SE521190C2 - Metod system och anordning för att styra bandbreddsanvändningen i ett datakommunikationsnät - Google Patents

Description

20 25 30 521 190 2 nivåer där varje nivå har en särskild funktion. På så vis kan datapaket byggas upp j_ flera steg enligt en serie av olika protokoll.

Internet är baserat på en protokollfamilj som kallas TCP/IP, där TCP står för Transmission Control Protocol och IP står för Internet Protocol. TCP och IP är två vanliga protokoll inom TCP/IP-familjen, som har fått ge namn åt hela protokollfamiljen. Operatörens datanät kan, liksom Internet, vara baserat på IP eller på något annat protokoll. Datapaket som härrör från operatörens datanät och som skall skickas ut på Internet måste dock översättas till IP, om något annat protokoll än IP används i operatörens datanät. Denna översättning kan som nämnts hanteras av den gateway som förbinder operatörens datanät med Internet. datanät omfattar, förutom nämnda s.k.

Operatörens gateway, i regel ett flertal routrar. En router dirigerar datapaket genom att undersöka datapaketen för att ta reda på deras destination och sedan skicka dem vidare till en annan router som ligger närmare datapaketets slutgiltiga destination. Skillnaden mellan en router och en gateway är diffus och många gånger används termerna som synonymer. Både en router och en gateway dirigerar datapaket. Termen gateway brukar dock användas för en typ av router som inte bara dirigerar trafik utan även har förmågan att översätta data mellan olika protokolltyper. Här kommer vi att använda termen gateway för den enhet som fungerar som en brygga mellan Internet och operatörens datanät men denna enhet skulle även kunna kallas router.

I utkanten av operatörens datanät finns s.k. perifera routrar, till vilkas portar operatörens kunder ansluts. Om kunden är ett företag kan den utrustning som ansluts till den perifera routerns port exempelvis vara en router som förbinder företagets intranät med operatörens datanät. l0 l5 20 25 30 35 521 190 3 Eftersom bandbredd i ett datanät är en knapp resurs är det önskvärt att kunna bandbredd. bandbreddsanvändning kallas kontrollera och styra användningen av Tekniken att styra olika trafikströmmars bandbreddsformning. En typ av anordning som kan användas för att utföra bandbreddsformning är en s.k. bandbreddsformare (shaper). Om operatören exempelvis vill kunna garantera att bandbredden för en kund ut mot Internet inte understiger en första nivå och inte överstiger en andra nivå kan en bandbreddsformare kopplas in mellan Internet och gatewayen eller integreras med gatewayen. Bandbreddsformaren har en begränsad förmåga att kontrollera bandbredd. Den enda bandbredd som den kan påverka är bandbredden den sista biten ut mot Internet och den kan således bara garantera bandbredden för en kund på denna sträcka. Om det uppstår en flaskhals längre ner i operatörsdatanätet kan inte bändbreddsformaren påverka detta, vilket innebär att den bandbreddsgaranti för en kund som, en bandbreddsformare kan ge egentligen inte är någon riktig garanti eftersom man bara har kontroll över bandbredden på en del av den sträcka som en trafikström måste färdas på väg ut mot Internet. Bandbreddsformaren ger heller bandbreddsanvändningen för trafikströmmar mellan kunder som ingen möjlighet att kontrollera är anslutna till operatörsdatanätet.

Ytterligare en typ av bandbreddsformning beskrivs i den internationella patentansökningen WO 99/5lOOl, som beskriver en metod och anordning för s.k. ”bandbreddspoolning”.

Anordningen för bandbreddspoolning omfattar en bandbreddsformningsfunktion där bandbredd som är tillgänglig på en eller flera gemensamma kommunikationsförbindelser fördelas mellan ett antal användardatalinjer utifrån varje kvalitetskrav på så sätt att oanvänd linjes behov och bandbredd blir liten och en hög användningsgrad åstadkoms.

Ett typiskt önskemål för en operatör är att kunna sälja en tjänst där kunden får en garanterad specificerad bandbredd lO 15 20 25 30 521 190 4 ut mot Internet och en ospecificerad bandbredd internt inom operatörens datanät, vilken bandbredd kan vara mycket hög men som inte har någon exakt garanterad storlek som bandbredden ut mot Internet. Operatören har inga specifika kostnader för bandbredd internt i det egna nätet men däremot för bandbredd ut mot Internet. Därför vill operatören typsikt erbjuda högsta möjliga bandbredd internt inon1 det egna datanätet, vilket av kunden ofta uppfattas som, ”fri fart", d.v.s. obegränsad bandbredd. Dock vill operatören kunna ha kontroll på bandbreddsanvändningen internt i datanätet så att den interna trafiken inte riskerar att konkurera in: trafik son1 skall LN: mot Internet så att den garanterade bandbredden mot Internet inte kan tillhandahållas i verkligheten.

Ovan nämnda önskemål hos operatören är svårt att uppfylla med befintlig teknik. Att använda en bandbreddsformare ut mot Internet ger inte operatören den kontroll han önskar internt i det egna datanätet och tekniken som beskrivs i den 99/51001 ger heller den möjlighet att utföra olika bandbreddsformning för internationella patentansökningen WO inte olika typer av trafik som önskas. Ett alternativ är att manuellt konfigurera datanätets ingående routrar med exakta inställningar för vilken bandbredd varje enskild trafikström får använda. Detta är dock i praktiken i princip omöjligt eftersonl det för ett normalstort datanät skulle krävas så många inställningar att det manuella arbetet med att utföra alla dessa skulle bli i det närmaste oöverstigligt. Dessutom kan begränsningar i routrarna på hur många kvalitetsparametrar de kan programmeras med sätta stopp.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ovan nämnda problem med att kunna kontrollera bandbreddsanvändning internt i ett datanät och samtidigt kunna garantera en förutbestämd bandbredd ut mot ett externt lO l5 20 25 30 521 190 5 t.ex. löses med den aktuella datanät, Internet, uppfinningen.

Ett ändamål med den föreliggande uppfinningen är således att tillhandahålla bandbreddsformning som gör det anordningar och metoder för möjligt att kontrollera bandbreddsanvändningen för både intern trafik i datanätet och för extern trafik mot det externa datanätet.

Ovan nämnda ändamål uppnås med hjälp av en router såsom beskrivs i krav l, med en metod såsom beskrivs i krav 7, med ett överordnat styrsystem såsom beskrivs i krav 13, och med ett datakommunikationssystem såsom beskrivs i krav l7.

Enligt den föreliggande uppfinningen åstadkoms bandbreddsformning som kan anpassas efter olika trafikströmmar och som beror på respektive trafikströms destination.

Den uppfinningsenliga destinationsberoende bandbreddsformningen åstadkoms genom att i en uppfinningsenlig router införa tjänstekvalitetsprofiler som baseras på innehållet i routerns dirigeringstabell.

Dirigeringstabellen innehåller information om hur trafik till kända destinationer skall dirigeras samt information om vart trafik till en okänd destination skall vidarebefordras.

Genom att skapa en association mellan tjänstekvalitetsprofilerna och dirigeringstabellen kan bandbreddformningen göras beroende av innehållet i dirigeringstabellen. Enligt en utföringsform av uppfinningen tilldelas trafikströmmar till destinationer som är kända och specificerade i dirigeringstabellen bandbredd enligt en första uppsättning krav, medan trafikströmmar till destinationer som inte är specificerade i dirigeringstabellen tilldelas bandbredd enligt en andra uppsättning krav. lO 15 20 25 1,0 ID 521 'WO 6 Ett uppfinningsenligt överordnat styrsystem är anordnat för att tillhandahålla den uppfinningsenliga routern med tjänstekvalitetsprofiler som är associerade med dirigeringstabellen som beskrivits ovan.

Uppfinningen omfattar även en metod för bandbreddsformning där information i dirigeringstabellen används för att tilldela bandbredd till olika trafikströmmar som beskrivits ovan.

Vidare omfattar uppfinningen även ett system för bandbreddsformning som är anordnat för att utnyttja informationen i dirigeringstabellen för att tilldela bandbredd till olika trafikströmmar som beskrivits ovan En fördel med den föreliggande uppfinningen är att den möjliggör komplex bandbreddformning med ett minimum av administration. I och med att informationen i dirigeringstabellen utnyttjas i tjänstekvalitetsprofilerna behöver få specifika inställningar i. varje enskild router utföras vilket gör den uppfinningsenliga bandbreddformningen enkel att implementera.

Ytterligare en fördel med den föreliggande uppfinningen är att den gör det möjligt att tillhandahålla tjänster med komplicerad bandbreddformning i stora datanät, där det tidigare var omöjligt på grund av den oöverstigliga mängd skulle krävas samt på grund av manuellt arbete som begränsningar* i antalet kvalitetsparametrar för datanätets routrar. Ännu en fördel med den föreliggande uppfinningen är att den tillhandahåller flexibel ett datanät är självkonfigurerande på så bandbreddsformning som när den implementerats i vis att det ofta inte behöver utföras några särskilda anpassningar alls i. befintliga tjänstekvalitetsprofiler då datanätet förändras, till exempel genom att ytterligare en router eller användarutrustning kopplas in i datanätet. Den l0 l5 20 25 30 521 190 7 uppfinningsenliga lösningen är således mycket användbar för datanättillämpningar där skalbarhet är viktig, eftersom en utbyggnad av datanätet påverkar den uppfinningsenliga bandbreddsformningen lite eller inte alls, beroende på t.ex. bandbredd i uppställda kvalitetskrav och datanätet. tillgänglig Dessutom har den föreliggande uppfinningen fördelen att den gör det möjligt att tillhandahålla differentierade tjänster för användare av ett datanät. Med differentierade tjänster menas här tjänster som. kan vara särskilt anpassade efter respektive kund och efter respektive kunds kvalitetsönskemàl för olika typer av trafikströmmar.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade figurer.

FIGURBESKRIVNING Fig. l visar ett blockschema över ett datakommunikationssystem ir vilket bandbreddsformning är önskvärt.

Fig. 2 visar ett blockschema över ett datakommunikationssystem där en bandbreddsformare enligt känd teknik tillämpas för bandbreddsformning.

Fig. 3 visar ett blockschema som illustrerar kvalitetsprofiler som är associerade med en dirigeringstabell i enlighet med den föreliggande uppfinningen.

Fia, 4 visar ett blockschema som illustrerar en alternativ utföringsform av kvalitetsprofiler som är associerade med en dirigeringstabell i enlighet med den föreliggande uppfinningen. 10 15 20 25 30 521 190 8 Fig. 5 visar ett schema som illustrerar ytterligare en alternativ utföringsform av kvalitetsprofiler i enlighet med den föreliggande uppfinningen.

Fig. 6 datakommunikationssystem j_ vilket bandbreddsformning enligt visar ett blockschema över ett uppfinningen tillämpas.

Fig. 7 visar ett schema som illustrerar ännu en alternativ utföringsform av kvalitetsprofiler i enlighet med den föreliggande uppfinningen.

Fig. 8 visar ett schema som illustrerar ännu en alternativ utföringsform av kvalitetsprofiler i enlighet med den föreliggande uppfinningen.

Fig. 9 visar ett flödesdiagram över en metod för bandbreddsformning enligt den föreliggande uppfinningen.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER 1 visas som är till I fig. en operatörs O operatörsdatanät 1 anslutet Internet 2 med hjälp av en gateway 3.

Operatörsdatanätet omfattar ett flertal perifera routrar 4a, 4b, 4c. I fig. 1 visas tre sådana perifera routrar men detta antal kan vara betydligt större och även mindre. De perifera routrarna 4a, 4b, 4c är var och en anslutna till gatewayen.

De perifera routrarna omfattar vardera ett antal portar 4la, 42a, 43a, 41b, 42b, 4lc, 42c, 43c, 44c till kundutrustningar är anslutna. I endast två vilka fig. 1 visas sådan kundutrustningar 5, 6 som är anslutna till portarna 41b, 42b. För de streckade linjer att kundutrustningar även är anslutna till övriga portarna indikeras endast med dessa portar. Kundutrustningarna kan exempelvis vara routrar som ansluter kunders datanät till operatörsdatanätet eller dataterminaler som är direkt anslutna till operatörsnätet lO 15 20 25 30 521 190 9 (utan att gå via ett kunddatanät). Antalet portar för en router kan variera och kan vara betydligt fler än vad som visas för routrarna 4a, 4b, 4c i fig. 1.

Kundutrustningarna 5, 6 som visas j. fig. 1, är routrar som ansluter kunders datanät (ej visade i fig. l) till operatörsdatanätet. I fig. l, ansluts en först kunds Kl datanät till operatörsdatanätet med hjälp av kundutrustningen 5 och en andra kunds K2 datanät ansluts till operatörsdatanätet med hjälp av kundutrustningen 6.

Operatören O säljer bandbredd i operatörsdatanätet till kunderna Kl, K2. Via operatörsdatanätet kan datakommunikation äga rum mellan kunderna och kunderna erbjuds även tillgång till Internet 2 via operatörsdatanätet.

Operatörsdatanätet omfattar förbindelser 7, 8, 9, 10 vars bandbredd är begränsad. Den tillgängliga bandbredden fördelas på en mängd olika trafikströmmar. Exempelvis kommer bandbredd som är tillgänglig på förbindelsen 7 att användas av bland annat trafikströmmar mellan kundutrustningarna anslutna till den perifera routern 4a och kundutrustningarna till den trafikströmmar“ mellan kundutrustningarna anslutna till den anslutna perifera routern 4c, samt av perifera routern 4a och Internet 2.

Såsom beskrivits ovan är ett typiskt önskemål för operatören O att kunna sälja en tjänst där kunderna får en garanterad bandbredd ut mot Internet 2 och en specificerad Ospecificerad bandbredd internt inom operatörsdatanätet l, vilken bandbredd kan vara mycket hög men som inte har någon exakt garanterad storlek soni bandbredden ut mot Internet.

Eftersom operatören O själv' äger operatörsdatanätet l har bandbredd operatörsdatanätet men däremot för bandbredd ut mot Internet han inga specifika kostnader för internt i 2. Därför vill operatören O typsikt erbjuda högsta möjliga 10 15 20 25 30 521 190 10 bandbredd för datakommunikation mellan kunderna Kl, K2 som är anslutna till operatörsdatanätet l. Det är dock viktigt för operatören att kunna ha kontroll på bandbreddsanvändningen för datakommunikationen mellan kunderna så att denna trafik inte riskerar att konkurera ut trafik som skall ut mot Internet så att den garanterade bandbredden mot Internet inte kan tillhandahållas i verkligheten. Det är således önskvärt för operatören O att kunna utföra bandbreddsformning på olika trafikströmmar.

Som nämnts ovan kan begränsad kontroll över bandbreddsanvändningen åstadkommas genom att koppla in en bandbreddsformare (shaper) 12 såsom visas i fig. 2. Som nämnts kan dock bandbreddsformaren endast användas för att påverka bandbredden den sista biten ut mot Internet.

Bandbreddsformaren ger således ingen kontroll över bandbreddsanvändningen för trafikströmmar från operatörens kunder på förbindelserna 7, 8, 9.

Den aktuella uppfinningen tillhandahåller en möjlighet att utföra bandbreddsformning på samtliga trafikströmmar i operatörsdatanätet l. Detta är znöjligt genonx att använda tjänstekvalitetsprofiler som associeras med redan befintliga dirigeringstabeller i routrarna 4a-4c och gatewayen 3, och som baseras på innehållet i dirigeringstabellerna.

Fig. 3 visar en schematisk illustration av en dirigeringstabell 15. Dirigeringstabellen 15 tillhör routern 4b och delar av dirigeringstabellens innehåll illustreras schematiskt i figuren. Dirigeringstabellen 15 omfattar information om en mängd destinationsadresser 16. Om operatörsdatanätet är baserat på IP är dessa adresser IP- adresser, vilket vi antar är faller i det här exemplet.

IP(4la) representerar i figuren en adress som är associerad med porten 4la i routern 4a. Adressen IP(4la) kan vara en s.k. IP-subnätadress eller en IP-hostadress beroende på hur nätarkitekturen ser ut. Det som är viktigt för beskrivningen 10 15 20 25 30 521 190 11 av uppfinningen är dock endast att destinationsadressen hos ett datapaket kan IP(41a) i skall jämföras mot adressen dirigeringstabellen 15 för att avgöra om paketet skickas till denna adress eller ej. Hur dirigeringstabeller och deras information används för att styra datapaket är välkänt för fackmannen och beskrivs därför inte i detalj här. används för att 4la, för att På motsvarande sätt som beteckningen IP(41a) representera adressen som är associerad med porten IP(43a), lP(41C) representera adresser som är associerade med portarna 42a, används beteckningar IP(42a), etc. 43a, 4lc etc.

Förutom destinationsadresserna 16 omfattar dirigeringstabellen information om mellanliggande adresser 17, vilka är associerade med en respektive destinationsadress 16. De mellanliggande adresserna 17 talar om för routern 4b vart den skall skicka vidare ett datapaket beroende på vilken destinationsadress paketet har. Antag exempelvis att routern 4b, vid en jämförelse av ett datapakets destinationsadress mot destinationsadresserna 16 i dirigeringstabellen 15, finner att datapaketet skall skickas till adressen IP(43c) som är associerad med porten 43c. Routern 4b har ingen direkt koppling till porten 43c och måste därför skicka datapaketet vidare till routern 4c som porten 43c tillhör. För att datapaketet skall kunna nå routern 4c måste datapaketet dock gå via gatewayen 3 (se fig. 1). Den nästa adress som routern 4b skall skicka datapaketet till är således en adress IP(3) som är associerad med gatewayen 3. För att routern 4b skall veta att adressen IP(3) är just den adress till vilken den skall skicka vidare datapaket som skall till porten 43c så lagras adressen 7 som i fifim ^v~ ---'17-- >l~flf 1 adressen IP(3) som den Leiian igganoe 1 1 dirigeringstabellen är associerad med adressen IP(43c). 10 15 20 25 30 521 190 12 Dirigeringstabellen 15 kommer dock inte innehålla information om destinationsadresser som inte är associerade med någon av portarna i operatörsdatanätet l. Datapaket som är märkta med sådana destinationsadresser skall skickas ut mot Internet 2 (se fig. 1). Dirigeringstabellen 15 måste således innehålla information som gör att routern 4b skickar datapaket som är märkta med någon för routern okänd destinationsadress vidare ut mot Internet 2. Därför lagras i dirigeringstabellen 15 en mellanliggande skönsadress 18 som är den adress till vilken routern 4b skickar vidare all trafik som skall till en okänd destinationsadress. I exemplet skall all trafik mot Internet som når routern 4b först skickas vidare till gatewayen 3, varför adressen IP(3) skönsadress 18 i lagras som mellanliggande dirigeringstabellen 15.

Enligt en första utföringsform av uppfinningen associeras en första tjänstekvalitetsprofil 21 och en andra tjänstekvalitetsprofil 22 med dirigeringstabellen 15, såsom illustreras i fig. 3. Tjänstekvalitetsprofilerna 21, 22 används för att utföra bandbreddsformning på de olika trafikströmmarna som går via routern 4b. Trafikströmmar på första tillämpas vilka den tjänstekvalitetsprofilen 21 tilldelas bandbredd enligt en första uppsättning krav 21a. I detta exempel antar vi att denna första uppsättning krav 2la endast består av kravet att bandbredden totalt för trafikströmmarna på vilka den första tjänstekvalitetsprofilen 21 tillämpas maximalt får vara 7OMb/s. Trafikströmmar på vilka den andra tjänstekvalitetsprofilen 22 tillämpas tilldelas bandbredd enligt en andra uppsättning krav 22a. I detta exempel antar vi att denna andra uppsättning krav 22a består av kraven att bandbredden totalt för trafikströmmarna på vilka den andra minst skall vara 2 tjänstekvalitetsprofilen 22 tillämpas Mb/s och maximalt får vara 2 Mb/s. 10 15 20 25 30 35 13 Enligt uppfinningen arrangeras routern 4b så att den tillämpar den första tjänstekvalitetsprofilen 21 på trafikströmmar vars destinationsadress är känd och specificerad som en destinationsadress 16 i dirigeringstabellen 15. Om destinationsadressen för en trafikströnx är okänd i. dirigeringstabellen 15 (så att ett paket i trafikströmmen kommer' att skickas vidare till den mellanliggande skönsadressen 18) tillämpar routern 4b, enligt uppfinningen, istället den andra tjänstekvalitetsprofilen 22 på trafikströmmen.

Genom. att arrangera routern 4b såsom. beskrivits ovan kan således en bandbreddsformning åstadkommas som anpassas efter beror på respektive olika trafikströmmar och som trafikströms destination. När samtliga routrar 4a, 4b, 4c och gatewayen 3 förses med motsvarande första och andra tjänstekvalitetsprofiler som är associerade med routrarnas och gatewayens dirigeringstabeller erhålls en möjlighet att trafikströmmar i kontrollera bandbreddsanvändningen för operatörsdatanätet och för trafikströmmar ut mot Internet. illustration av en I fig. 4 Fig. 4 visar en schematisk dirigeringstabell 23, som. tillhör gatewayen 3. används samma referensnummer som i fig. 3 för att beteckna motsvarande enheter. Dirigeringstabellen 23 omfattar destinationsadresser 16 och mellanliggande adresser 17.

Dessutom omfattar tabellen en mellanliggande skönsadress 18.

För dirigeringstabellen 23 är den mellanliggande skönsadressen en adress IP(X) som är associerad med någon gateway i Internet 2, med vilken gatewayen 3 är förbunden och med vilken den kommunicerar för att förmedla trafik mellan Internet 2 och operatörsdatanätet 1. En första tjänstekvalitetsprofil 21 och en andra tjänstekvalitetsprofil 22 är associerade med dirigeringstabellen 23. Gatewayen 13 är enligt uppfinningen anordnad att tillämpa den första tjänstekvalitetsprofilen 21 på trafikströmmar vars destinationsadress indikerar att 10 15 20 25 30 35 190 14 521 Skall skickas till destinationsadresserna 16 i. dirigeringstabellen 23 och att trafikströmmen någon av tillämpa den andra tjänstekvalitetsprofilen på trafikströmmar med destinationsadresser för vilka information saknas i dirigeringstabellen 23. Den första omfattar en första bandbredden tjänstekvalitetsprofilen 21 i fig.4 uppsättning krav 2lb som i totalt för exemplet är att trafikströmmarna på vilka den första tjänstekvalitetsprofilen 21 maximalt får vara 7OMb/s. Den omfattar en andra uppsättning krav 22b som i exemplet är att tillämpas andra tjänstekvalitetsprofilen 22 i fig.4 bandbredden totalt för trafikströmmarna på vilka den andra tjänstekvalitetsprofilen 22 tillämpas som lägst skall vara 30 Mb/s och maximalt får vara 30 Mb/s.

I dirigeringstabellerna, 15, 23 som illustreras fig. 3 och fig. 4 är destinationsadresserna 16 till samtliga relevanta Det är dock portar som illustreras i fig. 1 specificerade. möjligt att i dirigeringstabellerna istället endast specificera subnätadresser på en högre nivå. I de ovanstående exemplen skulle det kunna innebära att man istället för att enskilt specificera adresserna IP(4la), IP(42a) och IP(43a) i dirigeringstabellen, såsom visas i 4, endast specificerar adressen IP(4a) som skulle då med den enda fig. 3 och fig. destinationsadress 16. Routern eller gatewayen samma sätt som beskrivits ovan, fungera på skillnaden att den skulle jämföra destinationsadressen hos ett datapaket mot adressen IP(4a) i dirigeringstabellen för att avgöra om paketet skall skickas till denna adress eller ej, istället för att som tidigare jämföra mot adresserna IP(4la), IP(42a> och IP(43a). skall skickas till adresserna IP(4la), IP(42a) och IP(43a) Efterson1 alla datapaket som även skall passera IP(4a) blir den resulterande dirigeringen densamma i de båda fallen.

Vilka bandbredd som tjänstekvalitetsprofilerna 21, 22 kravuppsättningar på omfattar kan bestämmas 10 15 20 25 30 35 15 valfritt. Parametrar som kan påverka valet av kravuppsättningar kan exempelvis vara den om tjänstekvalitet. 2la, 2lb, 22a, 22b bandbredd som olika trafikströmmar får tilldelas.

I exemplen beskrevs kravuppsättningarna som omfattar värden på den maximala De andra kravuppsättningarna 22a, 22b omfattar dessutom värden på den minsta bandbredd som trafikströmmar skall tilldelas. Värdena för denna maximala och ndnimala bandbredd kan naturligtvis variera.

Såsom framgått av exemplen som beskrivits ovan kan kravuppsättningarna varieras beroende på vilken router eller gateway kravuppsättningen tillhör. Detta gör det möjligt for operatören O att tillhandahålla differentierade tjänster.

Antag exempelvis att operatören O erbjuder två olika typer av tjänster, en första dyrare tjänst och en andra billigare tjänst. Skillnaden mellan tjänsterna är att kunder som har den första dyrare tjänsten konkurrerar om förhållandevis mer bandbredd per* kund LM: mot Internet än, kunder soH1 har den andra billigare tjänsten. Det kan liknas vid en motorväg där kunder som har den första tjänsten erbjuds att köra i en VIP-fil som inte så många andra kunder får köra i. En sådan tjänst kan enligt uppfinningen implementeras i operatörsnätet l, enligt fig. 1, genom att ansluta alla tjänsten till routern 4a och till kunder som har den första kunder som har den andra tjänsten routern 4c och tillämpa olika tjänstekvalitetsprofiler i_ routrarna 4a. och 4c. I detta förenklade exempel kan tre kunder anslutas routern 4a och fyra kunder till routern 4c. Operatören kan exempelvis ha bestämt att den maximala bandbredden ut mot Internet från routern 4a får vara 3Mb/S och motsvarande bandbredd från routerï 4c får vara 2Mb/s. Den tillåtna bandbredden ut mot Internet delat med antalet anslutna kunder blir då dubbelt så stor för routern 4a som för routern 4c, vilket förefaller logiskt eftersom kunderna som 10 15 20 25 30 35 521 190 16 är anslutna till routern 4a har köpt den första dyrare tjänsten. Tjänstekvalitetsprofilerna tillämpas i routrarna 4a och 4c kan se ut såsom. visas i fig. 5. Routern 4a omfattar en första tjänstekvalitetsprofil 25 och en andra tjänstekvalitetsprofil 26 som är associerade med routerns 4a dirigeringstabell på så sätt som beskrivits ovan, så att den första tjänstekvalitetsprofilen 25 tillämpas på trafikströmmar vars destinationsadress är känd i routerns 4a dirigeringstabell och den andra tjänstekvalitetsprofilen 26 tillämpas på trafikströmmar vars destinationsadress är okänd i routerns 4a dirigeringstabell. De trafikströmmar på vilka tilldelas medan de den första tjänstekvalitetsprofilen 25 tillämpas bandbredd på 70 Mb/s tjänstekvalitetsprofilen minst 3 Mb/s en total maximal trafikströmmar på vilka den andra totalt tilldelas 26 tillämpas och maximalt 3Mb/s. På motsvarande sätt omfattar routern 4c en första tjänstekvalitetsprofil 27 och en andra tjänstekvalitetsprofil 28 som pà nwtsvarande sätt är associerade med routerns 4c dirigeringstabell. De trafikströmmar på vilka den första tjänstekvalitetsprofilen 27 tillämpas tilldelas en total maximal bandbredd på 70 Mb/s medan de trafikströmmar på vilka den andra tjänstekvalitetsprofilen 28 tillämpas totalt tilldelas minst 2 Mb/s och naximalt 2Mb/s. De tjänstekvalitetsprofiler som tillämpas i gatewayen 3 näste naturligtvis anpassas så att flaskhals för trafiken ut mot gatewayen 3 inte blir en Internet.

Den ovan beskrivna utföringsformen av den föreliggande uppfinningen gör det dock inte Inöjligt för operatören att garantera bestämd bandbredd mot enskild kund. I det Internet åt en skulle det en viss ovan beskrivna exemplet exempelvis vara möjligt för den kund som är ansluten till porten 41a att konkurrera ut kunden som är ansluten till porten 42a så att denne inte ges någon bandbredd alls eller mycket liten bandbredd mot Internet. Nedan beskrivs en 10 15 20 25 30 35 521 190 17 utföringsform av den föreliggande uppfinningen som gör det möjligt för operatören att ge kunder en garanterad bandbredd mot Internet.

Fig. 6 visar ett system för datakommunikation liknande det fig. 1 6 för liknande enheter och dessa förklaras som beskrivs i fig. l. Samma referensnummer som i används i. fig. därför inte särskilt. Antag exempelvis att en kund K3, som är ansluten till porten 4la, vill ha en garanterad bandbredd ut mot Internet på l Mb/s medan kunden Kl, som är ansluten till 41b, vill bandbredd mot Internet på O,5Mb/s. porten endast betala för en garanterad Enligt den föreliggande uppfinningen är det möjligt att uppfylla kundernas Kl och K3 önskemål genom att i routern 4a tillämpa en första och en andra tjänstekvalitetsprofil 30, 31 såsom visas i fig. 7, samt i routern 4b tillämpa en första och en andra tjänstekvalitetsprofil 32, 33. Liksom i de tidigare beskrivna utföringsformerna tillämpas de första tjänstekvalitetsprofilerna 30, 32 i de respektive routrarna 4a, 4b på trafikströmmar vars destinationsadress är känd i respektive routers dirigeringstabell och de andra tjänstekvalitetsprofilerna 31, 33 tillämpas på trafikströmmar vars destinationsadress inte är specificerad i respektive routers dirigeringstabell. De första tjänstekvalitetsprofilerna omfattar första kravuppsättningar 30a och 32a som, tillämpas lika för alla trafikströmmar i respektive router med känd destinationsadress. Däremot omfattar de andra tjänstekvalitetsprofilerna 31, 33 andra kravuppsättningar som omfattar flera krav 31a, 3lb, 3lc, 33a, som är 33b vilka tillämpas olika på olika trafikströmmar. Det avgörande för vilket av dessa flertal krav som tillämpas pà vilken trafikström är porten som strömmen kommer från. För trafikströmmar“ med okänd destination som härrör från porten 4la tillämpas kravet 3la i routern 4a.

För trafikströmmar med okänd destination som härrör från porten 42a tillämpas kravet 3lb i routern 4a. För 10 15 20 25 30 35 521 190 18 trafikströmmar med okänd destination som härrör från porten 43a tillämpas kravet 3lc i routern 4a. På motsvarande sätt tillämpas i routern 4b kraven 33a och 33b på trafikströmmar destination som härrör från med okänd portarna 4lb respektive 42b. Uppfinningen gör det således möjligt för operatören O att behandla kunderna Kl och K3 olika genom att låta kravet 3la omfatta ett bandbreddkrav som säger att de strömmar på vilka kravet Bla tillämpas skall ges minst 1 Mb/s i bandbredd och maximalt l Mb/s, kravet 33a och genoni att låta omfatta ett bandbreddkrav som säger att de strömmar på vilka kravet 33a tillämpas skall ges minst l Mb/S i bandbredd och maximalt l Mb/s.

I det ovanstående exemplet var det 3lb, 3lc, 33a, som är avgörande för vilket av kraven 3la, 33b som tillämpas på vilken trafikström porten som strömmen kommer från. En alternativ utföringsform är att, istället för att låta porten vara avgörande för vilket krav som tillämpas, låta källadressen för respektive ström vara avgörande. Källan för en ström kan exempelvis vara en dataterminal som är direktansluten till någon av portarna hos routrarna 4a, 4b eller~ en dataterminal son: är ansluten via ett kunddatanät till någon av portarna hos routrarna 4a, 4b. alla trafikströmmar med känd destination efter samma vilkor i de I de ovan beskrivna exemplen bandbreddsformades respektive routrarna, genom att den första tjänstekvalitetsprofilen endast omfattade ett krav som gällde för samtliga trafikströmmar genon1 routern. med känd destination. Skulle det vara önskvärt att ge någon trafikström till en känd destination särskild bandbreddsformning är även detta möjligt med den föreliggande uppfinningen. Om man exempelvis vill garantera tt kunden K3 kan skicka data med en garanterad bandbredd av till kunden Kl, kan den tjänstekvalitetsprofilen 30 i fig. första 7 modifieras till att se ut som tjänstekvalitetsprofilen 30' i fig. 8. 10 15 20 25 30 521 190 19 Tjänstekvalitetsprofilen 30' omfattar två krav 30b och 30c.

Valet mellan vilket av dessa krav 30b, 30c som tillämpas kan göras på följande sätt. Först undersöker routern 4a om ett mottaget datapaket tillhör en trafikström med känd eller okänd destination genom att undersöka dirigeringstabellen Om destinationen är känd undersöker kravet 30b skall såsom beskrivits ovan. routern om tillämpas genom att ur datapaketets destinationsadress utläsa om datapaketet skall skickas till porten 4lb eller ej. Om datapaketet skall skickas till porten 4lb tillämpas krav 30b för bandbreddsformning på trafikströmmen som datapaketet tillhör, annars tillämpas krav 30c.

De ovan beskrivna utföringsexemplen visar att variationsmöjligheterna på bandbreddsformning som kan utföras med den föreliggande uppfinningen är i det närmaste oändliga. Bandbreddsanvändningen för olika trafikströmmar kan styras mer eller mindre i detalj allt efter operatörens och kundernas önskemål. Finessen med den aktuella uppfinningen gör det möjligt att erhålla god kontroll över bandbreddsanvändningen i datanätet och ut mot Internet utan att detaljstyra varje enskild ström. Detta är möjligt genom att den aktuella uppfinningen utnyttjar tjänstekvalitetsprofiler som är beroende av information i dirigeringstabeller.

En fråga som inte har berörts i det ovanstående är hur routrarna tillser att ck; valda bandbreddskraven efterlevs.

Det finns många kända tekniker för detta där de flesta någon form av mer eller mindre komplicerade bygger på kösystem som ofta bygger på komplicerad hårdvarudesign. Då utnyttjar kända tilldelad befintliga bandbredd uppfinningen tillse att en den föreliggande mekanismer för att fterlevs beskrivs inte dessa mekanismer närmre här.

(I) Ovan har uppfinningen beskrivits med hjälp av exempel som baserats på mycket små och enkla nätstrukturer. Naturligtvis l0 15 20 25 30 35 521 190 20 är inte den föreliggande uppfinningen begränsad till någon specifik nätstruktur utan kan tillämpas i datanät med routrar arrangerade i flera hierarkiska nivåer som är betydligt större än vad som beskrivits ovan. Ju större nätet är desto mer komplicerat blir det dock att bestämma lämpliga kravuppsättningar i tjänstekvalitetsprofilerna.

En stor fördel med den föreliggande uppfinningen är som nämnts ovan bandbreddsformningen som tillhandahålls enligt den föreliggande uppfinningen är självkonfigurerande på så vis att det ofta inte behöver utföras några särskilda anpassningar alls i. befintliga tjänstekvalitetsprofiler då datanätet förändras, till exempel genom att ytterligare en router eller användarutrustning kopplas in i datanätet. När en ny router läggs till i datanätet kommer information om denna router att läggas in j. dirigeringstabellerna hos de gamla routrarna. Detta görs enligt känd teknik genom att routrarna kommunicerar med varandra med protokoll som är särskilt utformade för detta ändamål. I och med att routrarnas tjänstekvalitetsprofiler är baserade på dirigeringstabellernas informationsinnehåll, som uppdateras när den nya routern läggs till, kommer bandbreddsformningen enligt uppfinningen även att kunna tillämpas på trafikströmmar till den nya routern, precis på samma sätt som för trafikströmmar till de gamla routrarna. Det är således möjligt att de befintliga tjänstekvalitetsprofilerna inte alls behöver uppdateras när datanätet utvidgas med den nya routern. Dock kan det hända att uppställda kvalitetskrav och tillgänglig bandbredd i datanätet gör det önskvärt att justera värden i bandbreddskraven i de befintliga tjänstekvalitetsprofilerna vid tillkomsten av en ny router.

I så fall är givetvis sådana justeringar möjliga.

Den föreliggande uppfinningen tillhandahåller även ett överordnat styrsystem som är anordnat för att tillhandahålla routrarna i datanätet med tjänstekvalitetsprofilerna som är associerade med dirigeringstabellerna som beskrivits ovan. 10 15 20 25 30 35 521 190 21 Ett sådant överordnat styrsystenx 60 illustreras i fig. 6.

Det överordnade styrsystemet omfattar medel 61 för att kommunicera med routrarna 4a, 4b över kommunikationsförbindelser 62, 63.

Kommunikationsförbindelserna 62, 63 kan vara direkta förbindelser eller indirekta förbindelser, såtillvida att de kan gå via något datanät eller passera genom andra enheter.

Med hjälp av det överordnade styrsystemet kan operatören O mata in parametrar relaterade till hans önskemål om bandbreddsformning. Det överordnade styrsystemet är arrangerat att, baserat på dessa inmatade parametrar, tillhandahålla routrarna 4a, 4b med tjänstekvalitetsprofilerna 30-33 via kommunikationsförbindelserna 62, 63. Det överordnade styrsystemet är vidare arrangerat att ge operatören möjlighet att uppdatera tjänstekvalitetsprofilerna om operatören önskar göra någon justering av bandbreddsformningen.

De uppfinningsenliga tjänstekvalitetsprofilerna liksom deras associering till dirigeringstabellerna implementeras företrädesvis i mjukvara i routrarna.

För att tydliggöra den uppfinningsenliga metoden för bandbreddsformning beskrivs en utföringsform av metoden nedan med hänvisning till flödesdiagrammet i fig. 9. Metoden som beskrivs i fig. 9 baserar användning av sig på tjänstekvalitetsprofiler av samma typ som tjänstekvalitetsprofilerna 30-33 som illustreras fig. 7. I ett första steg 50 tas ett datapaket emot i en router.

Routern undersöker sedan datapaketets destinationsadress, steg 51. I ett steg 52, jämför routern datapaketets destinationsadress mot de destinationsadresser som är specificerade i routerns dirigeringstabell. Om dirigeringstabellen innehåller en specificerad destinationsadress som överensstämmer med datapaketets o destinationsadress, på sa vis att routern kan se att lO 15 20 25 30 521 190 22 datapaketet skall skickas till den specificerade destinationsadressen, steg 53, så tillämpas den första tjänstekvalitetsprofilen för bandbreddsformning på datapaketet och den trafikström som det tillhör, steg 54. Om hittar dylik destinationsadress i dirigeringstabellen som överrensstämmer routern inte någon specificerad med datapaketets destinationsadress, vet routern att det är den andra tjänstekvalitetsprofilen som skall tillämpas för bandbreddsformning och fortsätter med att undersöka från vilken port datapaketet togs emot, steg 55, för att avgöra vilket av bandbreddskraven i den andra tjänstekvalitetsprofilen som är relevant. I ett nästa steg 56 väljer routern det krav som är relevant för den port som datapaketet kommer från. I ytterligare steg 57 utförs sedan bandbreddsformningen på datapaketet och den strönm som, det tillhör i enlighet med det valda kravet i den andra tjänstekvalitetsprofilen.

Onx det är önskvärt att behandla alla trafikströmmar till okända destinationer lika såsom beskrivits för ett par av utföringsformerna ovan, är det och 56, inte nödvändigt att utföra stegen 55 där ett krav» väljs efter vilken port datapaketet kommer från. Dessa steg är överflödiga eftersom den andra tjänstekvalitetsprofilen då endast innehåller ett bandbreddskrav som tillämpas lika pà samtliga trafikströmmar till okända destinationer.

I de utföringsformer som beskrivits ovan har utgångspunkten varit att datapaket som skickas till en okänd destination skickas till Internet. Det är dock inte nödvändigt att dessa paket skickas till just Internet utan de skulle även kunna skickas till en annat operatörsdatanät. Således skall det förstås att det som i utföringsexemplen presenteras som Internet är någon form av externt datanät som inte nödvändigtvis behöver vara Internet utan även kan vara någon annan typ av nät. lO 15 521 190 23 I det som beskrivits ovan har routern utnyttjat information i dirigeringstabellerna för att välja en tjänstekvalitetsprofil som skall tillämpas på någon viss trafikström. Den information som utnyttjats i de ovan varit information om en känd och beskrivna exemplen har destinationsadress är specificerad i dirigeringstabellen eller ej. Det är även möjligt att tänka sig att informationen i dirigeringstabellen som routern utnyttjar för att välja tjänstekvalitetsprofil är av något annat slag. Om dirigeringstabellen exempelvis är anordnad så att de kända specificerade destinationsadresserna är uppdelade i två olika klasser kan routern vara anordnad att välja mellan att tillämpa tre olika tjänstekvalitetsprofiler beroende på om destinationsadressen är känd och tillhör den forsta eller andra klassen, eller om den är okänd.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 521 19-'0 24 PATENTKRAV Router (4a, 4b, 4c) för dirigering av datakommunikationstrafik omfattande en dirigeringstabell (15, 23), samt åtminstone två tjänstekvalitetsprofiler (21, 22), av vilka en första tjänstekvalitetsprofil (21) anger en forsta uppsättning krav (2la, 21b) för bandbreddstilldelning och en andra tjanstekvalitetsprofil (22) anger en andra uppsättning krav (22a, 22b) for bandbreddstilldelning, vilken router ar anordnad att ta emot datapaket på åtminstone två portar (4la-43a, 4lb, 42b, 4lc-44c), samt att dirigera datapaketen enligt information i datapaketen om deras destinationsadress, k a n n e t e c k n a d av att tjänstekvalitetsprofilerna (21, 22) är associerade med dirigeringstabellen (15, 23) och av att routern ar anordnad att utföra bandbreddsformning på en trafikström associerad med ett forsta datapaket så att bandbreddsanvandningen for trafikströmmen styrs så att bandbreddsanvandningen inte överskrider en vald tjanstekvalitetsprofils krav om maximal bandbreddstilldelning for trafikstrommen, vilken bandbreddsformning utförs enligt den forsta tjanstekvalitetsprofilen (21) eller den andra tjänstekvalitetsprofilen (22) beroende på information (16) i dirigeringstabellen (15, 23) om det första datapaketets destinationsadress. Router enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att bandbreddsformningen utförs enligt den första tjänstekvalitetsprofilen (21) om det första datapaketets destinationsadress ar specificerad i dirigeringstabellen (15, 23) och enligt den andra tjanstekvalitetsprofilen (22) om det första datapaketets destinationsadress ej ar specificerad i dirigeringstabellen (15, 23). lO 15 20 25 30 521 190 25 Router enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av routern är anordnad att dirigera det forsta datapaketet till ett externt datanät (2) om det forsta datapaketets destinationsadress ej är specificerad i dirigeringstabellen (15, 23). Router enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att det externa datanätet (2) är Internet. Router enligt något av kraven 1-4, k ä n n e - t e c k n a d av att den forsta uppsättningen krav och/eller den andra uppsättningen krav omfattar åtminstone två krav (3la, 31b, 31c, 33a, 33b) och av att I h routern är anordnad att ut»ora bandbreddsformningen enligt ett av dessa åtminstone två krav beroende på vid vilken av routerns åtminstone två portar (4la-43a, 4lb, 42b, 4lc-44c) det forsta datapaketet togs emot. Router enligt något av kraven l-5, k ä n n e - t e c k n a d av att den första uppsättningen krav omfattar åtminstone ett forsta krav (30b) for bandbreddstilldelning for trafikstrommar till en förutbestämd destinationsadress (16) som är specificerad i dirigeringstabellen (15, 23) samt åtminstone ett andra krav (30c) for bandbreddstilldelning for trafikstrommar till Övriga destinationsadresser (16) som är specificerade i dirigeringstabellen (15, 23) men som ej är förutbestämda for nämnda åtminstone ena forsta krav (30b). Metod for bandbreddsformning, vilken metod involverar en router (4a, 4b, 4c) for dirigering av datakommunikationstrafik omfattande åtminstone två portar (41a-43a, 41b, 42b, 41c-44c), en dirigeringstabell (15, 23), samt åtminstone två tjänstekvalitetsprofiler (21, 22), av vilka en forsta tjänstekvalitetsprofil (21) anger en forsta uppsättning 10 15 20 25 30 |,.A (f) 521 190 26 (2la, Zlb) tjänstekvalitetsprofil (22a, 22b) för bandbreddstilldelning, omfattar steget (50) krav för bandbreddstilldelning och en andra anger en andra uppsättning krav vilken metod att ta emot ett forsta datapaket på en av routerns portar och steget att dirigera det första datapaketet enligt information i det forsta k ä n n e - (53) datapaketet om dess destinationsadress, t e c kria d av att metoden även omfattar steget att välja den första tjänstekvalitetsprofilen (21) eller den andra tjänstekvalitetsprofilen (22) beroende på information (16) i dirigeringstabellen (15, 23) om det första datapaketets destinationsadress och steget (54, 57) att utföra bandbreddsformning, på en trafikström associerad med det första datapaketet, enligt den valda tjänstekvalitetsprofilen så att bandbreddsanvandningen för trafikströmmen styrs så att bandbreddsanvandningen inte överskrider den valda tjänstekvalitetsprofilens krav om maximal bandbreddstilldelning för trafikströmmen. k ä n n e t e c k n a d (21) datapaketets destinationsadress är specificerad i dirigeringstabellen (15, 23) (22) om det första datapaketets destinationsadress ej är specificerad i (15, 23). Metod enligt krav 7, av att välja den första tjänstekvalitetsprofilen om det första och den andra tjänste- kvalitetsprofilen dirigeringstabellen Metod enligt krav 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a d av att dirigera det första datapaketet till ett externt (2) adress ej är specificerad i dirigeringstabellen datanät om det första datapaketets destinations- (15,23). Mai-nr) an1-ir-ff- lrrznrQ lzännnfnfilrnzx/Ã :w :ai-+- Raf- Hvcvv villig» “luv J, i» u U u e, c v v i» U v v. UV Hce “vc externa datanätet (2) är Internet. 10 15 20 25 30 35 11. 12. 13. 521 190 27 Metod enligt något av kraven 7-10, k ä n n e - t e c k n a d av att den första uppsättningen krav och/eller den andra uppsättningen krav omfattar (3la, 3lb, 31c, 33a, 33b) (56) att välja ett av dessa åtminstone två krav för bandbreddsformningen beroende på åtminstone två krav och av det ytterligare steget vid vilken av routerns åtminstone två portar (41a-43a, 4lb, 42b, 41c-44c) det forsta datapaketet togs emot. Metod enligt något av kraven 7-ll, k a n n e - av att den första uppsättningen krav (30b) bandbreddstilldelning för trafikströmmar till en (16) t e c k n a d omfattar åtminstone ett första krav för förutbestämd destinationsadress som är specificerad i dirigeringstabellen (15, 23) samt åtminstone ett andra (30c) till övriga destinationsadresser för bandbreddstilldelning för trafikströmmar (16) (15, 23) krav som är specificerade i dirigeringstabellen men som ej är förutbestämda för nämnda åtminstone ena första krav (30b). Överordnat (60) för styrning av (4a, 4b, styrsystem bandbreddsformning i åtminstone en router 4c) i ett datakommunikationssystem, vilken åtminstone ena router (4a, 4b, 4c) är anordnad att dirigera datakommunikationstrafik och omfattar en dirigeringstabell (15, 23) samt åtminstone två portar , vilket överordnade styrsystem (60) omfattar medel (61) för att kommunicera med den åtminstone ena routern, k ä n n e t e c k n a t av att det överordnade styrsystemet (60) omfattar medel (61) för att tillhandahålla den åtminstone ena routern (4a, 4b, 4c) med åtminstone två tjänstekvalitetsprofiler (21, 22), av vilka en första tjänstekvalitetsprofil (21) anger en första uppsättning krav (2la, 21b) för bandbreddstilldelning och en andra tjänstekvalitetsprofil (22) anger en andra uppsättning 10 15 20 25 30 14. 15. 16. 521 190 28 krav (22a, 22b) for bandbreddstilldelning, vilka tjänstekvalitetsprofiler (21, 22) är associerade med dirigeringstabellen (15, 23) så att de omfattar instruktioner till routern att utföra bandbreddsformning på en trafikstroni associerad. med ett forsta datapaket (21) beroende på enligt den forsta tjänstekvalitetsprofilen eller tjänstekvalitetsprofilen (22) (15, 23) den andra information i dirigeringstabellen om det forsta datapaketets destinationsadress, vilken bandbreddsformning omfattar att styra bandbreddsanvändningen for trafikstrommen så att bandbreddsanvändningen inte overskrider krav om maximal for trafikstrommen bandbreddstilldelning som tjänstekvalitetsprofilen enligt vilken bandbreddsformningen utfors anger. Överordnat styrsystem (60) enligt krav 13, k ä n n e - av att den forsta (21) for bandbreddsformningen om det forsta datapaketets t e c k n a t tjänstekvalitetsprofilen är anordnad att tillämpas destinationsadress är specificerad i dirigeringstabellen (15, 23) (22) om det forsta datapaketets destinationsadress ej är (15, 23). och av att den andra tjänstekvalitetsprofilen är anordnad att tillämpas for bandbreddsformningen specificerad i dirigeringstabellen Överordnat styrsystem (60) enligt krav 13 eller 14, k ä n n e t e c k n a t av att den forsta uppsättningen krav och/eller den andra uppsättningen krav omfattar (31a, 3lb, 31c, 33a, 33b) anordnade att tillämpas eller ej tillämpas for åtminstone två krav vilka är bandbreddsformningen beroende på vid vilken av routerns åtminstone två portar (41a-43a, 4lb, 42b, 41c-44c) det forsta datapaketet togs emot. Överordnat styrsystem (60) enligt något av kraven 13-15, k ä n n e t e c k n a t av att den forsta uppsättningen 10 15 20 25 17. 18. 19. 20. 21. .k ä n n e t e c k n a t u, n. - . .. _.. l. . , . . I» v. - -. u . e. . n a u v» u. f» n w n =- u i v O _ = 1- 1 -. u . .. .. u.. e. . _ . v . .i - ~ . e f 'l- = « ~ . . x q. f. 29 krav omfattar åtminstone ett första krav (30b) för bandbreddstilldelning för trafikströmmar till en (16) samt åtminstone ett andra förutbestämd destinationsadress som är specificerad (15, 23) för bandbreddstilldelning för trafikströmmar (16) (15, 23) är förutbestämda för nämnda åtminstone ena första krav (30b). i dirigeringstabellen (30c) till övriga destinationsadresser krav som är specificerade i dirigeringstabellen men som ej Datakommunikationssystem k ä n n e t e c k n a t av det omfattar ett datanät omfattande åtminstone en router (4a, 4b, 4c) enligt något av kraven 1-6. Datakommunikationssystem enligt krav 17 k ä n n e - av att det även omfattar åtminstone ett (60) t e c k n a t överordnat styrsystem enligt något av kraven 13-16. Datakommunikationssystem enligt krav 17 eller 18 k ä n n e t e c k n a t av det omfattar åtminstone en förbindelse mellan åtminstone en av den åtminstone ena routern (4a, 4b, 4c) (5, 6)- ocn åtminstone en kundutrustning Datakommunikationssystem enligt något av kraven 17-19 av det omfattar åtminstone en (10) förbindelse till ett externt datanät (2). Datakommunikationssystem enligt krav 20 k ä n n e - t e c k n a t av det externa datanätet (2) är Internet.