SE522193C2 - Skyddsplatta för växter samt metod för att framställa plattan - Google Patents

Description

35 522 193 P1677 Den tyska patentskriflen l 055 276 beskriver en platta, som täcker marken runt en planta. I mitten av plattan firms en öppning för stam och stjälk hos plantan. Från plattans centrum och ut till en sida, går en slits, som möjliggör placering nmt en planta.

Plattan består av ett cellulosamaterial, som täckts med ett motståndskrafiigt lager av exempelvis ett plastmaterial. Detta lager är änmat att vara motståndskraftig mot vatten.

Cellulosamaterialet infinks med näringsämnen, som tillförs marken när plattan bryts ned. Genom det täckande plastrnaterialet går förruttrielsen långsammare, och genom att välja tjockare eller tunnare fibermaterial kan nedbrytniningstiden styras.

Den franska patentskrifien 2.609.234 beskriver en övertäckningsplatta, som utgörs av ett böjligt, ogenomskinligt och upplösningsbart material. I mitten av plattan är en öppning anordnad, och en skåra går från plattans kant till öppningen i plattans centrum.

Plattan är ärrmad att hämma ogrästillväxten intill unga plantor.

Plattan får, då den anordnas runt en planta, en konisk form, vilket gör att den ligger stadigare runt plantan. Plattan tillverkas av papp eller armat material. För att skyddas mot väta kan ett vattenavstötande material anordnas på plattans ovansida. Detta skikt kan bestå av gummi, vax eller annat material, som på sikt upplöses under inverkan av fuktigheten.

Nackdelen med anordningama beskrivna ovan är, att vissa av dem bryts ner för snabbt eller, att de innehåller komponenter, som inte förekommer i naturen, varför de bidrar till nedsmutsning av naturen genom tillförseln av ej naturligt förkommande ämnen. Vidare skyddar ovarmämnda anordningar endast mot andra växter, genom att hindra deras tillväxt runt en planta. De skyddar inte mot djur, som kan gnaga på plantan och skada den.

Nackdelen med de för djur illaluktande substanser, som läggs ut i trädgårdar är, att de ofta luktar illa även för människor. Detta har lett till att de inte rönt någon större framgång i villauädgårdar, vilka ju är ämnade fór människors rekreation. En obehaglig lukt ßrstör helt vistelsen i trädgården.

Problemet har varit att få fram en skyddsplatta bestående av fömyelsebara material, som under en viktig tid i en plantas tillväxt, skyddar mot båda konkurrerande växtlighet samt mot bete fi-ån djur. Vidare har det önskats en platta innehållande ett förnyelsebart gödningsmedel, som tillförs växten då plattan bryts ner. Vidare har det även önskats en 20 30 35 522 wswä, _§ PI677 platta, som även har en lukt, vilken huvudsakligen uppfattas av djur och vilken deskyr ifi-ån. En platta av detta slag har hittills saknats.

KORT REDoGóRELsE FÖR UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att eliminera eller åtminstone minimera ovannänmda problem. Genom att utnyttja helt igenom förnyelsebara material erhålls en skyddsplatta, som är biologiskt nedbrytbar och som inte tillför några främmande ämnen till jorden. Genom inblandningen av animaliska fibrer erhålls en vattenskyddande effekt, som fördröjer nedbrytningen av skyddsplattan. Vedaska har en pH- höjande effekt samt gödslar jorden. Genom att utnyttja fårull, och i synnerhet råull innehållande ämnen, som ger ifrån sig en viss lukt, kan skyddsplattan även skydda mot bete.

Genom plattans sammansättning kan plattan utnyttjas vid alla tillämpningar, även vid ekologisk odling. Genom att exempelvis utnyttja returfiber med låg kvalitet, och råull, som ofta är för dyr att ta tillvara i Sverige, samt Vedaska, som är en restprodukt, kan plattans beståndsdelar erhållas till ett relativt lågt pris.

KORT FIGURBESKRIVNING Fig. 1 visar en skyddsplatta ßr växter med en cirkulär Intagning i centrum samt en skåra från centrum till periferin, Fig. 2 visar ett exempel på en alternativ utföringsform av uppfinningen där skyddsplattan har ett rektangulärt utseende och är anordnad med flera mindre hål jämnt fördelade över ytan.

DETALJBESKRIVNIN G Fig. 1 visar ett exempel på en utföringsform av en skyddsplatta 1.

Skyddsplattan l innefattar en skiva 10 med en tjocklek 12 och är anordnad med en urtagning 11 i centrum nämnda skiva 10. Skivan 10 har en ovansida 16 och en undersida 17. Mellan urtagningen 11 i centrum av skivan 10 och en ytterkant 13, på ovansidan 16, är ett spår 14 anordnat.

Spåret 14 kan sträcka sig hela vägen ner genom tjockleken 12 eller utgöras av enbart en markeringslinje, som endast går ner en viss del av tjockleken 12. Skivan 10 har en radie is. i 20 30 522 193 Pl677 I den visade utßringsforrnen av uppfinningen utgörs skyddsplattan 1 av en skiva 10. Ett flertal andra utföringsforrner är tänkbara.

Fig. 2 visar ett exempel på en alternativ utföringsfonn av föreliggande uppfinning. I derma utföringsforrn utgörs skyddsplattan 1 av en huvudsakligen horisontell skiva 30 med en tjocklek 32. I derma skiva är hål 3 la, 31b, 3 le, 31d, 3le, 3lfurtagna på en ovansida 36 av nänmda skiva. Skivan har en undersida 37. Den visade skivan har en kortsida 38 och en långsida 39.

Ett förhållande mellan närrmda långsida och närrmda kortsida på den visade utßringsfonnen av föreliggande uppfinning kan variera högst avsevärt. Långsidan 39 kan således ökas så att ett band kan erhållas. Med ordet ”platta” ska således förstås något, som har en utsträckning i horisontalplanet och har en viss tjocklek samt kan täcka underliggande jord. En ”pla ” kan således innefatta plattor, långsträckta plattor i form av band etc.

Skivan, som visas i Fig. 1, är ämnad att exempelvis läggas ut på marken nmt en planta eller ett träd, som har planterats. I urtagningen 11 befinner sig således plantan eller trädet. Spåret 14 är avsett att möjliggöra att skivan kan placeras utan att skada plantan eller trädet.

Utföringsformen som visas i Fig. 2 är ämnad att visa hur skyddsplattan kan utformas för att skydda exempelvis frön, som skall gro. I hålen 31a-3 lf, placeras fröna. När dessa gror, hindrar skivan 30 konkurrens från ogräs, som annars kan få fäste och konkurrera ut nämnda frön.

Tjockleken på plattan, som visas i Fig. 1 och Fig. 2, kan varieras beroende på hur lång tid man önskar att skiva skall skydda. En tjock skiva står emot de nedbrytande lcrafterna bättre och kan ha en skyddande effekt upp till uppskattningsvis 2 år. En tunnare skiva kan brytas ner under den första växtsäsongen.

Tillverkningen av nänmda platta sker på följ ande sätt. Skyddsplattan innefattar i huvudsak tre komponenter. Dessa komponenter är cellulosa, animaliska fibrer och vedaska. 20 25 30 522 193 .... ..

P1677 Éffifšfiš -' Cellulosafibrerna kan härröra från halm, vass, ved eller liknande råvara. De animaliska fibrerna kan hårröra från ull av får, get eller andra pälsbårande djur. Vedaskan är aska av träved, dvs. inte aska som erhålls vid koleldning. Kolaska innehåller tungmetaller.

Exempelvis erhålls vedaskan från ett värmeverk, som eldas med pellets.

Ett exempel på ett fiarnställningsíörfarande beskrivs nedan.

Cellulosa från kartong med relativt långa fibrer förs in i en anordning, som hackar sönder kartongen och minskar fibrernas längd något.

Denna upphackade cellulosa överförs till en holländare, som utgörs av ett stort tråg med ornröring. Här tillsätts vatten och en omblandning startas. I hollândaren omblandas cellulosasuspensionen i cirka 15 min. Tiden kan li gga mellan 5 minuter och 30 minuter.

Animaliska fibrer, i detta fall från råull av får, har en fiberlängd på cirka 5 cm. Även dessa fibrer behandlas i en lämplig anordning, ñr att minska deras fiberlângd till ca l cm.

Till en blandningsanordning tillsättes cellulosasusperisionen samt den behandlade råullen varefter en omblandning sker. Därefter tillsätts Vedaskan till blandningen.

Ytterligare en omblandning sker.

En lämplig blandning kan utgöras av 80 g cellulosafibrer, exempelvis i form av returpapper, 50 g fårull samt 50 g aska. Den procentuella sammansättningen blir 44% cellulosa, 28% fårull och 28% aska. Dessa halter kan varieras inom vida gränser.

Cellulosahalten kan exempelvis ligga mellan 10% upp till 95%. Ullhalten kan ligga mellan 1% upp till 80% samt askhalten kan ligga mellan 1% upp till 40%.

Från blandningsanordningen tas blandningen till en fonnningsanordning där plattor formas. Vattnet i dessa formade plattor kan antingen mekaniskt pressas ut eller fås att avgå genom värmebehandling.

Därefter erhålls en färdig platta. to o 10 15 20 PI677 522 195 ...iïhš _; Det skall inses att ovan nämnda utßringsformer endast är exempel och kan varieras inom ramarna för efterföljande patentkrav. Således kan sammansättningen och fonnen variera högst avsevärt för dessa plantskyddsplattor.

Långa tunna band kan tillverkas ßr att läggas ut längs en sårad. Även stora plattor med varierande form kan tillverkas. Form och innehåll kan således skräddarsys efter användningen för plattan.

Förfarandet att fi-arnställa plantskyddsplattan kan också varieras genom vida ramar.

Beroende på den procentuella sammansättningen skiljer sig tiderna på blandningen mycket åt och även på viket sätt ingående material förbearbetas. Även blandningsproceduren kan varieras, exempelvis kan alla komponenter blandas samman vid ett tillfälle och därefter gå vidare till formning och torkning. I den beskrivna utfóringsformen framställdes plattor batchvis. Det är även tänkbart med en kontinuerlig process för framställning av plattoma. Vatten används som lösningsmedel i processen.

Eventuellt kan något ånme tillsättas till vattnet för att få lärnpliga egenskaper. Kravet på detta ämne år att det är naturligt så att inte jorden tillförs något skadligt åmne då plattan bryts ner.

Claims (10)

an; can 20 25 30 522 193 Pm ~ - PATENTKRAV

1. Skyddsplatta för växter, avsedd att läggas på marken för att därigenom täcka underliggande jord, vilken platta huvudsakligen har en horisontell utsträckning och är nedbrytbar, samt innefattar ett första fiberhaltigt bionedbrytbart material i form av cellulosa, vilken ger plattan vattenuppsugande förmåga, samt innefattar även åtminstone en första tillsatt komponent, som vid nedbrytning av nämnda platta, kan tillföras underliggande jord, och som har en gödslande effekt, k ä n n e t e c k n a d av att plattan innefattar ett andra fiberhaltigt, bionedbrytbart material samt attnämnçla första tillsatta komponent är aska.

2. Skyddsplatta enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att närrmda andra fiberhaltiga, bionedbrytbara material innefattar animaliska fibrer.

3. Skyddsplatta enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda animaliska fibrer är ullfibrer.

4. Skyddsplatta enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att fibrerna härrör från får.

5. Skyddsplatta enligt krav 5, k än n e t e ckn a d av att askan är träaska.

6. Skyddsplatta enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att det första fiberhaltiga bionedbrytbara materialet, i form av cellulosa, innefattar returfibrer.

7. Skyddsplatta enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att fårullen har en fiberlängd som ligger mellan 5 mm och 40 mm. “

8. Metod att framställa Skyddsplatta, k ä n n e t e c k n a d av att cellulosafibrer behandlas för att få ner fiberlängden, att animaliska fibrer behandlas för att fä ner fiberlängden, att de behandlade cellulosafibrerna blandas med företrädesvis vatten, att cellulosasuspensionen omröres under 5 min till 30 min, att animaliska fibrer med minskad fiberlängd samt vedaska tillsättes till cellulosasuspensionen, att den uppkomna blandningen blandas blandats under 5 min till 30 min, att skyddsplattor formas utav blandningen och att plattoma tillåts torka. a u o n en Pl677 522 193 :___:__

9. Metodenligtkrav8,kännetecknad avattfårullenärråull.

10. Metod enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att cellulosafibrerrxa härrör fiån kartong øch företrädesvis är returfibrer .