SE523876C2 - Förfarande för kontroll av insektshemsökelse av insekter ur gruppen Argyresthia conjugella (rönnbärsmal), Cydia pomonella (äpplevecklare), Hedya nubiferana och Pandemis heparana av fruktträd med användning av vissa flyktiga växtämnen från rönn eller äpple samt komposition för genomförande av förfarandet - Google Patents

Description

25 30 35 523 876 Insekter har ofta anpassat sig till nya värdväxter under fylogenetiska utvecklingen och skifte av värd anses spela en viktig roll i specialiseringsprocessen. Många insekter som lever på äpple Malus domestica (Rosaceae) är sålunda fytogenetiskt relaterade till arter som lever på andra växter inom Rosaceae familjen, och är in enlighet därmed försedda med den sensoriska apparaten, dvs. antennreceptorer, för växtföreningar som inte är typiska för äpple, utan för Rosaceae växter, inklusive äpple, och kan skifta mellan värdar i enlighet med tillgång.

Vissa föreningar från Rosaceae växter andra än äpple kan därför ha en beteende effekt på äppleinsekter. Dessa icke-äpple föreningar kan användas ensamma elleri bland- ningskombinationer med äppleföreningar för att ge en ny karaktäristisk doftsignal.

Sådana signaler är skilda från bakgrunden av naturlig äppledoft och kan därför var mera lämpliga för användning vid insektsregistrering och kontroll.

Föreningsnamn: 2-Fenyletanol Anetol p-Anisaldehyd (E,E)-alfa-Farnesen (E)-beta-Farnesen Fa rnesol Linalool Metylsalicylat Uppfinningens bakgrund Vikten av nya kontrollmetoder för rönnbärsmal Argyresthia conjugella.

Rönnbärsmal Argyresthia conjugella Zeller (Lepidoptera, Argyresthiidae), är troligen den viktigaste skadeinsekten på äpple i Skandinavien (Ahlberg 1927, Fjelddalen 1974). A. conjuge//as primära värd är rönn (bergsask) Sorbus aucuparia. Emellertid fluktuerar blomning och fruktsättning hos rönn stort. Populationer av A. conjuge//a byggs upp i skogar under goda fruktsättningsår, tills var tredje eller fjärde år då alltför få rönnbär är tillgängliga för äggläggning (Ahlberg 1927, Sperens 1997a, b). Honor av A. conjugella invaderar då äppelodlingar där hela skörden kan bli förstörd.

Kontamination av frukt och grundvatten säger emot användning av insekticider. Flera insekticider som användes mot rönnbärsmal, såsom metylazinfos (Gusathion, Guthion) 10 15 20 25 30 35 523 876 har förbjudits eller kommer snart att förbjudas i många länder (t.ex. Kock & Schietinger 1999). Detta kräver utveckling av nya tekniker för skadeinsektskontroll.

Parningsbrytning med feromon medger míljömässíg säker kontroll av äpplevecklare, en annan högst väsentlig skadeinsekt på äpple (se nedan). Ett huvudargument mot an- vändning av parningsbrytning av äpplevecklare i Skandinavien är att biologiska kont- rollmetoder inte är tillgängliga för rönnbärsmal A. conjuge//a. Rutinsprutníngar användes ny för att samtidigt kontrollera A. conjuge//a och C. pomone//a.

Tillgång till nya, miljömässigt säkra metoder kan leda till att uppnå ekologisk fruktodling och kan till och med förstärka konkurrensen för konventionell fruktproduktion i Skandi- navien.

Betydelsen av nya kontrollmetoder för äppelvecklare, Cydia pomone/la. Äppelvecklare, Cydia pomonella L. (Leptidoptera, Tortricidae) är nyckelinsekten vad avser skadeinsekter på äpplefrukt världen över. Flera insekticider mot den kommer inte att vara tillgängliga för fruktodlarna i det långa perspektivet (se ovan). Dessutom, har äppelvecklare blivit resistent mot de flesta insekticider som användes mot den (t.ex.

Boivin et al. 2001).

Den mest lovande, miljömässigt säkra metoden att kontrollera äppelvecklare är att an- vända icke-toxiska, beteende-modifierande kemikalier (semiokemikalier). Semiokemi- kalier är uppdelade i kemikalier som överför interaktioner mellan individer av samma art (feromoner) och kemikalier som överför interaktioner mellan olika arter (kairomoner och allomoner).

Feromon-medierad parningsbrytning stör motpartsfinnande beteendet hos hanfjärilar.

Parningsbrytningstekniken användes redan kommersiellt (Thomson et al. 2001).

Emellertid, fungerar inte denna teknik vid höga populationstätheter (Witzgall et al. 1999). Metodens tillgänglighet att dessutom manipulera beteendet hos äggläggande honor skulle vara högst väsentligt.

Under parningsbrytning, attraherar registrerande fällor betade med syntetiskt sexual- feromon inte hanar: bakgrunden av syntetiska feromonet eliminerar hanens orientering till dessa fällor. Honor, till skillnad från syntetiska feromonfällor frisätter en blandning innehållande flera beteende aktiva föreningar. Hanar kan i enlighet därmed ändock finna honor, medan feromonfällefångst är starkt minskad. Det är därför svårt att bedöma 10 15 20 25 30 35 ö123 876 effektiviteten hos parningsbrytande behandling med hänsyn till fångsterna i feromon- fällorna (Witzgall et al. 1999, 2001).

Andra ineekter epm lever på äpple När man överger användning av insekticid behöver ett antal andra arter, såsom större knoppvecklare Hedya nubiferana eller andra bladveclande fjärilar till exempel Pandemis hepana kontrolleras. Honor av dessa arter lägger ägg nära kartäpplen och de använder flyktiga föreningar för att skilja mellan sin värdväxt och andra icke-värdväxter, eller för att skilja mellan värdträd med och utan frukt. värdfinnande hos insekter styrd av flyktiga ämnen från växter Det finns växande bevis för att värdfinnande hos fjärilar till stor del styrs av sekundära växtmetaboliter (Dethier 1982, Isman 1992, Metcalf & Metcalf 1992, Honda 1995, Schoonhoven et al. 1998). Gravida honor gör det kritiska värdvalet före och under äggläggning, eftersom nykläckta larver inte kan förflytta sig över större avstånd. Högre växter avger en variation av flyktiga föreningar, speciellt från reproduktionsorganen.

Emellertid, visar nyligen genomförda studier att det är endast ett fåtal "nyckel" före- ningar som medierar attraktion över långa avstånd, och att dessa föreningar uppfångas av specialiserade kemoreceptorneuroner på antennen (Andersen et al. 1995, Wibe et al. 1998, Röstelien et al. 2000). Hos en nattfjäril (noctuid), He/icoverpa armigera, har en syntetisk sex-komponents kairomon visat sig utöva samma beteendesvar som dess värdväxt (Hartlieb & Rembold 1996).

Flyktiga ämnen från växter och värdfinnande hos rönnbärsmal Flyktiga kemikalier från rönn är otvivelaktigt ansvariga för värdfinnande hos A. conju- gella. Rönnbärsmal är en nattart, attraktion till rönn bland blandad skogsvegetation och speciellt särskiljning mellan fruktbärande och icke-fruktbärande träd kan inte uppnås med visuella eller smakledningar.

Den föredragna värden för A. conjuge//a är rönn. Överlevnadsgraden för A. conjugella på äpple är liten och etablering av populationer i odlingar har inte rapporterats (Ahlberg 1927). Attraktion av A. conjuge//a på äpple, under år då rönnbär inte är tillgängliga beror troligen på samuppträdande av flyktiga substanser i rönn och äpple. Äpple och rönn tillhör samma växtfamilj, Rosaceae, och relaterade växter påminner om varandra även med avseende på sekundär metabolism (t.ex. Berenbaum & Seigler 1992).

Det har därför föreslagits att fällor betade med syntetiska flyktiga föreningar från rönn skulle vara ett utmärkt redskap för att avbryta flyttande honor vid odlingsgränser. En 10 15 20 25 30 35 52% 876 speciellt viktig fördel med sådan artificiell rönnfälla är frånvaro av konkurrerande källor av naturliga flyktiga ämnen från rönn i odlingar.

Flyktiga ämnen från äpple och värdfinnande hos äppelvecklare och andra arter Som angivits ovan (Tekniskt område) kan insekter som primärt lever på äpple Ma/us domestica (Rosaceae) vara känsliga för föreningar som är typiska till och med för andra, nära besläktade växter av denna familj, såsom rönn. Omvändningen gäller för rönn- bärsmalen vilken uppenbarligen attraheras till äppelföreningar. Även för arter som uppträder i äppelodlingar kunde användning av flyktiga ämnen från rönn vara fördelaktigt då det inte föreligger konkurrerande källor av naturliga flyktiga ämnen från rönn i odlingarna.

Användning av flyktiga ämnen från växter vid insektskontroll Det föreligger tre huvudstrategier för att använda flyktiga ämnen från växter för insektskontroll: massfångst, attrahera & döda och brytande av värdfinnande beteende.

Dessa tekniker förväntas resultera i en effektiv populationskontroll, om en kraftfull attrahent för äggläggande honor föreligger.

Det hon-producerade sexualferomonet från rönnbärsmal (Jaastad et al. 2002) är inte lämpligt för populationskontroll. Honans sexualferomon, som påverkar endast hanens beteende användes för att kontrollera andra odlingsinsekter, såsom äppelvecklare eller Oriental fruktfjäril, antingen genom parningsbrytning (Rice & Kirsch 1990, Gut & Brunner 1998) eller hanförintelse ("attracid", "attrakt & döda") (Charmillot et al. 2000).

Dessa insekter lever på äpple och en angränsande yta måste behandlas inklusive alla intilliggande odlingar.

Huvudskillnaden mellan rönnbärsmal och andra odlingsinsekter är att rönnbärsmal inte uppträder i odlingarna före parning - parade honor förflyttar sig från skogarna till odlingarna. Rönnbärsmalen spelar och parar sig i skogen. För att använda sexual- feromon för populationskontroll skulle man i enlighet med detta behandla samtliga skogar som omger odlingarna som skall skyddas vilket är svårt att uppnå på de flesta lokalerna, förutom att det är mycket kostsamt. Därför kan rönnbärsmalens sexual- feromon endast användas för registrering eller varningsfällor, men inte för populations- kontroll.

Ijämförelse härmed medger tillgången på en stark honattrahent användning av antingen massfångst, attracidformulering (kombination av attrahent och insekticid) eller 10 15 20 25 30 35 523 876 6 brytande av värdfinnande eller äggläggande beteende. Dessutom, kommer också tillgången på han och honattrahenter baserade på flyktiga ämnen från växter att öka tillförlitligheten hos fällor som användes för populationsregistrering. Detta är sant för samtliga insektsarter, inklusive samtliga arter som lever i äppelodlingar.

Beskrivning av föreliggande uppfinning Jämförande kemisk analys av de flyktiga föreningarna som frisättes från rönn Sorbus aucupar/'a (Rosaceae) och äpple Ma/us domest/'ca (Rosaceae) med gaskromatografi och masspektrometri visade samuppträdande av många flyktiga ämnen i rönn och äpple.

Flera föreningar frisattes i stora mängder från rönn, men endast i spårmängder från äpple.

De viktigaste föreningarna som huvudsakligen återfinnes i vildrönn och flera rönnkloner var: anetol, p-anisaldehyd, benzylalkohol, beta-bourbonen, copaen, beta-cubeben, (E)- beta-farnesen, farnesol, cis-jasmon, limonen, cis-beta-ocimen, beta-fellandren, fenylacetaldehyd och Z-fenyletanol.

Föreningar som återfinnes i signifikanta mängder men olika proportioner i båda arterna var: beta-caryofyllen, 4,8-dimetyl-1,3(E)7-nonatrien, (E,E)-alfa-farnesen, germacren D, linalool, trans-beta-ocimen, och metylsalicylat.

Föreningar som återfinnes endast hos äpple var: decanal, (Z)3-hexenyl butanoat, (Z)3- hexenyl-2-metylbutanoat, nonanal.

Föreningarna som utövade ett starkt svar från antennerna hos honrönnbärsmal och äppelvecklare testades sedan samtliga i fältfällor med avseende på attraktion av insekter. Föreningarna applicerades i en standarddos av 10 mg på rött gummimembran, varvid membranen var monterade i tetrafällor med klisterbottnar (Arn et al. 1979).

Attraktion av rönnbärsmal Flera enkla föreningar visade sig attrahera rönnbärsmalshonor och hanar i antal som var signifikant skilda från blank: anetol, p-anisaldehyd, linalool, metylsalicylat och Z-fenyl- etanol. Den enskilt mest attraherande föreningen var 2-fenyletanol (Figur) följt av anetol och metylsalicylat.

Därefter, testades flera två-komponentblandningar och blandningarna som visade en synergistisk effekt (starkare än additiva effekterna när man kombinerar föreningarna) var 2-fenyletanol plus anetol (Figur) och metylsalicylat plus (E,E)-alfa-farnesen. 10 15 20 25 30 35 523 876 7 Vidare, testades 2-fenyletanol i en serie 2-komponent blandningar, inkluderande samt- liga föreningar, som hade visat viss attraktivitet själva. En blandning av 2-fenyletanol plus anetol var den mest attraktiva för rönnbärsmal hanar och honor, och var mera attraherande än 2-fenyletanol enbart (Figur) eller någon annan förening eller blandning av föreningar som testats. Anetol i sig själv var endast en svag attrahent och attra- herade färre insekter än 2-fenyletanol. 2-fenyletanol är en attrahent för både hanar och honor av rönnbärsmal, Argyresth/'a conjugella. Dess attraherande effekt kan förstärkas genom att blanda den med anetol.

Denna blandning var till och med ganska art-specifik, andra insekter attraherades inte i signifikant antal. Båda könen av Argyresthia conjuge//a attraherades. Attraktion av honor är viktigt för registrering av förflyttning av parade honor in i odlingar. Attraktion av honor medger populationskontroll genom massfångst, genom attracidformulering, eller genom brytande av parnings och äggläggningsbeteende.

Aktiviteten hos denna blandning kan på samma sätt förstärkas genom att tillsätta ytterligare föreningar som identifierats från rönn eller äpple, såsom metylsalicylat plus (E,E)-alfa-farnesen. Kombinationen av föreningar som hittats i rönn och äpple skapar en ny karaktäristisk doftsignal, vilken skiljer sig från bakgrundsdoften i äppleodlingar.

Attraktion av äppelvecklare Äppelvecklare hanar attraherades i signifikant antal till fällor betade med 10 mg av de flyktiga ämnena från rönn, p-anisaldehyd, anetol, (E)-beta-farnesen, cis-jasmon, och farnesol och till det flyktiga ämnet från äpple (Z)3-hexenyl-2-metylbutanoat. I ett vindtunnelförsök attraherade en blandning av farnesol och (E)-beta-farnesen frisatt vid 10 ng/min inom 2 min 35% av hanarna som testades till källan (N=60).

Attraktion av insekter från äpple Större knoppvecklare Hedya nubíferana och Pandemis heparana attraherades till blandningar innehållande (E)-beta-farnesen plus (E,E)-alfa-farnesen, och (E)-beta- farnesen plus cis-jasmon.

Utnyttjande av föreliggande uppfinning De beskrivna föreningarna eller föreningsblandningarna kan användas vid varje slag av insektsfälla eller system för att förvirra eller bryta beteende, kontrollera, uppsamla, attrahera, avdöda, eller registrera insekter. Föreningarna eller blandningarna kan inkluderas i andra formuleringar för att kombineras med effekter från andra föreningar.

Andra insekter än Argyresthia conjuge/la, Cydia pomone/la, Hedya nubiferana och 10 15 20 523 876 s Pandemis heparana kan attraheras, förvirras eller till och med repelleras av de beskrivna föreningarna eller blandningarna som ger uppfinningen fullt utnyttjande.

Tillhörande beskrivning Båda föreningarna Z-fenyletanol och anetol distribueras över stora områden i växt och djurriket. 2-fenyletanol är en essentiell aromat och smakkomponent i frukt, te, vin, ost, bröd och öl, och produceras också av flera insekter. Anetol är en vanlig aromkomponent som också har antifungala och insekticida egenskaper.

De viktigaste publikationerna avseende uppträdande och biologisk aktivitet hos 2- fenyletanol och anetol hos insekter är listade i Appendix I.

Attraktion av Argyresthia conjuge//a till Z-fenyletanol har aldrig rapporterats och blandningen av Z-fenyletanol och atenol har inte beskrivits vara attraherande för någon annan art. Under våra fältfälleförsök attraherades inga andra insekter i signifikant antal till Z-fenyletanol eller blandning av 2~fenyletanol och atenol. 2-fenyletanol är art- specifik under de rådande försöksförhållandena (region, säsongstidpunkt).

Attraktion av äppelvecklare till de nämnda föreningarna har inte rapporterats. 10 15 20 25 30 35 523 876 9 Appendix I 2-Fenyletanol 2-Fenyletanol (i kombination med n-valeriansyra) attraherar lök och seed-corn fluga Ishikawa Y, Matsumoto Y, Tsutsumi M, Mitsui Y (1984) Experimental field trapping of the onion and seed-corn flies, Hylemya antiqua and H. p/atura (Diptera: Anthomyiidae), using 2-phenylethanol for population estimation. Appl Entomol Zool 19, 75-81.

Ishikawa Y, Matsumoto Y, Tsutsumi M, Mitsui Y (1984) Mixture of 2-phenylethanol and n-valeric acid, a new attractant for the onion and seed-corn flies, Hylemya antiqua and H. p/atura (Diptera: Anthomyiidae). Appl Entomol Zool 19, 448-455. 2-Fenyletanol är ett av hannen producerat sexual eller aggregeringsferomon I feromonet hos nitidulidskalbbage och noctuidmal Jacobson M, Adler VE, Kishaba AM, Priesner E (1976) 2-Phenylethanol, a presumed sexual stimulant produced by the male cabbage looper moth, Trichop/usia ni.

Experientia 32, 964-966.

Bartelt RJ, Carlson DG, Vetter RS, Baker TC (1993) Male-produced aggregation pheromone of Carpophi/us muti/atus (Coleoptera: Nitidulidae). J Chem Ecol 19, 107-118.

Birch MC, Poppy GM (1990) Scents and eversible scent structures of male moths.

Ann Rev Entomol 35, 25-28 2-Fenyletanol attraherar nyckelpigor, lacewings, nitidulid skalbagge, noctuid mal, skarabéeskalbagge, skalbaggar vid lagringsprodukter Imai T, Maekawa M, Tsuchiya S, Fujimori T (1998) Field attraction of Hop/ia communis to Z-phenylethanol, a major volatile component from host flowers, Rosa spp. J chem Ecol 24, 1491-1497.

Haynes KF, Zhao JZ, Latif A (1991) Identification of floral compounds from Abe/ia grandiflora that stimulate upwind flight in cabbage looper moths. J Chem Ecol 17, 637-646.

Honda K, Omura H, Hayashi N (1998) Identification of floral volatiles from Ligustrum japonicum that stimulate flower-visiting by cabbage butterfly, Píeris rapae. J Chem Ecol 24, 2167-2180.

Pierce AM, Pierce HD, Borden JH, Oehlschlager AC (1991) Fungal volatiles: semiochemicals for stored-product beetles (Coleoptera: Cucujidae). J Chem Ecol 17, 581-597.

Zhu JW, Cosse AA, Obrycki JJ, Boo KS, Baker TC (1999) Olfactory reactions of the twelve-spotted lady beetle, Co/eomegi//a macu/ata and the green lacewing, Chrysoper/a carnea to semiochemicals released from their prey and host plant: electroantennogram and behavioral responses. J Chem Ecol 25, 1163-1177. 10 15 20 25 30 35 523 876 10 Zilkowski BW, Bartelt RJ, Blumberg D, James DG, Weaver DK (1999) Identification of host-related volatiles attractive to pineapple beetle Carpophi/us humera/is. J Chem Ecol 25, 229-252 Z-Fenyletanol attraherar och repellerar husflugor Adler VE, Jacobson M (1982) Evaluation of selected natural and synthetic products as house fly repellents. J Environm Sci Health 17A 5, 667-673.

Chapman JW, Knapp JJ, Howse PE, Goulson D (1998) An evaluation of (Z)-9- tricosene and food odours for attracting house flies, Musca domestica, to baited targets in deep-pit poultry units. Entomol Exp Appl 89, 183-192.

Z-Fenyletanol produceras av olika myror, barkskalbaggar, skalbaggar, fjärilar, nattsländor, och mal, varvid beteendeeffekten fortfarande är oklar Aldrich JR, Carroll SP, Oliver JE, Lusby WR, Rudmann AA, Waters RM (1990) Exocrine secretions of scentless plant bugs: Jadera, Boisea and Niesthrea species (Hemiptera: Heteroptera: Rhopalidae). Biochem Systemat Ecol 18, 369-376.

Ansteeg O, Dettner K (1991) Chemistry and possible biological significance of secretions from a gland discharging at the Sth abdominal sternit of adult caddisflies (Trichoptera). Entomol Gen 15, 303-312.

Birgersson G, Schlyter F, Lofqvist J, Bergstrom G (1984) Quantitative variation of pheromone components in the spruce bark beetle Ips typographus from different attack phases. J Chem Ecol 10, 1029-1055.

Cruz LL, Morgan ED, Ondarza RN, Lopez LC (1995) Brind|ey's gland exocrine products of Triatoma infestans. Med Vet Entomol 9, 403-406.

Gough AJE, Games DE, Staddon BW, Olagbemiro TO (1985) Male produced volatiles from coreid bug Leptog/ossus austra/is (Heteroptera). Z f Naturforsch 40 c: 142- 144.

Ivarsson P, Birgersson G (1995) Regulation and biosynthesis of pheromone components in the double spined bark beetle Ips dup/icatus (Coleoptera: Scolytidae). J Ins Physiol 41, 843-849 Jacquin E, Nagnan P, Frerot B (1991) Identification of hairpencil secretion from male Mamestra brassícae (L.) (Lepidoptera: Noctuidae) and electroantennogram studies. J Chem Ecol 17, 239-246 James DG, Moore CJ, Aldrich JR (1994) Identification, synthesis, and bioactivity of a male-produced aggregation pheromone in assassin bug, Pristhesancus p/agipennis (Hemiptera: Reduviidae). J Chem Ecol 20, 3281-3295 Lloyd HA, Blum MS, Duffield RM (1975) Chemistry of the male mandibular gland secretion of the ant, Camponotus c/arithorax. Insect Biochem 5, 489-494. 10 15 20 25 30 35 523 876 11 Omura H, Honda K, Hayashi N (2001) Identification of odoriferous compounds from adults of a swallowtail butterfly, Papi/io machaon (Lepídoptera: Papilionidae). Z f Naturforsch 56 c, 1126-1134.

Pureswaran DS, Gries R, Borden JH, Pierce HD (2000) Dynamics of pheromone production and communication in the mountain pine beetle, Dendroctonus ponderosae Hopkins, and the pine engraver, Ips pini (Say) (Coleoptera: Scolytidae). Chemoecoi 10, 153-168.

Renwick JAA, Pitman GB, Vite JP (1976) 2-Phenylethanol isolated from bark beetles.

Naturwissenschaften 6, 198 Wood WF, Palmer TM, Stanton ML (2002) A comparison of volatiles in mandibuiar glands from three Crematogaster ant symbionts of the whistling thorn acacia.

Biochem Systemat Ecol 30, 217-222.

Zhang QH, Birgersson G, Schlyter F, Chen GF (2000) Pheromone components in the iarch bark beetle, Ips cembrae, from China: Quantitative variation among attack phases and individuals. J Chem Ecol 26, 841-858. 2-fenyletanol är en jästmetabolit som är attraktiv för barkskalbbagar; Ips pini producerar 2-fenyletanol när den borrar sig in i färsk tall.

Brand JM, Schultz J, Barras SJ, Edson LJ, Payne TL, Hedden RL (1977) Bark-beetle pheromones: enhancement of Dendroctonus frontal/s (Coleoptera: Scolytidae) aggregation pheromone by yeast metabolites in laboratory bioassays. J Chem Ecol 3, 657-666.

Gries G, Smirle MJ, Leufven A,__ Miller DR, Borden JH, Whitney HS (1990) Conversion of phenylalanine to toluene and 2-phenylethanol by the pine engraver Ips pini (Say) (Coleoptera, Scolytidae). Experientia 46, 329-331.

Anetol Anetol attraherar skarabéeskalbaggar, hymenoptera, hårmyggor Allsopp PG (1992) Volatile compounds as attracta nts for Campsomeris tasmaniensis (Saussure) (Hymenoptera: Scoliidae). Austral Entomol Mag 19, 107-110.

Cherry R (1998) Attraction of the lovebug, P/ecia nearctica (Diptera: Bibionidae) to anethole. Florida-Entomol 81, 559-562.

Cherry RH, Klein MG, Leal WW (1996) Attraction of adult Anomala marg/'nata (Coleoptera: Scarabaeidae) to anethole. J Agr Entomol 13, 359-364.

Crocker RL, Klein MG, Wei X, Nailon WT (1999) Attraction of Phy//ophaga congrua, Phy//ophaga crassissima, Phy//ophaga crinita, and Cyclocephala lurida (Coleoptera: Scarabaeidae) adults to selected volatile compounds. Southwestern Entomol 24, 315-320. 10 15 20 25 30 35 523 876 12 (E)-beta-farnesen (E)-beta-farnesene attraherar karabider, nyckelpiga, parasitoider, trips Al-Abassi S, Birkett MA, Pettersson J, Pickett JA, Wadhams LJ, Woodcock CM (2000) Response of the seven-spot ladybird to an aphíd alarm pheromone and an alarm pheromone inhibitor is mediated by paired olfactory cells. J chem Ecol 26, 1765- 1771 Du Y, Poppy GM, Powell W, Pickett JA, Wadhams l_J, Woodcock CM (1998) Identification of semiochemicals released during aphíd feeding that attract parasitoid Aphidius ervi. J chem Ecol 24, 1355-1368 Kielty JP, Allen WLJ, Underwood N, Eastwood EA (1996) Behavioral responses of three species of ground beetle (Coleoptera: Carabidae) to olfactory cues associated with prey and habitat. J Ins Beh 9, 237-250 Koschier EH, de-Kogel WJ, Visser JH (2000) Assessing the attractiveness of volatile plant compounds to western flower thrips Frankliniella occidentalis. J chem Ecol 26, 2643-2655 Manjunatha M, Pickett JA, Wadhams LJ, Nazzi F (1998) Response of western flower thrips, Frankliniella occidentalis and its predator Amblyseius cucumeris to chrysanthemum volatiles in olfactometer and greenhouse trials. Ins Sci Appl 18, 139-144 (E)-beta-farnesen är en äggläggníngsstimulant hos frögetingar Kamm JA, Buttery RG (1986) Ovipositional behaviour of the alfalfa seed chalcid (Hymenoptera: Eurytomidae) in response to volatile components of alfalfa.

Environm Entomol 15, 388-391.

Farnesol Farnesyl pyrofosfat, den metaboliskt aktiva formen av farnesol är en nyckel precursor för syntesen av cholesterol, carotenoider, steroidhormoner, gallsyror och andra molekyler involverade i celltillväxt och metabolism.

Farnesol attraherar fruktflugor Nigg HN, Mallory LL, Simpson SE, Callaham SB, Toth JP, Fraser S, Klim M, Nagy S, Nation JL, Attaway JA (1994) Caribbean fruit fly, Anastrepha suspensa (Loew), attraction to host fruit and host kairomones. J chem Ecol 20, 727-743 Farnesol är sex feromon komponenten hos klickbaggar, aggregeringsferomon hos skalbaggar, hårpensel komponent hos fjärilar 10 15 20 523 876 13 James DG, Mori K, Aldrich JR, Oliver JE (1994) Flight-mediated attraction of Biprorulus bibax Breddin (Hemiptera: Pentatomidae) to natural and synthetic aggregation pheromone. J chem Ecology 20, 71-80 James DG, Heffer R, Amaike M (1996) Field attraction of Biprorulus bibax Breddin (Hemiptera: Pentatomidae) to synthetic aggregation pheromone and (E)-2- hexenal, a pentatomid defense chemical. J chem Ecol 22, 1697-1708.

Nishida R, Schulz S, Kim CS, Fukamí H, Kuwahara Y, Honda K, Hayashi N (1996) Male sex pheromone of a giant danaine butterfly, Idea leuconoe. J chemi Ecol 22, 949-972 Yatsynin VG, Rubanova EV, Okhrimenko NV (1996) Identification of female-produced sex pheromones and their geographical differences in pheromone gland extract composition from click beetles (Col., Elateridae). J appl Entomol 120, 463-466 Farnesol avbryter åldrande i förtid hos myror, försenar äggläggning hos majsborrare Shorey HH, Gaston LK, Gerber RG, Phillips PA, Wood DL (1992) Disruption of foraging by Argentine ants, Iridomyrmex humilis (MAYR) (Hymenoptera: Formicidae), in citrus trees through the use of semiochemicals and related chemicals. J chem Ecology 18, 2131-2142 Binder BF, Robbins JC, Wilson RL (1995) Chemically mediated ovipositional behaviors of the European corn borer, Ostrinia nubilalis (Lepidoptera: Pyralidae). J chem Ecol 21, 1315-1327 10 15 20 25 30 35 523 876 14 Referenser Ahlberg O (1927) Rönnbärsmalen, Argyresthia conjugella Zell. En redogörelse för undersökningar åren 1921-1926. Meddel. Nr. 324 från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, Lantbruksentomologiska avdelningen, Stockholm.

Anderson P, Hansson BS, Löfqvist J (1995) Plant-odour-specific receptor neurones on the antennae of female and male Spodoptera littoralis. Physiol Entomol 20, 189- 198 Arn, H., Rauscher, S., and Schmid, A. 1979. Sex attractant formulations and traps for the grape moth Eupoecilia ambiguella Hb. Mitt. Schweiz. Entomol. Ges. 52:49-55.

Bengtsson M, Bäckman A-C, Liblikas I, Ramirez MI, Borg-Karlson A-K, Ansebo L, Anderson P, Löfqvist J, Witzgall P (2001) Plant odor analysis of apple: antennal response of codling moth females to apple volatiles during phenological development. J agr Food Chem 49, 3736-3741 Berenbaum M, Seigler D (1992) Biochemicals: engineering problems for natural selection, pp. 89-121 in Roitberg BD, Isman MB (eds.) Insect chemical ecology.

Chapman & Hall, New York Boivin T, D'-Hieres CC, Bouvier J-C, Beslay D, Sauphanor B (2001) Pleiotropy of insecticide resistance in the codling moth, Cydia pomonella. Entomol exp appl 99, 381-386.

Charmillot P-J, Hofer D, Pasquier D (2000) Attract and kill: a new method for control of the codling moth Cydia pomonella. Ent exp appl 94, 211-216 Dethier VG (1982) Mechanism of host plant recognition. Entomol exp appl 31, 49-56 Fjelddalen J (1974) Organization of plant protection in Norway and research orientation. Bull Org Eur Med Plant Prot 4 (3), 241-249 Gut, L. J.; Brunner, J. F. Pheromone-based management of the codling moth (Lepidoptera: Tortricidae) in Washington apple orchards. J. Appl. Ent. 1998, 15, 387-405.

Hartlieb E, Rembold H (1996) Behavioral response of female Helicoverpa (He/iothis) armigera Hb. (Lep.: Noctuidae) moths to syntehtic pigeonpea (Cajanus cajan L.) kairomone. J chem Ecol 22, 821-837 Honda K (1995) Chemical basis of differential oviposition by lepidopterous insects.

Arch Ins Biochem Physiol 30, 1-23 Isman MB (1992) A physiological perspective, pp. 156-176 in Roitberg BD, Isman MB (eds.) Insect chemical ecology: an evolutionary approach. Chapman & Hall, New York 10 15 20 25 30 35 523 876 15 Jaastad G, Anderson P, Bengtsson M, Kobro S, Knudsen G, Witzgall P (2002) Sex pheromone of apple fruit moth Argyresthia conjuge/la (Lepidoptera, Argyresthiidae). J agric Forest Entomol 4, 1-4 Koch HK, Schietinger R (1999) Abstandsauflagen und Zulassung von Pflanzenschutzmitteln im Obstbau. Obstbau 24(7), 362-365 Metcalf RL, Metcalf ER (1992) Plant kairomones in insect ecology and control.

Chapmann & Hall, New York Rice RE, Kirsch P (1990) Mating disruption of Oriental fruit moth in the United States, in: Behavior-modifying chemicals for insect management: applications of pheromones and other attractants, (Ridgway RL, Silversteín RM, Inscoe MN, eds.), pp. 193-211. Marcel Dekker, New York.

Røstelien T, Borg-Karlson A-K, Fäldt J, Jacobsson U, Mustaparta H (2000) The plant sesquiterpene germacrene D specificially activates a major type of antennal receptor neuron of the tobacco budworm moth He/iothes virescens. Chem Senses 25, 141-148 Schoonhoven LM, Jermy T, van Loon JJA (1998) Insect-plant biology: from physiology to evolution. Chapman & Hall, London.

Sperens U (1997a) Long-term variation in, and effects of fertiliser addition on, flower, fruit and seed production in the tree Sorbus aucupar/'a (Rosaceae). Ecography 20, 521-534 Sperens U (1997b) Fruit production in Sorbus aucuparia L. (Rosaceae) and pre- dispersal seed predation by the apple fruit moth (Argyresthia conjuge/la Zell.).

Oecologia 110, 368-373 Thomson D, Brunner J, Gut L, Judd G, Knight A (2001) Ten years implementing codling moth mating disruption in the orchards of Washington and British Columbia: starting right and managing for success! IOBC wprs Bulletin 24(2), 23- 30 Wibe A, Borg-Karlson A-K, Persson M, Norin T, Mustaparta H (1998) Enantiomeric composition of monoterpene hydrocarbons in some conifers and receptor neuron discrimination of a-pinene and Iimonene enantiomers in the pine weevil, Hylobius abietis. J chem Ecol 24, 273-287 Witzgall P, Bäckman A-C, Svensson M, Koch UT, Rama F, El-Sayed A, Strandh M, Brauchli J, Arn H, Bengtsson M, LöfqvistJ (1999) Behavioral observations of codling moth, Cydia pomonella, in orchards permeated with synthetic pheromone.

BioControl 44, 211-237 Witzgall P, Bengtsson M, Rauscher S, Liblikas I, Bäckman A-C, Coracini M, Anderson P, Löfqvist] (2001) Identification of further sex pheromone synergists in the codling moth, Cydia pomonella. Ent exp appl 101, 131-141

Claims (9)

10 15 20 25 30 523 876 =--.= lb Z I I '.' ' .' I '..' J.. PATENTKRAV

1. Förfarande för kontroll eller registrering av insektshemsökelse av insekter ur gruppen Argyresthia conjugella, Cydia pomonella, Hedya nubiferana och Pandemis heparana, av fruktträd med användning av flyktiga växtämnen från rönn Sorbus aucupar/'a eller äpple Ma/us domestica, och valda ur gruppen bestående av 2-fenyletanol, anetol, p- anisaldehyd, (E,E)-alfa-farnesen, (E)-beta-farnesen, farnesol, linalool, och metylsalicylat som tjänar som attrahent, aggregerande medel, arrestant eller äggläggningsstimulerande medel varvid förfarandet omfattar applicering av sådant(-a) f|yktigt(-a) växtämne(-n) vid fruktträd, eller placering av en fälla omfattande denna/dessa växtämnen i anslutning till eller på fruktträd, där den vuxna insekts- eller larvhemsökelsen skall registreras eller kontroll av hemsökelsen skall uppnås.

2. Förfarande enligt krav 1, för kontroll eller registrering av fruktträdshemsökelse av rönnbärsmal Argyresthia conjugella.

3. Förfarande enligt krav 1, för kontroll eller registrering av fruktträdshemsökelse av äpplevecklare Cydia pomonei/a.

4. Förfarande enligt krav 1, vari 2-fenyletanol appliceras.

5. Förfarande enligt krav 1, vari anetol appliceras.

6. Förfarande enligt krav 1, 4 och 6, vari 2-fenyletanol och anetol appliceras.

7. Förfarande enligt ett eller flera av kraven 1-6, vari formuleringen dessutom omfattar en insekticid eller ett sexual feromon.

8. Komposition för genomförande av förfarandet enligt krav 1-7, vari 2-fenyletanol and anetol i förhållandet 1:1 utgör en aktiv kombination i kompositionen.

9. Komposition för genomförande av förfarandet enligt krav 1-7, vari (E,E)-alfa- farnesen, och metylsalicylat utgör en aktiv kombination i kompositionen.