SE523344C2 - Ventilanordning för tryckreglering i anslutning till förbränningsmotor samt förfarande för sådan tryckreglering - Google Patents

Description

25 30 35 525 544§ß§fi:::f@1fi:*= 2 leds från förbränningsrummet, mellan respektive cylinderfoder och kolvringar hos respektive motorcylinder, och därefter fram till motorns vevhus.

Av miljöskäl är det normalt inte acceptabelt att släppa ut vevhusgaserna i atmosfären. Av denna anledning är det förut känt att mata vevhusgaserna från motorns vevhus och tillbaks till en lämplig punkt i anslutning till motorns inloppssida. Genonx en sådan sluten 'vevhusventilation kan gaserna åter sugas in i motorns luftinlopp för förbränning i motorn. Genom denna återförsel av vevhusgaserna tillbaks till motorns skadliga inloppssida kan utsläppen. av föroreningar från motorn minskas.

Ett problem som uppstår vid tidigare kända arrangemang av ovannämnt slag är att vevhusgaserna normalt innehåller en viss mängd olja i form av små oljepartiklar. Detta beror på att vevhusgaserna infaller mot motorns oljesump, varvid en en vätskeformig Om dessa partiklar skulle tillåtas àterföras till motorns inlopp viss del av smörjoljan omvandlas till "dimma" innefattande små oljedroppar. olje- skulle det kunna bildas beläggningar i exempelvis motorns förbränningsrum och på ventiler, vilket givetvis inte är önskvärt.

Det ovannämnda problemet gäller i synnerhet vid motorer försedda med turboaggregat. Exempelvis är dagens diesel- motorer för lastfordon ofta utformade med system för turboladdning, varvid på känt sätt en förhöjd mängd luft kan komprimeras i en kompressor och därefter matas in i motorn. Sådana system innefattar också normalt en laddluftkylare, varvid den luft som. matats genom kompressorn kan kylas. Om vevhusgaserna matas till kompressorn kan oljepartiklarna i vevhusgaserna ge upphov till en beläggning i kompressorn, vilket leder till en Dessutom kan försämrad verkningsgrad hos kompressorn. oljepartiklarna bilda en beläggning i laddluftkylaren, vilket ger en sämre verkningsgrad hos laddluftkylaren.

Dessutom finns det risk att oljedropparna sugs in i motorn. 5 För att lösa ovannämnda problem och därigenom förhindra att oljepartiklar förs med vevhusgaserna och till motorns insugningsledning är det förut känt att utnyttja olika typer av avskiljningsanordningar som då anordnas mellan vevhuset och nmtorns inloppsledning. Exempelvis utnyttjas 10 så kallade skärmavskiljare, baffelavskiljare och finavskiljare för att på olika sätt separera oljepartiklarna från vevhusgaserna.

Vidare kan förutsättas att trycket i vevhuset normalt 15 måste hållas mycket nära det omgivande atmosfärstrycket, eftersom ett alltför högt övertryck i vevhuset kan medföra ett oljeläckage ut ur motorn. Pâ motsvarande sätt kan ett oönskat undertryck medföra smutsinträngning via motorns packningar och vidare in i motorn. Således finns 20 ett behov av noggrann reglering av trycket i vevhuset, så att detta kan hållas inom ett förutbestämt intervall.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN: Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhanda- 25 hålla en ventilanordning för effektiv ventilering av vevhusgaser i en förbränningsmotor. '3; Detta ändamål uppnås medelst en ventilanordning av 1 ovannämnt slag, vars särdrag framgår av efterföljande .n ' 30 patentkrav l och som innefattar en första ventil inrättad att anta ett tillstånd mellan ett första, öppet läge och ett andra, stängt läge i beroende av nämnda avkända tryck i ';j vevhuset, samt en andra ventil inrättad att anta ett I: tillstånd. mellan ett första, öppet läge och ett andra, .ni 35 stängt läge i. beroende av tillståndet. hos nämnda första .neon ' ' ventil. 10 15 20 25 30 35 . - - . va 523 544 Ändamålet uppnås också medelst ett förfarande av ovannämnt slag, vars särdrag framgår av efterföljande patentkrav 11 och som innefattar innefattar styrning av en första ventil mellan ett första, öppet läge och ett andra, stängt läge i beroende av nämnda avkända tryck i vevhuset, samt styrning av en andra ventil mellan ett första, öppet läge och andra, stängt läge i. beroende av tillståndet hos nämnda första ventil.

Genom uppfinningen uppnås ett flertal fördelar. Främst kan att trycket i smalt, på förhand definierat tillhandahålls ett funktionssätt hos de två ventilerna. noteras vevhuset kan regleras inom ett relativt intervall. Denna reglering genom servoliknande ett flexibelt membran som i beroende av det avkända trycket i Företrädesvis innefattar den första ventilen vevhuset påverkar ett ventilelement att öppna respektive stänga en öppning som förbinder den första ventilen med den andra ventilen. Dessutom innefattar företrädesvis den andra ventilen ett flexibelt membran som i beroende av tillståndet hos den första ventilen är inrättad att öppna respektive stänga nämnda förbindelse. att ventilelementet Härigenom medges att vid den första ventilen kan utformas så endast gör mycket små rörelser tryckregleringen. Som en följd av detta kan membranet i den första ventilen göras relativt litet, vilket alltså svarar mot små membranrörelser och en mycket liten oönskad påverkan av störande faktorer, exempelvis krafter Detta samtidigt som verkar från själva membranet. skapar förutsättningar för en exakt reglering, som ventilanordningen kan göras kompakt till sin uppbyggnad.

Fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen framgår av de efterföljande beroende patentkraven. 10 15 20 25 30 35 523 344 FIGURBESKRIVNING: Uppfinningen kommer i. det följande att förklaras närmare med hänvisning till ett föredraget utföringsexempel och de bifogade figurerna, där figur 1 principiellt visar ett arrangemang i anslutning till en förbränningsmotor, vid vilken den föreliggande uppfinningen kan utnyttjas, och figur 2 visar en schematisk tvärsnittsvy av en ventilanordning enligt uppfinningen, och figur 3a-c i schematisk form visar uppfinningens funktionssätt.

FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM: I figur 1 'visas principiellt ett arrangemang enligt den föreliggande uppfinningen. Enligt en föredragen utföringsfornl är> uppfinningen anordnad. i anslutning till ett motorblock 1 hos en sexcylindrig fyrtakts dieselmotor ansluten växellåda 2 med med en till motorns vevaxel koppling.

Motorn är överladdad med hjälp av en turbokompressor 3 av känt slag, vilken i sin tur innefattar en turbin 4 som är ansluten till motorns avgasgrenrör 5 och en kompressor 6 son1 är ansluten till motorns insugningsgrenrör" 7 via en laddluftkylare 8. insugningsledning 9 ansluten till ett luftfilter 10.

Kompressorns 6 sugsida är via en Enligt vad son: beskrivits ovan kommer det i motorn att genereras vevhusgaser som leds från motorns respektive förbränningsrum och in i dess vevhus ll. Detta sker främst till följd av icke täta kolvringar mellan nwtorns kolvar 10 15 20 25 30 35 523 544 :ßaæ:::@@@?:~= 6 och väggarna i respektive cylinder. Vevhusgaser innehåller små partiklar i form av oljedroppar, och av skäl som nämnts ovan finns det ett behov av att avskilja dessa partiklar från gaserna. För detta ändamål innefattar motorns vevhus antydd baffelavskiljare 13. Från 11 en i sig känd och endast schematiskt skärmavskiljare 12 och en baffelavskiljaren 13 leds vevhusgaserna vidare till en finavskiljare 14.

Enligt vad som nämnts inledningsvis finns det ett behov av att reglera det tryck som föreligger i vevhuset 11. För detta ändamål innefattar arrangemanget enligt uppfinningen en ventilanordning 15, vars uppbyggnad och funktion kommer att beskrivas i detalj nedan, samt en anslutning i form av en ledning 16 som förbinder det inre av vevhuset 11 med nämnda ventilanordning 15. På så vis är ventilanordningen 15 inrättad för vevhuset 11. kontinuerlig avkänning av trycket i Ventilanordningen 15 kommer nu att beskrivas med hänvisning till figur 2, som är en schematisk tvärsnittsvy i vilken vevhuset ll med de olika avskiljningsanordningarna visas.

Eiguren visar också en oljesump 17 och ett dräneringsrör 18 för dränering av de oljepartiklar som separerats med hjälp av avskiljningsanordningarna, så att oljepartiklarna förs tillbaks till oljesumpen 17.

Vid reglering av trycket i vevhuset 11 är det nödvändigt att detta hålls atmosfärstrycket, närmare bestämt något över atmosfärs- trycket. Ett alltför högt övertryck skulle annars medföra ett oönskat oljeläckage och ett alltför stort undertryck tryck mycket nära det omgivande skulle medföra smutsinträngning in i motorn via dess packningar (visas ej). Lämpligen kan trycket i vevhuset 11 hållas inom ett intervall som är av storleksordningen 0-65 föreligger ett undertryck i mm vattenpelare. Vidare ______.:_.__.__._______._ __ _ l ~ ' v :ansa 10 15 20 25 30 35 CU ßa CN 04 iå -fiu insugningsledningen 9. Detta undertryck kan variera under motorns gång, exempelvis beroende på motorns aktuella last.

Det är normalt med ett undertryck som nmtsvarar O-650 mm vattenpelare. I detta sammanhang kan det antas att det omgivande atmosfärstrycket utgör en referens med trycket 0 mm vattenpelare.

Uppfinningen är inte begränsad till att utnyttjas vid motorarrangemang i vilka de ovan angivna tryckintervallen föreligger, utan kan i princip utnyttjas vid vilka arrangemang som helst där det finns önskemål att upprätt- hålla ett tryck i vevhuset respektive insugningsledningen som ligger inom förutbestämda intervall.

Således är uppfinningen baserad på behovet av att reglera trycket i vevhuset 11 inom ett förutbestämt, relativt smalt, tillåtet tryckintervall. För detta ändamål utnyttjas 15, vilken nu den uppfinningsenliga Ventilanordningen kommer att beskrivas i detalj.

Ventilanordningen 15 innefattar av två separata ventilenheter, närmare bestämt en första ventil 19 och en ventil 20. Båda företrädesvis av den typ som baseras på att ett omgivande gastryck påverkar ett flexibelt membran, företrädesvis av gummi, så att det förflyttas i beroende av det tryck som andra dessa ventiler 19, 20 är verkar mot membranet. Denna rörelse hos membranet påverkar i sin tur en regleringsmekanism för ett gasflöde. Enligt vad som framgår av figur 2 innefattar den första ventilen 19 ett första gummimembran 21, vilket via en övre och en nedre ventiltallrik 22, ventilstâng 24. Denna ventilstàng 24 är utformad med ett ventilelement 24a som är inrättat att tätande samverka med en öppning 25 i en mellanvägg 26, vilken i sin tur skiljer 23 är infäst i en förskjutbar den första ventilen 19 från den andra ventilen 20. På så vis utgör öppningen 25 en förbindelse mellan den första och 10 15 20 25 30 35 523 344 den andra ventilen.

Membranet 21 i den första ventilen 19 är vidare anordnat så att det avskiljer en första kammare 27 från en andra kammare 28. Den första kammaren 27 står i förbindelse med den omgivande atmosfären, medan den andra kammaren står i förbindelse med vevhuset 11, via ledningen 16 som ansluter till vevhuset 11. således lika högt som trycket i vevhuset ll.

Trycket i den andra kammaren 28 är Den andra ventilen 20 innefattar ett andra gummimembran 29 samt ytterligare två ventiltallrikar 30, 31. På motsvarande sätt som i den första ventilen 19 är det andra gummimembranet 29 inrättat så att det avskiljer en tredje kammare 32 från en fjärde kammare 33. Den tredje kammaren 32 står i förbindelse med. insugningsledningen 9, via en smal förbindelse 34 som fungerar som en strypning. Enligt den visade utföringsformen står den fjärde kammaren 33 i förbindelse med utloppet hos finavskiljaren 14 (jfr. figur 1), d.v.s. den fjärde kammaren IIS är anordnad nedströms alla avskiljningsanordningar, via en öppning 35. Den fjärde kammaren 33 är också förbunden med insugningsledningen 9. ventilen 20 förbunden med ett inrättat så att det andra Vidare är den andra fjäderelement 36, vilket är gummimembranet 29 påverkas i en riktning mot öppningen 35, d.v.s. så att den andra ventilen 20 strävar åt att täta mot öppningen 35. Denna tätande funktion fås då genom att den nedre ventiltallriken 31 i den andra ventilen 20 tätande anligger mot en yta som omger öppningen 35, enligt vad som framgår av figur 2.

Enligt vad som framgår av figur 3a, som är en schematisk tvärsnittsvy som visar ventilanordningens 15 funktion (och där vissa detaljer har utelämnats i förhållande till vad som visas i figur 2), är såväl den första ventilen 19 som den andra ventilen 20 i sina stängda lägen när trycket i 10 15 20 25 30 35 523 344 :':§_ -= = vevhuset ll respektive insugningsledningen. 9 ligger* inom sina önskade intervall. För detta ändamål är ventilernas ingående komponenter, samt fjäderelementet 36 (framgår ej av figur 3a) och strypningen 34, utformade och anordnade så att den första ventilen 19 tätar mot den första öppningen 25, medan den andra ventilen 20 tätar mot den andra öppningen. 35, som således då utgör en anslutning Inellan vevhuset 11 och insugningsledningen 9.

Det kan noteras att det övertryck som vid normaltillståndet råder i vevhuset ll, och således också i ledningen 16, påverkar det första gummimembranet 21 på ett sätt som medför att ventilstången 24, med dess tillhörande svaga ventilelement 24a, förs mot dess motsvarande öppning 25, varvid ventilelementet 24a anligger tätande mot dess motsvarande öppning 25. Dessutom påverkas den andra ventilen 20 med hjälp av fjäderelementet 36 i en riktning så att öppningen 35 mellan vevhuset och insugningsledningen 9 blockeras. I detta normaltillstånd som visas i figur 3a är trycket i den tredje kammaren 32 lika stort som i insugningsröret 9.

Om trycket i vevhuset 11 skulle sjunka under ett lägsta tillåtet gränsvärde kommer detta låga tryck att medföra att det första membranet 21 påverkas i en riktning som medför att ventilelementet 24a inte längre tätar mot dess motsvarande öppning 25. Detta tillstånd visas i figur 3b.

Således medges då en passage av vevhusgaser från vevhuset till den tredje kammaren 32. Trycket hos vevhusgaserna i den tredje 11, via ledningen 16 och den andra kammaren 28, kammaren 32 kommer då att gå mot ett värde som motsvarar trycket i vevhuset ll. I detta läge är den andra ventilen 20 stängd och medger ingen. passage av vevhusgaser till insugningsledningen 9 via öppningen 35. Detta medför i sin tur att trycket i vevhuset 11 ökar. Under detta förlopp kommer ett visst flöde av 'vevhusgaser att ske från, den 10 15 20 25 30 35 LH LN (Ni rs 4> 10 och fram till strypningen 34 så tredje kammaren 32, via strypningen 34, insugningsledningen 9. Dock är dimensionerad att tryckuppbyggnaden i vevhuset 11 inte påverkas i någon betydande omfattning.

Om trycket i vevhuset 11 skulle överstiga ett högsta tillåtet gränsvärde kommer ventilanordningen 15 att anta det tillstånd som, visas i Härvid kommer den första ventilen 19 att påverkas mot sitt stängda tillstånd till följd av att det rådande höga trycket i vevhuset 11 figur 30. (och således också i ledningen 16) påverkar det första membranet 21 i en riktning så att ventilelementet 24a slutligen kommer till tätande anliggning mot nwtsvarande öppning 25. Trycket i den tredje kammaren 32 kommer då att successivt sjunka mot ett värde som nmtsvarar trycket i tillåts strömma till insugningsledningen 9 via strypningen 34. insugningsledningen 9, till följd av att gas Slutligen kommer trycket i den tredje kammaren 32 att ha sjunkit till ett värde vid vilket trycket i vevhuset 11 förmår öppna den andra ventilen 20, varvid passage av vevhusgaser via öppningen 35 medges. Detta innebär i sin tur att trycket i 'vevhuset 11 sjunker. När trycket har sjunkit så mycket att det på nytt hamnar inom dess tillåtna ventilen 20 att stängas, till följd av påverkan från fjäderelementet 36. intervall kommer återigen den andra Det kan alltså konstateras att den första ventilen 19 kan anta ett öppet läge eller ett stängt läge i beroende av det avkända trycket i vevhuset 11. Vidare kan den andra ventilen 20 anta ett öppet läge eller ett stängt läge (d.v.s. för öppning respektive stängning av öppningen 35) i beroende av tillståndet hos den första ventilen 19.

Således fås servofunktion där tillståndet hos den inställningen av den andra ventilen 20. Styrningen av den genom uppfinningen en första ventilen 19 påverkar 10 15 20 25 30 35 523 344 ll andra ventilen 20 sker då genom rörelsen hos den första ventilen 19. Denna rörelsen kan göras mycket liten, vilket är en fördel eftersom den första ventilen 19 då kan utformas med ett litet och lätt gummimembran som då inte påverkar regleringen genom faktorer som. beror av rörelser och de krafter som det gummimembranets egna alstrar.

Uppfinningen är inte begränsad till att respektive ventil 19, 20 styrs så att de antar endast två ytterlighets- lägen. Med andra ord kan ventilerna 19, 20 anta lägen som ligger mellan de extremlägen som definieras av det helt stängda respektive helt öppna tillståndet hos respektive ventil. Exempelvis kan bägge ventilerna 19, 20 vid normal drift av den aktuella motorn vara till hälften öppna eller justeras inom ett reglerområde som utgörs av ett begränsat intervall mellan det helt öppna och det helt stängda läget hos respektive ventil.

Genonn att ventilanordningen 15 innefattar två ventiler 19, 20 utformas som en kompakt enhet som enkelt kan monteras i med den ovannämnda servofunktionen kan den anslutning till en förbränningsmotor, d.v.s. i ett utrymme i fordonet där det tillgängliga utrymmet redan är starkt begränsat.

Enligt den visade utföringsformen är ventilanordningen 15 anordnad efter (d.v.s. nedströms) samtliga de tre avskiljningsanordningarna 12, 13, 14 (jfr. figur 1). Detta innebär att avskiljningsanordningarna inte utsätts för det höga undertryck som kan uppstå på nwtorns sugsida under drift. fördel, då det att det exempelvis någon backventil i Detta är en innebär inte behöver utnyttjas anslutning till dräneringsröret 18 för att hindra att olja sugs in i insugningsledningen 9. menu: 10 15 20 25 30 UW 's 3 344 12 Trots att sitter nedströms avskiljningsanordningarna 12, 13, 14 sker ändå mätningen ventilanordningen 15 av vevhustrycket i vevhuset ll, via ledningen 16. Detta innebär att regleringen av trycket i 'vevhuset 11 sker oberoende av tryckfallet i avskiljningsanordningarna 12, 13, 14.

Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna utföringsformerna, utan kan varieras inom ramen för de efterföljande patentkraven. Exempelvis kan uppfinningen utnyttjas vid olika typer av fordon, t.ex. personbilar, lastvagnar, lastmaskiner och bussar, som innefattar en motor inrättad för sluten vevhusventilation.

Uppfinningen kan utnyttjas vid såväl turboladdade motorer som motorer utan turboladdning. olika typer av Uppfinningen kan realiseras med avskiljningsanordningar. I princip kan uppfinningen utnyttjas även om ingen avskiljningsanordning utnyttjas.

Vidare kan det ovannämnda fjäderelementet 35 i princip utelämnas, vilket kan vara aktuellt vid de applikationer där tryckskillnaden mellan vevhuset och insugningsledningen är relativt liten.

De ovannämnda membranen 21, 29 är företrädesvis tillverkade av ett elastiskt och oljebeständigt material. Exempelvis kan de utgöras av gummi, men även andra material med dessa egenskaper kan utnyttjas för detta ändamål.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 523 344 =' = 13 . . . . . . .. PATENTKRAV:

1. Ventilanordning (15) för tryckreglering i med ett vevhus (11) till under drift anslutning till en förbränningsmotor (1) vilken vilket vevhusgaser leds av motorn, ventilanordning (15) är inrättad för avkänning av trycket som råder i nämnda vevhus (11) samt för öppning respektive stängning av en anslutning (35) mellan nämnda vevhus (11) hos motorn i beroende av och en insugningsledning (9) nämnda avkända tryck, varvid ventilanordningen (15) inrättad att anta ett öppet läge och ett andra, innefattar en första ventil (19) tillstånd mellan ett första, stängt läge i beroende av nämnda avkända tryck i vevhuset (ll), samt en andra ventil (20) inrättad att anta ett tillstànd mellan ett första, öppet läge och ett andra, stängt läge i. beroende av' tillståndet hos nämnda första (19), 1< ä n ri e t e <: k ri a d nämnda andra ventil (20) är inrättad för öppning av nämnda ventil d ä r a v , att anslutning (35) när den första ventilen (19) antar sitt stängda läge, samt att nämnda andra ventil (20) är inrättad för stängning av nämnda anslutning (35) när den första ventilen (19) antar sitt öppna läge.

2. Ventilanordning (15) enligt patentkrav 1, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v , att nämnda första ventil (19) är inrättad att anta sitt stängda läge när trycket i vevhuset (ll) överstiger ett förutbestämt högsta tillåtet värde, samt att nämnda första ventil (19) är inrättad att anta sitt öppna läge när trycket i vevhuset (11) understiger ett förutbestämt lägsta tillåtet värde.

3. Ventilanordning (15) enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a V , att den första ventilen (19) innefattar ett flexibelt membran (21) 10 l5 20 25 30 35 CH RJ 04 04 .ni JÄ | - - . | o n; 14 som i beroende av nämnda avkända tryck påverkar ett ventilelement (24a) att öppna respektive stänga en öppning (25) som förbinder den första ventilen (19) med den andra ventilen (20), samt att den andra ventilen (20) innefattar ett flexibelt membran (29) hos den första ventilen (19) är som i beroende av tillståndet inrättad att påverka öppnning respektive stängning av nämnda förbindelse (35).

4. Ventilanordning (15) enligt patentkrav 3, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v , att de flexibla membranen (21, 29) utgörs av gummimembran.

5. Ventilanordning (15) enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , att den andra ventilen (20) innefattar ett fjäderelement (36) som påverkar den andra ventilen (20) med en kraft som strävar att stänga nämnda anslutning (35).

6. Ventilanordning (15) föregående enligt något av patentkrav,kännetecknaddärav,att ventilanordningen (15) är inrättad för avkänning av nämnda tryck i vevhuset (11) via en ledning (16) som ansluter från vevhuset (11) och till den första ventilen (19).

7. Ventilanordning (15) enligt något av patentkrav 3-6, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , att membranet (21) i den första ventilen (19) avskiljer en första kammare (27) från en andra kammare (28), varvid den första kammaren (27) är ansluten till den omgivande atmosfären och den andra (ll), avskiljer en kammaren (28) är ansluten. till vevhuset samt att membranet (29) i tredje kammare (32) från en fjärde kammare (33), varvid den den andra ventilen (20) tredje kammaren (32) är förbunden med insugningsledningen (9) via en strypningsförbindelse (34) och den fjärde står j. förbindelse med insugningsledningen (11), (35), samt kammaren (33) (9) samt vevhuset via nämnda anslutning 10 15 20 25 30 35 an: . . « | . n - n - . | ø | n u | n u 15 varvid. ventilelementet (24a) samverkar med en öppningsbar förbindelse (25) i den första ventilen. (19) mellan den andra kammaren (28) och den tredje kammaren (32).

8. Ventilanordning (15) enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda motor innefattar åtminstone en avskiljningsanordning (12, 13, 14) för avskiljning av små partiklar ur nämnda vevhusgaser, vilken avskiljnings- anordning (12, 13, 14) är anordnad mellan vevhuset (11) och insugningsledningen (9), k ä n n e t e c k n a d att nämnda anordnad d ä r a v , anslutning (35) är nedströms nämnda avskiljningsanordning (12, 13, 14).

9. Motorarrangemang innefattande motor med vevhus (11) samt en förbindelse för ventilation av vevhusgaser från vevhuset (11) till en insugningsledning (35), ventilanordning (15) enligt något av föregående patentkrav. (9) via en öppningsbar anslutning varvid. motorarrangemanget innefattar en

10. Förfarande för tryckreglering i anslutning till en förbränningsmotor (1), innefattande: matning av vevhusgaser från ett till motorn hörande vevhus (11) under drift av motorn, avkänning av trycket som råder i nämnda vevhus (11), samt öppning respektive stängning av en anslutning (35) mellan nämnda vevhus (11) och en insugningsledning (9) hos motorn i beroende av nämnda avkända tryck, ventil (19) första, öppet läge och ett andra, stängt läge i beroende av styrning av en första mellan ett nämnda avkända tryck i vevhuset (11), samt styrning av en andra ventil (20) mellan ett första, öppet läge och andra, stängt läge i beroende av tillståndet hos nämnda första ventil (19), k ä n n e t e c k n a t d ä r a v , att förfarandet innefattar: öppning av' nämnda anslutning (35) när den första 10 15 nu: oo - n v u n o o u o . Q v n n ø « o H ventilen (19) antar sitt stängda läge, samt stängning av nämnda anslutning (35) när den första ventilen (19) antar sitt öppna läge.

11. ll. Förfarande enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v , att det innefattar: stängning av den första ventilen (19) när trycket i vevhuset (ll) överstiger ett förutbestämt högsta tillåtet värde, samt öppning av den första ventilen (19) när trycket i vevhuset (ll) understiger ett förutbestämt lägsta tillåtet värde.