för komponenter som utnyttjas vid en skumningsprooess för bildande av nämnda skummaterial. samt även ett Iuftfördelande materialskikt (7) och/eller ett elektriskt värmeelement (6), varvid nämnda integrerade enhet (6, 7, 8) är anbringad på den sida av klädseln (4) som är vänd mot nämnda skummaterial med nämnda tätande skikt (8) vänd mot skummaterlalet.

2. Arrangemang enligtpatentkrav 1, kännetecknat därav,att nämnda luftfördelande materialskikt (7) åtminstone lokalt är försett med ytterligare material som är inrättat med viss tjocklek som i sin tur väljs i beroende av önskad luftgenomströmning vid positionen för nämnda materialskikt (7).

3. Arrangemang enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n at d ä r a v att nämnda tätande skikt (8) är av ett nonwoven-material.

4. Arrangemang enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n at d ä r a v att nämnda skummaterial innefattar åtminstone en genomgående kanal för nämnda genomströmning av luft.

5. Anangemang enligtpatentkrav4, kä n netecknat d ä ravattdet innefattar ett ytterligare luftßrdelande materialskikt (11) anordnat på undersidan av nämnda skummaterial. 10 15 20 25 30 527 409 lf

6. Arrangemang enligt något av patentkrav 1-4, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att nämnda tätskikt (8') och nämnda luftfördelande mater1'alskikt(7') definierar en förtängning (16) med utsträckning bortom klädselns (4) yta.

7. Arrangemang enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n at a v att nämnda skummaterial utgörs av skummad polyuretan.

8. Fordonssäte (1) innefattande anangemang i enlighet med något av föregående patentkrav.

9. Fordonssäte (1) enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n at d ä r a v att det innefattar en sugande fläkt (15) anordnad på undersidan av nämnda fordonssäte (1) och inrättad för utsugning av genom fordonssätet (1) strömmande luft.

10. Integrerad enhet (6, 7, 8) avsedd för montering i ett vantilerat fordonssäte (1 ) med en sitsdel (2) och en ryggstödsdel (3) samt med en luftgenomsläpplig klädsel (4; 5) som år avsedd för sitsdelen (2) och/eller ryggstödsdelen (3) och som är inrättad att medge genomströmning av luft, samt ett inre skummaterial, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda enhet (6, 7, 8) utgörs av en integrerad och på förhand tillverkad leveransenhet som innefattar ett tätskikt (8) som är tätande för komponenter som utnyttjas vid en skumningsprocess för bildande av nämnda skummaterial, samt även ett luftfördelande materialskikt (7) och/eller ett elektriskt vänneelement (6).

11. Förfarande för tillverkning av fordonssäte (1) med en sitsdel (2) och en ryggstödsdel (3), vilket förfarande innefattar skumning av ett skummaterial i anslutning till en luftgenomsläpplig klädsel (4; 5) som är avsedd för sitsdelen (2) och/eller ryggstödsdelen (3) och som är inrättad att medge genomströmning av luft, k ä n n e t e c k n at a v att förfarandet innefattar anbringande av en enhet (6, 7, 8) som utgörs av en integrerad och på förhand tillverkad leveransenhet innefattande ett tätskikt (8) som är tåtande 527 409 /ø för komponenter som utnyttjas vid en skumningsprocess för bildande av nämnda skummaterial, samt även ett lufifördelande materialskikt (7) och/eller ett elektriskt värmeelement (6), varvid nämnda integrerade enhet (6, 7, 8) anbringas pà den sida av kiädseln (4) som år vänd mot nämnda skummaterial med nämnda tätande skikt (8) vänd mot skummaterialet. 10 15 20 25 30 527 409 f? Med hänvisning till figur 2 kan en tillverkningsprooess inledas med att klädseln 4 läggs på ett (ej visat) underiag, som kan placeras i ett skumningsverktyg. I detta utgångsläge är alltså klädseln 4 uppochned jämfört med vad som visas i figur 2. Nännast klädseln fästs värrneelementet 6 med sin bärarstruktur av luftgenomsläppllgt material. På värmeelementet 6 läggs därefter ett skikt av luftgenomsläppligt material och luitfördelande material 7. Det luftfördelande materialet 7 kan vara ett s.k. “spacef-material, d.v.s. med en porös trådig stmktur som är utfört av relativt tunna fibrer som är relativt glest plaoerade i en osymmetrisk tredimensionell nätstruktur så att en fördelning av luft som tillförs fibemätet sker. Lämpligen väljs ett material där fibrema har en sådan spänst att materialets form huvudsakligen vidmakthålls då det utsätts för belastning. Fibrema skall heller inte vara sköra så att de går av då de utsätts iör belastning, utan vara spänstigt återtjädrande, så att den deformation som materialet genomgår då det utsätts för belastning återgår då belastningen avlägsnas. Som altemativ till s.k. "spaoef-material kan andra luftfördelande material utnyttjas, t.ex. ”SD-väv", gummerat här, netikulerat skum, s.k. tvärstående fibrer eller andra lämpliga fibrer. Uppfinningen är inte begränsat till något specifikt material utan kan realiseras med de material som är lämpliga för att ge den beskrivna lultfórdelande funktionen hos det luftfördelande materialet 7. Det luftfördelande materialet 7 medger luftflöde såväl längs som tvärs sitsdelens 2 huvudsakliga utsträckning, samt luftflöde i däremellan liggande riktningar. Begreppet ”luftfördelande material" används i detta sammanhang för att beskriva vissa egenskaper, främst att det är huvudsakligen inkompressibelt när en åkande har satt sig i sätet, samt att det medger en styming av luft åtminstone i en riktning huvudsakligen längs det plan i vilket det är orienterat. Det luflfördelande materialet 7 kan på vissa utvalda områden vara försett med ytterligare materialskikt, limskikt, tyglager el.dyl., lör att på så vis lokalt