SE517444C2 - Skärlänk med stukad underställningsklack - Google Patents

Description

517 444 2 in i skärgodset, desto mer blir den till stödytan i löpriktningen anslutande tak- ytan verksam och desto mer ökas matningstrycket. Skäreffekten minskar där- vid.

Den av underställningsklackens storlek betingade storleken på takytan betingar således en hög matningseffekt på bekostnad av skäreffekten. För att en godtag- bar skäreffekt skall fås måste en motsvarande hög driveffekt och därmed en till- räckligt stor drivmotor ställas till förfogande.

Vid skärpningen av skärtanden sker en avverkning även på underställnings- klacken för anpassning av avståndet i höjdled mellan den bakre kanten på un- derställningsklackens takyta och skovelplanseggen. Visserligen minskas därvid den i löpriktningen mätta längden på underställningsklackens takyta, men detta har knappast någon inverkan på underställningsklackens totala yta och därmed ej heller på den nödvändiga matningseffekten.

Med den kända, en stor yta uppvisande underställningsklacken uppnås visser- ligen en god stödverkan, men för lugn och stabil rörelse hos skärtanden i skär- godset är även stödställets belägenhet tvärs mot löpriktningen viktig. Vid ut- bockningen av underställningsklacken är det på grund av framställningstekni- ken nödvändigt att beakta en till följd av bockningsradien uppkommande lä- gesförskjutning tvärs mot löpriktningen, som kan kompenseras delvis endast genom en föregående utböjning av bärlivdelen i den motsatta riktningen. Detta innebär en ökad konstruktiv tillverkningsinsats.

Till grund för uppfinningen ligger uppgiften att utforma en kategorienlig skär- tand med en underställningsklack på sådant sätt, att med en sammantaget en- kel konstruktion och tillverkning ett effektivt stöd säkerställs med sammantaget godtagbar anpassning av skäreffekt och matningseffekt.

Denna uppgift löses enligt uppfinningen med den utformning som är angiven i patentkrav 1. :ars u 517 444 n uuo n. 3 För bildande av takytan stukas ett i synnerhet som bärlivdel anordnat material- parti på en kedjelänk företrädesvis i höjdled på sådant sätt, att materialet i den fria änden av materialpartiet flyter och ansamlas på åtminstone en långsida av länkkroppen, företrädesvis på båda långsidoma. Därigenom blir kantsidan på bärlivdelen bredare tvärs mot skärlänkens löpriktning, varigenom en underställ- ningsklack med en för stöd önskad takyta bildas, vilken kan effektivt sträcka sig över hela bredden på sågspäret. Takytan på den av det stukade kantpartiet på bärlivdelen bildade underställningsklacken kan genom stukningen ensam utfö- ras på 1/ 10 mm när ifråga om storlek och läge, så att en konstruktivt enkel framställbar stödyta för anliggning mot sågspårets botten skapas. Skärlänken styrs säkert i ingreppet men tränger ej alltför djupt in i skärgodset, och den så- kerställer därigenom den konstruktivt avsedda spåntjockleken, vilket ger en jämn gång hos kedjan.

Stukningen av bärlivdelens kantparti kan genomföras enkelt, varvid underställ- ningsklacken eller dess takparti kan ges varje lämplig, till användningsfallet an- passad form med användning av en lämplig motform. Tack vare den enkla ut- formningen av underställningsklacken kan skärlänken inställas precist mellan en önskad skäreffekt och fortfarande godtagbart matningstryck. För detta an- passas den verksamma stödytans form och storlek och formen och storleken på den i löpriktningen anslutande takytan på lämpligt sätt.

Det har visat sig vara lämpligt att utföra den främre kanten på underställnings- klacken med mindre längd tvärs mot sågkedjans löpriktning än den bakre tak- ytkanten som bildar stödytan. I synnerhet kan på enkelt sätt en symmetrisk ut- formning av underställningsklacken eller takytan realiseras, varvid symmetri med avseende på planet för skårlänkens länkkropp kan föreligga. Tack vare den symmetriska utformningen av underställningsklacken stöds skärlâriken likfor- migt, så att den utsätts för endast små tvärkrafter tvärs mot löpriktningen.

Ytterligare kännetecken på uppfinningen framgår av de osjälvständiga patent- kraven, beskrivningen och ritningarna, som visar nedan närmare beskrivna ut- föringsexempel för uppfinningen. 517 444 o :nu no 4 Fig. l visar schematiskt en i enlighet med uppfinningen utförd skärlänk i sidvy; Fig. 2 visar skärlänken i fig. 1 uppifrån; Fig. 3 visar ett snitt längs linjen III-III i fig. 1; Fig. 4 visar i snitt på samma sätt som fig. 3 ett annat utföringsexempel; Fig. 5 visar i snitt på samma sätt som ñg. 3 ytterligare ett utföringsexempel; Fig. 6 visar uppifrån underställningsklackens takyta med ett urtag vid den främre kanten och vid en långsida; Fig. 7 visar en framställning motsvarande fig. 6 men med ett urtag vid den and- ra långsidan; Fig. 8 visar i en framställning motsvarande fig. 6 och 7 ett utförande med ett ur- tag vid varje långsida av länkkroppen, det ena urtaget vid den främre kanten och det andra vid den bakre kanten; Fig. 9 visar i en framställning motsvarande fig. 8 urtag vid den bakre kanten vid båda sidorna av länkkroppen; Fig. 10 visar uppifrån en takyta som kontinuerligt smalnar av från den främre kanten till den bakre kanten; Fig. ll visar i planvy en takyta vars bredd kontinuerligt ökar från den främre kanten till den bakre kanten.

Fig. 1 visar en skärlänk 1 för sågkedjan i en motorkedjesåg. Sådana sågkedjor är allmänt kända, och som exempel hänvisas till US-A-5 740 715. 517 444 5 Skärlänken 1 består av en länkkropp 2, som har två nithål 3 för förbindníng av skärlänken 1 med andra kedjelänkar i en sågkedja. Insatt i sägkedjan förflyttas skårlänken i den av en pil markerade löpriktningen 4. På ett i löpriktningen 4 sett bakre parti av länkkroppen finns en skärtand 6, som har en i löpriktningen 4 liggande sidoskäregg 7 och en tvärs mot löpriktningen 4 liggande skovelplans- egg 8. Före eller framför skärtanden 6 ligger en underställningsklack 10, som år utformad på ett i löpriktningen 4 främre parti 9 av länkkroppen. Som framgår i synnerhet av fig. 2 och 3 år det främre länkkroppspartiet 9 utfört väsentligen som en bärlivdel (fig. 3), som väsentligen ligger i planet 1 1 för länkkroppen 2 men som vid behov också kan vara lätt utböjd.

För bildande av takytan 12 pä underställningsklacken 10 stukas det som bär- livdel utförda främre länkkroppspartiet 9 i pilarnas 13 riktning företrädesvis i höjdled, varvid det stukade kantpartiet 14 bildar underställningsklacken 10 resp. dennas takyta 12 med en stödyta 32, som redan föreligger vid den bakre kanten 19 på takytan 12 eller i det enskilda fallet även kan uppkomma genom efterskärpning. Lämpligen utformas stödytan 32 redan i nytillståndet.

Av fig. 1 och 2 framgår vidare att takytan 12 har tvärs mot löpriktningen 4 lig- gande kanter 15 och 17, varvid takytan 12 har ett fall framåt i löpriktningen 4, se fig. 1.

Den mot skärtanden vända kanten 15, således den efterlöpande eller bakre kanten på takytan 12, ligger ett mått a lägre än skärtandens 6 skovelplansegg 8, varvid detta mått bestämmer spåntjockleken. Den förelöpande eller främre kanten 17 pä takytan 12 ligger ett mått b lägre än den bakre kanten 15. Därvid tjänar den bakre kanten 15 i sågkedjans nytillstånd som stödyta 32, som vid efterskärpning av kedjan avverkas och förstoras i löpriktningen 4. Som visas i ñg. 1 ligger stödytan 32 väsentligen parallellt med sågspårets botten eller det plan 41 som innehåller nithålens axellinjer 40, under det att takytan 12 har ett fall framåt i löpriktningen 4. »nau a 517 444 6 Genom stukning i planet 1 1 för skärlänken 1 kan underställningsklackens 10 takyta 12 bildas på ett effektivt sätt med enkla medel, varvid det material som därvid flyter kan ges den önskade formen med användning av motstämplar, matriser eller liknande eller genom en lärnplig utformning av ett följdverktyg. Av särskild betydelse är därvid att takytan i mittpartiet ansluter till det främre länkkroppspartiets 9 bärliv. Detta förslitningsfria parti säkerställer en säker an- slutning av underställningsklackens takyta till det främre länkkroppsparfiet och behåller sin goda stabilitet även efter flera omskärpningar.

Som fig. 3-5 visar kan överhänget 18 finnas vid en långsida 19 eller 20 eller syrnmetriskt eller osymmetriskt på båda långsidorna 19 och 20 (streckat i fig. 5). Utformningen i varje enskilt fall rättar sig efter det föredragna använd- ningsfallet för skärlänken.

Takytan 12 och den till denna anslutande stödytan är uppifrån sett lämpligen symmetrisk med avseende på planet ll för länkkroppen 2. Symmetrin säker- ställer ett balanserat kraftförhållande på skärlänken, vilket bidrar till en säker styrning av skärlänken och därmed av hela sågkedjan i sågspåret.

Takytan 12 är med fördel plan såsom visas i fig. 3-5. Den kan också stiga mot kedjans mitt såsom är markerat med streckade linjeri ñg. 5. Vid anliggning mot sågspårets botten uppkommer därigenom en mot styrskenan eller sågsvärdet eller mot kedjans mitt riktad reaktíonskraft, som kan bidra till en jämnare gång hos kedjan.

Vid stukningen av materialavsnittet är varje önskad formgivning av takytan 12 annan än ett rakt plan möjlig. Exempelvis kan takytan 12 vara utförd med åt sidkanterna till fallande ytor 12a såsom visas i fig. 3. Ytoma 12a bildar ett in- verterat V, vars spets ligger på länkkroppens 2 mittplan 1 1. Genom denna ut- formning fås en längdstyrning som motverkar att tvärs mot löpriktningen 4 ver- kande sidkrafter uppkommer. En likartad verkan fås med mot mittplanet ll fallande takytor l2b, som sålunda bildar ett stående V, vars spets eller fotpunkt ligger på mittplanet 1 1. inr; i 517 444 7 I fig. 6 och 7 visas den främre kanten 17 på takytan 12 utformad med mindre längd l tvärs mot planet 11 än den bakre kanten 15, som har en större längd L.

Lämpligen har takytan 12 då i området av den främre kanten 17 ett urtag 21, som kan vara anordnat på den ena långsidan 19 eller på den andra långsidan 20 på länkkroppen. Urtaget 21 når lämpligen fram till länkkroppen 2 och kan bidra till att kedjelänkarna kan röra sig en större vinkel kring nithålens cent- rumlinj er 40.

Som fig. 8 visar kan takytan 12 förutom urtaget 21 vid den främre kanten 17 även ha ett urtag 22 vid den bakre kanten 15, varvid det i fig. 8 visade utfö- ringsexemplet urtagen är anordnade på olika längsidor 19 och 20 på länkkrop- pen 2. Det kan vara lämpligt att vid den ena långsidan 20 ha ett urtag 2 1, 22 vid den främre kanten 15 resp. den bakre kanten 17.

Lämpligen har den mot skärtanden vända, dvs. bakre kanten 15 ett urtag 22 vid vardera långsidan 19, 20 på länkkroppen 2. Därvid erhålls en intill den bak- re kanten 15 belägen stödyta 32 som är förhållandevis smal, lämpligen med en bredd motsvarande länkkroppens 2 bredd. Först när stödytan 32 tränger in i exempelvis mjukt trä blir den anslutande takytan verksam.

I ñg. 9 är det mot skärtanden vända kantpartiet 29 ej stukat, varvid det med sin från länkkroppen 2 vända ändsida bildar en stödyta 32 som till sin bredd mot- svarar materialtjockleken i bärlivdelen eller länkkroppen 2. Den i löpriktningen 4 förelöpande eller främre, genom stukning bildade takytan 12 är bredare tvärs mot löpriktningen 4 än stödytan 32 och blir verksam först efter stödytan 32 ge- nom att den kommer till anliggning mot sågspårets botten. Genom upprepade efterskärpningar av skärtanden avverkas stödytan 32 så mycket, att den för- längs i löpriktningen 4 från den bakre kanten 28 in i den bredare, stukade tak- ytan 12 såsom är markerat med en punktlinje i fig. 9. Därigenom fås ett gott stöd även efter upprepade efterskräpningar av skärlänken.

I ett annat utförande av uppfinningen ändras, ökar eller minskar, den tvärs mot löpriktningen 4 mätta bredden på takytan 12, i synnerhet kontinuerligt. I utfö- sin: a 517 444 8 ringsexemplet enligt fig. 10 smalnar takytan 12 av från bredden B på den främ- re kanten 17 till länkkroppens 2 bredd d, som motsvarar materialtjockleken i länkkroppen 2. Det kan vara fördelaktigt att använda takytan 12 enligt fig. 10 med den löpriktning som markeras av den streckade pilspetsen.

Det kan också vara lämpligt att utföra takytan 12 med "pi1forrn" enligt fig. 11,^ varvid spetsen 23 på den pilformiga takytan 12 ligger framtill i löpriktningen.

Lämpligen är även den i löpriktningen framtill liggande kanten 26 på länkkrop- pen gjord så, att den löper ut i en spets, så att de i sågspåret befintliga spånen trängs undan åt sidan av lånkkroppen 2 och takytan 12. Bredden på takytan 12 ökar kontinuerligt till bredden B vid den bakre, efterlöpande kanten 15. ann» v

Claims (10)

517 444 o an: .n 9 Patentkrav

1. Skärlänk för sägkedjan till en motorkedjesåg, bestående av en länkkropp (2) med nithål (3) för förbindning med andra kedjelänkar, med en på länkkrop- pen vid dennas i löpriktningen sett bakre parti utformad skärtand (6), som har en skovelplansegg (8) och en sidoegg (7), och med en framför skärtanden (6) be- lägen underställningsklack (10), som har en från länkkroppen (2) vänd, i löp- riktningen (4) fallande takyta (12), vilken har en tvärs mot löpriktningen (4) lig- gande främre kant (17) och en tvärs mot löpriktningen (4) liggande bakre kant (15), varvid den skärtanden (6) närbelägna, bakre kanten (15) ligger lägre än skovelplanseggen (8) och takytans (12) främre kant (17) ligger lägre än den bak- re kanten (15), kännetecknar! av att underställningsklackens (10) takyta (12) bildas av ett stukat materialparti (14) på en kedjelänk.

2. Skärlänk enligt patentkrav 1, kännetecknar! av att det stukade materi- alpartiet (14) är beläget på den främre delen (9) av skärlänkens (6) länkkropp (2) och företrädesvis utgörs av en med länkkroppen (2) förbunden, väsentligen plan bärlivdel.

3. Skärlänk enligt patentkrav 2, kännetecknad av att materialpartiet (14) är bildat av det främre, från länkkroppen (2) vända kantpartiet (14) av bärlivet, varvid bärlivet företrädesvis ligger i huvudsak i länkkroppens (2) plan (1 1).

4. Skärlänk enligt något av patentkrav 1-3, kännetecknad av att det stu- kade materialpartiet (14) skjuter över minst en långsida (19,20) på länkkroppen (2), företrädesvis båda långsidoma (19,20) på länkkroppen (2), varvid det stuka- de kantpartiets (14) överhäng (18) i synnerhet är tillnârmelsevis detsamma vid långsidoma ( 19,20).

5. Skärlänk enligt något av patentkrav 1-4, kännetecknad av att takytans (12) främre kant (17) har en mindre längd (1), mätt tvärs mot löpriktningen (4), än stödytans (32) bakre kant (15). 517 444 10

6. Skärlänk enligt något av patentkrav 1-5, kännetecknad av att takytan (12) sedd uppifrån är i stort sett symmetrisk med avseende på länkkroppens (2) plan (1 1) och den tvärs mot löpriktningen (4) mätta bredden (B) på takytan fö- retrådesvis ändras kontinuerligt.

7. Skärlånk enligt något av patentkrav 1-6, kännetecknad av att takytan ( 12) i området av den främre och / eller den bakre kanten (15, 17) har minst ett urtag (2l,22), som företrädesvis når fram till länkkroppen (2).

8. Skärlänk enligt något av patentkrav 1-7, kännetecknad av att takytan (12) faller mot en långsida (19) på länkkroppen (2).

9. Skårlänk enligt något av patentkrav 1-8, kännetecknad av att den främ- re kanten (l7) är utförd som spets (23) och den vid spetsen (23) upphörande kanten (26) på länkkroppen (2) löper ut i spetsform.

10. Skårlänk enligt något av patentkrav 1-9, kännetecknad av att det som stödyta (32) verksamma partiet av takytan (12) tvärs mot löpriktningen (4) mot- svarar länkkroppens (2) materialtjocklek (d). iøg: a