SE517920C2 - Allokeringsförfarande i ett mobiltelekommunikationssystem - Google Patents

Description

:anna 10 15 20 25 30 .u .- __ . .v I' ' ' ' fo .. n; -; -g °: . - , n. n» " " nu 1 a o o 0 I .n u. ~ -121 . . u . - - . :z-f _, .. .n u» . högre datahastigheter samt nñjlighet för en användare att vara uppkopplad mot datanätet hela tiden.

I ett GSM-nät: med GPRS utnyttjas radiokanalerna effektivt genom att en GPRS-terminal endast använder radiokanalen dà den skall sända eller ta emot data, resten av tiden är den later Radiokanalen PDCH tyst och andra terminaler använda kanalen .

(Packet Data Channel) som allokeras för GPRS kan vara av tvà olika typer: Dedicerad PDCH som enbart kan användas för GPRS. Antalet dedicerade PDCH i varje cell bestäms av operatören beroende pà belastning eller önskad kapacitet. Denna typ av kanal garanterar att det alltid finns kapacitet för GPRS i en Cell; On-demand PDCH som kan frigöras för inkommande kretskopplade samtal i en belastad cell. I en sàdan kanal har kretskopplad trafik alltid företräde och GPRS-trafik kan inte alltid garanteras.

I Figur 2 visas ett exempel pá hur en uppsättning av tvà radiokanaler RFl, RF2 kan ha tidluckor allokerade för bàde kretskopplad och paketkopplad trafik. I RFl är tidluckorna 2,3,4 allokerade för kretskopplad trafik, dvs taltrafik. I RF2 är tidluckorna 5,6 allokerade för kretskopplad trafik, l,2,3,4 i RF 2 är allokerade för medan tidluckorna paketkopplad trafik. I RF 1 är dessutom tvà tidluckor 6,7 allokerade för On-demand PDCH, dvs de används vid behov för kretskopplad trafik som har förtur, men kan även användas för paketkopplad trafik om de är lediga . Slutligen är tidluckorna 0,1 i RF1 allokerade för signalering.

För att en terminal ska kunna utnyttja GPRS behöver den först genomföra en tvà-stegs procedur. Dels för att tala om för operatören att man ämnar använda sig av GPRS, och dels för att erhålla en IP-adress för att kunna skicka och ta emot data. Det första steget är GPRS-attach, som innebär att 10 15 20 25 30 . > n . n 517 920 en logisk länk skapas mellan terminalen och berörd SGSN (Serving GPRS Support Nbde). SGSN är noden som bland annat sköter transport av inkommande och. utgående IP-paket till och fràn terminaler inom dess sk SGSN service area, dvs det omràde som sköts av en SGSN.

Det andra steget är PDP-Context aktivering, vilket innebär att berörd GGSN (Gateway GPRS Support Nbde) far veta att terminalen finns och var den finns. GGSN är noden som bland annat sköter gränssnittet för ett GPRS-nät mot externa IP- nät. En PDP-Context aktivering kan göras när som helst, exempelvis làngt före data verkligen skall skickas, eftersom en användare inte använder nägra radioresurser sà länge han inte skickar eller tar emot data. En PDP-Context aktivering helt terminalens begränsning kan vara hur länge som helst, exempelvis flera dygn, önskemål, eller annan faktor som begränsar tiden. beroende pà användarens Denna aktivering kan liknas vid inloggning pà ett nätverk, erhåller vilket gör att den därefter kan börja skicka och terminalen härmed en IP-adress, statisk eller dynamisk, ta emot data via IP-paket. skall krav pà .sedan kunna olika fördröjning av datapaket, ett attribut tjänstekvalitet beskrivet i standarden GSM (GSM 02.60, GSM 03.60): För att användaren utnyttja de datatjänster, med datahastighet och som erbjuds av operatörerna sà har antal för standardiserats, Prioritet (Service Precedence) är indelat i tre olika klasser som indikerar vilken prioritet en viss tjänst, och paket tillhörande den tjänsten, har. En tjänst med lägre prioritet riskerar att förlora datapaket vid överbelastning i nätverket, vilket ger att datapaket med högre prioritet har förtur i nätverket; Fördröjning (Delay) är indelat i fyra klasser som definierar vilken fördröjning som är acceptabel i nätverket; 10 15 20 25 30 517 920 Pàlitlighet (Reliability) är indelat i tre klasser som definierar sannolikhet för tappade datapaket, felaktiga datapaket, dubletter av datapaket samt datapaket i fel ordning; Högsta datahastighet (Peak Data Rate) specificerar den högsta datahastighet i nätverket som förväntas under en hel PDP-Context; Medeldatahastighet (Mean Data Rate) specificerar medeldatahastigheten som förväntas i nätverket under en hel PDP-Context. nnnoeönnLsn FÖR UPPFINNINGEN Ett problem i mobiltelekomunikationssystem av typen GPRS är att GSM-standarden GPRS definierade attributen för riktigt de i tjänstekvalitet i inte räcker för att upprätthålla utlovad tjänstekvalitet.

Ett annat problem är att det för GPRS definierade attributet för medeldatahastighet beräknas för en hel PDP-Context, vilket är hela tiden som en användare har en IP-adress tilldelad. dygn làng, vilket inte ger nàgon tillförlitlig indikation om Problemet är att en PDP-Context kan vara flera den verkliga medeldatahastigheten under den aktiva tiden, och därigenom ger problem för att utföra kanalallokering effektivt. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att àstadkomma algoritmer för kanalallokering under utnyttjande av en viss definierad tjänstekvalité i kommunikationssystemet och pà sà vis få ett mer effektivt utnyttjande av tillgänglig kapacitet i systemet.

I enlighet med uppfinningen allokeras ledig kapacitet i komunikationssystemet för att motverka att ett uppmätt - . v~w un... -. 10 15 20 25 517 920 .: Q - | u V . » -I medelvärde pà datahastigheten blir mindre än ett visst värde pà acceptabel datahastighet. Detta görs genom att undersöka om nämnda parametrar påverkas om kanaler avallokeras till förmán för nya terminaler i systemet.

Fördelar med uppfinningen är att det blir lättare att upprätthålla utlovad tjänstekvalitet med hjälp av de nya parametrarna.

En annan fördel är att det även gör det enklare att kontrollera tjänstekvalitet bàde pà omràdes- och användarnivà.

Ytterligare fördelar är att en operatör får bättre möjlighet att dimensionera ett GPRS-nätverk och styra en kanalallokeringsalgoritm bättre för att kunna leva upp till löften att garantera en viss grad av tjänstekvalitet.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade ritning.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar ett komunikationssystem av känt utseende med noder och terminaler; Figur 2 visar ett exempel pà hur en uppsättning av radiokanaler kan vara allokerade; Figur 3 visar ett exempel pá ett flödesschema för användning av uppfinningen; Figur 4a-d visar ett annat exempel pà ett flödesschema för användning av uppfinningen. 10 15 20 25 30 51 7 920 :¿::= .-~ -~ 6 Fönnnmcm Urrönmcsrommn Metoden enligt uppfinningen är avsedd för ett komunikationssystem som hanterar paketförmedlad datatransport. Ett exempel pà ett sàdant system är mobiltelekommunikationssystemet GSM med paketdatatillägget GPRS. Ett sádant system innefattar en eller flera radionoder och en eller flera mobiler, vilka kommunicerar med varandra över en given radiokanal.

De nya parametrarna som introduceras i ett kommunikationssystem, exempelvis GPRS, beskrivs enligt följande: MAMAT (Minimum Acceptable Mean throughput during Active Tïme) som definierar den nnnsta acceptabla datahastigheten under den tiden en användare är aktiv. Denna parameter bestäms av operatören och kan sättas pà antingen användar- eller omràdesnivà, där omradet exempelvis kan utgöras av en mobilcell eller ett LAN; MAT (Mean throughput during' Active Time) definierar datahastighetens medelvärde under den tiden en användare är aktiv. Detta kan beräknas som medelvärdet av ett antal uppmätta värden under en viss tid, här kallad den aktiva tiden; samt T-fönster vilket är det antal aktiva tider under vilket man beräknar MAT. Detta innebär att T-fönster är det antal värden för datahastighet som man medelvärdesbildar MAT över.

Detta ger dà tvà parametrar (MAMAT, T-fönster) som bestäms av operatören, samt ett tredje (MRT) som beräknas. Vidare kan olika användare ha olika MAMAT- och T-fönstervärden.

Olika omràden, exempelvis nwbilceller, kan ha olika MAMNT för en och samma användare, samt att MAMAT även kan vara olika för upp- respektive nedlänk för samma användare. Dessa u...- »mono 10 15 20 25 30 517 920 n v | Q . f. valmöjligheter används av' operatören för att 'uppnà önskad tjänstekvalitet.

Den aktiva tiden T är under den tid man mäter ett MAT-värde för en användare eller omràde. Företrädesvis motsvaras den aktiva tiden T av den tiden en användare är aktiv, dvs under den tid han sänder eller tar emot data. Men den kan även definieras pà andra sätt, exempelvis som en faktor av användarens tidigare användning, eller helt enkelt bara en viss tid bestämd av operatören.

Datahastigheten som ingar i de nya parametrarna kan utgöras av antingen nyttig eller rà datahastighet. Rà datahastighet är den faktiska datahastigheten utan någon hänsyn tagen till bitfelshalt. Den nyttiga datahastigheten däremot kan definieras som den ràa datahastigheten multiplicerad med bitfelshalten, dvs den slutliga nyttodatan sonl användaren verkligen tar emot.

I och med att de nya parametrarna MAT, MAMAT och T-fönster definierats kan man pà ett bättre sätt kontrollera och upprätthålla utlovad tjänstekvalitet. Detta görs genom att en användares MAT-värde beräknas och sedan jämförs mot ett definierat MAMAT-värde. Därigenom kan man fà ett matt pà om utlovad tjänstekvalitet uppfylls.

Ett exempel pà hur uppfinningen kan användas är när en operatör bestämer ett MAMAT-värde till 20 kbit/S för användare A och 50 kbit/s för användare B. Användare A tar sedan emot 45 kbytes som tar 15 sekunder. Användare B tar emot under tre olika tillfällen 10 kbytes under 4 sekunder, 100 kbytes under 30 sekunder samt 30 kbytes under 10 sekunder. Dessa transmissioner kanske för användaren verkar fungera bra, men vid en beräkning av MAT får användare A ett MAT-värde pà 24 kbit/s (45/l5)*8) och användare B fàr ett MAT-värde pà 23,5 kbit/S (((10/4)+(100/30)+(30/10)*8)/3).

Vid en jämförelse av MAT mot MAMAT visar det sig dock att 10 15 20 25 30 _ . .- ..I a v ~' " ' . w I ' 1".. .. - ~ z: z 'g '. » e 0 , n n o o I U . ' . , , . u v I : ..u nu» u o I ' , , o ' ' . . . . . . - __ ..- .- . . . . -- operatören inte utlovad tjänstekvalitet för uppfyller användare B, och därigenom behöver allokera mer kapacitet àt honom .

I exemplet ovan motsvaras parametern T-fönster av 1 för användare A, dvs en aktiv tid pà 15 sekunder som bildar medelvärde. För användare B motsvaras T-fönster av 3, dvs tre aktiva tider pà 4, 30 respektive 10 sekunder som bildar medelvärde .

Vidare kan graden av tjänstekvalitet beskrivas som ett mätt pà grad av garanterad datahastighet eller annan storhet.

Detta innebär att om en operatör erbjuder 100% grad av tjänstekvalitet innebär det garanterad tjänstekvalitet till alla GPRS användare var som helst, när som helst. Om graden av tjänstekvalitet däremot är 0% innebär det att all GPRS- trafik är av typen bäst-möjlig (best-effort). Ett annat exempel är dà operatören erbjuder en grad av tjänstekvalitet pá 90% , vilket betyder att under 90% av tiden garanteras tjänstekvalitet, medan resten av tiden erbjuds bäst-möjlig.

Graden av t j äns tekvali tet ti l l sammans med de nya parametrarna kommer dà kunna användas av operatörer när nätverk skall dimensioneras. Operatören sätter dà MAMAT och T-fönster pà omràdes eller användarnivà. Att kunna sätta parametrarna pà omràdesnivà ger möjligheten för operatören att sätta lägre tolerans inom områden som ofta är överbelastade. Vidare införs en statisk räknare som anger andelen eller antalet användare som har sina MAT mindre än MAMAT, eller andelen av den aktiva tiden som en användare har sin MAT mindre än MAMAT. Detta ger dà operatören bättre stöd för att kunna undersöka om uppsatta màl med grad av eller om nätet behöver tjänstekvalitet uppfylls, dimensioneras om .

De nya parametrarna ger också möjligheten att införa en kanalallokeringsalgoritm som hjälper till att allokera eller 10 15 20 25 30 517 920 avallokera GPRS-specifika tidluckor. Algoritmen har till uppgift att när ett behov uppstàr utöka eller minska antalet tidluckor som används för GPRS. Behovet kan exempelvis vara ett ökat krav pà datahastighet eller en användare som skall koppla upp ett talsamtal, vilket har högre prioritet pà grund av att det är kretskopplat och har förtur i radiokanaler av typen On-demand PDCH.

Algoritmen för kanalallokering kan delas in i flera olika delar, exempelvis en del som hanterar nyankomande terminaler i omràdet, exempelvis en ny mobil som komer in i en ny cell eller en ny användare som loggar in pà ett nätverk, samt en del som redan hanterar befintliga terminaler i omradet.

I Figur 3 visas ett flödesschema för hanteringen av i systemet redan befintliga terminaler. Detta förfarande kan utföras vid behov eller kontinuerligt enligt valfritt schema. Första steget 10 är att undersöka om det förekommer nagon terminal vars MAT-värde är nándre än dess MAMNT. Är inte sä fallet (NEJ) börjar algoritmen om fràn början och undersöker alla terminaler igen. Finns det däremot någon terminal (JA) som har ett MAT-värde mindre än MAMAT gär man vidare till steg ll där det undersöks om det finns någon ledig tidlucka som kan allokeras för paketkopplad datatrafik, dvs ledig dedicerad PDCH, eller ledig On-demand PDCH. Detta innefattar även ledig plats i en viss tidlucka som redan används av en annan GPRS-användare, eftersom flera användare kan dela pà en viss tidlucka i GPRS. Finns detta (JA) utförs steg 12 där tidluckan allokeras till terminalen för användning av honom. Därefter àtergär algoritmen till första steget för undersökning av alla terminaler igen.

(NEJ) Finns däremot ingen ledig tidlucka för paketkopplad trafik àtergàr man direkt till första steget utan àtgärd.

I Figur 4a-d visas ett flödesschema för hanteringen av nya terminaler som ankommer systemet. I Figur 4 är första steget -..4| 10 15 20 25 30 35 . . o ø o ø . - - ~fl 51 7 920 E¿II= 10 20 att en ny terminal önskar inträde i systemet. I andra steget undersöks om terminalen efterfrågar paketkopplad trafik. Om sa ej är fallet (NEJ) utförs nästa steg 22 där det undersöks om 2 eller flera tidluckor begärs av terminalen. Om terminalen inte begär detta (NEJ) utförs steg 23 som undersöker om det finns en ledig tidlucka som kan allokeras för kretskopplad trafik. Finns detta (JA), allokeras tidluckan i steg 28 för terminalens användning, eftersom denna efterfrågade em kretskopplad tjänst. Finns det däremot inte någon ledig tidlucka (NEJ) utförs steg 24 där det undersöks om det finns någon On-demand allokerad tidlucka som används för paketkopplad trafik. Finns inte detta (NEJ) spärras terminalen i steg 27, men om det finns (JA) utförs steg 25 där det undersöks om nagon användare kommer att fa sitt MAT-värde mindre än sitt MAMAT om en On- demand tidlucka avallokeras till förn1ån för kretskopplad trafik. Skulle det finnas nagon sàdan användare (JA) spärras den nya terminalen i steget 27, men om det inte förväntas inträffa (NEJ) avallokeras den för paketkopplad trafik allokerade tidluckan i steg 26 och sedan allokeras aktuell tidlucka i steg 28 för kretskopplad trafik.

Om det i steget 22 i Figur 4a begärs tvà eller fler tidluckor (JA), antalet tidluckor antas till x, utförs steg 40 i Figur 4c där det undersöks om HSCSD fixed services begärs. Om det begärs (JA) utförs steg 41 där det undersöks om det finns x antal lediga tidluckor för kretskopplad trafik. Finns detta (JA) allokeras de lediga tidluckorna i steg 46 för kretskopplad trafik. Finns det däremot inte (NEJ) undersöks i steg 42 om det finns On-demand allokerade tidluckor som används för paketkopplad trafik. Finns inte heller detta (NEJ) spärras terminalen i steg 45. Finns det däremot On-demand allokerade tidluckor som används för paketkopplad trafik (JA) steg 43 användare kommer att fa sitt MAT-värde mindre än sitt MAMAT förmån för undersöks i om nagon om en On-demand tidlucka avallokeras till 11,1» 10 15 20 25 30 35 517 920 ll kretskopplad trafik. Skulle det finnas någon sàdan användare (JA) spärras den nya terminalen i steg 45, men om det inte (NEJ) trafik allokerade tidluckan i steg 44 och sedan àtergàr man förväntas inträffa avallokeras den för paketkopplad till steg 41 för att fortsätta leta efter önskat antal lediga tidluckor x.

Om det i steget 40 i Figur 4c inte begärs HSCSD (NEJ) utförs istället steg 50 där det 'undersöks onx det finns x antal lediga tidluckor för kretskopplad trafik. Om det finns (JA), allokeras tidluckorna i steg 57 för kretskopplad trafik.

Finns det däremot inte (NEJ) undersöks i steg 51 on: det finns On-demand allokerade tidluckorp som används för paketkopplad trafik. Finns inte detta (NEJ) minskas antalet önskade tidluckor med ett i steg 54 och sedan i steg 55 undersöks sä att inte x är noll. Skulle x vara noll (JA) spärras terminalen i steg 56, annars (NEJ) àtergàr man till steg 50. Finns det däremot On-demand. allokerade tidluckor som används för paketkopplad trafik (JA) undersöks i steg 52 mn någon användare komer att få sitt MAT-värde mindre än sitt MAMAT om en On-demand tidlucka avallokeras till förmàn för kretskopplad trafik. Skulle det finnas någon sàdan användare (JA) utförs ovan nämnda steg 54 och därefter steg 55. Om det inte finns nàgon sàdan användare (NEJ avallokeras en On-demand tidlucka isteg 53 för att sedan àtergà till steg 50 och leta efter x antal lediga tidluckor.

Om det i steget 21 i Figur 4a begärs paketförmedlad tjänst (JA) utförs steg 30 i Figur 4b där det undersöks om någon MAT-värde blir än MAMAT om den nya användares mindre terminalen adderas till systemet. Skulle det inte finnas någon sàdan användare (NEJ) allokeras plats i steg 34 för den nya terminalen i en helt ledig tidlucka eller en tidlucka med ledig kapacitet där terminalen delar tidluckan med andra användare. Om däremot nàgon användare skulle finns som fär sitt MAT-värde mindre än MAMAT (JA) utförs steg 31 där det undersöks onx det finns lediga tidluckor son: kan -aflvv 10 15 517 920 u o c . .- 12 allokeras för paketkopplad trafik. Finns det inte nagon ledig tidlucka (NEJ) spärras terminalen i steg 32, men om det finns en ledig tidlucka (JA) allokeras den i steg 33 för användning av paketkopplad trafik och sedan i steg 34 ges terminalen plats i systemet.

Uppfinningen. är naturligtvis inte begränsad till de ovan beskrivna och pà ritningen visade utföringsformerna, utan kan modifieras inom. ramen för de bifogade patentkraven. lokala datanät (LAN), Ethernet baserade nätverk, ett stort TCP/IP Uppfinningen kan exempelvis även appliceras pà baserat nätverk, eller ett mobilt UMTS nätverk av exempelvis typen WCDMA där mobila användare »kan använda höga datahastigheter och tillhörande applikationer. Uppfinningen är även användbar i andra mobilsystem, exempelvis PDC (Personal Digital Cellular) och D-AMPS (Digital~Advanced Mobile Phone System), och alla andra komunikationssystem som kan bära datatrafik.

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 u nu' 517 920 1 3 PATENTKIRAV

1. Förfarande för att allokera ledig kapacitet i ett kommunikationssystem innefattande ett antal noder (BTSl) kommunicerar eller att kommunicera med (MSLMSZ) SOITI aVSeI terminaler med en viss datahastighet, varvid kommunikation sker helt eller delvis med paketförmedlad trafik, k ä n n e t e c k n a t av att allokering av ledig kapacitet sker i beroende av om datahastighetens medelvärde (MAT) under aktiv tid (T) hos en terminal (MSl) understiger ett definierat värde för minsta acceptabla datahastigheten (MAMAT) för samma terminal.

2. Förfarande i ett kommunikationssystem innefattande ett antal noder som avser att kommunicera med terminaler (MSl,MS2), varvid. kommunikation sker helt eller delvis med paketkopplad trafik vid en viss datahastighet, för att allokera en ledig kanal till en terminal (MSl) i kretskopplad trafik i beroende av graden av tjänstekvalité i systemet och där àtminstone en kanal och varvid tjänstekvalitén bestäms av datahastighetens medelvärde (MAT) (MSl) i förhållande till ett efterfrågas av terminalen, under aktiv tid (T) hos nämnda terminal definierat värde för en minsta acceptabla datahastighet (MAMAT) för samma terminal, k ä n n e t e c k n a t av stegen a) undersökning (23; Fig 4a) om en ledig kanal är tillgänglig för kretskopplad tjänst, b) undersökning (24) om en On-demand kanal är ledig i det fall att ingen kanal enligt a) är ledig, (25) om upprätthàlles om nämnda kanal enligt b) avallokeras, samt c) undersökning nämnda tjänstekvalité 10 Ü 20 25 30 35 n - ø o u .o 517 920 íflšïlÉí-íšï 14 d) om så är fallet, (26) lediga avallokera nämnda kanal och (28) efterfràgande terminal. därefter allokera den nu kanalen àt

3. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t av att om i b) sä ej är fallet, alternativt att om i c) så är fallet, spärras (27) terminalen fràn systemet.

4. Förfarande i ett kommunikationssystem innefattande ett antal noder som avser att kommunicera med terminaler MSl,MS2), varvid kommunikation sker helt eller delvis med paketförmedlad trafik och med en viss datahastighet, för att allokera en ledig kanal till en terminal (MSl) i paketkopplad trafik (GPRS) i beroende av graden av systemet och där åtminstone en kanal (MS1), tjänstekvalité i efterfràgas av terminalen och varvid medelvärde (MSl) i tjänstekvalitén bestäms av datahastighetens (MAT) under aktiv tid (T) förhållande till acceptabla datahastighet (MAMAT) för samma terminal, hos nämnda terminal ett definierat värde för en minsta k ä n n e t e c k n a t av stegen a) undersökning (30;Fig 4b) om nämnda tjänstekvalité upprätthàlles om en ny terminal adderas till systemet, b) om sà är fallet, tilldelning (34) av en paketkopplad kanal för terminalen.

5. Förfarande enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a t av att om i a) sà är fallet, utförs stegen (3l;Fig 4b) för paketkopplad tjänst, c) undersökning om ledig kanal finns d) allokering (33) av ledig kanal för paketkopplad tjänst sá är fallet samt (34) för paketkopplad tjänst. om i c) e) tilldelning till terminalen av' allokerad. kanal 10 U 20 25 30 35 n | v Q nu 51 7 m ~~ 15 u u . . n o v v o ø Q u o ua

6. Förfarande enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a t av att om i c) så ej är fallet, spärras (32) terminalen från systemet.

7. Förfarande i ett kommunikationssystem innefattande ett antal noder som avser att kommunicera. med terminaler, kommunikation sker helt eller delvis med kretskopplad trafik, (Msl) varvid för att allokera en ledig kanal till en terminal i kretskopplad trafik. i beroende av graden av tjänstekvalité i systemet och där minst två kanaler efterfrågas av terminalen vid en viss datahastighet, och varvid tjänstekvalitén bestäms av datahastighetens medelvärde (MAT) under aktiv tid (T) hos (MSI) i förhållande till ett definierat (MAMAT) nämnda terminal värde för en minsta acceptabla datahastighet för samma terminal, k ä n n e t e c k n a t av stegen (50; Fig 4d) om tillgänglig för kretskopplad tjänst, b) undersökning (51) a) undersökning en ledig kanal är om en On-demand kanal är ledig i det fall att ingen kanal enligt a) är ledig, (52) om upprätthålles om nämnda kanal enligt b) avallokeras, samt c) undersökning nämnda tjänstekvalité d) om så är fallet enligt c), avallokering (53) av nämnda kanal och återgå till undersökning (50) om en ledig kanal finns tillgänglig.

8. Förfarande enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a t av att om i b) så ej är fallet, alternativt att i c) så är fallet, utförs följande steg e) minskning (54) av antalet (x) ett, efterfrågade kanaler med f) undersökning (55) om antalet (X) efterfrågade kanaler är noll, 10 Ü 20 25 30 35 s 1 7 9 2 o ilšï - -.:š - IlÄi 16 g) om så enligt f) ej är fallet átergà till undersökning (50) om lediga kanaler finns tillgängliga.

9. Förfarande enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a t av att om enligt f) sà är fallet, (56) spärras terminalen fràn systemet.

10. Förfarande i ett kommunikationssystem innefattande ett antal noder som avser att kommunicera med terminaler (MSl,MS2), varvid kommunikation sker helt eller delvis med 'kretskopplad trafik 'vid en. viss datahastighet, för att allokera en ledig kanal till en terminal (MSl) i kretskopplad trafik i beroende av graden av tjänstekvalité i systemet och där minst tvä kanaler samt HSCSD fixed services efterfrågas av terminalen (MSl), och tjänstekvalitén bestäms av datahastighetens (MAT) varvid medelvärde under aktiv tid (T) hos nämnda terminal (MSl) i minsta förhållande till ett definierat värde för en acceptabla datahastighet (MAMAT) för samma terminal, k ä n n e t e c k n a t av stegen (41: Fig 4c) tillgänglig för kretskopplad tjänst, a) undersökning om en ledig kanal är b) undersökning (42) om en On~demand kanal är ledig i det fall att ingen kanal enligt a) är ledig, c) undersökning (43) om nämnda tjänstekvalité upprätthàlles om nämnda kanal enligt b) avallokeras, samt d) om sà är fallet enligt c), avallokera (44) nämnda kanal och därefter átergà till undersökning (41) om en ledig kanal finns tillgänglig.

11. ll. Förfarande enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a t av att om enligt a) sä är fallet, allokera (46) önskat antal lediga kanaler. 10 15 20 25 30 35 40 ...nu o n n u . 517 920 §II= 17

12. Förfarande enligt nàgot av patentkraven 10-ll, k ä n n e t e c:]< n a t av att om enligt b) sà är fallet, sà ej är fallet alternativt om enligt c) spärra (45) terminalen fràn systemet.