SE523550C2 - Användning av capsaicin - Google Patents

Description

20 25 30 :35 . . s n .en o o n. o. . . _". ' , . .- n o. n. o I I v ' 0 _ . . , , . . . . - ~ . . . . a _ _ _ _ _ n. .u .. u: n: -z _ _ . . ..

I . . . u .- n i. 2 cigarettrök, lösningsmedel, parfym, blomdoft etc. Graden av besvär är individuellt olika. Symptomen yttrar sig som svårighet att få luft, tungandning, tryck/tyngd över bröstet, lock för andninen, hosta, slem i bröstet, heshet, nästäppa och ögonirritation, hos vissa patienter även svettningar, trötthet, yrsel och huvudvärk.

Såväl triggerfaktorer som vissa av symtomen fràn luftvägama är kända vid astma men noggrann astmautredning ger i dessa fall negativt utfall, bland annat kan man vid metakolintest inte påvisa någon tendens till bronkobstruktion. På grund av de diagnostiska svårigheterna föreligger ett stort behov av metoder som kan skilja astma från det astmaliknande syndromet.

Ett stort antal studier har utförts där patienter med luftrörsbesvär provocerats med metakolin eller histamin. Känslighet för båda dessa ämnen betraktas som ett mått på bronkiell hyperreaktivitet och det har också visats i upprepade studier att testet är positivt hos flertalet fall med astma. Testet korrelerar också med test för ansträngnings- och köldutlöst astma. Det finns emellertid mycket få studier som analyserat effekten av i miljön vanligt förekommande ämnen av kemisk natur. Att triggerfaktorer av denna typ kan ge astmaliknande reaktioner istället för bronkobstruktion är närmast helt okänt i litteraturen.

Effekten på luftvägar av kemiskt irriterande ämnen har tidigare undersökts. Härvid har patienter med väldefinierad astma och hög grad av känslighet för metakolin visade sig ej utveckla bronkobstruktion när de provocerades med inhalation av parfym vilket talar för att metakolintest inte har något värde vid utredning av patienter med doftöverkänslighet. Millqvist et. al., Ann Allergy Asthma lmmunol 1998, 80 (5) 2 381-4.

En grupp patienter med astmaliknande symptom men utan påvisbar allergi eller astma provocerades dubbelblint med parfym eller placebo. Patientema hade signifikant mer besvär efter parfymprovokationer. Symptomen utlöses inte heller via N. olfactorius då patienterna använde näsklämma och därmed inte kunde förnimma någon lukt. Mekanismen antages vara en trigeminal reflex via luftvägarnas slemhinnor eller ögonen. Millqvistet.al., Allergy 1996, 51, 434-9.

En grupp patienter med astmaliknande symptom men utan påvisbar allergi eller astma provocerades med parfym eller placebo dels via luftvägar (inhalation), dels via ögonen. Patienterna använde näsklämma och kunde inte känna någon lukt.

Provokation via ögonen utlöste besvär från luftvägarna på liknande sätt som vid coon n 10 15 20 25 30 ; | n - n - » q - o v - . ~ n a o inhalation talande för en konjumktivalt utlöst neurogen mekanism Millqvist et. al.

Allergy, 1998, 53, 1208-12. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att anvisa en metod för att objektivt bedöma graden av icke astmatisk överkänslighet i luftvägama. Det för uppfinningen kännetecknande framgår av patentkraven. Denna metod kallas för capsaicintest och ska jämföras med metakolintest. Den person som skall testas får inandas capsaicin, ett ämne som ingår i chili och spansk peppar och som är starkt irriterande. Detta ämne ger i låga koncentrationer upphov till hosta under några minuter. Testpersonen får i egen lugn takt andas in en bestämd mängd vattenånga och capsaicin i olika koncentrationer under några minuter. Antalet hoststötar räknas under en viss tid, exempelvis 10 minuter, från början av testet och utgör ett mått på har personens känslighet.

Patienter med astmaliknande symptom utan påvisbar allergi eller astma provocerades med inhalation av capsaicin respektive koksalt. Hos dessa patienter utlöstes hosta i signifikant större utsträckning än hos friska kontroller och patienter med väldefinierad astma. Resultaten antyder att capsaicin kan särskilja patienter med astma och astmaliknande symptom, framför allt avseende delsymtomet hosta.

Capsaicinprovokation enligt uppställd modell befanns ha en god reproducerbarhet.

Patienter med astmaliknande symptom utan påvisbar allergi eller astma provocerades med inhalerat capsaicin eller koksalt i en randomiserad dubbelblindstudie. Förbehandling gavs med inhalerad lokalaestetika (Xylocain), vilken visade sig signifikant kunna blockera såväl hosta som övriga luftvägssymptom.

Studierna har lett fram till teorin att det hos individer med överkänslighet för triggerfaktorer av kemisk natur föreligger en sensorisk hyperreaktivitet (SHR), d.v.s. en stimulering av sensoriska nervreceptorer i luftvägarnas (och ögonens) slemhinnor leder till neurogent utlösta symtom. Till skillnad från astma (motorisk hyperreaktivitet) där motsvarande stimulering av slemhinnan leder till framför allt kontraktion av glatt muskulatur i bronkerna (bronkospasm), uppstår vid det astmaliknande syndromet andra symtom, varav en del kan förklaras av en påverkan på andningsregleringen.

Patienter med astmaliknande symptom har genom ovan nämnda försök visats ha en sensorisk hyperreaktivitet. Patienterna har en ökad känslighet för capsaicin ago I u o u o n 10 15 20 25 30 35 rf n s .u n . u a. . - . - n: so. 9 _. __ ' I I I I I I 0 U I I U I - hur inc o I I I I ' Ü Û . . . . .. . . _ _ _ _ _ _ _ _ . . - ~ : . .. .. . .. .. - 4 som stimulerar vissa C-fibrer. C-fibrer betraktas traditionellt som de långsamma demyeliniserade nervfibrerna som förmedlar dov smärta och kemiska stimuli. A- fibrerna betraktas som snabba smärtfibrer. Dock finns en överlappning mellan dessa två grupper. Gränsema är flytande.

Det finns ett antal receptorer på C-fibem, de flesta aktiverande men också en grupp reaktivitetshämmande. Nikotin, muskarin, bradykinin och histamin t ex har egna receptorer. Prostaglandiner stimulerar C-fibrema på något sätt men har inga egna receptorer. VdH+ receptorn binder capsaicin och vanilloid och eventuellt också andra kemiska ämnen som parfym men detta är mycket lite studerat. Denna receptor identifierades nyligen. VdH+ kan blockeras av capsaicin men effekten av capsaicin är mycket kortvarig. Det finns däremot ett ämne som heter capsazepin som inte stimulerar receptom men däremot blockerar den och i mycket högre och längre grad. Även RTX (resiniferatoxin) som liknar capsaicin blockerar receptom men mycket starkare.

De reaktivitetshämmande receptorema verkar bl.a. via kroppseget morfin och somatostatinpeptid som dämpar nervens förmåga att leda. Det ska föreligga en balans mellan stimulerande och hämmande receptorer. En ökad känslighet kan bero dels på för mycket stimulering men också på störd hämning. Vid stimulering sker en frisättiiing av neuropeptider bl a. Gal (galanin), SN (sekretoneurin = "ny substans" viktig för smärta), CGRP, SP, NKA m.m..

C-fibrema ändrar sig beroende på omgivningsfaktorer bl.a. inflammation som kan påverka natriumkanalema i nervema. En remodulering av nerverna sker fortlöpande.

Antalet hoststötar vid inandning av capsaicin i olika koncentrationer mättes för tre olika grupper av försökspersoner, resultat framgår av diagrammet i figur 1. De tre kurvorna i diagrammet avser patienter med SHR (kurva 1). astmapatienter (kurva 2) och en frisk kontrollgrupp (kurva 3). l ett annat försök mättes antalet hoststötar vid inandning av capsaicin av olika koncentrationer för tvâ grupper av testpersoner med SHR, resultatet framgår av diagrammet i figur 2. Den ena gruppen fick förbehandling genom inandning av lidocain (kurva 4) och den andra gruppen fick förbehandling genom inandning av koksaltlösning (kurva 5).

Claims (2)

once-u u se a. . , ,_ ,. .n .- nu . - -. ...I I!!! "° ' " ° r - - - a u . u a. , ,, __ ~ø n i, a a j ;~-- - .. . 2ZZ'II I' I A u u ,, PATENTKRAV.

1. Användning av capsaicin som medel för att framkalla hosta vid fastställande av icke astmatisk sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna.

2. Användning av capsaicin enligt krav 1 kännetecknad av att capsaicinet föreligger i vattenånga.