SE526772C2 - Skärverktyg med serrationskopplingsytor samt förfarande för framställning av dessa - Google Patents

Description

N ß 20 25 30 35 526 772 2 platta skären genomgående utformade med en slät undersida, varvid skären monterades i säten eller s.k. skärlägen med dels en plan botten mot vilken skärets undersida anpressa- des, dels en eller flera sidostödytor, mot vilka skärens sidoytor ansattes. På senare tid har emellertid användning- en av samverkande serrationskopplingsytor av ingressvis an- givet slag vunnit insteg inom verktygsindustrin.

Teknikens ståndpunkt I patentlitteraturen är olika utföranden av serra- tionskopplingsytor tämligen rikt beskrivna. Se exempelvis US 6 102 630, WO 99/19104, WO 99/10105, WO 97/16276, SE 9702500-l, AU 213 925, US 5 810 518, WO 02/055243 och WO 03/080280. Gemensamt för de genom dessa dokument kända serrationskopplingarna är att ásarna och rillorna är dels jämnhöga, nämligen såtillvida att hjässorna på samtliga åsar är belägna i ett gemensamt första plan, som är paral- lellt med ett andra plan, i vilket samtliga rillors bottnar är lokaliserade utmed hela sin längdutsträckning, dels jämnbreda såtillvida att àsarnas flankytor eller flanker på ömse sidor av en rilla - oavsett om de är plana eller del- vis välvda - sträcker sig parallellt med varandra utmed rillans hela längd. Detta innebär i praktiken att samver- kande åsar, som är fastkilade i varandra då verktygsdelarna är hopkopplade, erhåller yt- eller linjekontakt utmed åsar- nas eller flankernas hela längdutsträckning.

I teorin är flankerna på ásarna i varje kopplingsyta idealiskt plana eller raka utmed hela sin längdutsträckning och positionerade i exakta vinklar och lägen relativt var- andra och de samverkande ásarna i ett kopplings- eller gränssnitt. Vid praktisk tillverkning av verktygens grund- kroppar respektive skär (något som sker på olika ställen) kan emellertid uppstå små formfel och måttavvikelser, som medför att kontaktställena eller -ytorna mellan àsarnas flanker etableras på ett okontrollerat och otillfredsstäl- lande sätt, då kopplingsytorna förs till ingrepp med var- andra vid skärets montering i skärläget på grundkroppen.

Härvid kan inträffa att verklig flankkontakt uppstår på ett oregelbundet och icke förutsebart sätt i kopplingssnittet, 5 2 6 7 7 2 íïí Éfï- Ilšï - Ilšf ïÃÉï 3 t ex genom att den ena eller båda flankerna på en eller - flera av de åsar, som ingår i skäret, erhåller partiell U o; coon oo fo.. n... ' o I l c nan o kontakt enbart med toppdelarna av flankerna på de omgivande àsar som ingår i skärlägets kopplingsyta. Detta kan bland 5 annat få till följd att gränssnittet mellan skäret och skärläget helt enkelt skjuvas av genom att materialet i hjässpartierna på skärlägets åsar ger vika. Vidare uppstår stundom vinkelfel, såtillvida att närbelägna flanker kan erhålla olika vinklar, varigenom glipor uppstår mellan de- 10 samma. Ävenledes kan förekomma delningsfel. Konsekvenserna av okontrollerad och medioker kontakt mellan åsarna i ett gränssnitt kan bli vådliga då verktyget arbetar med höga varvtal. Exempelvis kan en för fastspänning av skäret an- ordnad skruv utsättas för avsevärd dragbelastning och 15 sträckas till följd av att åsarna i respektive kopplings- ytor rör sig relativt varandra; något som kan leda till att skruven brister och skäret lossnar från grundkroppen. Det kan även förekomma att åsarna i det vanligtvis hårda mate- rialet i skäret spricker. 20 Uppfinningens syften och särdrag I en första aspekt tar föreliggande uppfinning sikte på att undanröja ovannämnda nackdelar hos tidigare känd teknik och skapa ett förbättrat skärverktyg. Ett grundläg- 25 gande syfte med uppfinningen är därför att skapa ett skär- verktyg med ett kopplings- eller gränssnitt, som har för- bättrad precision, närmare bestämt genom att minimera ris- ken att smärre tillverkningsfel leder till en oprecis loka- lisering av skäret i skärläget. Med andra ord skall serra- 30 tionskopplingsytorna medge en stabil och geometriskt välde- finierad fixering av skäret i skärläget. Ett ytterligare syfte är att skapa ett verktyg med ett kopplingssnitt som möjliggör framställning av jämförelsevis tunna skär utan att dessa löper påtaglig risk att spräckas eller klyvas 0 oo Unn 35 under användning. Ännu ett syfte med uppfinningen är att 0 skapa ett skärverktyg vars skär kan fixeras pá ett exakt sätt utan att kopplingsytorna nödvändigtvis behöver slipas.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det grundläggande syftet medelst de särdrag som är angivna i patentkravets 1 10 15 20 25 30 35 526 7 72 .ia_š._;í 4 kännetecknande del. Fördelaktiga utföranden av det uppfin- ningsenliga skärverktyget är vidare definierade i de osjälvständiga kraven 2-9.

I en andra aspekt hänför sig uppfinningen även till en verktygsdel i form av en grundkropp och/eller en för en dylik grundkropp avsedd underläggsplatta. Särdragen hos denna verktygsdel framgår av patentkravet 10.

I en tredje aspekt hänför sig uppfinningen till en ytterligare verktygsdel, nämligen i form av ett skär. Sär- dragen hos det uppfinningsenliga skäret framgår av patent- kravet ll.

Dessutom hänför sig uppfinningen till ett förfarande vid framställning av för skärverktyg avsedda serrations- kopplingsytor av det aktuella slaget. Särdragen hos detta förfarande framgår av patentkravet 12.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Fig 1 en förenklad perspektivvy av ett skärverktyg i form av en fräs, Fig 2 en åtsärat från ett skärläge ingående i verktygets grundkropp, Fig 3 verkande serrationskopplingsytor ingående i skäret resp. skärläget, Fig 4 grundkroppen i dessas hopkopplade tillstånd, Fig 5 en förstorad längdsektion genom skärlägets serrationskopplingsyta, lingsyta jämte en schematiskt visad fräs för bearbet- ning av dennas yta, Fig 7 Fig 8 en förstorad tvärsektion A-A i fig 6, en tvärsektion B-B i fig 6, Fig 9 en mot fig 7 svarande tvärsektion visande ett alter- nativt utförande av en serrationskopplingsyta, och Fig 10 en mot fig 8 svarande tvärsektion visande utförandet enligt fig 9. förstorad, perspektivisk sprängvy visande ett skär en ytterligare förstorad tvärsektion visande två sam- en tvärsektion visande gränssnittet mellan skäret och en partiell planvy ovanifràn av samma serrationskopp- nous 0 on 0000 acc 0 0 0 ' 0 one en 00 0000 n' 0000 0000 10 15. 20 25 30 35 'Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden av uppfin- ningen I fig l visas ett roterbart skärverktyg förkroppsli- gat såsom en fräs, vilken inbegriper dels en grundkropp 1, i form av ett fräshuvud, dels ett antal skär 2. För enkel- hets skull visas endast ett dylikt skär, ehuru fräsar i praktiken är bestyckade med ett flertal periferiska, åtskilda skär. Det enskilda skäret 2 är monterat i ett med 3 betecknat skärläge, som är utformat i anslutning till en spánficka 4 i grundkroppens periferi. Skärläget 3 utgörs av en första kopplingsyta av serrationstyp. Denna kopplingsyta är anordnad att samverka med en andra serrationskopplings- yta 5, som är utformad pà undersidan av skäret 2. Var och en av kopplingsytorna 3, 5 inbegriper en sats tvärsnittsvis generellt V-formiga åsar, som åtskiljs av rillor. I fig 2 är kopplingsytans 3 åsar betecknade 6, medan mellanliggande rillor eller spår är betecknade 7. Kopplingsytans 5 åsar är betecknade 8, varjämte mellanliggande rillor är betecknade 9. I det visade exemplet fixeras skäret med hjälp av en skruv 10, som monteras i ett genomgående hål ll i skäret och dras fast i ett med en hongänga utformat hål 12, som mynnar i kopplingsytan 3.

Av fig 3 framgår hurusom den enskilda rillan 9 i kopplingsytan 5 avgränsas av två motstående flankytor eller flanker 13 på de båda omgivande åsarna 8. En hjässa på den enskilda àsen betecknas 14, medan rillornas bottnar är be- tecknade 15. I och för sig kan vinkeln mellan flankerna 13 variera, men i praktiken uppgår densamma vanligen till ca 60°.

Vid tidigare kända gräns- eller kopplingssnitt har rillorna utformats med flankytor, som är plana utmed ril- lans hela längd i syfte att skapa ytkontakt mellan åsarnas hela längd. Ett undantag från denna teknik beskrivs i ovan- nämnda WO 02/055243, som hänför sig till en serrationskopp- ling, vid vilken åsarnas flanker är utformade med välvda, strängformiga partier, som sträcker sig axiellt utmed flan- kerna, i syfte att åstadkomma en väldefinierad linjekontakt mellan samverkande åsar. Även i detta fall sträcker sig 10 U 20 25 30 35 526 772 .=::-..;: 6 emellertid de tvärsnittsvis välvda strängpartierna utmed hela längden av tillhörande ås.

Utmärkande för föreliggande uppfinning är att åtmins- tone den ena av två flankytor, som gemensamt avgränsar en rilla, är utformad med dels två eller flera utmed flankytan åtskilda kontaktstödytor, dels släppningsytor mellan dessa.

I fig 3-8 illustreras sålunda hurusom den kopplingsyta 3, som bildar grundkroppens skärläge, är utformad med ett flertal generellt raka åsar 6, som åtskiljs av mellanlig- gande rillor 7. Varje enskild às 6 uppvisar två motsatta flanker eller flankytor 18. Ehuru även åsarna och rillorna i kopplingsytan 3 - i likhet med åsarna 8 och rillorna 9 - skulle kunna vara tvärsnittsvis trapetsformiga, är såväl ásarnas 6 hjässor 19 som rillornas bottnar 20 utförda med välvd form. Närmare bestämt är hjässorna 19 konvext välvda och bottenytorna 20 konkavt välvda. Såsom framgår av fig 4 är ásarnas och rillornas djup Dl resp. D2 så avpassade i förhållande till varandra och till flankernas vinklar att åsarna icke bottnar i tillhörande rillor, då kopplings- ytorna förs till ingrepp med varandra (se fig 4).

Nu hänvisas till fig 5-8, av vilka framgår att den såsom skärläge tjänande kopplingsytan 3 inbegriper ett flertal axiellt åtskilda sektioner C respektive D, i vilka åsarna 6 och rillorna 7 är utformade på olika sätt. Närmare bestämt är de med l8a betecknade flankytorna i var och en av sektionerna C plana och inbördes parallella utmed den enskilda sektionens C hela längdutsträckning. Detta innebär att icke blott ásarnas hjässor l9a, utan även rillornas bottnar 20a blir raka och lokaliserade dels i ett plan E (se fig 8), som är gemensamt för samtliga hjässor l9a i den enskilda sektionen C, dels i ett för samtliga bottnar 20a gemensamt plan F, som är parallellt med planet E, ehuru försänkt relativt detta. I praktiken kan kopplingsytan 3 formas genom fräsning med hjälp av en fräs av det slag som antyds vid 21. Dà denna fräs överfar den enskilda sektionen C rör sig densamma i ett med hjässornas 19a plan E paral- lellt plan, såsom antyds med hjälp av pilen G i fig 5. När fräsen 21 däremot passerar den enskilda sektionen D bringas densamma att röra sig i en svagt bàgformig bana, såsom an- o» oooo oo ocg; çgg; z 0 c o 0 Q u I 0 en acc 10 ß 20 25 30 35 5 2 ß 7 7 2 -; i - 7 tyds medelst pilen H. På så sätt kommer icke blott rillor- nas bottenytor 20b, utan även àsarnas flankytor l8b i sek- tionen D, att försänkas i förhållande till motsvarande ytor 20a, l8a i sektionerna C. Detta innebär att flankytorna l8b i varje sektion D bildar släppningsytor, medan flankytorna l8a bildar kontaktstödytor. Med andra ord kommer i exemplet de raka och plana flankytorna 13 på àsarna 8 i skärets 2 kopplingsyta 5 att bringas i kontakt med flankytorna l8a, men ej med släppningsytorna l8b.

Den i fig 5 och 6 visade fräsen 21 inbegriper dels ett antal ringar eller kammar 22, som formar rillorna 7, dels ett antal mellanliggande midjor 23. Kammarna 22 har en ytterdiameter av dl, medan midjornas 23 innerdiameter upp- går till dg. I det visade exemplet överensstämmer fräsens radieskillnad (dg/2 - dl/2) med rillornas djup. Detta inne- bär att icke blott rillornas bottnar 20b i den enskilda sektionen D blir bâgformig, utan även àsarnas hjässor 19b (se fig 5). I detta sammanhang skall dock påpekas att det är tänkbart att reducera midjornas 23 diameter så att mid- jorna går fria fràn àsarnas hjässor. På så sätt kan àsarnas hjässor 19a, l9b lokaliseras i ett och samma plan E utmed såväl sektionerna C som sektionerna D, trots att försänkta släppningsytor l8b bildas i sektionerna D.

Såsom framgår av fig 8 lokaliseras bottenytornas 20b djupast belägna punkter (ungefär mitt emellan den enskilda sektionens D motsatta ändar) i ett gemensamt plan I, som är parallellt med planen E och F. Enligt ett föredraget ut- förande av uppfinningen kan släppningsytorna l8b ha större längdutsträckning än den enskilda kontaktstödytan l8a.

Detta framgår av fig 5 och 6, i vilka visas hurusom sektio- nernas D längd betraktad i àsarnas axiella utsträckning är 30 à 40% större än den enskilda sektionens C längd.

Såsom ett minimum inbegriper den enskilda kopplings- ytan tvà åtskilda sektioner C, vilkas åsar uppvisar plana kontaktstödytor l8a, samt en mellanliggande sektion D, innefattande åsar med släppningsytor l8b. I praktiken kan dock utmed ásarna formas ett flertal axiellt åtskilda släppningsytor. 10 15 20 25 30 35 526 772 8 Nu hänvisas till fig 9 och 10, som illustrerar huru- som flankerna i anslutning till en enskild rilla kan vara utformade på annat sätt än med släta kontaktstödytor.

Sålunda är flanken på rillans ena (högra) sida utformad med två i sidled åtskilda vulster 24, 25, mellan vilka finns en dal 26. I sektionerna C bildar plana utsidor 24', 25' på dessa vulster kontaktstödytor, vilka åtskiljs i sidled medelst den såsom släppningsyta tjänande dalen 26. Flanken på rillans motsatta sida är utformad med en längsgående förhöjning 27, med en plan, mittre kontaktstödyta 27', som är smalare än motsvarande flankytor på det tidigare beskrivna utförandeexemplet. Vid det i fig 9 och 10 visade utförandet erhålls sålunda i varje enskild sektion C en trepunktsanliggning mot ytorna 24', 25' och 27' då en ås hos en samverkande serrationskopplingsyta bringas till ingrepp med rillan.

Utförandet enligt fig 9 och 10 kan med fördel appli- ceras på verktygets skär (i samband med formpressning av detta), men kan även förekomma i en såsom skärläge tjänande serrationskopplingsyta. ' Qppfinningens fördelar Genom att i enlighet med uppfinningen utforma den ena av tvâ serrationskopplingsytor med omväxlande kontaktstöd- ytor och släppningsytor mellan dessa, kompenseras smärre formfel av det slag som stundom kan uppkomma i samband med tillverkningen. I synnerhet kan formfel i samband med fram- ställningen av skär kompenseras genom att just den serra- tionskopplingsyta, som tjänar såsom skärläge, utformas med släppningsytor i åsarnas flanker. Särskilt fördelaktig blir den uppfinningsenliga utformningen därest släppningsytorna görs längre än kontaktstödytorna, såsom ovan beskrivits. I och med att faktisk kontakt mellan tvà samverkande kopp- lingsytor etableras enbart utmed de för ändamålet avsedda kontaktstödytorna, men ej utmed släppningsytorna, säker- ställs ett stabilt och geometriskt väldefinierat ingrepp mellan àsarna i respektive kopplingsytor. 10 15 20 25 30 35 526 772 9 Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad blott till det ovan be- skrivna och på ritningarna visade utförandet. Sålunda kan släppningsytorna åstadkommas på annat sätt än med hjälp av just en fräs av det slag som exemplifierats i fig 5 och 6.

Exempelvis kan enskilda släppningsytor formas genom slip- ning, gnistning och/eller formpressning av materialet i den aktuella verktygsdelen. I detta sammanhang skall påpekas att uppfinningen ej är begränsad till utformningen av släppningsytor i just ett skärläge i en av stål eller lik- nande förfärdigad grundkropp. Sålunda kan även kopplings- ytor, som förekommer i skär av hårdmetall och/eller under- läggsplattor av stål eller hårdmetall, utformas med släpp- ningsytor av det slag som stipuleras i patentkravet l. Det är vidare tänkbart att utforma blott den ena av två flanker i anslutning till den enskilda rillan med en eller flera (axiellt åtskilda) släppningsytor, medan den motsatta flan- ken i sin helhet bildar en kontaktstödyta. I det först beskrivna utförandeexemplet åstadkoms släppningsytan eller släppningsytorna på ömse sidor av en rilla genom att ril- lans botten görs svagt bágformig, närmare bestämt genom att en fräs under sin passage utmed den enskilda sektionen D successivt sänks fram till en djupaste punkt, från vilken fräsen ånyo successivt lyfts (jämför den bågformiga banan H). Inom uppfinningens ram är det givetvis även möjligt att föra ned fräsen i verktygsdelens ytmaterial tämligen brant (t ex i 90° vinkel), och därefter lyfta fräsen lika brant, sedan densamma passerat den aktuella ytsektionen. Inom upp- finningens ram är det ävenledes tänkbart att utforma släpp- ningsytor utan att varken åsarnas hjässor eller rillornas bottnar förlänas bàgform eller eljest försänks. I detta fall genomförs den nödvändiga utvidgningen av rillan i sid- led enbart i själva flankytorna. Ehuru de på ritningarna visade kontaktstödytorna är plana, kan desamma även ha annan form. Exempelvis kan desamma vara konvext välvda.

Avslutningsvis skall framhållas att uppfinningen även är tillämpbar på serrationskopplingsytor vilkas åsar och rillor ej har rak form, såsom i utförandeexemplet. Sålunda kan även serrationskopplingsytor, vilkas åsar och rillor är I 0 0000 OI I U 0 00 0000 000 0 0 0 0 0 000 000 00 000 00 0000 00 0000 0000 I O O O I O Û 0 0 0 0 0 0 000 I I O I I O O O 00 00 00 00 526 772 šf 10 krökta på det sätt som beskrivs i WO 03/080280, utformas med omväxlande kontaktstödytor och släppningsytor i enlig- het med uppfinningen. g. o oo 00 0000 ". " g q; 0 0 o 0 0 n n o u I o o 0 Û n 0 n o , 0 o o , . g u o :oo 000. ooao oo 526 772 š-»ä, 0000 0 0 0000 000 0 o OQO OO 000 0 0 O 0 0000 0 I O O IOI 0 0 0 0 0 00 00 oI0 00 0000 00 0000 0 0 0 0 0 0 O O o 0 0 00 0 10 15 20 25 I] Förteckning över hänvisningsbeteckningar 1 = verktygsgrundkropp 2 = skär 3 = skärläge 4 = spånficka 5 = serrationskopplingsyta 6 = åsar 7 = rillor 8 = àsar 9 = rillor 10 = skruv ll = hål 12 = gängat hål 13 = flankytor 14 = hjässa 15 = botten 18 = flankytor 18a= kontaktstödytor l8b= släppningsytor 19 = hjässor 20 = bottnar 21 = bearbetningsfräs 22 = kammar 23 = midjor 24 = vulst 25 = vulst 26 = dal 27 = förhöjning

Claims (11)

10 U 20 25 30 35 526 772 »z Patentkrav

1. l. Skärverktyg innefattande två delar (l, 2), vilka är inbördes förbindbara via serrationskopplingsytor (3, 5) som var för sig inbegriper en sats tvärsnittsvis gene- rellt V-formiga åsar (6, 8), vilka àtskiljs av rillor (7, 9) avgränsade av snedställda flankytor på åsarna, k ä n - n e t e c k n a t därav, att åtminstone den ena av två flankytor som gemensamt avgränsar en rilla (7), är utfor- mad med dels två eller flera utmed rillans längdutsträckning åtskilda kontaktstödytor (l8a; 24', 25'), dels släppningsytor (l8b; 26) mellan dessa,

2. Skärverktyg enligt krav 1, varvid âsarna (6) är lång- smala, raka och parallella, k ä n n e t e c k n a t därav, att kontaktstödytorna (l8a) är plana och belägna i ett gemensamt plan, som definierar flankytan geometriskt.

3. Skärverktyg enligt något av föregående krav, k ä n -' n e t e c k n a t därav, att den enskilda släppningsytan (l8b) har konkavt välvd grundform.

4. Skärverktyg enligt något av kraven 1-3, k ä n n e - t e c k n a t därav, att var och en av de båda flankytor som avgränsar den enskilda rillan (7) uppvisar dels åtminstone två kontaktstödytor (l8a), dels en släppnings- yta (l8b) mellan dessa. I

5. Skärverktyg enligt något av föregående krav, varvid åsarnas (6) hjässor (19a) är belägna i ett gemensamt första plan (E), k ä n n e t e c k n a t därav, att sagda släppningsytor (l8b) är åstadkomma genom att rillornas (7) bottnar är generellt vågformiga, närmare bestämt på så sätt att de delytor (20a) hos bottnarna som ansluter sig till sagda kontaktstödytor (l8a) är raka och belägna i ett med det första planet (E) parallellt andra plan (F), medan de delytor (20b) hos bottnarna som ansluter sig till släppningsytorna (l8b) är djupare belägna. 10 15 20 25 30 35 526 772 /3

6. Skärverktyg enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att de bottendelytor (20b) som ansluter sig till flankytornas släppningsytor (18b) är axiellt bågformiga.

7. Skärverktyg enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att släppningsytans (18b) längdutsträckning utmed åsen är större än den enskilda kontaktstödytans (18a) motsvarande längdutsträckning.

8. Skärverktyg enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att en flank på en enskild ås är utformad med två i sidled åtskilda kontaktstödytor (24', 25'), mellan vilka finns en släppningsyta (26).

9. Del till skärverktyg, innefattande ett för mottagande av ett skär (2) avsett skärläge i form av en kopplingsyta (3) av serrationstyp, vilken inbegriper en sats tvär- snittsvis generellt V-formiga åsar (16), som åtskiljs av rillor (7) avgränsade av snedställda flankytor på âsarna, k ä n n eat e c k n a d därav, att åtminstone den ena av två flankytor som gemensamt avgränsar en rilla (7), är utformad med dels två eller flera utmed rillans längdutsträckning åtskilda kontaktstödytor (l8a), dels släppningsytor (18b) mellan dessa.

10. Del till skärverktyg i form av ett skär, som på en undersida uppvisar en kopplingsyta (5) av serrationstyp, vilken inbegriper en sats tvärsnittsvis generellt V- formiga åsar, som åtskiljs av rillor avgränsade av sned- ställda flankytor på âsarna, k ä n n e t e c k n a d därav, att åtminstone den ena av tvâ flankytor som gemen- samt avgränsar en rilla, är utformad med dels två eller flera utmed rillans längdutsträckning åtskilda kontaktstödytor, dels släppningsytor mellan dessa.

11. ll. Förfarande vid framställning av för skärverktyg av- sedda serrationskopplingsytor av det slag som inbegriper 10 526 7727 en sats långsmala åsar (6), vilka åtskiljs av rillor (7) avgränsade av flankytor på åsarna, k ä n n e t e c k - n a t därav, att rillorna (7) formas medelst ett bearbet- ningsverktyg, t ex en fräs, som vid bearbetning efter- lämnar ett tvärsnittsvis V-formigt spår, och som vid passage genom ett arbetsstycke i anslutning till en utsida på detta, förs dels i en linjär bana (G) parall- ellt med sagda utsida, dels i en djupare in i arbets- stycket belägen bana (H) för att mellan två eller flera homologa kontaktstödytor (l8a) åstadkomma generellt konkavt välvda släppningsytor (18b).