SE521824C2 - En metod för att kontrollera access till ett kundlokaliserat nätverk - Google Patents

Description

25 30 5212824 EP-AZ-O 448 494 avser ett DQDB-nätverk av noder anslutna till varandra med två databussar översändande data i två motstående riktningar, uppströms och nedströms.

Varje nod kan överföra data till vilken annan nod av nätverket som helst utan att passera ändnoderna då varje nod kan överföra på vilken som helst av de två bussar- na och adressera andra noder i nätverket. Emellertid beskriver detta dokument inte ihopkopplingen av terminaladapterna i en ”daisy chain”. Vidare är det inte möjligt att addera en terminaladapter utan att omkonfigurera nätverket. Ett ändamål med fö- religgande uppfinning är att övervinna nackdelarna som ges av ovan nämnda tidiga- re kända dokument.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen avser ett förfarande för att kontrollera accessen av terminaladaptrar till transmissionsorgan, ett kundlokaliserat nätverk och ett kundlokaliserat nätverks- system.

Uppfinningen avser således ett förfarande för att kontrollera access, såsom ett me- diaaccessprotökoll, av ett flertal terminaladaptrar till ett första och andra transmis- sionsorgan, vilket första transmissionsorgan kopplar ihop terminaladaptrarna för att bilda en ”daisy chain”-koppling för att sända nedströmspaket och nämnda andra transmissionsorgan kopplar ihop terminaladaptrar för att bilda en ”daisy chain”- koppling för att sända uppströmspaket, vilka första och andra transmissionsorgan sänder en signal sekventiellt från terminaladapter till terminaladapter, vilken inne- fattar en serie av paket, varvid varje paket innefattar ett datafält, ett begäransfalt och ett svarsfalt och sänds i en begäransriktning eller svarsriktning, vilket förfarande vid varje specifik terminaladapter innefattar stegen att: - bestämma om en inkommande begäran är för den specifika terminaladaptern och om den specifika terminaladaptern har en begäran att sända, 10 15 20 25 30 521 824 3 - hålla reda på kapaciteten av utgående första och andra transmissionsorgan som ett resultat av stegen att bestämma, - sända begäran i begäransriktningen eller svara i svarsriktningen, som bestämts som ett resultat av steget att hålla reda på kapaciteten.

Det kundlokaliserade nätverket innefattar åtminstone två terininaladaptrar, var och en anslutningsbar till en resp. användarterminal, ett första och ett andra transmis- sionsorgan, som kopplar ihop terminaladaptrarna för att bilda en ”daisy chain” för att överföra nedströms resp. uppströms information. Terminaladaptem innefattar ytterligare organ för att filtrera särskild information avsedd för den associerade an- vändarterminalen från en bitström som sänds via det första eller andra transmis- sionsorganet; och organ för att skriva viss information från den associerade använ- darterminalen till en bitström som sänds via det första eller andra transmissionsor- ganet, varvid en protokollhanterare som styrs medelst ett mediaaccessprotokoll en- ligt förfarandet enligt uppfinningen även är anordnat.

I en mera detaljerad utföringsform av uppfinningen, innefattar varje terminaladapter ett resp. forbestämt adressvärde (UPI) som är relaterat till läget av terminaladaptem i nämnda ”daisy chain”.

I en annan mer detaljerad utforingsform av uppfinningen, genererar protokollhante- raren i en första ändterminaladapter en klocksignal till det första transmissionsorga- net för att synkronisera terminaladaptrarna. Detta åstadkoms lämpligen genom att tilldela den första ändterrninaladaptem det lägsta förbestämda adressvärdet (UPI).

En fördel med uppfinningen är att användarterminalerna kan kommunicera direkt med varandra oberoende av om ett nätverksgränssnitt är anslutet till det kundlokali- serade nätverket eller inte. 10 15 20 25 521 824 4 I en föredragen utföringsform använder det kundlokaliserade nätverket ATM för att tillhandahålla alla tjänster och informationen sänds på storkämiga optiska fibrer.

Den föredragna utföringsformen har fördelarna att vara kabeltunn (eng. ”cable lean”, okänslig för elektromagnetisk strålning och kapabel till en relativt hög busss- bandbredd (> 100 Mb/s).

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING Dessa och andra ändamål, fördelar och särdrag av föreliggande uppfinning kommer att framgå bättre av följande detaljerade beskrivning av föredragna utforingsformer därav, i anslutning till åtföljande ritningsfigurer, i vilka samma hänvisningsbeteck- ningar betecknar identiska strukturer i alla ritningsflgurerna, och varvid: Fig. l Fig. 2 Fig. 3 Fig. 4 Fig. 5 Fig. 6 Fig. 7 Fig. s Fig. 9 schematiskt visar ett kundlokaliserat nätverk. schematiskt visar ett kundlokaliserat nätverk anslutet till användarterminaler och ett nätverksgränssnitt. schematiskt visar en terminaladapter för användning i anslutning till det kundlokaliserade nätverket. schematiskt visar en föredragen utföringsform av ett paket för att överföra data och MAC-information i ett kundlokaliserat nätverk. schematiskt visar ett begäranfält av paketet som visas i Fig. 4. schematiskt visar ett svarsfalt av paketet som visas i Fig. 4. schematiskt visar vissa ATM-cellhuvudfalt av en trafikcell för att medge accesskontrolländamål. schematiskt visar generiskt flödeskontrollfält (GFC) av en trafikcell för att mediaaccesskontrolländamål. schematiskt visar ett flödesschema för att handha en inkommande begäran i en terminaladapter enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen 10 15 20 25 30 521 824 s Fig. 10 visar schematiskt ett flödesschema för en terminaladapter för att sända en begäran därav enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen Fig. 11 visar schematiskt ett flödesschema för att sända användarinformation mel- lan terrninaladaptrar enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Hänvisande nu till Pig. 1, visas ett kundlokaliserat nätverk 10 innefattande fyra ter- minaladaptrar 100, 101 , 102, vilka är ihopkopplade av en dubbel ”daisy chain” op- tisk fiberbuss 26, 28. En fiberbuss används i varje datatransmission, d v s en fiber- buss 26 för nedströms transmission av data och den andra fiberbussen 28 för upp- ströms transmission av data. Ihopkoppling av terminaladaptrama 100, 101, 102 för att bilda en ”daisy chainïkoppling innebär att sänd data återskapas vid varje termi- naladapter. Det kundlokaliserade nätverket är företrädesvis ett hemmanätverk eller ett litet företagsnätverk.

Då de optiska signalerna återskapas i varje terminaladapter, finns det ingen direkt transmissionsbegränsning för antalet terminaler, så länge som den maximala fiber- längden mellan terminaladaptrarna inte överskrids. En annan fördel med regenerativ topologi är att den tillåter direkt kommunikation mellan terminaler.

Anledningen till att man använder optiska fibrer är att de är enkla att installera, inte absorberar eller sänder ut elektromagnetisk strålning, har en stor bandbredd och är billiga.

Två fibertyper kan användas härvid: optisk plastfiber (POF) och Hard Clad Silica fibrer (HCS-fiber). Pga stor kärndiameter hos dessa fibrer, kan kostnaden för an- slutningar och optoelektriska komponenter hållas låg. POF har mycket högre för- stärkning än HCS-fibern, men är att föredraga vid mycket korta avstånd (< 50 m) då den binder mera ljus än HCS-fibern. 10 15 20 25 30 521 824 6 Då det vidare är möjligt att avlägsna en terminaladapter utan att bryta resten av hemmanätverket, anordnas företrädesvis en optisk skyddsswitch (OPS) 30 i varje fiberbussväggutgång. I Fig. 1, är varje terminaladapter 100, 101, 102 ansluten till två simplexswitchar 30. I praktiken kommer OPS 30 att vara en duplexenhet som förbikopplar nedströms- och uppströms optiska signaler när fyrfiberterminaladap- terns kabelanslutning är avslägsnad därifrån. US-A-5 050 164 och US-A-5 079 763 beskriver en optisk skyddsswitch, som kan användas.

Av de fyra terminaladaptrarna 100, 101, 102 som visas i Fig. 1, anses två vara änd- terminaladaptrarna 101, 102, d v s en första ändterminal 101 och en andra ändtermi- nal 102, som innebär att de är vid änden av ”daisy chainïkopplingen. Då de är vid änden, används bara två av de fyra optiska fibrema av fyrfiberterrninaladapterkabel- anslutningen. Ändterminaladaptrarna 101, 102 har vissa masterfunktioner: Den för- sta ändterminaladaptem 101 och den andra ändterminaladaptern 102 åstdkommer var och en, en ledig cellström som kan användas för nedströms och uppströms data- flöde. Vidare genererar den första ändterminaladaptern 101 en klocksignal som sänds nedströms med bitströmmen till varje tenninaladapter 100, 102, så att de ar- betar synkront. När klocksignalen anländer vid den andra ändterminaladapatern 102 via nedströmsbussen 26, utvinner den klocksignalen och sänder den till uppströms- bussen 28. Naturligtvis kan vilken som helst tenninaldapter 100, 101, 102 utföra funktionen hos de första och andra ändterminaladapterna 101, 102, då varje tenni- naladapter 100, 101, 102 innefattar organen för att utföra masterfunktionerna. Såle- des behöver en master inte vara vid slutet av ”dasy chainïkopplingen.

Fig. 2 visar ett kundlokaliserat nätverkssystem 1 l, varvid en användarterminal 20, 22 är ansluten till varje terminaladapter 100, 101, 102 i ett kundlokaliserat nätverk 10. Det kundlokaliserade nätverkssystemet kan antingen vara ett oberoende system eller anslutet till ett accessnätverk 12 som visas i Fig. 2. Accessnätverket ansluter hemmet eller det lilla kontoret till närmaste switchningsnod. Om nätverkssystemet 10 15 20 25 30 521 824 7 11 är anslutet till ett accessnätverk 12, är det anslutet därtill medelst ett nätverks- gränssnitt 22, t ex en nätverksterminal NT, som är anordnad att ta emot och sända information till och från accessnätverket 12. Terminaladaptern till vilken nätverks- gränssnittet 22 är anslutet är sedan normalt betecknade som första ändtenninalad- apter 101 och master. Användarterminalerna 22 som är anslutna till de första änd- terminaladapterna 101, 102 betecknas första ändanvändarterminal 22.

Ett nätverksgränssnitt 22, eller en nätverkstenninal NT 22, kan ses som en speciali- serad terminal som kan vara ansluten till ett accessnätverk 12. Nätverksgränssnittet 22 fungerar som en mellannätförbindelse och medger också access till vissa centra- liserade styrfunktioner, t ex vidarebefordrar accessnätverksklocksignalen till termi- naladaptrarna via nedströms dataflöde. När det kundlokaliserade nätverkssystemet 11 således är anslutet till ett accessnätverk 12, låser det kundlokaliserade nätverks- systemet 1 1 till en klocksignal från accessnätverket 12 via nätverksgränssnittet 22.

Mastern 121 använder sedan klocksignalen från nätverksgränssnittet 22.

Om det kundlokaliserade nätverkssystemets konfiguration förändras, t ex en använ- darterminal 20, 22 avlägsnas från en terminaladapter 100, 101, 102 som utför mas- terfunktionerna, kan masterfunktionerna ges till vilken som helst annan terminalad- apter som helst 100, 101, 102. Detta hanteras av protokollhanteraren 155 genom ett mediaaccesskontrollprotokoll (MAC) som förklaras nedan.

Data på den optiska fiberbussen överförs i ATM-celler. Hastigheten i länken mellan terminaladaptrarna 100, 101, 102 och användarterminalerna 20, 22 kan vara lägre än busshastigheten. För att spara hårdvara, kan terminaladaptrarna 100, 101, 102 integ- reras i användarterminalerna 20, 22, således eliminerande behovet av en seriell transmissionslänk mellan dessa.

Pig. 3 visar en föredragen utföringsform av en terminaladapter 100, 101, 102 som innefattar följande huvudblock: 10 15 20 25 30 521 824 s Bussändare och mottagare (105, 125, 120, 140) Terminalsändare och -mottagare (150, 160) Optiskt relä (OR), med styrning (180, 185) Terminaladapterkäma(l10, 115, 130, 135, 145, 155, 165, 170, 175) COW? Huvudblocken A-D beskrivs kortfattat nedan.

A. Optisk fiberbussändare och -mottagare Detta block innefattar optoelektriska sändare och mottagare lämpliga för storkärnig optisk fiber. Även transmissionsramkretsar (eller bara en seriell till parallellkonver- terare) och en klockätervinning kan innefattas. Busstransmissionshastigheten är i storleksordningen av 100 Mb/s eller högre.

B. Terminalsändare och -mottagare Detta block innefattar en sändare och en mottagare för den elektriska eller optiska transmissionen mellan terminaladapter 100, 101, 102 och användarterminalen 20, 22. Även transmissionsramkretsar (eller bara en seriell till parallellkonverterare) och klockåtervinning kan innefattas. Transmissionshastigheten kan vara lika med eller mindre än busstransmissionshastigheten. Om terminaladaptern 100, 101, 102 inne- fattas i användarterminalen 20, 22, kan data sändas i parallell form och blocket kan elimineras.

C. Optiskt relä För att förhindra att ”daisy chain”-kopplingen bryts vid bortfall av spänning i en terminaladapter, är optiska relän företrädesvis anordnade i terrninaladaptrama. De optiska reläerna vidarekopplar de optiska uppströms- och nedströmssignalema i 10 15 20 25 521 824 9 fallet av spänningsbortfall i terminaladaptern 100, 101, 102. Om ingen spänning fö- religger, detekterar relästyrningen 185 detta och ställer de optiska reläna 180 i ett förbikopplingsmod. De optiska reläerna 180 kan vara två simplexrelän eller ett duplexrelä.

I fallet där en optisk skyddsswitch (OPS) enligt US-A-5 050 164 eller US-A- 5 079 763 används, behövs inte de optiska reläerna 180 i terminaladaptrarna som beskrivits ovan, då den optiska skyddsswitchen som definierats i US-dokumenten redan innehar deras funktion.

D. Terminaladapterkäma Detta block innefattar organ för att dirigera ATM-cellerna till den optiska fiberbus- sen 26, 28 eller till en användarterminal 20, 22, varvid organen innefattar ATM- demultiplexorer 110, 130, 165; ATM-multiplexorer 115, 135, 145; och en mediaac- cessprotokollhanterare 155. Adressinformationen som behövs för att dirigera ATM- cellerna till den optiska fiberbusen 26, 28 eller till en användarterminal 20, 22 över- förs i ATM-cellhuvudet. Terminaladapterkärnan kan också buffra ATM-celler (om så krävs) medelst buffringsorgan 170, 175, innan ATM-cellerna sänds till den optis- ka fiberbussen 26, 28. Detta styrs av kända förfaranden av protokollhanteraren 155.

Buffringen utförs företrädesvis olika för olika datatj änstklasser, t ex synkrona och asynkrona tjänster. Protokollhanteraren 155 sänder även information om föreliggan- de cellhastighet som krävs för den optiska fiberbussen 26, 28. Om en terrninaladap- ter 100, 101, 102 tilldelas att vara master, utförs generering av en ledig cellström för nedströms- eller uppströmstransmission av protokollhanteraren 155.

Möjliga vägar för data- och styrsignaler genom terminaladaptern 100, 101, 102, kan t ex vara följande: 10 15 20 25 30 521 824 10 ATM-celler på nedströmsbussen 26 som skall vidarebefordras till nästa ned- strömsterminaladapter mottas av mottagaren Rx 105, identifieras av ATM- demultiplexorn 110, och sänds via ATM-multiplexorn 115 till sändare TX 120.

Identifieringen av en ATM-demultiplexor utförs genom att avläsa ATM- cellhuvudet, vilket är välkänt; ATM-celler på uppströmsbussen 28 som skall vidarebefordras till nästa upp- ströinsterininaladapter mottas av mottagaren Rx 125, identifieras av ATM- demultiplexorn 130, och sänds via ATM-multiplexor 135 till sändare Tx 140; ATM-celler som avgrenas från nedströinsbussen 26 till terminaladaptern for sändning till användarterminalen 20, 22 tas emot av mottagaren Rx 105, identifi- eras av ATM-demultiplexorn 110 och sänds via ATM-multiplexor 145 till sända- re Tx 150; ATM-celler som skall avgrenas av från uppströmsbussen 28 till terminaladaptern för sändning till användarterminalen 20, 22 tas emot av mottagaren Rx 125, iden- tifieras av ATM-demultiplexorn 130 och sänds via ATM-multiplexorn 145 till sändaren TX 150; styrsignaler som skall grenas av från nedströmsbussen 26 för sändning till proto- kollhanteraren 155 tas emot av mottagaren Rx 105, identifieras av ATM- demultiplexorn 110 och sänds till protokollhanteraren 155; styrsignaler som skall grenas av från uppströmsbussen 28 för sändning till proto- kollhanteraren 155 tas emot av mottagaren Rx 125, identifieras av ATM- demultiplexorn 130 och sänds till protokollhanteraren 155; ATM-celler från användarterminalen 20, 22 som skall adderas på nedströmsbus- sen 26 tas emot av mottagaren Rx 160, identifieras av ATM-demultiplexorn 165, 10 15 20 25 30 521 824 ll och sänds via buffringsorganen 175 och ATM-multiplexorn 115 till sändaren Tx 120; - ATM-celler från användarterminalen 20, 22 som skall adderas till uppströmsbus- sen 28 tas emot av mottagaren Rx 160, identifieras av ATM-demultiplexorn 165 och sänds via buffringsorganen 170 och ATM-multiplexorn 135 till sändaren Tx 140; - styrsignaler från protokollhanteraren 155 som skall adderas till nedströmsbussen 26 genereras av protokollhanteraren 155, tas emot av ATM-demultiplexorn 115 och sänds till sändaren Tx 120; - styrsignaler från protokollhanteraren 155 som skall adderas på uppströmsbussen 28 genereras av protokollhanteraren 155, tas emot av ATM-multiplexorn 135 och sänds till sändaren TX 140.

I följande beskrivning kommer nu förklaras hur MAC-protokollet arbetar enligt en föredragen utforingsform av uppfinningen. MAC-protokoll är alltid en kompromiss mellan noggrannhet, effektivitet och komplexitet. Det finns många olika definitioner av vad ”noggrannhet” är. Komplexitet har en påverkan på terminalkostnaden och marknadstidpunkt. Kostnaden av effektiviteten måste balanseras mot transmissions- kostnaden.

En speciell faktor gällande hemmanätverk är att nätverksterminalen NT 22 behöver en mycket större bandbredd i nedströmsriktningen än någon annan användarterrninal 20 i någon annan riktning. En liknande situation finns i MAN- eller WAN i en ser- ver ansluten därtill.

Så länge som det inte föreligger någon resursbrist, får varje användarterminal 20, 22 och varje prioritetsgrad vad de vill ha. När det kundlokaliserade nätverkssystemet 10 15 20 25 30 521 824 12 blir för mycket belastat, måste steg tas för att distribuera tillgängliga resurser på ett bra sätt och för att bibehålla ett stabilt system.

Ett sätt att administrera resurser på tungt belastad delad media är att använda reser- vationer. Företrädesvis används reservationer alltid, men reservationerna är av två olika typer. Vad som reserveras är inte en särskild kanal utan en resurs. De två ty- perna av reservationer är långtidsreservation (LTR) signaler som kräver speciella nedkopplingssignaler och korttidsreservationssignaler (STR), som inte kräver speci- ella nedkopplingssignaler. LTR-signaler används för långtidskonstanta bithastighe- treservationer (CBR) såsom telefoni, TV och CD-spelarsignaler som matar en för- stärkare. När de används belastar dessa anslutningar inte systemet med MAC- signalering. STR används typiskt för skurtyptrafik, t ex IP-data från en PC.

LTR-förfarandet består av två faser, en begäran-/nedkopplingsfas och en trafikfas.

Begäran-/nedkopplingsfasen innefattar stegen att sätta upp en resurs (uppkopplings- steget) genom att använda begäran och svar och avstängning av en resurs (nedkopp- lingssteget). Trafikfasen avser sändning av användarinformation när en resurs har kopplats upp.

All trafik i hemmanätverket använder reservationer (R). Begäran- och svarsinfor- mation kan överföras antingen som speciella celler eller som paket som innefattar addering till fält adderade till en ATM-cell. Det senare förfarandet föredras då det leder till ett snabbare och mera jämnt distribuerat begäran/svarsförfarande.

Som visas i Fig. 4, består ett paket 200 som går i begäranriktningen (RD) och i svarsriktningen (AD) i en ”daisy chain”-koppling av tre delar; användarinforma- tionscellen 210, begäransfåltet 220 och svarsfältet 240. Paketet 200 innefattar före- trädesvis totalt 61 bitar, varvid användarinformationscellen 210 innefattar 53 bitar, begäransfältet 220 4 bitar och svarsfåltet 240 4 bitar. Begärans- och svarsfälten 220, 240 har ingenting att göra med användarinformationsceller 210, t ex ATM-cellen. 10 15 20 25 30 521 824 13 Vilken som helst terminaladapter 100, 101, 102 är fri att använda begärans- och svarsfälten 220, 240 enligt vissa regler, som kommer att förklaras nedan.

Som visas i Fig. 5, innefattar begäransfältet 220 en begäransprioritetsfält av 1 bitar 221, ett begäransfält ledig/upptagen av l bit 222, ett LTR/STR-fält av 1 bit 223, ett uppkopplings-/nedkopplingsfält av 1 bit 224, ett begärans lD-fält av 6 bitar 225, ett begäransdestinations ID-fält av 6 bitar 226, ett begäranstjänstklassfält av 2 bitar 227, ett begärans lD-fält av 3 bitar 228, ett begäranskapacitetsfält av 10 bitar 229 och ett 1 bit reserveringsfält 230.

Prioriteten är i princip en kombination av CTD och CDV. Begäransprioritetsfälten 221, 241 är relevanta i STR-fallet. I LTR-fallet, har varje begäran lägst prioritet.

Prioritet i begäransfaltet 221 och svarsfältet 241 har två värden och kan ses som en ytterligare finare uppdelning av LTR/STR. Således finns det totalt fyra prioriteter, var och en för de fyra trafikprioriteterna i GFC-prioritetsfältet 264.

Begäran-ID 228 krävs när en terminaladapter 100, 101, 102 har flera begäranden samtidigt. Begäranskapaciteten i begäranskapacitetsfältet 229 är ett beräknat värde.

Det beräknade värdet väljs så att begäranskapaciteten optimeras for länken.

Som visas i Fig. 6, innefattar svarsfáltet 240 ett svarsprioritetsfält av 1 bit 241, ett svarsfält ledig/upptagen av 1 bit 242, ett LTR/STR-fält av 1 bit 223, ett uppkopp- lings/uppkopplingsfält av 1 bit 224, ett begärans lD-fält av 6 bitar 225, ett begärans- destinations ID-fält av 6 bitar 226, ett begäranstjänstklassfält av 2 bitar 227, ett be- gärans ID-fält av 3 bitar 228, ett begäran beviljad/inte beviljad fält av 1 bit 243 och ett begäranskapacitetsfält av 10 bitar 229.

Svarsfaltet 240 är mycket lika begäransfältet 220. Emellertid skiljer de sig åt i vissa punkter. Uppkopplings/nedkopplingsfältet 224 i begäransfältet 220 används av en terminaladapter 100, 101, 102 för att begära att koppla upp eller avsluta en förbin- 10 15 20 25 30 521 824 14 delse till en annan terminaladapter 100, 101, 102, medan uppkopplings- /nedkopplingsfältet 244 i svarsfältet 240 används for att informera en uppkoppling eller en nedkoppling. Begäran beviljad/inte beviljadfältet 243 skiljer sig också. Det begärda kapacitetsfältet 229 behövs för att minska en räknare 156, som är anordnad i varje terminaladapter 100, 101, 102 och företrädesvis övervakad av protokollhan- teraren 155 i varje terminaladapter 100, 101, 102 påverkad av ett ”inte beviljat svar”. Naturligtvis behöver begärans- och svarsfälten 220, 240 inte dela vissa fält som anges av referensbeteckningarna men kan vara totalt separerade enheter.

Pig. 7 och 8 visar vissa fält som finns i huvudet av användarinformationscellen 210, t ex en ATM-cell, som används for mediaaccesskontrollsändamål (MAC). Fig. 7 vi- sar ATM-cellhuvudfälten som används för att bestämma destinationen 252 för en begäran 220 som innefattar 6 bitar och källan 256 av begäran 220 som innefattar 6 bitar, som således gör det möjligt att återsända ett svar 240 till begäran. Dessa fält definierar en VPI-adress. ATM-huvudfältet 250 innefattar ytterligare ett ändanvän- dartjänstfält 256 av 2 bit som kan användas för att skilja mellan ändanvändarsigna- ler, t ex en MPEG-ström och styrström. ATM-huvudfältet 250 kan också innefatta ett STR/LTR-fält 257 av 1 bit som används for att minska en räknare 156 när en be- gäran inte beviljas. Det finns även ett icke använt fält av 10 bitar i enlighet med ATM-protokollet. När en terrninaladapter 100, 101, 102 har beviljats en resurs, kan den använda kapaciteten som den frågat efter. Då terminaladaptern 100, 101, 102 beviljades en resurs, inte en speciell cell, måste det finnas en prioritesmekanism for användarinformationscellerna. För detta ändamål, innefattar huvudet av användarin- formationscellen 210 ytterligare ”Generic Flow Controlïfält (GFC) som används av protokollhanteraren 155 av terminaladaptrarna 100, 101, 102. GFC-fälten 260 inne- fattar ett flödesstyrfält 262 av 1 bit som inte används för att ockupera en användarin- formationscell 210, ett prioritetsfält 264 av 2 bitar och ett ledigt-/upptaget fält på 1 bit för flödesstyrning av användarinformationscellerna, prioritetsstatus av använ- darinformationen och om användarinformationscellerna 210 innehåller användarin- formation eller inte. 10 15 20 25 521 824 15 Gällande prioriteten av användarinformationen som markerats i GFC-prioritetsfältet 264 finns det fyra typer av prioritet för att kategorisera de olika ATM-kvalitetema hos tjänsteklassema: 00 ges till fördröjningskänslig CBR; 01 ges till inte särskilt fördröjd känslighet CBR; 10 används som en reserv; och 11 ges till UBR. Återstå- ende ATM-kvalitet av tjänsteklasserna rt-VBR, nrt-VBR och ABR tilldelas också en av ovan nämnda prioritetstyper. 1 fallet med ABR, kan reserven 10 behöva använ- das. OO-prioriteten är t ex använd för POTS och kan vara videokonferens. 01- prioriteten används typiskt för CBR-video.

Fig. 9 visar ett flödesschema för att hantera en inkommande begäran i en terminal- adapter. Hänvisande i allmänhet till Fig. 9, har varje terrninaladapter 100, 101, 102 en räknare 156, som hanteras av protokollhanteraren 155 och som räknar den acku- mulerade trafiken från denna terminaladapter 100, 101, 102 och terminaladaptrarna 100, 101, 102 som föregår denna. Räknaren ökas med värdet som återfinns i begä- ranskapicitetsfältet 229. Om räknevärdet överskrider begäranskapaciteten av länken som går från denna terminaladapter 100, 101, 102 sänds ett svar i svarsriktningen (AD) från denna terminaladapter 100, 101, 102 och innehåller en ”begäran inte be- viljad”-flagga och begäran vidarebefordras inte, d v s begäran vidarebefordras inte till begärd destination. Då terminaladaptrarna 100, 101, 102 föregår denna terminal- adapter 100, 101, 102 har ökat sina räknevärden, måste de minska dem igen om det finns om ett ”begäran inte bevi1jad”-meddelande i motsvarande fält 243 som går i motsatt riktning. Den görs så med hjälp av begärt kapacitetsfält 229 i svarsfältet 240. Det är samma värde som användes i begäranskapacitetsfältet 229 i begärans- fältet 220.

Om räknarvärdet inte överskrider kapaciteten på utgående länk, vidarebefordras be- gäran till nästa terminaladapter 100, 101, 102 och så tills den når sin destination.

Räknaren i terminaladaptern 100, 101, 102 ökas med värdet av begäran. I detta fall 10 15 20 25 521 824 16 är terminaladaptern 100, 101, 102 destinationen för begäran som sänds som ett be- vilj andesvar till begäran.

När en terminaladapter 100, 101, 102 tar emot ett paket 200 som innefattar en begä- ran inte beviljad 243, måste terminaladaptern 100, 101, 102 minska sin räknare 156.

Beroende på om reservationsbegäran är LTR eller en STR som bestäms av LTR/STR-fältet 223, minskas räknaren olika. För LTR minskas den med storleken i begäranskapacitetsfältet 229 i en nedkopplingssignal, d v s ett begäransfält 220 var- vid nedkoppling i uppkopplings/nedkopplingsfältet aktiveras. För STR minskas den genom att passera STR-cellerna, varvid en STR-cell är en användarinformationscell 210 av STR-typ, d v s en användarinformationscell 210 som inte behöver en särskild nedkopplingssignal, genom STR/LTR-fältet 257, eller av värdet i det begärda kapa- citetsfältet i en begäran inte beviljad 243. När det minskas med svarsfåltet 240 i ett passerande paket 200, måste räknarvärdet i begäranskapacitetsfältet 229 omräknas i dessa fall där prioritet tas i beräkning.

Hänvisande särskilt till Fig. 9, mottar en specifik terminaladapter 100, 101, 102 som vi kallar TA en inkommande begäran och bestämmer om den är avsedd denna TA.

Om svaret är ja, sänder TA en begäran beviljad 243 i ett ledigt svarsfält 240, 242 till begäran. Om svaret är nej, bestämmer TA om den vill sända en begäran själv. Om TA inte har någon begäran själv att sända, adderar den en inkommande begäran till sin räknare och återsänder begäran till nästa tenninaladapter 100, 101, 102. Om sva- ret är ja adderas TA inkommande begäran och sin egen begäran till räknaren och be- stämmer om summan i räknaren är under gränsen på utgående länk, d v s inom ka- paciteten av utgående länk. Om svaret är ja återsänds inkommande begäran till nästa terminaladapter 100, 101, 102. Om emellertid svaret är nej, sänder TA en begäran inte beviljad 243 i ett ledigt svarsfält 240, 242 i svarsriktningen AD och återsänder därför inte inkommande begäran till nästa terminaladapter 100, 101, 102. 10 15 20 25 30 521 824 17 Fig. 10 visar ett flödesschema när en specifik terminaladapter 100, 101, 102 som vi kallar AT vill sända en begäran. 1 detta exempel är begäran korttidsreservation STR.

Hänvisande särskilt till Fig. 10, har denna TA en begäran som vi kallar REQ att sända och starta en timer y (som inte visas). En sådan timer y är anordnad i varje terminaladapter 100, 101, 102 och den löper under ett förutbestämt tidsintervall. Det förutbestämda tidsintervallet väljs så att trafiksituationen i det kundlokaliserade nät- verkssystemet 11 är det mest optimala. När TA mottar nästa paket 200 bestämmer TA om inkommande begäransfält 220 är tomt. Om svaret är ja sänder TA sin begä- ran REQ och stannar timern y. Om svaret är nej, bestämmer TA om inkommande begäran 220 har en lägre prioritet, d v s begäransprioritet 221 och LTR/STR 223 än begäran REQ. Om svaret är nej bestämmer TA om timern y har löpt ut och om sva- ret är nej, återsänder TA inkommande begäran till nästa terminaladapter 100, 101, 102 och väntar till nästa inkommande begäran. Om emellertid timern y har löpt ut efter prioritetskontroll, behandlas begäran REQ som om den har högre prioritet än inkommande begäran. Om begäran REQ har en högre prioritet än inkommande be- gäran, utför TA en mellanliggande lagring av inkommande begäransfält 220, sänder sin begäran REQ och stoppar timern y. Därefter sänder den begäransfältet som är i mellanliggande lagring. Slutligen väntar TA efter nästa begäran REQ att sända.

De huvudsakliga skillnaderna mellan LTR och STR är att LTR-timern x har längre förutbestämt tidsintervall än STR-timern y. LTR-trafiken och STR-begäran har lägre prioritet än i STR-fallet och även LTR-reservationerna måste ha en särskild ned- kopplingssignal för att avsluta en reservering.

Fig. ll visar ett flödesschema för att sända användarinformation i ett paket 200 mellan terminaladaptrar 100, 101, 102. Principen att uppta en cell är mycket enkel.

Vad gäller användarinformation tilldelas varje typ av använd information en priori- tet som markerar i enlighet med ett prioritetsfält 264 av GF C-fältet 260 som förkla- rats ovan. Hänvisande generellt till Fig. 11, när en cell anländer vid en specifik ter- minaladapter 100, 101, 102 som vi kallar TA och TA inte har något att sända, passe- 10 15 20 25 521 824 is rar den bara cellen. Om TA har något att sända analyserar den inkommande cell.

Om den är tom fyller den cellen. Om cellen är upptagen, låser terminalen vid prio- riteten av innehållet av inkommande cell. Om prioriteten av innehållet är lägre än den av cellen som väntar, lagrar TA innehållet av inkommande cell och stoppar sitt eget innehåll i cellen. Om priorieten är samma omsänds cellen. Den mellanliggande lagringsbufferten har ett djup av en cell. För att göra detta enkla protokoll något bättre för terminaladaptrarna som är sist i kedjan, finns ett undantag från regeln att låta celler av samma prioritet passera. Om cellen från TA har väntat i mer än ett för- bestämt tidsintervall i mikrosekunder, ersätter den inkommande, även om den är av samma prioritet. Tidsintervallet väljs så att trafiken i länken optimeras.

Hänvisande särskilt till Fig. l 1, har TA användarinfonnation att sända, som vi kallar INFO och startar en timer x (som inte visas). En sådan timer x är anordnad i varje terminaladapter 100, 101, 102 och löper under ett förutbestämt tidsintervall. Det förutbestämda intervallet väljs så att trafiksituationen i det kundlokaliserade nät- verkssystemet 1 1 är det bästa. När TA mottar nästa paket 200 bestämmer TA om in- kommande användarinformationsfält är tornt. Om svaret är ja sänder TA sin infor- mation INFO och stoppar timern x. Om svaret är nej, bestämmer TA om inkomman- de information 210 har en lägre prioritet än informationen INFO. Om svaret är nej, bestämmer TA om timern x har löpt ut. Om svaret är nej, återsänder TA inkomman- de information 21 0 till nästa terminaladapter 100, 101, 102 och väntar efter nästa inkommande paket. Om emellertid timern x har löpt ut efter prioritetskontroll, be- handlas informationen INFO som om den har högre prioritet än inkommande infor- mation. Om informationen INFO har högre prioritet än inkommande information, utför TA en mellanliggande lagring av inkommande informationsfält 210, sänder sin information INFO och stoppar timem x. Därefter sänder den informationsfältet som är i mellanliggande lagring. Slutligen väntar TA efter nästa information INFO att sända. 10 15 20 25 30 521 824 19 Datakommunikation mellan det kundlokaliserade nätverkssystemet 1 1 och ett ac- cessnätverk skall stödjas även om bithastigheten kan vara så låg som 2 Mb/s i ac- cessnätverket. Ett exempel kan vara Asymmetric digital subscriber line (ADSL) i kombination med Internet-trafikkontrollprotokoll/Intemetprotokoll (TCP/IP) trafik.

Det finns åtminstone tre flödesskontrollmekanismer som kan användas, d v s att maximera utdata från PC genom parameterinställning, TCP terminal-till- slutterminal-flödeskontroll och enkel länknivåmekanism. Om det används kan länk- nivåmekanismen vara lika med följande. Nätverksgränssnittet 22, t ex nätverkster- minalen NT mäter fyllningen av bufferten av relevant typ av QoS som matart ex en VDSL-linje. Om ett högt tröskelvärde överskrids, används nätverksterminalen NT flödeskontrollbiten i GFC-fältet i nedströmscellerna for att tala om for tenninalerna att sända med reducerad hastighet eller att sända med ökad hastighet om ett lågt tröskelvärde underskreds. En sänd ”O” innebär att hastigheten är reducerad med faktorn ”y'”. En sänd ”l ” innebär att liastiglieteii ökas :ned faktorn Om tenni- nalerna sänder med 100%, kommer flera l:or att ignoreras. Om terminalerna sänder med O % kommer flera nollor att ignoreras. Ett föredraget startvärde är 1/4.

Vid MAC- och ATM-nivå adresseras terminaladaptrarna och ändanvändartjänsterna inom terminaladaptrama genom att använda delar av VPI- och VCI-fälten. Vid nät- verksnivån, måste en terminal ha eller ges en världsomfattande unik nätverksadress.

Denna kan t ex vara en lPv4-, IPv6-, NSAP- eller E. l64-adress. Systemet måste skapa en förbindelse mellan nätverksadressen och hemmanätverks VP-värdena.

Vid installation och uppstart, ges tenninalema eller förväntas ha ett antal MAC- relaterade parametrar. Först MAC-adressen, som är relaterad till läget i ”daisy cha- in”-kopplingen. Det finns totalt 64 adresser, ca 56 individuella adresser, en adress för sändning till alla och ca 7 multisändningsgruppadresser. Därefter maximal trafik per länk. Slutligen maximal konstant bihastighet som kan användas av en terminal, tex 8 Mb/s for en toppbox (eng. set top box), en toppbox som utför vissa funktioner i anslutning till en TV, såsom t ex avkodning av MPEG-signaler. 10 15 20 25 30 521 824 20 När en ny terminaladapter 100, 101, 102 pluggas in i ”daisy chainïkopplingen, de- tekterar terminaladaptem paket 200 på inkommande portar. Så snart som den är låst på ATM-nivån sänder den ett initierande paket till både begäranderiktning RD och svarsriktning AD. Den går till närmaste granne som sänder tillbaka paket 200 som ger adresserna. T ex om en terminaladapter pluggas in mellan terminaladaptrarna med VPI=3 och VPI=4, antar den nya terminalen värdet 4. Den sänder ett omkonfi- gureringspaket till terminaladaptrarna uppströms, som talar om för dem att öka sina VPI-värden med 1. T ex blir tidigare VPI=4, VPI=5. Ett omkonfigureringspaket går också nedströms, som informerar terminaladaptrarna att uppströmsterminaladaptrar- na har nya lågnivåadresser. Detta görs för att beordra terminaladaptrarna att starta nya adresslösningsförfaranden för att knyta tillsammans sina nätverksadresser med nya lågnivåadresser. Om en terminaladapter 100, 101, 102 råkar vara pluggad i ena änden i ”daisy chairfïkopplingen, detekterar den detta genom att låsa till paket 200 pä en port i stället för två. Så snart som den har initierats och informerat de andra terminalerna om sin nya situation, startar den att sända paket 200 från sin sänd- ningsport. Masterklockan for hela ”daisy chain”-kopplingen genereras företrädesvis av terminalen med lägst VIP-värde. Om en nätverksterminal NT 22 är ansluten till det kundlokaliserade nätverkssystemet ll, kommer den att vara masterklockan och således även ha lägsta adress.

MAC-protokollet som beskrivits ovan stödjer följande: - Nätverkstopologin är ett s k ”daisy chain”-kopplat nätverk, d v s bitströmmen återskapas vid varje terminal.

- Vilken som helst terminal skall kunna kommunicera med vilken som helst annan terminal.

- Nätverket skall sj älv omkonfigurera när en terminal ansluts eller bortkopplas. 10 15 20 25 30 s21°§24 Vidare stödjer MAC-protokoll som beskrivits ovan företrädesvis följande ytterligare funktioner: Användbar bithastighet är åtminstone 50 Mb/s. Med användbar menas bithastig- heten som tjänsterna kan använda, d v s, råbithastighet - huvud-MAC- protokollineffektivitet.

Nätverket skall kunna överföra alla ATM-kvaliteter av tjänsteklasser; CBR, rt- VBR, nrt-VBR, ABR och UBR.

Det förutsätts att ATM-kvalitetstjänsteklasserna kan hanteras vid MAC-skiktet av två tjänstetyper: tjänster med lång reservering LTR och tjänster med kort reserve- ring STR.

Antalet terminaladaptrar per buss är < 64. Hur många beror på antalet grupp- adresser som behövs.

Det finns en masterfunktion, men det är helt enkelt så att vilken som helst termi- nal kan välj as som master av de andra. Om en nätverksterminal NT är ansluten, är den alltid mastern.

Alla terminaler är snälla och håller sig till reglerna.

Alla terminaler skall kunna kommunicera samtidigt.

Trafiken från ett nätverksgränssnitt NT 22 till terminaladaptrarna i hemmanätver- ket HN är dominerande. Trafiken mellan terminaladaptrarna och trafik mot nät- verket NT 22 är ofta relativt liten. 5 10 15 20 25 30 521 824 22 - Protokollet optimeras för ATM.

- Telefoni bärs med AALl/47B nyttolast, fyllda celler.

- Lågnivå MAC-protokollet måste tillåta förbindelser via nätverkssignalering.

En fackman inom området inser att uppfinningen kan utföras på annat sätt än be- skrivna utföringsformer, som anges för att visa uppfinningen och föreliggande upp- finning är bara begränsat av kraven som följer. Det är t ex inöjligt att använda mantlade, tvinnade parkablar (STP) eller koaxialkopparkablar i stället för optiska fibrer som datatransinissionsorgan. Naturligtvis måste terminaladaptrarna anpassas på motsvarande sätt.

Förkortningar som används i beskrivningen AAL ”ATM Adaption Layer” (eng.) AD Svarsriktning ADSL Asymetrisk digital abonnentlinje ATM Asynchronous Transfer Mode (eng.) B Bitgrupp=8 bitar CBR Konstant bithastighet CDV Cellfördröjningsvariation CTD Cellöverföringsfordröjning GFC Generiskflödesstyming HN Hemmanätverk HCS Hard Clad Silica (eng.) LTR Långtidsreservation MAC MAN Metropolitan Area Network (eng.) Mediaaccessprotokoll MPEG Motion Pictures Experts Group (eng.) NT ONI OPS POF POTS REQ MP MR TA VP VH WAN 521 824 B Nätverksterminal Optiskt nätverksgränssnitt Optisk skyddsswitch Optisk plastfiber Kønventionell äldre telefonitjänst Begäransriktning Begäran Mantlad tvinnad par Korttidsreservation Terminaiadapter Virtuell väg Identifierare för virtuell väg Wide Area Network (eng)

Claims (25)

10 15 20 25 30 s21q4s24 Patentkrav

1. Förfarande för att kontrollera access, såsom ett mediaaccessprotokoll, av ett fler- tal terminaladaptrar (100, 101, 102) till ett första och andra transmissionsorgan (26, 28), vilket första transmissionsorgan (26) kopplar ihop terminaladaptrarna (100, 101, 102) för att bilda en ”daisy chainïkoppling för att sända nedströmspaket och nämnda andra transmissionsorgan (28) kopplar ihop terminaladaptrar (100, 101, 102) för att bilda en ”daisy chainïkoppling för att sända uppströmspaket, vilka för- sta och andra transmissionsorgan (26, 28) sänder en signal sekventiellt från tenni- naladapter till terminaladapter, vilken innefattar en serie av paket (200), varvid varje paket (200) innefattar ett datafält, ett begäransfält (220) och ett svarsfält (240) och sänds i en begäransriktning eller svarsriktning, vilket förfarande vid varje specifik terminaladapter (100, 101, 102) innefattar stegen att: - bestämma om en inkommande begäran är för den specifika terminaladaptern och om den specifika terminaladaptern (100, 101, 102) har en begäran att sända, - hålla reda på kapaciteten av utgående första och andra transmissionsorgan som ett resultat av stegen att bestämma, - sända begäran i begäransriktningen eller svara i svarsriktningen, som bestämts som ett resultat av steget att hålla reda på kapaciteten.

2. Förfarande enligt krav l, varvid varje begäransfalt innefattar en begäranspriori- tetsstatus (221, 223), vilket förfarande vid varje specifik terminaladapter (100, 101, 102) med en begäran att sända, ytterligare innefattar stegen av att: - jämföra begäransprioritetsstatus (221, 223) av inkommande begäran med begä- ranprioritetsstatus (221, 223) av begäran som skall sändas; 5 10 15 20 25 30 s21,§24 - lagra inkommande begäran som ett resultat av jämförandesteget och sända begä- ran som skall sändas.

3. Förfarande enligt krav 2, varvid terminaladaptern (100, 101, 102) innefattar en första timer (156), vilket forfarande, vid varje specifik terminaladapter (100, 101, 102) med en begäran att sända, ytterligare innefattande stegen att: - starta den första timern (156) under ett förutbestämt första intervall; - åtminstone lagra den inkommande begäran vid utgången av nämnda förutbestäm- da första intervall.

4. Förfarande enligt krav 3, varvid paketen ytterligare innefattar en cell, varvid varje cell innefattar information, en trafikprioritetsstatus (264) och en upptagetstatus (266), vilket förfarande, vid varje specifik terminaladapter med information att sän- da ytterligare innefattar stegen att: bestämma om en inkommande cell är tom; - jämföra trafikprioritetsstatusen (264) hos den inkommande cellen med trafikprio- rietsstatus (264) av informationen som skall sändas; - lagra informationen hos den inkommande cell som ett resultat av jämförelseste- get; - skriva information i den tomma cellen.

5. Förfarande enligt krav 4, varvid terminaladaptern (100, 101, 102) innefattar en andra timer (156), varvid förfarandet ytterligare innefattar stegen att: 10 15 20 25 30 539 824 starta den andra timem (156) under ett förutbestämt andra intervall när det före- ligger information att sända; åtminstone lagra informationen av nämnda inkommande cell vid utgången av nämnda andra förutbestämda intervall.

6. . Kundlokaliserat nätverk (10) innefattande: åtminstone två terminaladaptrar (100, 101, 102), varvid varje terminaladapter (100, 101, 102) är anslutningsbar till resp. användarterminal (20, 22); ett första transmissionsorgan (26) som kopplar ihop terminaladaptrarna (100, 101, 102) för att bilda en ”daisy chainïkoppling for att sända nedströmsinformation; ett andra transmissionsorgan (28) som kopplar ihop terminaladaptrarna (100, 101, 102) för att bilda en ”daisy chain”-kopp1ing för att sända uppströmsinformation; varvid varje terminaladapter (100, 101, 102) ytterligare innefattar: organ (105, 110, 125, 130, 145, 150) för att filtrera särskild information avsedd för den associerade användartenninalen (20, 22) från en bitström som sänts via nämnda första eller andra transmissionsorgan (26, 28); och organ (115, 120, 135, 140, 160, 165, 170, 175) för att skriva viss information från den associerade användarterminalen (20, 22) till en bitström sänd via det första eller andra transmissionsorganet (26, 28), varvid organet omfattar en protokoll- hanterare (155) som hanteras genom ett mediaaccessprotokoll enligt något av kraven 1-5. 10 15 20 25 30 5212 824 7

7. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt krav 6, varvid varje terminaladapter (100, 101, 102) som är associerad med en användarterminal (20, 22), innefattar ett resp. förutbestämt adressvärde (VPI) som är relaterat till läge av terminaladaptern (100, 101, 102) i ”daisy chain”-kopplingen.

8. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt krav 7, varvid en av terminaladaptrarna är en första ändterminaladapter (101) som innefattar organ (156) för att generera och vi- darebefordra en klocksignal till återstående terminaladaptrar (100, 101, 102) via för- sta transmissionsorgan (26), varvid klocksignalen synkroniserar terminaladaptern (1oo,1o1,1o2).

9. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt krav 7, varvid en av terminaladaptrarna är en första ändterminaladapter (101), varvid organen (15) är anordnade för att ta emot en klocksignal från ett accessnätverk (12) via den använda associerade användartermi- nalen (22) och vidarebefordra klocksignalen till återstående terminaladaptrar (100, 101, 102) via första transmissionsorgan (26), varvid klocksignalen synkroniserar terminaladaptem (100, 101, 102).

10. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt krav 8 eller 9, varvid den första ändterminal- adaptern (10l) innefattar det lägsta förutbestämda adressvärdet (VPI).

11. ll. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt något av kraven 7-10, varvid en av termina- ladaptrarna är en andra ändterminaladapter (102), varvid organen (155) är anpassade till klocksignalen från nämnda första transmissionsorgan (26) till nämnda andra transmissionsorgan (28).

12. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt något av kraven 7-10, varvid en av nämnda terminaladaptrar är en andra ändtermina1adapter(102), varvid organet (155) är an- ordnat att generera en ledig bitström för överföring via nämnda andra transmis- sionsorgan (28) och för att erhålla klocksignalen från bitströmmen sänd via nämnda 10 15 20 25 521 824 zs överföringsorgan (26) och överföra klocksignalen till nämnda andra transmissions- organ (28).

13. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt något av kraven 11 eller 12, varvid nämnda andra ändterminaladapter (102) innefattar det högsta förutbestämda adressvärdet (VPI).

14. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt något av kraven 6-13, varvid nämnda första och andra transmissionsorgan är optiska fiberbussar.

15. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt krav 14, ytterligare innefattande en optisk skyddsswitch (30) för varje anslutning mellan en terminaladapter (100, 101, 102) och nämnda första transmissionsorgan (26) och en terminaladapter (100, 101, 102) och nämnda andra transmissionsorgan (28), varvid den optiska skyddsswitchen (30) låter nedströms och uppströms bitström passera förbi när en terminaladapter (100, 101, 102) är avlägsnad därifrån.

16. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt krav 14 eller 15, varvid terminaladaptern ytterligare innefattar ett optiskt relä (OR) för förbikopplad passage av optisk upp- ströms eller nedströms bitström till resp. första och andra transmissionsorgan (26, 28) vid spänningsbortfall till terminaladaptem.

17. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt något av kraven 6-16, varvid nämnda första och andra transmissionsorgan är mantlade, tvinnade parkablar eller koaxialkoppar- kabel.

18. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt något av kraven 16-17, varvid nämnda första och andra transmissionsorgan (26, 28) sänder information genom att använda ”Asynchronous Transfer Mode informationïprotokoll och nämnda terminaladaptrar 10 15 20 25 30 521 824 29 (100, 101, 102) tar emot och sänder information genom att använda ”Asynchronous Transfer Mode information”°-protokoll.

19. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt krav 18, varvid organen för att filtrera inne- fattar ATM-demultiplexorer (110, 130, 165) och nämnda organ för att skriva inne- fattar ATM-multiplexorer (1 15, 135, 145).

20. Kundlokaliserat nätverk (10) enligt krav 19, varvid nämnda förbestämda adress- värde (VPI) är en VP-adress.

21. Kundlokaliserat nätverk innefattande: - ett kundlokaliserat nätverk (10) enligt något av kraven 6-18; och - en användarterminal (20, 22) ansluten till varje resp. terminaladapter (100, 101, 102).

22. Kundlokaliserat nätverk enligt krav 21, varvid nämnda användarterminal (20, 22) ansluten till nämnda första ändterminaladapter (101) är anordnad att anslutas till ett accessnätverk och innefattar organ för att ta emot och sända information från och till accessnätverket.

23. Kundlokaliserat nätverkssystem enligt krav 22, varvid klocksignalen är klock- signalen hos accessnätverket (12).

24. Kundlokaliserat system enligt krav 23, varvid den första ändanvändarterminalen är en nätverksterminal (22).

25. Kundlokaliserat system enligt något av kraven 21-24, varvid terminaladaptern (100, 101, 102) är integrerad med användarterminalen (20, 22).