SE517499C2 - Förfarande för åtkomst av ett mobilradiolandsystem från en av ett antal mobilstationer - Google Patents

Description

517 499 2 Snarare än att införa ett nytt oberoende digitalt cellindelat mobilradiosystem såsom GSM-systemet i ett område med ett existerande analogt cellindelat system, har det föreslagits att införa ett digitalt cellindelat mobilradiosystem som är konstrue- rat för samverkan med det existerande analoga cellindelade mobilradiosystemet. För erhållande av digitala kanaler inom det frekvensband som tilldelats cellindelade mobilradiosystem har det föreslagits att ett antal radiokanaler som är avsedda för det befintliga analoga mobilradiosystemet övertas och används i det digitala cellindelade mobilradiosystemet. På grund av den föreslagna konstruktionen av det digitala mobilradiosystemet kan tre eller möjligen sex digitala kanaler upptaga samma frekvens- band som en tidigare analog radiokanal genom användande av tidsdelningsmultiplexering. Ersättning av vissa analoga kanaler genom digitala kanaler i tidsdelningsmultiplex kan följaktligen öka det totala antalet kanaler.

Det avsedda resultatet är att gradvis introducera det digitala systemet och att öka antalet digitala trafikkanaler samtidigt som antalet analoga trafikkanaler i de samexistrande cellindelade systemenxninskas. Analoga.mobilstationer som redan använts kommer då att kunna fortsätta använda de återstående analoga trafikkana- lerna. Under tiden kommer de nya digitala mobilstationerna att kunna använda de nya digitala trafikkanalerna. Mobilstationer av dubbelmodtyp kommer att kunna använda både de återstående analoga och de nya digitala trafikkanalerna.

I och med tillägget av de nya digitala trafikkanalerna uppstår ett motsvarande behov av nya digitala kontrollkanaler. De konventionella dubbelmodsystemen använder mestadels existerande analoga kanaler, exempelvis dedicerade frekvenser, såsom kontrollkanal.

De nya helt digitala systemen kommer dock att använda digitala kontrollkanaler som upptager TDMA-tidsluckor av samma typ som de som använts för digitala trafikkanaler. 517 499 3 Sådana digitala kontrollkanaler har tidigare använts i det europeiska GSM-systemet. I GSM-systemet utförs alltid en åtkomst genom användande av en enda skur i och för minimering av beläggningen av den kanal som är dedicerad för àtkomster.

Eventuella efterföljande åtgärder såsom autentisering och kryptering utförs på en annan typ av kontrollkanal som tilldelas efter den faktiska åtkomsten. Denna användning av flera typer av kontrollkanaler i GSM-systemet innebär avsevärd komplexitet. Av denna anledning och för uppnående av bättre kompatibilitet med existerandeNordamerikanskadubbelmodsystemföredragesanvändning av endast en typ av upplänkkontrollkanal för det helt digitala systemet i USA. En konsekvens av detta beslut är att kontrollka- nalen som används för åtkomst i USA måste vara kapabel att hantera andra funktioner förutom access, såsom autentisering och kryptering, vilket erfordrar mer än en skur i ett meddelande.

Föreliggande uppfinning löser de speciella problemen som är associerade med användningen av àtkomstmeddelanden bestående av flera skurar. Föreliggande uppfinning löser vidare problemet med àtkomstskurkollisioner i mycket stora celler.

SUMMERING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning syftar till erbjudande av en procedur som av en mobilstation kan användas för åtkomst av landsystemet via en digital kontrollkanal, under beaktande av att de existerande EIA/TIA-54 formaten för digitala trafikkanaler skall användas med minimal modifiering för den digitala kontrollkanalen, i och för uppnående av låg hårdvarukomplexitet i mobilstationen. Denna àstadkoms genom användande av samma format för både trafikkana- lerna och kontrollkanalerna, förutom att CDVCC- och SACCH-fälten för trafikkanalen på kontrollkanalen används för utförande av funktionen att strukturera åtkomsten av landsystemet från en mobil.

Uppfinningen syftar vidare till undvikande av åtkomstskurkolli- sioner i mycket stora celler. Detta åstadkoms genom att definiera två separat åtkomstmetoder, en som skall användas i mycket stora celler och den andra som skall användas i mindre celler. Enligt 517 499 4 en åtkomstmetod som skall användas i mycket stora celler utsänder en mobilstation två åtkomstskurar, en första förkortad åt- komstskur innehållande i huvudsak synkroniseringsinformation.och aktiveringstidsinställningsinformation (enabling time-alignment information) för den mobilstation som skall behandlas och en andra åtkomstskur av normal längd innehållande sedvanlig åtkomstinformation.

Ytterligare.ett syftemål är erbjudande av tillräcklig synkronise- ringsinformation i en åtkomstskur för säkerställande av god mottagning. Detta åstadkoms genom användande av CDVCC- och SACCH- fälten som är definierade i existerande EIA/TIA-54 format för utsändning av tillkommande synkroniseringsinformation.

Ytterligare ett syftemål för uppfinningen är erbjudande av en åtkomstmetod. med låg sannolikhet att förorsaka multipla åt- komster, dvs. en åtkomstmetod som ej låter mer än en basstation tro att den beviljats åtkomst. Detta uppnås genom användande av den digitala verifikationsfärgkoden DVCC vid kodning/avkodning av den cykliska redundanskontrollen CRC på samma sätt som för trafikkanalerna. Med andra ord, "implicit" DVCC används fort- farande, medan "explicit" DVCC (CDVCC-fältet i meddelandet) används för åtkomstproceduren.

De två fälten CDVCC och SACCH har 12 bitar vardera, vilket ger totalt 24 bitar som kan användas på den digitala åtkomstkanalen.

Förutom att de används för att förbättra synkroniseringen, i synnerhet i upplänkriktningen, kan de 24 bitarna vidare användas för särskiljning mellan kontrollkanaler och trafikkanaler och för att bära reservationsinformation för flerskursåtkomster. T.ex. kan de 24 bitarna bära ett av två möjliga mönster i upplänk- riktningen och ett av två möjliga mönster i nedlänkriktningen.

Härigenom åstadkoms två saker: För det första förenklas, utöver förbättringen av synkroniseringen i upplänkriktningen, dis- tinktionen mellan en kontrollkanal och en trafikkanal i nedlänk- riktningen genom användande av två av de möjliga 24 bitars mönstren 1. CDVCC-SACCH-fälten såsom särskiljande synkord (de 517 499 andra (2**24)-2 mönstren är otillåtna) såsom komplement till det standardiserade 28 bitars synkordet; för det andra kommer sändning av meddelandena "ledig" eller "reserverad" i nedlän- kriktningen och meddelandena "reservera" eller "reservera ej" i upplänkriktningen såsom ett av de två tillåtna 24 bitars mönstren att praktiskt taget utesluta feltolkning.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGÄRNB Fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. 5A 5B 5C 5D 5E illustrerar en del av ett cellindelat mobilradiosystem med celler, en. mobiltelefonväxel, basstationer och mobilstationer; illustrerar ett blocksohema av en mobilstation som används i enlighet med föreliggande uppfinning; illustrerar ett blockschema av en basstation som används i enlighet med föreliggande uppfinning; är en representation av två olika átkomstmetoder i enlighet med föreliggande uppfinning; illustrerar ramstrukturen av en radiokanal såsom den används i enlighet med föreliggande uppfinning; illustrerar ett tidsluckformat för överföring från en mobilstation till en bas- eller landstation; illustrerar ett tidsluckformat för överföring fràn en bas- eller landstation till en mobilstation; illustrerar strukturen av en lång átkomstskur enligt föreliggande uppfinning; illustrerar strukturen av en framàtriktad digital kontrollkanal i enlighet med föreliggande uppfinning; fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. 5F 5G 7A 7B 9A 9B 517 499 6 illustrerar formatet av en avkortad skur; illustrerar formatet av en avkortad åtkomstskur i enlighet med föreliggande uppfinning; inkluderande fig. 6A och 6B, är ett flödesschema som beskriver åtkomstmetoden enligt föreliggande upp- finning; illustrerar ett tidsluckformat för överföring fràn en mobilstation till en bas- eller landstation med ett reservationsfält i enlighet med en modifiering' av föreliggande uppfinning; illustrerar ett tidsluckformat för överföring från en bas- eller landstation till en mobilstation med tva reservationsfält i enlighet med en modifiering av föreliggande uppfinning; illustrerar ett exempel på en radiokanalram med sex tidsluckor, i vilka kontrollkanaler och trafikkanaler är blandade; är ett schema som illustrerar flerskuràtkomstmetoden enligt en modifiering av föreliggande uppfinnning för fullhastighetsmod; är ett liknande schema för halvhastighetsmod; och är ett flödesschema som beskriver en modifiering av åtkomstmetoden enligt föreliggande uppfinning.

DETALJERAD BESKRIVNING LV DE ILLUSTRERADE UTFÖRINGSFORMERNB Fig. 1 illustrerar tio celler Cl till C10 i ett cellindelat mobilradiosystem. organe I praktiken implementeras förfarandet och t enligt uppfinningen i cellindelade mobilradiosystem 517 499 7 innehållande många fler celler än tio. För att förklara före- liggande uppfinning bedöms dock tio celler vara tillräckligt.

För var och en av cellerna Cl till C10 finns en basstation Bl till B10 med samma nummer som resp. cell. Fig. 1 illustrerar basstationer placerade i närheten av cellcentrum och med antenner utan riktningsverkan. Basstationerna i intilliggande celler kan dock vara placerade i närheten av cellgränserna och ha riktade antenner, vilket är välkänt för fackmannen.

Fig. l illustrerar även tio mobilstationer M1 till M10, vilka är rörliga inom en cell och från en cell till en annan cell. I praktiken implementeras metoden och organet enligt föreliggande uppfinning i ett cellindelat mobilradiosystem innehållande många fler mobilstationer än tio. I synnerhet finns vanligen många fler mobilstationer än basstationer. För att förklara följande uppfinning bedöms dock användning av tio mobilstationer vara tillräckligt. Systemet i fig. l inkluderar även en mobiltelefon- växel MSC. Mobiltelefonväxeln är ansluten till alla tio illustre- rade basstationer med hjälp av kablar. Mobiltelefonväxeln är även med hjälp av kablar ansluten till ett fast allmänt telefonnät eller liknande fast nät med i ISDN-faciliteter. Ej alla kablar från mobiltelefonväxeln till basstationerna och ej heller kablar till det fasta nätet illustreras.

Förutom den illustrerade mobiltelefonväxeln kan det även finnas en annan mobiltelefonväxel, som genom kablar är förbunden med andra basstationer än de som illustreras i fig. 1. I stället för kablar~kan andra organ användas för kommunikation fràn.basstation till mobiltelefonväxel, t.ex. fasta radiolänkar.

Det cellindelade mobilradiosystemet som illustreras i fig. 1 innefattar ett flertal radiokanaler för kommunikation. Systemet är konstruerat både för analog information, t.ex. tal, digitali- serad analog information, digitaliserat tal, och rent digital information. I detta system används termen förbindelse för en kommunikationskanal med en mobilstation i samma system eller ett 517 499 8 annat system eller en fast telefon eller terminal i ett fast nät anslutet till det cellindelade mobilradiosystemet. Sålunda kan en förbindelse definieras såsom ett samtal där två personer kan tala med varandra, men kan även avse en datakommunikationskanal där datorer utbyter data.

Fig. 2 illustrerar en utföringsform av en mobilstation som kan användas i ett cellindelat telefonssystem som arbetar i enlighet med föreliggande uppfinning. En talkodare 101 omvandlar den analoga signalen som alstrats av en mikrofon till en bitdata- ström. Bitdataströmmen delas sedan upp i datapaket enligt TDMA- principen. En generator 102 för den snabba associerade kontroll- kanalen (FACCH) genererar kontroll- och övervakningssignalerings- meddelanden mellan systemet och mobilstationen och meddelanden mellan mobilstationen och systemet. FACCH-meedelandet ersätter en användarram (tal/data) när det skall sändas. En generator 103 för den långsamma associerade kontrollkanalen (SACCH) erbjuder en. kontinuerlig kanal för utbyte av signaleringsmeddelanden mellan basstationen och mobilstationen och vice versa. Ett fixt antal bitar, exempelvis tolv, är tilldelade SACCH för varje tidslucka av meddelandetàget. Kanalkodarna 104 är förbundna med talkodaren 101, FACCH-generatorn 102 resp. SACCH-generatorn 103 för manipulering av inkommande data, i och för utförande av feldetektering och -korrigering. De metoder som används av kanalkodarna 104 är faltningskodning, som skyddar viktiga databitar i talkoden, och cyklisk redundanskontroll (CRC), där för uppfattbarhet signifikanta bitar i talkodarramen, exempelvis tolv bitar, används för beräkning av en sju bitars kontrollkod.

En. väljare 105 är ansluten till de kanalkodare 104 som är associerade med talkodaren 101 resp. FACCH-generatorn 102.

Väljaren 105 styrs av mikroprocessorkontrollern 130 så att användarinformation på en viss talkanal vid lämpliga tidpunkter ersätts med systemövervakningsmeddelanden på FACCH-kanalen. En tvàskurinterfolieringskrets 106 är kopplad till väljarens 105 utgång. Data som skall utsändas av mobilstationen interfolieras över två olika tidsluckor. De 260 databitarna som utgör ett 517 499 9 sändarord uppdelas i två lika stora delar och tilldelas två på varandra följande tidsluckor. Effekterna av RAYLEIGH-fädning kommer att reduceras på detta sätt. Utsignalen från tvà-skurin- terfolieringskretsen 106 avges till ingången av en mobu1o-tvà- adderare 107, så att utsända data bit för bit kodas genom logisk modulo-två addition av en pseudoslumpmässig bitström.

Utgàngen från den kanalkodare 104 som är associerad med SACCH- generatorn 103 är ansluten till en 22-skurinterfolieringskrets 108 . 22-skurinterfolieringskretsen 108 interfolierar data utsända på SACCH-kanalen under 22 tidsluckor, var och en innehållande 12 informationsbitar. 22-skurinterfolieringskretsen 108 använder diagonalprincipen, så att då tvá SACCH-meddelanden utsänds parallellt är det andra meddelandet förskjutet elva skurar från det första meddelandet.

Mobilstationen inkluderar vidare en synkord-CDVCC-generator 109 för bildande av det rätta synkroniseringsordet (synkord) och den CDVCC-kod som skall associeras med en viss förbindelse. Synkordet är ett 28 bitars ord som används för tidslucksynkronisering och identifiering. CDVCC-koden (coded digital verification. color code) är en 12 bitars kod som sänds av basstationen till mobilstationen och vice versa för säkerställande av att rätt kanal avkodas. Före kodningen till CDVCC-kod är DVCC självt en 8 bitars kod.

En skurgenerator 110 genererar meddelandeskurar för utsändning av mobilstationen. Skurgeneratorn 110 är ansluten till modulo- tvà-adderaren 107, 22 skurinterfolieringskretsen 108, syn- kord/CDVCC-generatorn 109, en utj ämnare 114 och en kontrollkanal- meddelandegenerator 132, som genererar kanalkodade kontrollmedde- landen. En meddelandeskur innehållande data (260 bitar), SACCH (12 bitar), synkord (28 bitar), CDVCC (12 bitar) och 12 be- gränsningsbitar, tillsammans 324 bitar, integreras enligt det tidsluckformat som specificeras av standarden EIA/TIA IS-54. 517 499 Under styrning av mikroprocessorn 130 genereras två olika typer av meddelandeskurar av skurgeneratorn 110: Kontrollkanalmeddelan- deskurar från kontrollkanalmeddelandegeneratorn 132 och tal/- trafikmeddelandeskur. Kontrollkanalmeddelandet genereras i enlighet med kommandon fràn mikroprocessorn 130 och sänds på en digital kontrollkanal med samma skurformat som trafikkanalerna men där både SACCH och taldata som normalt genereras i en tal/trafikskur ersätts genom kontrollinformation.

Utsändningen av en skur, som är ekvivalent med en tidslucka, synkroniseras med utsändningen av de andra två tidsluckorna och justeras enligt den tidsinställning som bestäms av en mikropro- cessor som ingår i blocket 114, som även styr utjämningen. På grund av tidsdispersion tillhandahålles en adaptiv utjämnings- metod för förbättring av signalkvalitén. För ytterligare information avseende adaptiva utjämningsmetoder hänvisas till amerikanska patentansökan 315 561, inlämnad den 27 februari 1989.

En korrelator utför anpassningen till tidsläget för den mottagna bitströmmen. Basstationen är herre och mobilstationen slav med avseende på ramtidslägesinställning. Mikroprocessorn som ingår i blocket 114 detekterar det inkommande tidsläget och synkronise- rar skurgeneratorn 110. Mikroprocessorn är också manövrerbar för kontroll av synkordet och CDVCC för identifieringsändamàl.

En 20 ms ramräknare 111 är kopplad till skurgeneratorn 110 och detta.gäller även utjämnarblocket 114. Ramräknaren 111 uppdaterar en krypteringskod som används av mobilstationen var 20 ms, en gång för varje utsänd ram. Det inses att i enlighet med detta specialla exempel bildas en ram av tre tidsluckor. En krypte- ringsenhet 112 är anordnad för alstring av den krypteringskod som används av mobilstationen. En pseudoslumpmässig algoritm används företrädesvis. Krypteringsenheten 112 styrs av en nyckel 113 som är unik för varje abonnent. Krypteringsenheten 112 består av en sekvenskrets som uppdaterar krypteringskoden.

Den skur som skall utsändas och som alstrats av skurgeneratorn 110 matas till en RF-modulator 122. RF-modulatorn 122 kan 517 499 ll manövreras för modulering av en bärfrekvens enligt n/4 DQPSK- metoden (n/ 4 skiftad, Differentially Encoded Quadrature Phase Shift Keying) . Användande av denna teknik innebär att information kodas differentiellt, dvs. två bitars symboler utsänds såsom fyra möjliga ändringar i fas; _+_n/4 och i3n/4. Sändarbärvågsfrekvensen som avges till RF-modulatorn 122 alstras av en sändningsfrekvens- syntetiserare 124 i enlighet med den valda sändningskanalen.

Innan den modulerade bärvågen utsänds av en antenn förstärks bärvàgen av en ef fektförstärkare 123 . RF-effektemissionsnivàn vid bärvàgsfrekvens väljs på kommando genom en mikroprocessorkontrol- ler 130. Den förstärkta signalen leds genom en tidsomkopplare 134 innan den når antennen. Tidsläget är synkroniserat till ut- sändningssekvensen genom mikroprocessorkontrollern 130.

En mottagarbärvàgsfrekvens genereras av mottagarfrekvenssynteti- seraren 125 i enlighet med den valda mottagarkanalen. Inkommande radiofrekvenssignaler mottages av mottagaren 126 och styrkan av dessa mäts av signalnivámätaren 129. Det mottagna signalstyrke- värdet sänds sedan till mikroprocessorkontrollern 130. En RF- demodulator 127 som mottager den mottagna bärvågsfrekvensen i den mottagna frekvenssignalen från mottagaren 126 demodulerar radiofrekvensbärvàgssignalen och genererar därigenom en mellan- frekvens. Mellanfrekvenssignalen demoduleras sedan av en MF- demodulator 128, som återskapar den ursprungliga n/4-DQPSK- modulerade digitala informationen.

Den àterskapade digitala informationen som avges av IF-demodula- torn 128 avges till utjämnaren 114. En symboldetektor 115 omvandlar det mottagna tvà-bitsymbolformatet av digitala data från utj ämnaren 114 till en en-bitsdataström. Symboldetektorn 115 alstrar i sin tur tre distinkta utsignaler. Kontrollkanalmedde- landen sänds till en kontrollmeddelandedetektor 133 som avger kanalavkodad och detekterad kontrollkanalinformation till mikroprocessorkontrollern 130. Eventuella taldata/FACCH-data avges till en modulo-tvà-adderare 107 och en tvà-skurdeinterfoli- eringskrets 116. Taldata/FACCH-data rekonstrueras genom dessa komponenter genom hopsättning och omorganisering av information 517 499 12 fràn tvà pá varandra följande ramar av mottagna data. Sym- boldetektorn 115 avger SACCH-data till en 22-skurdeinterfolie- ringskrets 117. 22-skurdeinterfolieringskretsen 117 sätter åter samman och omorganiserar SACCH-data som spritts ut över 22 pà varandra följande ramar.

Tvà-skur-deinterfolieringskretsen 116 avger taldata/FACCH-data till två kanalavkodare 118. Dessa faltningskodade data avkodas genom användande av omvändningen av den ovan nämnda kodningsprin- cipen. De mottagna cykliska redundanskontrollbitarna (CRC) kontrolleras för fastställande av eventuella inträffade fel.

FACCH-kanalkodaren detekterar vidare skillnaden mellan talkanal- och eventuell FACCH-information och leder avkodningen i enlighet härmed. En talavkodare 119 behandlar mottagna taldata fràn kanalavkodaren 118 i enlighet med en talavkodningsalgoritm (VSELP), och genererar den mottagna talsignalen. Den analoga signalen förbättras slutligen genom en filtreringsmetod.

Meddelanden pà den snabba associerade kontrollkanalen detekteras av FACCH-detektorn 120, och informationen överförs till mikropro- cessorkontrollern 130.

Utsignalen fràn 22-skurdeinterfolieringskretsen 117 avges till en separat kanalavkodare 118. Meddelanden på den långsamma associerade kontrollkanalen detekteras av SACCH-detektorn 121, och denna information överförs till mikroprocessorkontrollern 130.

Mikroprocessorkontrollern 130 styr mobilstationens aktivitet och kommunikationen med basstationen och hanterar även terminal- tangentbordsinmatningen och displayutmatningen 131. Beslut av mikroprocessorkontrollern 130 fattas i enlighet med mottagna meddelanden och utförda mätningar. Tangentbords- och skärmenheten 131 möjliggör informationsutbyte mellan användaren och basstatio- nen.

Fig. 3 illustrerar en utföringsform av en basstation som kan användas i ett cellindelat telefonsystem som arbetar i enlighet 517 499 13 med föreliggande uppfinning. Basstationen innehåller ett stort antal komponentdelar som är i huvudsak identiska i konstruktion och funktion med komponentdelar i mobilstationen enligt fig. 3 och som beskrivits i samband därmed. Sådana identiska komponent- delar betecknas i fig. 3 med samma hänvisningssiffror som används ovan.i samband med beskrivningen av mobilstationen, men särskiljs från dessa med hjälp av ett prim-tecken (').

Det finns dock mindre skillnader mellan mobil- och basstationer- na. Exempelvis har basstationen 2 mottagningsantenner. Med var och en av dessa mottagningsantenner är en mottagare 126', en RF- demodulator 127' och en IF demodulator 128' associerade. Vidare inkluderar basstationen ej en användartangentbords- och skärmen- het 131 såsom mobilstationen. En annan skillnad är att en basstation hanterar kommunikationen för många mobiler, vilket kan ses genom att tre kanalhanterare 1" 2, 3, vilka var och en hanterar en av tre tidsluckor för en frekvens, är anordnade.

När effekt påläggs mobilstationen utför mikroprocessorkontrollern 130 en initialiseringsprocedur. Till att börja med återhämtas betjäningssystemets parametrar, vilket innebär att det föredragna systemet, t.ex. trådledning (B)«e1ler icke trådledning (A) väljs.

I beroende av detta val börjar avsökningen av de dedicerade kontrollkanalerna som hör till det föredragna systemet.

Mottagningsfrekvenssyntetiseraren 125 berordras av mikroproces- sorkontrollern 130 att alstra den frekvens som svarar mot den första.dedicerade kontrollkanalen. När frekvensen är stabil mäter signalnivåmätaren 129 signalstyrkan, och därefter lagrar mikroprocessorkontrollern 130 signalstyrkevärdet. Samma.procedur utföres för de frekvenser som svarar mot de återstående dedicera- de kontrollkanalerna, och en gradering baserad på signalstyrkan för varje utförs av mikroprocessorkontrollern 130. Mottagnings- frekvenssyntetiseraren 125 beordras sedan att avstämma till den frekvens som har den högsta signalstyrkenivån, så att mobilsta- tionen kommer att vara i stånd att göra försök att synkronisera till denna kanal. 517 499 14 Radiosignalen infångas av mottagaren 126 och demoduleras i enlighet med den valda bärvägsfrekvensen av RF-demodulatorn 127, och demoduleras sedan av MF-demodulatorn 128. Synkronisering och primär analys av' den digitala informationen i radiosignalen utförs i utjämnaren 114. Om utjämnaren 114 lyckas detektera ett synkord kommer utjämnaren 114 att låsa till den tidslucka som är associerad med detta synkord. Mobilstationen väntar på systempa- rameterarbetsmeddeladet som avkodats av'kontrollkanalmeddelande- detektorn 133 och som överförts till mikroprocessorkontrollern 130. Detta meddelande innehåller information avseende identifie- ring av systemet, protokollkapacitet, antalet tillgängliga sökningskanaler (PC) och dessas specifika frekvensallokering.

I den situation där utjämnaren ej är kapabel att känna igen synkordet inom en specificerad tidsperiod beordras frekvenssynte- tiseraren 25 av mikroprocessorkontrollern 130 att avstämma till den kanal som har den näst starkaste signalen. Om mobilstationen ej är kapabel att synkronisera vid detta andra val beordrar mikroprocessorkontrollern 130 byte av det föredragna systemet, exempelvis från A till B eller' vice versa. Därefter' börjar sökningen av de dedicerade kontrollkanalerna av det nya före- dragna systemet.

Nä: mobilstationenIunrmottagit systemparameterarbetsmeddelandet avsöks sökningskanalerna på samma sätt som den dedicerade kontrollkanalen, dvs. genom mätning av signalstyrkan och val av den frekvens som har den starkaste signalen. Synkronisering till sökningskanalerna utföres därefter i enlighet därmed.

Efter framgångsrik synkronisering på en sökningskanal lämnar mobilstationen initialiseringsproceduren och påbörjar en tomgàngsmod. Tomgångsmoden karaktäriseras av fyra tillstånd, vilka styrs av mikroprocessorkontrollern 130 och vilka genomlöps sekventiellt så länge som ingen åtkomst till systemet initieras.

De bör noteras att avsökningen av sökningskanalerna utföres när bitfelfrekvensen på den aktuella sökningskanalen ökar utöver en 517 499 viss nivå, i och för säkerställande av att mobilstationen lyssnar till den sökningskanal som har den starkaste signalstyrkan.

Det första tillståndet som är associerat med tomgángsmoden är en kontinuerlig uppdatering av mobilstationens status, dvs. antalet och placeringen av existerande åtkomstkanaler (access channels, AC). Denna information överförs till mobilstationen i systempara- meterarbetsmeddelandet på sökningskanalen (paging channel), vilken benämns en digial framåtkontrollkanal (digital forward control channel, DFOCC). Detta meddelande avkodas i kontrollka- nalmeddelandedetektorn 133 och sänds till mikroprocessorkontrol- lern 130. Vissa meddelanden som utsänts från basstationen i systemparameterarbetsmeddelandet erfordrar svarsåtgärder från mobilstationen, exempelvis kommer ett återsökningsmeddelande att beordra mikroprocessorkontrollern 130 att återstarta initialise- ringsproceduren. Såsom ett annat exempel kommer ett registre- ringsidentifieringsmeddelande från basstationen att tvinga mobilstationen att utföra en systemåtkomst för registrering i enlighet med systemåtkomstmoden som beskrivs nedan.

Det andra tillståndet som är associerat med tomgángsmoden avser den situation i vilken mobilstationen försöker matcha söknings- meddelanden som utsänds av basstationen. Dessa mobilstationskon- trollmeddelanden, vilka sänds över DFOCC, avkodas i kontrollka- nalmeddelandedetektorn 133 och analyseras av mikroprocessorkon- trollern 130. Om det avkodade antalet matchar identifieringstalet för mobilstationen kommer en förbindelse till basstationen att förberedas i systemåtkomstmoden.

Det tredje tillståndet i tomgángsmoden innebär avlyssning av order som sänts av basstationen över DFOCC. Avkodade order, t.ex. en förkortad alert, kommer att behandlas av mobilstationen i enlighet därmed.

Det fjärde tillståndet i tomgángsmoden innebär att mikroproces- sorkontrollern 130 övervakar insignalen från tangentbordet 131 med avseende på användaraktivitet, t.ex. påbörjande av ett 517 499 16 samtal. Ett påbörjat samtal resulterar i att mobilstationen lämnar tomgångsmoden och startar systemåtkomstmoden.

En av mobilstationens primära uppgifter i systemåtkomstmoden är att mobilstationen genererar ett åtkomstmeddelande. De digitala åtkomstkanaler (DAC) som är tillgängliga för' mobilen, vilka uppdaterats under tomgångsmoden, undersöks nu på ett liknande sätt som mätningen av de dedicerade kontrollkanalerna som beskrivits ovan. En gradering av signalstyrkan av varje kanal utförs, och den kanal som är associerad med den starkaste signalen väljs. Sändningsfrekvenssyntetiseraren 124 och mottag- ningsfrekvenssyntetiseraren 125 avstäms i enlighet därmed, och ett betjäningsbegärande meddelande sänds över den valda kanalen för att informera basstationen om typen av åtkomst, t.ex. samtalsuppkoppling, sökningssvar, registreringsbegäran eller orderbekräftelse. Efter avslutande av detta meddelande stängs förstärkaren 123 i mobilstationen av och väntar mobilstationen på ytterligare kontrollmeddelanden på DFOCC. Beroende på åtkomsttypen kommer mobilstationen sedan att mottaga ett adekvat meddelande från basstationen.

Om åtkomsttypen var uppkoppling (origination) eller sökning (paging) tilldelas mobilstationen en ledig trafikkanal av basstationen, och övergår mobilstationen till trafikkanalen och lämnar systemåtkomstmoden. Mobilstationen kommer sedan att avstämma sändningsfrekvensyntetiseraren 124 och mottagnings- frekvenssyntentiseraren 125 till de frekvenser som är associerade med den valda trafikkanalen. Därefter startar utjämnaren 114 synkroniseringen. En tidsinriktningsprocedur är styrd av basstationen och baseras på tidsfördröjningsmätningar, vilka utförs vid basstationen på den mottagna signalen. Från och med denna tidpunkt sker utbyte av meddelanden mellan basstationen och mobilstationen över den snabba associerade kontrollkanalen (FACCH) och den långsamma associerade kontrollkanalen (SACCH).

Meddelanden från mikroprocessorkontrollern 130 genereras av FACCH-generatorn 102 eller SACCH-generatorn 103, och data 517 499 17 felskyddskodas i kanalkodaren 104. FACCH-data tidmultiplexas med taldata i multiplexern 105 samt interfolieras över två skurar genom två-skurinterfolieringskretsen 106. Data krypteras sedan i modulo-två-adderaren 107, som styrs av krypteringsalgoritmen som genererats av krypteringsenheten 112. SACCH-data páläggs sedan skurgeneratorn 110, i vilken SACCH-data blandas med taldata, FACCH-data, synkordet och CDVCC-data från CDVCC- generatorn 109. RF-modulatorn 122 modulerar bitmönstret enligt n/4-DQPSK-principen. Effektförstärkaren 123 aktiveras och effektnivån styrs av mikroprocessorkontrollern 130 under varaktigheten av den utsända luckan.

Kontrollmeddelandenfrånbasstationentillmikroprocessorkontrol- lern 130 i mobilstationen överförs också via FACCH- och SACCH- kanalen. Symbolmönstret omvandlas till en bitdataström som leds till talavkodaren 119, FACCH-detektorn 120 eller SACCH-detektorn 121, beroende på den använda datatypen. Taldata och FACCH-data dekrypteras genom modulo-två-adderaren 107 och två-skrurdeinter- folieringskretsen 116. Kanalavkodarna 117 detekterar bitfel och informerar mikroprocessorkontrollern 130 i enlighet därmed.

SACCH-data deinterfolieras över 22 skurar genom 22-skurdeinterfo- lieringskretsen 117 innan feldetektering utföres i kanalavkodaren 118.

Meddelanden. som sänts från basstationen till mobilstationen innehåller i typfallet ändringsorder, order att utföra kanalkva- litetsmätningar, order att avsluta samtal och hand-off-order.

Meddelanden som sänds i den motsatta riktningen är sådana som initieras av mobilstationens användare, t.ex. avslutningsordern.

Den sista ordern innebär att användaren avslutat samtalet och att mobilstationen kommer att överlämna kontrollen av trafikkanalen och återgå till initialiseringsdriftmod.

Eftersom mobilstationerna och resp. basstationer kommunicerar över TDMA-kanaler delar flera mobilstationer på samma sändnings- och mottagningsfrekvenser, men tilldelas dessa separata tids- luckor inom dessa frekvenser, varvid varje mobilstation noggrant 517 499 18 måste begränsa sina sändningar till gränserna för den tilldelade tidsluckan. I annat fall "kolliderar" sändningarna från olika mobilstationer, vilket resulterar i ömsesidig interferens och felaktig mottagning vid basstationen.

Noggrann tidsinriktning blir särskilt viktig med ökande cellstor- lek, eftersom den maximala tidsskillnaden vid basstationen för utsändningar från mobilstationerna också ökar. Olika sändande mobilstationer placerade på olika avstånd från basstationen har olika propageringsfördröjningar. Då mobilstationerna förflyttar sig kompenseras effekten vid basstationen av olika varierande propageringsfördröjningar vid mobilstationerna genom att basstationen beordrar mobilstationerna att justera sina sänd- ningstidslägen. Tidsluckorna inträffar därför i regelbunden ordning vid basstationen utan någon påtaglig inverkan från de olika propageringsfördröjningarna. Medan kommunikationer upprättas mellan en mobilstation och en basstation tidsinställer mobilstationen sina sändningar i relation till sändningar mottagna från basstationen enligt en "standardförskjutnings- referens". Enligt standarden IS-54 tidsinställer exempelvis mobilstationen sin sändning på sådant sätt att sändningseffekten dör ut vid avslutad sändning 42 symbolperioder före nästa förväntade kommunikationsskur från basstationen. Tills basstatio- nen har tilldelat mobilstationen en specifik sändningstid sänder mobilstationen en förkortad skur med kortare varaktighet än den normala, i och för minimering av sannolikheten för kollision med andra sändningar.

Enligt föreliggande uppfinning är kontrollkanalerna i det cellindelademobilradiotelefonsystemetTDMA-strukturerade,såatt möjliga kollisioner av åtkomstskurar från olika mobilstationer blir en faktor att räkna med, i synnerhet i mycket stora celler.

Sådana kollisioner kan undvikas genom användande av två alterna- tiva åtkomstmetoder enligt föreliggande uppfinning, såsom illustreras i fig. 4. 517 499 19 En av åtkomstmetoderna utnyttjar en relativt kort åtkomstskur, och den andra av åtkomstmetoderna utnyttjar endast en relativt lång åtkomstskur. Genom användande av en kort åtkomstskur kan kollisioner praktiskt taget undvikas, men användning av en lång åtkomstskur medger överföring av mera information. Om enbart en kort åtkomstskur eller enbart en lång åtkomstskur skulle kunna användas, så skulle fördelen av antingen den korta åtkomstskuren eller den långa åtkomstskuren ej kunna realiseras. Användning av två alternativa åtkomstmetoder i enlighet med föreliggande uppfinning gör det möjligt att realisera fördelarna med båda typerna av åtkomstskurar under lämpliga förhållanden, såsom kommer att beskrivas nedan.

I ett första fall illustrerat i den övre delen av fig. 4 begär en mobilstation MSl i en relativt liten cell åtkomst till en basstation BS i denna cell. På grund av cellens ringa storlek är kollisioner av åtkomstskurar från olika mobilstationen inom cellen ej ett problem. Mobilstationen MSl begär därför åtkomst till basstationen BS genom användning av en fullängdskur (lSM), och basstationen BS svarar med en fullängdsskur (2SM). I den nedre delen av figuren begär en mobilstation MS2 :L en jäm- förelsevis stor cell åtkomst till basstationen BS i denna cell.

Kollisioner mellan åtskomstskurar från olika mobilstationer inom den stora cellen är en faktor att räkna med. Mobilstationen MS2 utsänder därför initialt en avkortad för-åtkomstskur (A) innehållande primärt synkroniseringsinformation. Basstationen BS svarar med en fullängdsskur (B), som instruerar mobilstationen MS2 att utföra rätt tidsinriktning. Mobilstationen. MS2 och basstationen BS går därefter in i samma åtkomstutbyte som det som utfördes i den lilla cellen. Dvs., mobilstationen MS2 utsänder en fullängdsåtkomstskur (lLG) vid den tidsinriktning som specificerats av basstationen BS. Basstationen BS svarar med en fullängdsskur (2LG). Skurarna (lSM) och (lLG) är identiska, och detta gäller även skurarna (2SM) och (2LG). Eftersom mobilstatio- nen och basstationen har utbytt exakt samma information efter meddelande (2LG) som efter meddelande (2SM) , så kommer ytterliga- re kommunikation efter denna tidpunkt ej att bero på vilken 517 499 åtkomstskurtyp som använts. Den åtkomsttyp som skall användas i en viss cell specificeras i ett arbetsmeddelande som i intervall sänds på cellens kontrollkanaler.

Enligt en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning utnyttjar de två åtkomsttyperna som illustreras i fig. 4 till fullo de tidigare definierade skurformaten, såsom kommer att förklaras i samband med fig. 5.

Fig. 5A, SB och 5C illustrerar strukturen av de digitala kanalerna enligt EIA/TIA-standarden IS-54. Fig. 5A visar ramstrukturen för en radiokanal. Enligt detta exempel består en radiokanalram i typfallet av sex tidsluckor som inkluderar totalt 1.944 bitar eller 972 symboler. Ramen har en längd av 40 ms och dataöverföringshastigheten är 25 ramar per sekund. Tidsluckorna är i typfallet numrerade från l till 6, varvid varje tidslucka innehåller ett synkord på 28 bitar enligt ovan.

Fig. 5B och 5C illustrerar ett tidsluckformat för sändning från mobilstationen till landstationen resp. från landstationen till mobilstationen. Tidsluckformaten inkluderar både 260 bitar reserverade för datatransmissioner, 12 bitar för en kodad digital verifikationsfärgkod (CDVCC), 12 bitar för en långsam associerad kontrollkanal (SACCH) och 28 bitar för synkroniserings- och träningsdata (SYNC). Luckformatet från mobilstationen till landstationen inkluderar två lika långa sex bitars block för tillhandahållande av en skyddstid (G) och en ramptid (R), under vilka ingen information utsänds. Luckformatet från landstationen till mobilstationen inkluderar ett 12 bitars block reserverat för framtida bruk.

I ett halvhastighetsalternativ utnyttjar varje halvhastig- hetstal/trafikkanal en tidslucka i varje ram. Detta innebär att en ram innehåller sex halvhastighetstrafikkanaler, varvid luckorna är numrerade sekventiellt l, 2, 3, 4, 6. Enligt fullhastighetsalternativetanvändervarjefullhastighetskanaltvå på samma avstånd belägna tidsluckor i ramen, t.ex. l och 4, 2 och 517 499 21 eller 3 och 6. I detta alternativ är tidsluckorna numrerade 1, 2, 3, och konfigurationen av en ram kommer därför att bli 1, 2, 3, 1, 2, 3. För förklarande ändamål antages att föreliggande uppfinning* använder fullhastighetsalternativet :L de följande exemplen.

Fig. 5F visar ett avkortat skurformat som utsänds av en mobilsta- tion på en talkanal innan ett tidsinriktningskommando mottages från basstationen i enlighet med standarden IS-54. Den avkortade skuren innehåller en skyddstid G1 med en längd på tre symboler, en ramptid R med en längd på tre symboler, sex förekomster av ett synkord S med en längd på fjorton symboler, för vilka mobilsta- tionen använder sitt tilldelade synkord, fem förekomster av en kodad digital verifikationsfärgkod D med en längd på sex symboler, för vilka mobilstationen använder sin tilldelade DVCC i kodad form, och en skyddstid G2 med en längd på 22 symboler.

Dessutom innehåller fälten V, W, X och Y bitar enligt följande: V = 0000, W = 00000000, X = 000000000000 och Y = 0000000000000000.

För utförande av föreliggande metod för åtkomst av landsystemet via den digitala kontrollkanalen i enlighet med fig. 4 ändras formatet av radiokanalerna enligt fig. 58, 5C och 5F såsom illustreras i fig. 5D, 5E och 5G.

Fig. 5D visar luckformatet för radiokanalen från en mobilstation till en landstation i det fall att kanalen utgöres av en digital kontrollkanal. I detta fall föreligger inget behov för den långsamma associerade kontrollkanalen SACCH och den kodade digitala verfikationsfärgkoden CDVCC såsom är fallet om radioka- nalen utgöres av en trafikkanal. I stället skapas ett synkronise- ringsfält SYNC på 12 + 12 = 24 bitar i och för utsändning av synkroniseringsinformation till landstationen. Genom användande av det nyskapade SYNC-fältet kan utjämnaren i basstationen omtränas mitt i skuren i syfte att hålla bitfelsfrekvensen låg.

Det totala antalet bitar i en normal skur, 324, indelas därför i följande fält enligt tabell 1 nedan: 517 499 22 TABELL 1 Skyddszon 6 bitar Uppgående ramp 6 bitar Data 16 bitar Synkord 28 bitar Data 122 bitar Synkord (SACCH) 12 bitar Synkord (CVDCC) 12 bitar Data 122 bitar Bitallokeringen är exakt densamma som för FACCH-skurar som utsänds av mobilstationen, men SACCH- och CDVCC-fälten används för andra syften. En kodningsfrekvens på 1/4 enligt frekvens 1/4 faltningskodning resulterar i en "nyttolast" på 65 bitar som kan användas för information. Det "implicita" DVCC inkluderas i CRC- beräkningarna för ett meddelande på samma sätt som i FÅCCH- meddelandet.

Fig. 5E visar luckformatet för radiokanalen från en landstation till en mobilstation i det fall att radiokanalen är en digital kontrollkanal. Såsom beskrivits ovan föreligger inget behov av SACCH- och CDVCC, vilka nu kan användas för andra ändamål.

Företrädesvis används nu det som tidigare var CDVCC-fältet för synkroniseringsändamål, så att utjämnaren i mobilstationen kan omtränas mitt i skuren, på samma sätt som utjämnaren i basstatio- nen såsom beskrivits i samband med föregående figur, i syfte att hålla bitfelsfrekvensen låg. I vissa fall kan det vara önskvärt att komplettera det normala 28 bitar långa synkordet som förekommer i början av skuren, och det som tidigare utgjorde SACCH-fältet kan användas för detta ändamål. I detta fall används båda de 12 bitar långa fälten för tillhandahållande av synkroni- seringsinformation, vilket ger totalt 24 bitar av tillkommande synkroniseringsinformation.

I många fall kommer dock ej alla de 24 bitarna att erfordras för uppnående av god synkronisering. En del av de 24 bitarna kan därför användas för att bära merinformation (overhead informa- 517 499 23 tion) eller reserveringsinformation (enligt en modifiering av föreliggande uppfinning som beskrivs senare). I en illustrerad utföringsform av uppfinningen används därför det 12 bitar långa SACCH-fältet såscmn ett 12 bitars fält för- relisering av' en rundradiokontrollkanal (broadcast control channel) BCCH, över vilken merinformation sänds, och används CDVCC såsom ett 12 bitars fält SYNC för utsändning av synkroniseringsinformation till mobilstationen för omträning av utjämnaren i mobilstationen såsom beskrivits ovan. De 324 bitarna i en normal skur är därför uppdelade i följande fält enligt tabell 2 nedan. Såsom tidigare är bitallokeringen exakt densamma som för en FÅCCH-skur som utsänts från basstationen, men SACCH- och CDVCC- fälten används för andra syften. En kodningsfrekvens på 1/4 ger en "nyttolast" pà 64 bitar. Det bör observeras att bitallokeringen som visas i tabell 2 endast är illustrativ, detta gäller i synnerhet med avseende på de 24 bitarna som tidigare använts för SACCH och CDVCC, och att dessa 24 bitar kan användas för vilket som helst av de syften som nämnts ovan eller för andra syften.

TABELL 2 Synkord 28 bitar BCCH (SACCH) 12 bitar Data 130 bitar Synkord (CDVCC) 12 bitar Data 130 bitar Reserverad 12 bitar Fig. 5G visar luckformatet för radiokanalen från en mobilstation till en landstation i det fall att radiokanalen är en digital kontrollkanal och landstationen på sin kontrollkanal indikerar att en åtkomst av tvàskurstyp skall användas, vilket exempelvis kan vara fallet i en mycket stor cell. Skuren är identisk till den normala avkortade skuren i fig. 5F, med undantag av att där tidigare CDVCC-fältet D förekom finns nu ett fält I med en längd av sex symboler och innehållande förkortad mobilidentifierings- nummerinformation (MIN) blandad (dvs. aritmetisk kombinerad) med den tilldelade DVCC-informationen. 517 499 24 MIN-informationen kan vara fullständig, dvs. entydigt identifiera mobilstationen, eller partiell, dvs. ej entydigt identifiera mobilstationen. I en föredragen utföringsform utsänds partiell MIN-information för att så mycket som möjligt bevara den ursprunlgia bitplaceringen av' den avkortade skuren. I vissa sammanhang kan det dock vara önskvärt att ändra bitplaceringen i den avkortade skuren för att upptaga fullständig MIN-in- formation.

De två alternativa åtkomst- eller accessmetoderna enligt föreliggande uppfinning kan summeras enligt tabell 3 nedan: TABELL 3 Nedlänk; Skurformat FACCH Interfoliering liknar FACCH SACCH-fältinnehåll BCCH CDVCC-fältinnehåll SYNC Upplänk; Skurformat FACCH/SB Interfoliering liknar FACCH SACCH-fältinnehåll SYNC CDVCC-fältinnehåll SYNC I nedlänkriktningen liknar skurformatet och interfolieringen den tidigare definierade snabba associerade kontrollkanalen (FACCH).

Vad som tidigare varit SACCH-fältet innehåller dock BCCH- information och vad som tidigare varit CDVCC-fältet innehåller synkroniseringsinformation. I upplänkriktningen, dvs. från mobilstationen till basstationen, liknar skurformatet antingen FACCH i normalfallet eller formatet för den avkortade skuren i stora celler. Vad som tidigare varit SACCH- och CDVCC-fälten har kombinerats till ett enda fält innehållande synkroniseringsin- formation.

Viss avvikelse från det etablerade FACCH-formatet är dock nödvändig med avseende på interfoliering, eftersom FACCH använder tvåskurs interfoliering, en omöjlighet om endast en enda 517 499 åtkomstskur skall utsändas. Om skurarna A, B och C enligt gällande FACCH-format skall utsändas, varvid en första halva av skurinnehàllet i varje skur betecknas med siffran 1 och en andra halva av' skurinnehållet betecknas med siffran 2, förorsakar interfoliering i synnerhet att en skur som skall utsändas kommer att överbrygga den naturliga gränsen för två av de ursprungliga skurarna. Efter interfoliering utsänds sålunda en skur Agg följd av en skur Bgä, etc. Två interfolierade skurar erfordras för att utsända en icke interfolierad skur. För att uppfylla ett sådant arrangemang när det är önskvärt att sända endast en enda skur med information skulle det vara nödvändigt att var och en av de två resulterande interfolierade skurarna skulle vara halvtom, vilket är mycket ineffektivt. Istället kan samma ord två gånger matas till skurformateraren, varvid ord som kommer ut ur skurformatera- ren endast används växelvis. Mätning av sekvensen A1A2A1A2B1B2B1B2C1C2C1C, till skurformateraren skulle resultera i utsignalen A2A1(A2B1)B2B1(B2C1)C2C1.. ., etc. Genom användande av endast varannat utsignalord kan en enkelskurinterfoliering åstadkommas med minimala hårdvaru- och mjukvarumodifieringar.

Alternativt kan ett nytt optimalt interfolieringsarrangemang konstrueras och implementeras för enkelskurutsändning. I båda fallen hålls placeringen i skuren (icke interfolierad) av bitarna i enlighet med föreliggande uppfinning så lika FACCH som möjligt. Åtkomstmetoden enligt föreliggande uppfinning, som utnyttjar två olika typer av åtkomster i beroende av huruvida cellen är stor eller liten, kommer nu att beskrivas i samband med fig. 6. Enligt fig. 6A lyssnar mobilstationen först i steg 601 på den kontroll- kanal till vilken den avstämts för fastställande av huruvida den aktuella cellen använder en reguljär typ av åtkomst eller en tvåskursåtkomst innehållande en avkortad föråtkomstskur, såsom visas i steg 602. Vid en åtkomst av normal typ väntar mobilsta- tionen i steg 603 tills en ledig-indikering i dataströmmen på framåtkontrollkanalen (FOCC) inträffar, vilket indikerar att basstationen är tillgänglig för hantering av en åtkomstbegäran.

Mobilstationen utsänder sedan en lång åtkomstskur med liknande format som en skur av normal längd utsänd på en talkanal i 517 499 26 upplänkriktningen och i enlighet med IS-54, men modifierad såsom beskrivits ovan. I steg 605 och 606 väntar mobilstationen på ett svar fràn basstationen. Om inget svar inkommer kan mobilstationen återutsända en lång åtkomstskur upp till N gånger utan svar i enlighet med steg 607 innan åtkomstrutinen lämnas. Det mest sannolika är att basstationen kommer att svara genom användande av en skur av normal längd liknande den som utsänds på talkanalen i nedlänkriktningen och enligt IS-54, men modifierad såsom beskrivits ovan. Basstationen kommer att instruera mobilstationen att utföra lämplig åtgärd, såsom att intaga en designerad talkanal, upprepa åtkomstbegäran eller återkomma vid en senare tidpunkt.

Om typen av åtkomst i steg 602 betecknas såsom en två-skursåt- komst innehållande en avkortad för-átkomstskur fortsätter åtkomstrutinen till steg 609 i fig. 6B, där mobilstationen väntar på en ledig indikering från basstationen. Mobilstationen sänder sedan i steg 610 en avkortad åtkomstskur med ett format liknande det för en avkortad åtkomstskur utsänd i upplänkriktningen på talkanalen enligt IS-54, men modifierat såsom beskrivits ovan.

Mobilstationen väntar sedan på ett svar från basstationen, varvid mobilstationen återutsänder den korta åtkomstskuren upp till maximalt N gånger om inget svar erhålls. Om det antages att ett svar mottagits utsänder mobilstationen sedan en normal lång åtkomstskur i ett tidsläge som indikeras i ett meddelande från basstationen, såsom visas i steg 614. Åtkomstrutinen fortsätter sedan på samma sätt som vid den normala åtkomstmetoden som beskrivits i samband med fig. 6A.

Såsom beskrivits ovan utförs en åtkomstmetod med endast två åtkomsttyper, en normal enkel-skuråtkomst och en två-skuråtkomst, för förhindrande av åtkomstskurkollisioner och för säkerställande av adekvat synkronisering. Föreliggande uppfinning kan dock generaliseras till fler-skuråtkomster med andra antal skurar. 517 499 27 För utförande av en modifiering av föreliggande metod för åtkomst av landsystemet via den digitala kontrollkanalen ändras formatet av radiokanalerna enligt fig. SB och SC till det som visas i fig. 7A och fig. 7B.

Fig. 7A visar luckformatet för radiokanalen från en mobilstation till en landstation i det fall att kanalen är en digital kontrollkanal. I detta fall föreligger inget behov för den långsamma associerade kontrollkanalen SACCH och den digitala verifikationsfärgkoden CDVCC som är fallet om radiokanalen är en trafikkanal. I stället skapas ett reserveringsfält RES på 12 + 12 = 24 bitar för överföring av information till landstationen, såsom kommer att beskrivas mera i detalj i samband med fig. 9A och 9B.

Fig. 7B visar luckformatet för radiokanalen från en landstation till en mobilstation i det fall att radiokanalen är en digital kontrollkanal. Såsom beskrivits ovan föreligger inget behov av SACCH och CDVCC. Det första 12 bitar långa SACCH-fältet är nu ett första 12 bitar långt reserveringsfält RES1, och CDVCC-fältet är nu ett andra 12 bitar långt reserveringsfält RES2 för sändning av information till mobilstationen, såsom kommer att beskrivas mera i detalj i samband med fig. 9A och 98.

Fig. 8 illustrerar en standardiserad ram som innehåller både kontrollkanaler och trafikkanaler. I detta speciella exempel används tidsluckorna 1 och 4 såsom kontrollkanaler och tids- luckorna 2, 3, 5 och 6 som trafikkanaler i systemets fullhastig- hetsmod. Givetvis är andra arrangemang också möjliga och det illustrerade arrangemanget är endast avsett att vara exemplifie- rande. I en halvhastighetssändningsmod, som kommer att beskrivas i samband med fig. 9B, används endast tidslucka 1 i varje ram såsom kontrollkanal, medan luckorna 2-6 används såsom trafikkana- ler, varvid detta arrangemang återigen endast är exemplifierande. 517 499 28 Fler-skurátkomstmetoden enligt uppfinningen kommer nu att beskrivas i detalj i samband med fig. 9 för mobilsystemets fullhastighetsmod.

Den första raden a) i fig. 9A visar ett antal ramar Fl, F2..., var och en innehållande 6 tidsluckor 1-6. Eftersom kanalerna i detta fall är strukturerade enligt fullhastighetsalternativet används tidsluckorna 1 och 4 i varje ram såsom kontrollkanaler och kan, därför vara tillgängliga för utbyte av kontrollinf formation, såsom àtkomstmeddelanden, autentiseringsmeddelanden osv. Ramstrukturen i rad a) är ramstrukturen för den digitala framàtkontrollkanalen DFOCC och den digitala bakàtkontrollkanalen (forward resp. reverse control channel), varvid tidsluckorna i en ram för dessa kanaler indikeras på en viss bärvágsfrekvens.

Rad b) i fig. 9A visar positionerna för tidsluckorna för den digitala bakàtkontrollkanalen DRECC, och rad c) indikerar positionerna av tidsluckorna för framátkontrollkanalen DFOCC.

Tidsluckpositionerna för DRECC utgör referenspositionerna och sammanfaller med ramstrukturen och tidsluckorna enligt ram a).

DRECC-tidsluckorna används för sändning upplänk (MS~BS), och DFOCC-tidsluckorna används för sändning nedlänk (BS+MS).

Tidsluckorna som används för talöverföring indikeras ej. DFOCC- tidsluckorna är förskjutna i viss utsträckning från DRECC- tidsluckorna i enlighet med gjorda signalstyrkemätningar, átergángstid från sändnings- till mottagningsmod osv.

Till att börja med kommer en mobilstation i typfallet att befinna sig :L sin lediga mod och leta efter ev. kontrolldataskurar (information) i DFOCC-tidsluckorna markerade "F" i fig. 9A, rad c). Föreliggande metod är dock ej begränsad till denna driftsmod, utan kan även användas när mobilstationen utför uppgifterna i den efterföljande åtkomstmoden som beskrivits tidigare.

Sålunda sänder basstationen. ett kontrollmeddelande i DFOCC- tidsluckan "F" och i RESI- och/eller RES2-fälten, vilket meddelande är riktat till en mobilstation eller till alla mobilstationer som läser DFOCC-meddelandet pà en viss DFOCC- 517 499 29 frekvenskanal och indikerar att tidslucka nr. 1 på denna frekvens (eller på andra frekvenser fz, fa, ...) är ledig.

Det antages att en viss station MS1 har mottagit ovanstående meddelande att tidslucka nr. 1 är ledig (pil A1). Denna lediga tidslucka reserveras sålunda för mobilen MS1 i DRECC-kanalen när mobilen MSl önskar sända till basstationen. Den reserverade tidsluckan markeras genom R i ramen F4. När mobilstationen MSl sänder i denna reserverade tidslucka (pilen A2) begär den också att nästa tidslucka nr. 1 skall reserveras. Basstationen gör endast en notering om att denna tidslucka nr. 1 bör reserveras och sänder (pilen A3) eventuellt kontrollmeddelande till mobilstationen MSl. Sålunda reserveras tidsluckan R i ramen F7 för mobilstationen MS1. Det finns en möjlighet att en annan mobilstation MS2 har mottagit meddelandet F om ledig lucka i ramen F2 på DFOCC, men att denna station har en svagare signal- styrka vid sändning i tidslucka nr. 1 i ramen F4 till basstatio- nen. Mobilstationen MSl med den starkare signalen kommer att "vinna" och en reservering av tidslucka nr. l i ramen F7 göres för mobilstationen MSl.

Sålunda gör basstationen endast en reservering av tidslucka nr. 1 i DFECC för mobilstationen MS1 och mobilen MSI accepterar den reserverade tidsluckan. Eftersom i detta exempel mobilstationen önskar sända sitt kontrollmeddelande under tre tidsluckor accepterar den den reserverade tidsluckan nr. 1 i ramarna F4, F7.

När mobilstationen MS1 använder den reserverade tidsluckan nr. 1 i ramen F10 efter att ha mottagit ett kontrollmeddelande (pilen A5) från basstationen, använder den denna reserverade tidslucka för sista gången, eftersom mobilstationen MS1 har använt tre tidsluckor för kontrollmeddelanden, den sista tidsluckan inkluderad. Mobilstationen MSI svarar därför genom sändning av ett meddelande som anger att den använda tidsluckan nr. 1 nu är ledig och sänder sitt sista kontrollmeddelande i reserverings- fältet RES (fig. 7A), se pilen A6. 517 499 Fig. 9A visar även det fall då en annan mobilstation MS2 försökt få åtkomst till systemet via basstationen, men något senare än mobilstationen MS1 på samma bärvågsfrekvens Fl. Medan tidslucka nr. 1 tilldelats mobilen MS1 tilldelas tidslucka nr. 4 i samma ram mobilen MS2. Denna mobilstation antages göra en två-skursåt- komst till basstationen. Samma procedur som för mobilstationen MS1 påbörjas (pilarna Bl, B2), men när basstationen sänder sitt kontrollmeddelande (pilen B3) till mobilstationen MS2 kommer mobilen att svara att den ej behöver flera tidsluckor nr. 4 (förutom sin kontrollinformation). Mobilstationen MS2 sänder därför ett meddelande (pilen B4) till basstationen att denna tidslucka 4 kan göras ledig.

Såsom framgår av fig. 9A används tidslucka nr. l i var fjärde ram av mobilstationen MS1 och tidslucka nr. 4 i var fjärde ram av mobilstationen MS2. Sålunda är tidsluckorna nr. 1 och nr. 4 i två mellanliggande ramar tomma. Dessa tidsluckor kan användas av ytterligare mobilstationer. Det kan också observeras att själva mobilstationen beordrar :ma den behöver flera tidsluckor för åtkomst eller om efterföljande tidsluckor kan lämnas lediga av basstationen. Detta innebär att sannolikheten för kollision mellan åtkomstmeddelanden från mobiler till basstationen (dvs. till systemet) minimeras. Åtkomstproceduren för föreliggande uppfinning kan också använda en halvhastighetskanal såsom en åtkomstkanal. Fig. 9B visar ett sådant fall, i vilket endast en tidslucka i varje ram används för fler-skursåtkomst.

I fig. 9B hittar mobilstationen MS1 ett meddelande i nedlänk- stidsluckan i den andra ramen och en reservering utföres i basstationen för mobilstationen MS1 i denna tidslucka, se pilen Al. Den följande proceduren enligt pilarna A2-A7 är densamma som för mobilstationen MS1 i fullhastighetsmoden som beskrivits i fig. 9A, och detsamma gäller för mobilstationerna MS2, MS3. 517 499 31 Fig. 10 är ett flödesschema som beskriver de olika stegen som tas i mobilstationen och i basstationen för utförande av metoden enligt en modifiering av föreliggande uppfinning.

I block 701 befinner sig en av ett flertal mobilstationer i sitt lediga tillstånd och mottager datameddelanden från systemet via en basstation på den digitala framåtkontrollkanalen (Digital Forward Control Channel = DFOCC) i tidsluckor, vilka var och en har ett format som visas i fig. 7B. Dessa meddelanden riktas till de enskilda mobilstationerna eller till alla mobilstationer som är kapabla att läsa just denna DFOCC. Meddelanden riktade till alla mobilstationer, dvs. rundradiomeddelanden, innehåller information om systemet och information som styr de åtgärder som vidtages av mobilerna under systemåtkomst.

I block 702 inträffar behov av systemàtkomst eller -access i en mobilstation. Skälet kan vara ett svar på en sökning eller ett svar på en ändring i systeminformation, såsom registreringskon- trolldata eller att mobilstationens abonnent önskar upprätta en utgående åtkomst.

I block 703 påbörjar mobilstationen sin åtkomst genom läsning av reserveringsinformation RESI och/eller RES2 i en skur på DFOCC från basstationen (pilen Al i fig. 9A). Värdet i fältet detekte- ras, och i block 704 undersöks i mobilstationen huruvida detta värde är en indikering från basstationen avseende en reserverad eller ledig lucka. Om värdet av reserveringsfältet RESl, RES2 indikerar att tidsluckan är reserverad för en annan mobil övergår processen till block 705 i mobilstationen. Om reserveringsfältet RESI, RES2 å andra sidan indikerar att tidsluckan ej är reserve- rad ("ledig") överförs processen till blocket 706.

I blocket 705 befinns en tidslucka vara reserverad av mobilen.

Antalet n av förekomster av denna typ (utan ingång till blocket 706) underkastas en gräns. Om det maximala antalet N överskrids ("ja" i block 705) avbryts processen och sker återgång till block 701. 0m å andra sidan det maximala antalet N ej överskrids ("nej" 517 499 32 i block 705) sker återgång till block 703 efter en slumpmässig fördröjning.

I block 706 belägger mobilstationen tidsluckan som indikerats vara fri av basstationen genom att starta sändaren och sända den första skuren i åtkomstmeddelandet (pilen A2 i fig. 9A).

I blocket 706A undersöks av'mobi1stationen cmnåtkomstmeddelandet innehåller flera skurar som skall sändas till basstationen, och reserveringsfältet RES i DRECC sätts till reserverat tillstånd, varefter processen överförs till blocket 707.

Om å andra sidan detta var den sista skuren i åtkomstmeddelandet läses den utsända skuren av basstationen och sätts RES-fältet till ledigt samt återgår processen till blocket 701, medan mobilstationen väntar att systemet skall svara, se block 706B.

I block 707 läser basstationen i systemet den skur som utsänts av mobilstationen (pilen A2 i fig. 9A). Systemet kontrollerar giltigheten av dataordet som ingår i skuren och detekterar innehållet i det mottagna reserveringsfältet RES. Om dataordet befinns vara giltigt (checksumman OK) och reserveringsfältet indikerar reservering, så inställer systemet motsvarande reserveringsfält RES1, RES2 i DFOCC till "reserverat" läge.

I blocket 708 mottager (pilen A3) och läser' mobilstationen reserveringsfälten RES1, RES2 som inställts av systemet. Det mottagna meddelandet från basstationen undersöks i blocket 709.

Om mobilstationen i blocket 709 finner en reservering i fälten RES1, RES2 kan mobilstationen fortsätta med accessen och övergår processen åter till blocket 706 för utsändning av nästa skur. Om å andra sidan en "ledig"-indikering påträffas överförs processen till blocket 710.

I blocket 710 detekteras ett misslyckande. Antalet förekomster av denna typ av misslyckanden är begränsat. Om det maximala antalet N överskrids avbryts processen och sker en återgång till block 701. 517 499 33 Blocken 706B och 707 utgörs i basstationen genom mikroprocessorn 130', som aktiveras av en signal från kontrollkanalmeddelandede- tektorn 133' för läsning av reserveringsfältet RES. Mikroproces- sorn 130' aktiverar därefter kontrollkanalmeddelandegeneratorn 132' för utsändning av'ett:kontrollmeddelande till mobilstationen MS1 i den reserverade tidsluckan. Mikroprocessorn 130' inställer även tidslucka nr. l antingen till en reserverad tidslucka (block 707) eller en ledig tidslucka (block 706B).

De andra funktionsblocken i fig. 10 utförs i mobilstation MSl av mikroprocessorn 130 (fig. 2). Mikroprocessorn 130 aktiveras av kontrollkanalmeddelandedetektorn 133 för läsning av kontrollmed- delandet och reserveringsfälten RESI, RES2 och för aktivering av kontrollkanalmeddelandegeneratorn 132 för utsändning av kontroll- meddelandet till basstationen.

Såsom beskrivits ovan medger åtkomstmetoden enligt föreliggande uppfinning undvikande av åtkomstskurkollisioner i mycket stora celler under samtidig återanvändning av tidigare definierade skurformat i största möjliga utsträckning. Kanalkodning och meddelandelängd samt bitplacering i skuren kan vara densamma som för' närvarande används på en snabb associerad kontrollkanal (FACCH). Förutom erbjudande av två olika typer av àtkomster kan metoden enligt föreliggande uppfinning generaliseras såsom beskrivits ovan för'erbjudande av fler-skuràtkomstery där antalet skurar endast begränsas av systemets "time-out"-gränser.

Fackmannen inser att föreliggande uppfinning kan realiseras i andra specifika former utan avvikelse från dess grundtanke eller väsentliga karaktär. De här visade utföringsformerna skall därför i alla avseenden betraktas såsom illustrativa och ej restriktiva.

Uppfinningens ram definieras av de bifogade patentkraven snarare än ovanstående beskrivning, och alla ändringar som faller inom dess mening och ekvivalensområde är avsedda att täckas därav.

Claims (35)

517 499 59 PATENTKRAV

1. Förfarande i cellindelat mobilradiotelefonsystem för åtkomst av en basstation från en mobilstation på en digital multipelåtkomstkanal, kännetecknat av stegen: utsändning av en första åtkomstskur från mobilstationen till basstationen; utsändning av information från basstation till mobilstationen indikerande en tidsinställning till mobilstationen, där längden av tidsinställningen år relaterad till utbredningsfördröjningen enligt vilken mobilstationen skall sända en efterföljande andra åtkomstskur, vilken andra åtkomstskur är längre än den första åtkomstskuren; och utsändning av den andra åtkomstskuren från mobilstationen till basstationen.

2. F örfarande enligt krav l, kännetecknat av att den första åtkomstskuren har samma varaktighet och bithastighet som en avkortad skur sänd på en trafikkanal upplänk enligt den digitala cellindelade standarden TIA.

3. Förfarande enligt krav 2, kännetecknat av att den första åtkomstskuren är identisk med den avkortade skuren, med undantag av att varje förekomst av en kodad digital verifikationsfärgkod i den avkortade skuren ersätts med en aritmetisk kombination av mobilidentifieringstalinforrnation och en digital verifikationsfärgkod.

4. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att den andra åtkomstskuren har samma varaktighet och bithastighet som en fiillångdsskur sänd på en trafikkanal upplänk enligt den digitala cellindelade standarden TIA.

5. Förfarande enligt krav 4, kännetecknat av att den andra åtkomstskuren är identisk med fullängdsskuren, med undantag av att åtminstone en av en långsam associerad kontrollkanaldel och en kodad digital verifikationsfärgkoddel i fullångdsskuren ersätts med annan information.

6. Förfarande enligt krav 5, kännetecknat av att både den långsamma 517 499 5? associerade kontrollkanaldelen och den kodade digitala verifikationsfårgkoddelen i fullängdsskuren ersätts med synkroniseringsbitsekvenser.

7. Förfarande enligt krav 5, kännetecknat av att den andra åtkomstskuren använder samma bitplacering i skuren och samma kodning som fullängdsskuren samt använder enkel-skurinterfoliering.

8. Förfarande enligt krav 1, kânnetecknat av att informationen som sänds från basstationen till mobilstationen sänds i en skur med samma varaktighet och bithastighet som en fullängdsskur utsänd på en trafikkanal nedlänk i enlighet med den digitala cellindelade standarden TIA.

9. Förfarande enligt krav 8, kännetecknat av att skuren från basstationen till mobilstationen är identisk med fullängdsskuren, med undantag av att åtminstone en av en långsam associerad kontrollkanaldel och en kodad digital verifikationsfärgkoddel i fullängdsskuren ersätts med infonnation annan än nämnda åtminstone en av en långsam associerad kontrollkanaldel och en kodad digital verifikationsfärgkoddel.

10. För-farande enligt krav 9, kånnetecknat av att både den långsamma associerade kontrollkanaldelen och den kodade digitala verifikationsfärgkoddelen i fullängdsskuren ersätts med synkroniseringsbitsekvenser.

11. ll. Förfarande i ett cellindelat radiomobiltelefonsystem för åtkomst av en basstation från en mobilstation på en digital multipelåtkomstltontrollkanal, kännetecknat av stegen: utsändning från basstationen till mobilstationen av information indikerande att åtkomst till basstationen skall ske enligt en av ett flertal åtkomstmetoder, av det flertal åtkomstmetoder som innefattar olika antal skurar från mobilstationen till basstationen; utsändning av en åtkomstskur från mobilstationen till basstationen; utsändning av information från basstationen till mobilstationen indikerande huruvida en efterföljande åtkomstskur förväntas; och om en efterföljande åtkomstskur förväntas, utsändning av denna efterföljande 51 7 499 5G: åtkomstskur från mobilstationen till basstationen.

12. Förfarande enligt krav ll, kännetecknat av att en av nämnda flertal åtkomstmetoder innebär en enkelskur från mobilstationen till basstationen, och att en annan av nämnda åtkomstrnetoder innebär två skurar från mobilstationen till basstationen.

13. Förfarande enligt krav 12, kännetecknat av att i enlighet med nämnda andra åtkomstrnetod mobilstationen utsänder en första åtkomstskur till basstationen för undvikande av interferens med andra åtkomster när mobilstationen befinner sig tillräckligt långt bort från basstationen så att en gnindskyddstid som definieras i ett luckforrnat som används av mobilstationen är otillräckligt för undvikande av interferens med andra åtkomster.

14. Förfarande enligt krav 13, kännetecknat av att den första åtkomstskuren har samma varaktighet och bithastighet som en avkortad skur utsänd på en trafikkanal upplânk i enlighet med den digitala cellindelade standarden TIA.

15. Förfarande enligt krav 14, kännetecknat av att den första åtkomstskuren är identisk med den avkortade skuren, med undantag av att varje förekomst av en kodad digital verifikationsfårgkod i den avkortade skuren ersätts med mobilidentifieringsinformation.

16. Förfarande enligt krav 15, kännetecknat av att varje förekomst av en kodad digital verifikationsfärgkod i den avkortade skuren ersätts med en aritrnetisk kombination av mobilidentifieringsinforrnation och en digital verifikationsfärgkod.

17. Förfarande enligt krav 15, kännetecknat av att mobilidentifieringsinformationen entydigt defmierar en mobilstation.

18. Förfarande enligt krav 15, kännetecknat av att mobilidentifieringsinformationen ej entydigt identifierar en mobilstation.

19. Förfarande enligt krav 13, kännetecknat av att i enlighet med nämnda andra 517 499 5? åtkomstmetod basstationen såsom gensvar på den första åtkomstskuren utsänder en skur innehållande tidsinställningsinformation till mobilstationen.

20. Förfarande enligt krav 19, kännetecknat av att enligt den andra åtkomstrnetoden mobilstationen såsom gensvar på tidsinställningsinformationen sänder en andra åtkomstskur till basstationen i ett tidsläge som undviker interferens med andra åtkomster.

21. 2 l. Förfarande enligt krav 20, kårmetecknat av att den andra åtkomstskuren har samma varaktighet och bithastighet som en fullångdsskur utsänd på en trafikkanal upplänk i enlighet med den digitala cellindelade standarden TIA.

22. Förfarande enligt krav 2 1, kännetecknat av att den andra åtkomstskuren är identisk med fullängdsskuren, med undantag av att åtminstone en av en långsam associerad kontrollkanaldel och en kodad digital verifikationsfärgkoddel i fullängdsskuren ersätts med annan information.

23. Förfarande enligt krav 22, kännetecknat av att både den långsamma associerade kontrollkanaldelen och den kodade digitala verifikationsfärgkoddelen i fullängdsskuren ersätts med synkroniseringsbitsekvenser.

24. Förfarande enligt krav 22, kännetecknat av att skuren från basstationen till mobilstationen har sarrnna varaktighet och bithastighet som en fullängdsskur utsänd på en trafikkanal nedlänk enligt den digitala cellindelade standarden TIA.

25. Förfarande enligt krav 24, kännetecknat av att skuren från basstationen till mobilstationen är identisk med fullängdsskuren, med undantag av att åtminstone en av en långsam associerad kontrollkanaldel och en kodad digital verifikationsfârgkoddel i fullängdsskuren ersätts med information annan än nämnda åtminstone en av en långsam associerad kontrollkanaldel och en kodad digital verifikationsfärgkoddel.

26. Förfarande enligt krav 25, kännetecknat av att både den långsamma associerade kontrollkanaldelen och den kodade digitala verifikationsfärgkoddelen i 517 499 är» fullängdsskuren ersätts med synkroniseringsbitsekvenser.

27. Anordning i ett cellindelat mobilradiotelefonsystem för möjliggörande av åtkomst av en basstation från en mobilstation på en digital multipelåtkomstkanal, kännetecknad av: organ för utsändning av en första åtkomstskur från mobilstationen till basstationen; organ för utsändning av information från basstationen till mobilstationen indikerande en tidsinställning till mobilstationen, där längden av tidsinställningen är relaterad till utbredníngsfördröjningen enligt vilken en efterföljande andra åtkomstskur skall utsändas; och organ för utsändning av den andra åtkomstskuren från mobilstationen till basstationen.

28. Anordning i ett cellindelat mobilradiotelefonsystem för möjliggörande av åtkomst av en basstation från en mobilstation på en digital multipelåtkomstkanal, kännetecknad av: organ för utsändning från basstationen till mobilstationen av information indikerande att åtkomst till basstationen skall ske enligt en av ett flertal åtkomstmetoder, av det flertal åtkomstmetoder som innefattar olika antal skurar från mobilstationen till basstationen; organ för utsändning av en åtkomstskur från mobilstationen till basstationen; organ för utsändning av information från basstationen till mobilstationen indikerande huruvida en efterföljande åtkomstskur förväntas; och organ för, om en efterföljande åtkomstskur förväntas, utsändning av den efterföljande ätkomstskuren från mobilstationen till basstationen.

29. Förfarande i ett cellindelat mobilradiotelefonsystem för digital samtalsåtkomst av en mobilstation genom användande av en luckåtkomstkanal, kännetecknat av stegen: mottagning av en indikering på den relativa storleken av en cell i vilken mobilstationen är belägen; och utsändning av en initial åtkomstskur med en varaktighet beräknad för undvikande av skurkollisioner med utsändningar från andra mobilstatíoner vid en soon 517 499 50 basstation i cellen.

30. Förfarande i ett cellindelat mobilradiotelefonsystem för åtkomst av en basstation från en mobilstation på en digital multipelåtkomstkontrollkanal, kännetecknat av stegen: utsändning från basstationen till mobilstationen av information indikerande att åtkomst till basstationen kan ske enligt en av ett flertal åtkomstrnetoder, av det flertal åtkomstmetoder som innebär olika typer av skurar från mobilstationen till basstationen; utsändning av en åtkomstskur av en specificerad typ i enlighet med den speciella av nämnda flertal åtkomst metoder från mobilstationen till basstationen; utsändning av information från basstationen till mobilstationen indikerande huruvida en efterföljande åtkomstskur förväntas; och om en efterföljande åtkomstskur förväntas, utsändning av den efterföljande åtkomstskuren från mobilstationen till basstationen.

31. En anordning i ett cellindelat mobilradiotelefonsystem möjliggörande åtkomst av en basstation från en mobilstation på en digital multipelåtkomstkanal, kånnetecknad av: organ för utsändning från basstationen till mobilstationen av information indikerande att åtkomst till basstationen kan ske enligt en speciell av ett flertal åtkomstmetoder, varvid olika metoder i nämnda flertal åtkomstmetoder innebär olika typer av skurar från mobilstationen till basstationen; organ för utsändning av en åtkomstskur av en specificerad typ i enlighet med nämnda speciella av nämnda flertal åtkomstmetoder från mobilstationen till basstationen; organ för utsändning av information från basstationen till mobilstationen indikerande huruvida en efterföljande åtkomstskur förväntas; och organ för, om en efterföljande åtkomstskur förväntas, utsändning av den efterföljande åtkomstskuren från mobilstationen till basstationen.

32. En anordning i ett cellindelat mobilradiotelefonsystem för kommunikation mellan en mobilstation och en basstation på en digital multipelåtkomstkanal, kännetecknad av: u :en 51 7 4 9 9 Ho organ för utsändning från basstationen till mobilstationen av infonnation indikerande att kommunikation med basstationen ska ske enligt en speciell av ett flertal kommunikationsmetoder, varvid olika metoder i nämnda flertal kommunikationsmetoder innebär olika längder av skurar från mobilstationen till basstationen; och organ för utsändning av skurar från mobilstationen till basstationen i enlighet med nämnda speciella av nämnda flertal kommunikationsmetoder.

33. Annordning enligt krav 32, kännetecknad av att nämnda flertal kommunikationsmetoder innefattar åtminstone två format från gruppen bestående av: ett format endast bestående av korta skurar; ett format endast bestående av långa skurar; och ett format bestående av en kombination av en kort skur följd av en eller flera långa skurar.

34. Förfarande i cellindelat mobilradiotelefonsystem för kommunikation mellan en mobilstation och en basstation på en digital multipelåtkomstkanal, kännetecknat av stegen: utsändning av information från basstation till mobilstationen indikerande att kommunikation med basstationen ska ske enligt en speciell av ett flertal kommunikationsmetoder, varvid olika metoder i nämnda flertal kommunikationsmetoder innebär olika längder av skurar från mobilstationen till basstationen; och utsändning av skurar från mobilstationen till basstationen i enlighet med nämnda speciella av nämnda flertal kommunikationsmetoder.

35. Förfarande enligt krav 34, kännetecknad av att nämnda flertal kommunikationsmetoder innefattar åtminstone två format från gruppen bestående av: ett format endast bestående av korta skurar; ett format endast bestående av långa skurar; och ett format bestående av en kombination av en kort skur följd av en eller flera långa skurar.