SE521875C2 - Förfarande och anordning i ett radiokommunikationssystem - Google Patents

Description

20 25 30 521 8 75 _? _ m 2 station i stället för den till vilken den är ansluten. Mobiltelefonen kan också beord- ras att öka sin uteffekt för att öka C/I-förhållandet. I extrema fall kan en radiosända- re beordras att koppla ned sig från basstationen.

Dessa åtgärder kan vara effektiva när det verkligen finns en störning. Om en stör- ning detekteras felaktigt görs de givetvis till ingen nytta. I kända mobiltelefonsy- stem kan en mobiltelefon beordras att byta kanal igen och igen, därför att en stör- ning detekteras felaktigt.

Försök att lösa detta problem har innefattat att bygga bättre IF-filter. Att bygga ide- ala filter är dyrt, eller till och med omöjligt.

Det har också gjorts försök med att kompensera i den mottagna signalen för filtrets icke-ideala egenskaper. Detta kräver mycket hög processorkapacitet eftersom varje individuellt filter har olika egenskaper. Fördröjning och svävning måste beaktas, vilket är komplicerat.

Sammanfattning av uppfinningstanken Det är ett syfte med föreliggande uppfinning att tillhandahålla ett förfarande och en anordning för tillförlitliga mätningar av stömingarna på en mottagen signal.

Detta syfte uppnås enligt uppfinningen genom en mätanordning för C/I-förhållandet hos en signal med varierande bärfrekvens, innefattande ett filter för att filtrera sig- nalen och medel för att dela in signalen i en del (RSS) representerande signalstyrkan och en basbandsdel (BB) representerande den momentana avvikelsen i bärfrekvens, innefattande medel för att mäta RSS-signalen opåverkad av den frekvensberoende dämpningen i IF-filtret.

Syftet uppnås också enligt uppfinningen genom ett förfarande för att mäta C/I- förhållande hos en mottagen signal innefattande följande steg: 10 15 20 25 30 521 875 3 Signalen filtreras med ett IF-filter för att erhålla en signalkanal, Signalen matas till FM-detektom och RSSI-enheten, Signalstyrkan hos den mottagna signalen mäts vid en utvald, huvudsakligen kon- stant, bärfrekvens.

Enligt en föredragen utföringsform innefattar C/I-mätanordningen medel för att be- stämma åtminstone en tidpunkt då BB-signalen är i huvudsak lika med en konstant bärfrekvensavvikelse.

Genom att mäta den mottagna signalen vid tidpunkter då filterdämpningen är hu- vudsakligen lika blir mätningarna mer tillförlitliga utan att man behöver kompense- fa.

I en första utföringsform innefattar C/I-mätanordningen en nivådetekteringsenhet för att övervaka BB-signalen och en samplingsenhet, varvid nivådetekteringsenhe- ten styr samplingsenheten på ett sådant sätt att när BB-signalens amplitud är lika med nivån som specificerats i nivådetekteringsenheten samplar samplingsenheten RSS-signalen.

I den första utföringsformen av uppfinningen innefattar förfarandet steget att åtmin- stone en tidpunkt bestäms i vilken BB-signalen är huvudsakligen lika med en kon- stant bärfrekvensavvikelse och att RSS-signalen mäts vid denna tidpunkten.

Denna första utföringsfonn kan realiseras genom enbart mjukvaruändringar av en mottagarenhet enligt känd teknik.

Enligt en andra utföringsform innefattar C/I-mätanordningen medel för att bestäm- ma åtminstone en tidpunkt i vilken BB-signalen är huvudsakligen lika med den i ni- vådetekteringsenheten specificerade nivån och för att mäta RSS-signalen vid denna tidpunkt. 10 15 20 25 30 521 875 I den andra utföringsformen innefattar förfarandet stegen att - BB-signalen indelas i mätsekvenser; - Åtminstone en sampel tas i varje mätsekvens av BB-signalen; - För varje mätsekvens väljs åtminstone en sampel närmast nollnivån; och - RSS-signalen samplas vid tidpunkten eller tidpunkterna motsvarande den åtmin- stone ena valda samplen av BB-signalen.

Detta är en hårdvarubaserad utföringsform, som kräver mindre processorkrafi än den mjukvarubaserade utföringsformen eftersom samplingen utförs av hårdvaruen- heter.

I den andra utföringsformen kan C/I-mätanordningen också innefatta medel för att indela BB-signalen i mätsekvenser; - ta åtminstone två samplar i varje mätsekvens av BB-signalen; och - interpolera mellan åtminstone två samplar i varje mätsekvens för att erhålla åt- minstone en punkt i vilken bärfrekvensavvikelsen är konstant och därmed IF- filterdämpningen är konstant, av BB-signalen; - sampla RSS-signalen vid tidpunkten eller tidpunkterna motsvarande den åtmin- stone ena punkten av BB-signalen.

Detta möjliggör en mera tillförlitlig uppskattning av signalens värde vid exakt rätt tidpunkt.

Företrädesvis väljs bärfrekvensen så att filtrets dämpning är huvudsakligen stabil för frekvenser nära denna bärfrekvens.

Detta reducerar effekterna av små variationer i frekvensen.

Den valda bärfrekvensen kan vara huvudsakligen filtrets mittfrekvens. 10 15 20 25 30 521 875 Kortfattad beskrivning av ritningarna Den föreliggande uppfinningen kommer att beskrivas i mer detalj i det följande med utgångspunkt i föredragna utföringsformer och med hänvisningarna till ritningarna, på vilka: Figur 1 visar ett mottagningssystem för radiovågor, t.ex. i en mobiltelefon, enligt känd teknik Figur 2 visar en typisk dämpningskurva för ett IF-filter Figur 3 visar FM-signalen, den störda RSS-signalen och RS S-signalen utan någon störning, Figur 4 visar principen för att mäta signalamplituden enligt en första föredragen ut- föringsform av uppfinningen; Figur 5 visar en första, mjukvarubaserad utföringsform av anordningen enligt upp- finningen; Figur 6 visar en andra, hårdvarubaserad utföringsform av anordningen enligt upp- finningen; Figur 7 är ett flödesschema över steg som utförs för att utföra förfarandet enligt en allmän utföringsforrn av uppfinningen; Figur 8 är ett flödesschema över steg som utförs för att utföra förfarandet enligt den första föredragna utföringsformen av uppfinningen; Figur 9 är ett flödesschema över steg som utförs för att utföra förfarandet enligt en vidareutveckling av den första föredragna utföringsforinen av uppfinningen; Figur 10 är ett flödesschema över steg som utförs för att utföra förfarandet enligt den andra föredragna utföringsformen av uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av utföringsformer Figur 1 visar en radiomottagaranordning enligt känd teknik som kan användas i en första utföringsform av uppfinningen. På sedvanligt sätt mottar en antenn 1 den in- kommande radiosignalen, som förstärkas i en lågbrusförstärkarenhet 2 och sedan filtreras i en filterenhet 3 för att åstadkomma en signal innefattande signalerna som 10 15 20 25 521 875 6 mottagits på alla kanaler. Den mottagna signalen blandas så i en blandarenhet 4 med en referenssignal alstrad av en lokal oscillator 5. Utsignalen från blandarenheten 4 är en mellansignal med en frekvens lika med skillnaden i frekvens mellan den in- kommande singalen från antennen l och referenssignalen. Om till exempel den in- kommande signalen har frekvensen 900MHz och referenssignalen har frekvensen 83OMHz, har mellansignalen frekvensen 70MHz.

Mellansignalen filtreras sedan i ett Intermediate Frequency (IF -) filter 7 för att er- hålla varje kanal för sig.

I den följ ande beskrivningen kommer endast en kanal att behandlas för överskådlig- hetens skull. Utsignalen från IF-filtret 7 matas till en F M-detektor 9 och till en krets ll för att ange signalstyrkan i den mottagna signalen (Received Signal Strength In- dicator - RSSI). Utsignalen från FM-detektorn 9 är en basbands- (BB-)signal och utsignalen från RSSI-kretsen 11 är en signal motsvarande den mottagna signalstyr- kan (Received Signal Strength - RS S). Basbandssignalen och RSS-signalen går se- dan genom A/D-omvandlarenheter 13, resp. 15, till en processorenhet 17. Basbands- signalen och RSS-signalen kommer att beskrivas i mer detalj i samband med figur 3.

Processorenheten mottar basbandssignalen och RSS-signalen och beräknar C/I ut- ifrån dessa signaler.

Figur 2 visar tre olika dämpningskurvor för IF-filter. Den streckade linjen visar kur- van för ett idealt filter vilket huvudsakligen kapar av alla frekvenser utanför pass- bandet fullständigt och släpper igenom alla frekvenser inom passbandet utan dämp- ning. Den heldragna linjen visar kurvan för ett realistiskt filter, vilket släpper ige- nom frekvenserna inom passbandet med varierande dämpning, vilken är lägre nära mittfrekvensen i passbandet och ökar mot passbandets kanter. Dämpningen ökar utanför passbandet, men frekvenser utanför passbandet kapas inte helt bort. Det prickade linjen visar kurvan för ett annat realistiskt filter för vilket filterkurvan inte 10 15 20 25 30 521 875 7 är centrerad, dvs. dämpningen är lägst omkring en frekvens som inte är mittfrekven- SCII.

Såsom visas av de två filterdämpningskurvarna som representerar realistiska kurvor är egenskaperna for ett sådant filter individuella, och det är svårt att förutse eller kompensera for filtrets icke-ideala egenskaper. På grund av variationer i dämpning varierar den mottagna signalens signalstyrka med signalens varierande frekvens.

Frekvensen varierar mer eller mindre beroende på typen av system, men det princi- piella problemet är det samma.

När C/I-fórhållandet skall bestämmas samplas si gnalstyrkan kontinuerligt. Denna variation i den detekterade signalstyrkan som orsakas av att filtret inte är perfekt tolkas ofta felaktigt som ett resultat av interferens med en annan radiosignal.

Lösningen enligt uppfinningen är att basera beräkningarna enbart på si gnalstyrkan när den mottagna signalen har en viss frekvens. Denna frekvens kan i teorien vara vilken som helst frekvens inom passbandet. Det är emellertid lämpligast att välja en frekvens nära passbandets mitt där dämpningen är relativt stabil for små frekvensva- riationer. På detta sätt blir precisionen i mätningarna mindre kritisk.

Figur 3 visar den demodulerade FM-signalen, RSS-signalen med och utan variatio- nema som orsakas av filtrets dämpning.

Den streckade linjen visar basbandssignal som funktion av tiden. Såsom kan ses va- rierar basbandssignalen med tiden, med relativt hög frekvens, men medelvärdet är huvudsakligen konstant.

Den heldragna linjen visar bärsignalens signalstyrka, dvs. for RRS-signalen med va- riationema som orsakas av frekvensberoende dämpning i IF -filtret överlagrade där- på såsom filnktion av tiden. 10 15 20 25 30 521 875 Den streck-prickade linjen visar RSS-signalen som den skulle vara utan frekvensbe- roende variationer, såsom en funktion av tiden. Detta är resultatet som idealt skulle uppnås enligt uppfinningen. Fluktuationema i signalstyrka som ses i den heldragna kurvan tolkas ofta som resultatet av en störande radiosändare.

Figur 4 visar en del av figur 3, uppforstorad för tydlighetens skull.

Figur 4 visar hur den ostörda RS S-si gnalen som visas med den streck-prickade lin- jen i figur 3 kan erhållas enligt uppfinningen. Den streckade linjen visar en sekvens av den i figur 3 visade demodulerade FM-signalen. Den heldragna linjen visar den motsvarande sekvensen av RSS-signalen med de av filterdämpningen orsakade fluktuationerna.

Enligt en forsta utföringsforrn har FM-sekvensen i figur 4 samplats arton gånger med konstanta tidsintervall. Ett godtyckligt antal samplar kan givetvis tas, och tiden mellan samplama kan variera om så önskas. Samplingspunktema visas i figur 4 med små x och är numrerade pl, p2,..., pl8.

Samplingspunktema används för att bestämma när RSS-signalen skall samplas.

Samplarna av RS S-signalen används så för att konstruera RS S-signalen utan några störningar från filtret, dvs. RS S-signalen såsom den skulle ha mottagits om filtret vore idealt.

Den enklaste lösningen för att bestämma är RSS-signalen skall samplas är att välja samplingspunkten närmas medelvärdet för basbandssignalen och att sampla RSS- signalen vid samma tidpunkt då denna samplingspunkt togs. I det i figur 4 visade exemplet identifieras den första samplingspunkten pl såsom den som ligger närmast medelvärdet. Vid samma tidpunkt då denna samplingspunkt pl togs samplas därför RSS-signalen. Denna sampel kommer inte att tas vid exakt rätt tidpunkt, men ap- 10 15 20 25 30 521 875 9 proximationen kan vara tillräckligt bra, beroende på filterkvaliteten och frekvensva- riationerna.

En mer förfinad lösning är att interpolera mellan två eller flera samplingspunkter till en högre noggrannhet i beräkningen av samplingsreferenspunkten, som vanligtvis är noll. RS S-signalen interpoleras då också för att erhålla det noggrannaste värdet för signalstyrkan motsvarande en fast frekvensavvikelse. Möjligheten att välja fler än en samplingspunkt i RSS-signalen är givetvis fördelaktig, i tillägg till fördelen med en noggrannare bestämning av samplingstidpunkterna. Interpoleringen kan utföras enligt vilken som helst känd interpoleringsalgoritm.

Båda dessa två lösningar kan realiseras enbart med mjukvaruändringar. Funktioner kan realiseras i den i figur l visade processorn 17 för att utföra sampling av de två signalerna och interpoleringen, om den önskas.

En föredragen utföringsform för att utföra de ovan beskrivna utföringsformerna, med enbart mjukvaruändringar, visas i figur 5.

Liksom i figur 1 mottar en antenn 101 den inkommande radiosignalen, som förstär- kas i en lågbrusförstärkarenhet 102 och sedan filtreras i en filterenhet 103 för att er- hålla en signal innefattande signalerna som mottagits på alla kanaler. Den mottagna signalen blandas så i en blandarenhet 104 med en referenssignal alstrad av en första lokal oscillator 105. Utsignalen från blandarenheten 104 är en mellansignal med en frekvens lika med skillnaden i frekvens mellan den inkommande signalen från an- tennen 1 och referenssignalen.

Mellansignalen filtreras sedan i ett Interrnediate Frequency (IF-) filter '106 för att erhålla varje kanal för sig. I denna utföringsform innefattar IF-filtret flera element.

Det första elementet är ett första IF-filter, vilket i sig innefattar ett första del-IF-filter 107, en förstärkare 109 och ett andra del-IF-filter 111. Att låta filtret bestå av två filter och förstärka signalen mellan dem förbättrar filtrets egenskaper. Utsignalen 10 15 20 25 30 521 875 10 från det första delfiltret förstärkas i en förstärkarenhet 109 innan det åter filtreras i ett andra IF -filter 111. Utsignalen från det andra IF-filtret lll blandas i en andra blandarenhet 113 med en referenssignal alstrad av en andra lokal oscillator 115 för att erhålla en önskad frekvens, vilken i denna utföringsform är 450 kHz. Om den re- sulterande frekvensen från den första blandarenheten 103 är 70MHz, såsom beskri- vet i anslutning till figur 1, så bör frekvensen för referenssignalen som alstras av den andra lokala oscillatorn 115 vara 70MHz - 450kHz.

Denna realisering av IF-filtret är givetvis endast ett exempel. Vilken som helst reali- sering av IF-filtret kan användas med anordningama enligt uppfinningen.

I den följande beskrivningen kommer endast en kanal att behandlas för överskådlig- hetens skull. Utsignalen från IF-filterenheten 106 matas till en FM-detektor 119 och till en krets 121 för att ange signalstyrkan i den mottagna signalen (Received Signal Strength lndicator - RSSI). Utsignalen från FM-detektorn 119 är en basbands- (BB-) signal och utsignalen från RSSI-kretsen 121 är en signal motsvarande den mottagna signalstyrkan (Received Signal Strength É RSS). Basbandssignalen och RSS-signalen går sedan genom A/D-omvandlarenheter 123, resp. 125, till en pro- cessorenhet 127. Basbandssignalen och RSS-signalen kommer att beskrivas i mer detalj i samband med figur 3. Processorenheten 127 mottar basbandssignalen och RSS-signalen och beräknar C/I utifrån dessa signaler.

Enligt en andra utföringsform kan tidpunktema då RS S-si gnalen skall samplas be- stämmas exaktare. Denna utföringsform kräver emellertid ytterligare hårdvara. Ge- nom att kontinuerligt övervaka FM-signalen kan tidpunkterna då denna signal är noll bestämmas exakt. Vid samma tidpunkter samplas så RSS-signalen.

Figur 6 visar en anordning för att bestämma tidpunkterna då RSS-signalen bör samplas enligt denna andra utföringsform. Liksom i figur 1 mottar en antenn 201 den inkommande radiosignalen, som förstärkas i en lågbrusförstärkarenhet 202 och 10 15 20 25 30 521 875 :j::::f: »::j:š»¿ » :jfifí ll sedan filtreras i en filterenhet 203 for att åstadkomma en signal innefattande signa- lema som mottagits på alla kanaler. Signalen blandas så i en blandarenhet 204 med en referenssignal alstrad av en lokal oseillator 205. Detta skapar en mellansignal med en frekvens lika med skillnaden i frekvens mellan den inkommande singalen från antennen 201 och referenssignalen. Om till exempel den inkommande signalen har frekvensen 900MHz och referenssignalen har frekvensen 830MHz, har mellan- signalen frekvensen 70MHz.

Mellansignalen filtreras sedan i ett Intermediate Frequency (IF-) filter 207 för att erhålla varje kanal för sig.

I den följ ande beskrivningen kommer endast en kanal att behandlas för överskådlig- hetens skull. Signalen matas till en FM-detektor 209 och till en RS SI-krets 211. Ut- signalen från FM-detektorn är en basbands- (BB-)signal som anger frekvensavvikel- sen för bäraren och utsignalen från RSSl-kretsen är en RSS-signal. Dessa signaler beskrevs i mer detalj i anslutning till figur 3. Liksom i figur 1 går signalerna genom A/D-omvandlare 213 resp. 215 till en processorenhet 217.

Basbandssignalen, som är utsignalen från FM-detektorn 209, och som representerar bärarens frekvensavvikelse, vilken används för att bestämma dämpningen i IF- filtret, övervakas av en nivådetektor 219. Varje gång signalens amplitud passerar en viss nivå startar nivådetektorn 219 en samplingsenhet 221 som samplar RSS- signalen i den andra grenen vid exakt samma tidpunkt då basbandssignalen passerar nivån. Från samplarna av RSS-signalen kan RSS-signalen alstras såsom den skulle se ut om IF-filtret vore nästan idealt. Denna RSS-signal kan sedan användas for att avgöra huruvida verkliga stömingar har skett. Den specificerade nivån kan t.ex. väljas såsom nollnivån.

Basbandssignalen övervakas kontinuerligt av nivådetekteringsenheten 219. När bas- bandssignalens amplitud är samma som den i nivådetektorn specificerade nivån 10 15 20 25 521 875 12 startas en samplingsenhet 221 att sampla RSS-signalen. Samplen skickas genom en A/D-omvandlare 223 till processorenheten 217 i vilken samplama används för att återskapa RSS-signalerna.

Figur 7 är ett flödesschema som visar den allmänna principen för förfarandet att återskapa RSS-signalen utan påverkan av dämpningsripplet i IF-filtret. För att för- enkla antas att nivån som skall detekteras av nivådetektorn 9, 119, 209 har satts till noll. Proceduren börjar mellan blandarenheten 3, 103, 203 och IF-filtret 7, 106, 207, i figur 1, 5 resp. 6. Därför utförs de första två stegen S61 och S62 på kända sätt.

Steg S61: Signalen filtreras med användning av ett IF-filter för att erhålla en sig- nalkanal.

Steg S62: Signalen sänds till FM-detektom och RRS-kretsen. BB- och RSS- si gnalema erhålls.

Steg S63: Åtminstone en tidpunkt i vilken BB-signalen är 0, eller huvudsakligen 0, bestäms.

Steg S64: RSS-signalens signalstyrka mäts vid tidpunkten eller tidpunkterna som bestämdes i steg S63.

Steg S65: Skall proceduren upprepas för andra delar av signalen? Om ja, gå till steg S63; om nej, gå till steg S66.

Steg S66: Använd de i steg S64 erhållna samplingspunkterna för att återskapa RSS- signalen.

Figur 8 visar förfarandet enligt den första utföringsformen av uppfinningen. Detta flödesschema börjar efter steg S62 i figur 7 och, liksom tidigare antas att nivån har saßnnnmi 9 Steg S71: Dela in BB-signalen i sekvenser.

Steg S72: Sampla en sekvens av BB-signalen n gånger.

Steg S73: Hitta samplen vars värde är närmast noll av de i steg S72 tagna samplar- nä. 10 15 20 25 521 875 13 Steg S74: Hitta värdet för RS S-signalen vid samma tidpunkt som den i steg S73 Steg S75: Steg S76: hittade samplen av BB-signalen.

Skall proceduren upprepas för andra delar av signalen? Om ja, gå till steg S72; om nej, gå till steg S76.

Använd de i steg S74 erhållna samplingspunktema för att återskapa RSS- signalen.

Figur 9 visar förfarandet enligt en utveckling av den första utföringsforrnen av upp- finningen. Detta flödesschema börjar vid samma punkt som figur 8.

Steg S81: Steg S82: Steg S83: Steg S84: Steg S85: Steg S86: Dela in BB-signalen i sekvenser.

Sampla en sekvens av BB-signalen n gånger. lnterpolera mellan åtminstone två av de i steg S82 erhållna samplarna för att hitta åtminstone en tidpunkt då FM-signalen är noll.

Hitta värdet för RS S-si gnalen vid samma tidpunkt som den i steg S83 hittade samplen av BB-signalen.

Skall proceduren upprepas för andra delar av signalen? Om ja, gå till steg S82; om nej, gå till steg S86.

Använd de i steg S84 erhållna samplingspunktema för att återskapa RSS- signalen.

Figur 10 är ett flödesschema som visar stegen för att återskapa RSS-signalen enligt den andra utföringsformen av uppfinningen.

Steg S91: Steg S92: Steg S93: Steg S94: Mät BB-signalstyrkan kontinuerligt. Är signalstyrkan noll? Om ja, gå till steg S 93; om nej, gå till steg 91.

Mät si gnalstyrkan hos RSS-signalen vid exakt samma tidpunkt då BB- signalen är noll, dvs. när nivådetektom startas.

När mätningarna är klara, använd de i steg S93 erhållna värdena för att återskapa RSS-signalen. lO 521 875 14 För figur 7- 10 ovan, for att hålla diskussionen enkel har det antagits att nollnivån har valts såsom nivån som skall detekteras. Såsom angivits ovan kan givetvis vilken som helst nivå väljas.

Förfarandet kan anpassas till ett system där antenndiversitet används. På grund av fasforhållandet mellan bäraren och den interfererande signalen vid antennen mäts de två mottagna signalerna var for sig. De två beräknade värdena for C/I-fórhållandena adderas vid en senare tidpunkt genom en diversitetsbehandlingsalgoritm.

Enligt en foredragen utfóringsform används en Maximum Ratio Combining- (MRC-) algoritm, där medelvärdet av 1000 samplar av RSSI-A resp. RS SI~B an- vänds. Sådana algoritmer och andra diversitetsbehandlingsalgoritmer är väl kända.

Claims (12)

10 15 20 25 30 521 875 15 Patentkrav

1. Mätanordning for C/I-fórhållandet hos en signal med varierande bärfrekvens, in- nefattande ett filter for att filtrera signalen och medel för att dela in signalen i en del (RSS) representerande signalstyrkan och en basbandsdel (BB) representerande den momentana avvikelsen i bärfrekvens, kännetecknad av att den innefattar medel for att mäta RS S-si gnalen opåverkad av den frekvensberoende dämpningen i IF -filtret.

2. Mätanordningen enligt krav 1, innefattande medel för att bestämma åtminstone en tidpunkt då BB-signalen är i huvudsak lika med en konstant bärfrekvensavvikelse.

3. Mätanordning enligt krav 1 eller 2, innefattande en nivådetekteringsenhet (1 19) för att övervaka BB-signalen och en samplingsenhet (121), varvid nivådetekterings- enheten (119) styr samplingsenheten (121) på ett sådant sätt att när BB-signalens amplitud är lika med nivån som specificerats i nivådetekteringsenheten (191) samplar samplingsenheten RS S-signalen.

4. Mätanordning enligt krav 1 eller 2, innefattande medel for att bestämma åtmin- stone en tidpunkt då BB-signalen är huvudsakligen lika med den i nivådetekterings- enheten (119) specificerade- nivån och mäta RSS-signalen vid denna tidpunkt.

5. Mätanordning enligt krav 4, innefattande medel för att - indela BB-signalen i mätsekvenser; - ta åtminstone två samplar i varje mätsekvens av BB-signalen; och - interpolera mellan åtminstone två samplar i varje mätsekvens for att erhålla åt- minstone en punkt i vilken bärfrekvensavvikelsen är konstant och därmed IF- filterdämpningen är konstant, av BB-signalen; - sampla RS S-si gnalen vid tidpunkten eller tidpunkterna motsvarande den åtmin- stone ena beräknade punkten av BB-signalen. 10 15 20 25 30 521 875 16

6. F örfarande for att mäta C/I-forhållande hos en mottagen signal innefattande fol- jande steg: Signalen filtreras med ett IF-filter för att erhålla en signalkanal, Signalen matas till FM-detektorn och RSSI-enheten, kännetecknat av att signal- styrkan hos den mottagna signalen mäts vid en utvald, huvudsakligen konstant, bär- frekvens.

7. F örfarandet enligt krav 6, varvid steget att åtminstone en tidpunkt bestäms i vil- ken BB-signalen är huvudsakligen lika med en konstant bärfrekvensavvikelse och att RSS-signalen mäts vid denna tidpunkten.

8. Förfarande enligt krav 6 eller 7, varvid bärfrekvensen väljs så att filtrets dämp- ning är huvudsakligen stabil for frekvenser nära denna bärfrekvens.

9. Förfarande enligt krav 6, 7 eller 8, varvid den valda bärfrekvensen är huvudsakli- gen filtrets mittfrekvens.

10. Förfarande enligt krav 9, innefattande stegen att - BB-signalen indelas i mätsekvenser; - Åtminstone en sampel tas i varje mätsekvens av BB-signalen; - För varje mätsekvens väljs åtminstone en sampel närmast nollnivån; och - RSS-signalen samplas vid tidpunkten eller tidpunktema motsvarande den åtmin- stone ena valda samplen av BB-signalen.

11. Förfarande enligt krav 9, innefattande stegen att - BB-signalen indelas i mätsekvenser; - åtminstone två samplar tas i varje mätsekvens av BB-signalen; och - interpolering sker mellan åtminstone två samplar i varje mätsekvens for att er- hålla åtminstone en punkt i vilken bärfrekvensavvikelsen är konstant och därmed IF-filterdämpningen är konstant, av BB-signalen; 5 521 875 17 - RS S-signalen samplas vid tidpunkten eller tidpunkterna motsvarande den åtmin- stone ena interpolerade nollpunkten av BB-signalen.

12. Förfarande enligt krav 11 innefattande stegen att - BB-signalen övervakas kontinuerligt med ett nivådetekteringsmedel, - När BB-signalen är lika med de i nivådetektorn specificerade nivåema startas en mätanordning för att sampla RSS-signalen; - Samplarna används för att återskapa RS S-si gnalen.