SE516977C2 - Metod och medel i ett telekommunikationssystem - Google Patents

Description

20 25 »sia 977 :_-:_2=::=- 2 Cellen, associerad med den särskilda basstationen med vilken en radioenhet kom- municerar, kallas vanligtvis för tjänstecell.

Det finns huvudsakligen två slags kanaler inom cellulära radiokommunikationssys- tem, den fysiska och den logiska kanalen. En fysisk kanal är en bärare av infonna- tion via en radiolänk (en lagerl-kanal). En logisk kanal (en lager2-kanal) är en spe- ciell sorts information, överförd via en fysisk kanal, exempelvis tal via en trafikka- nal. Ett vanligt uttryck är att den logiska trafikkanalen är avbildad på den fysiska kanalen. I WCDMA-system finns också en tredje slags kanaler, transportkanalema.

En transportkanal används för kommunikation mellan en lagerl - och en lager2- kanal, d v s en logisk kanal avbildas på den fysiska kanalen via en transportkanal.

Kanaler omnämnda i denna text och vilka inte är explicit angivna som fysiska eller transportkanaler är huvudsakligen logiska kanaler.

De cellulära radiokommunikationssystemen tillhandahåller vanligen en flerdestina- tionsutsändningskanal (Broadcast channel), på vilken alla radioenheter kan lystna till systeminformation från basstationema, exempelvis Flerdestinationsutsändnings- reglerkanalen (BCCH-the Broadcast Control Channel) i GSM och CDMA-system.

BCCH:n är avbilad på en Primär Gemensam Reglerfysisk kanal (P-CCPCH-Primary Common Control Physical Channel) i WCDMA.

BCCH:n är ett exempel på en gemensam reglersignalering inom ett cellulärt radio- kommunikationssystem. Ett annat exempel är söksignalering (paging signalling), vilken används för att väcka och/eller nå en radioenhet som ett inledande steg, då någon i radiosystemet eller i det vanliga utbytessystemet i förbindelse med radio- systemet eller i det vanliga utbytessystemet i förbindelse med radiosystemet försöker nå en radioenhet. Sökrneddelandet överförs via radiosystemet (direkt eller i steg, lo- kalområde för lokalområde) för att hitta radioenheten. Det finns sökkanaler i både GSM och CDA-systemen, exempelvis i WCDMA, där det finns en sökreglerkanal 10 15 20 25 30 516 977 3 PCCH avbildad på en sekundär gemensam fysisk reglerkanal (S-CCPCH- Secon- dary Common Control Physical Channel).

Antalet radioenheter som kan användas samtidigt i ett CDMA-system är begränsat.

Denna begränsning bestäms av den maximala tillåtna stömingen i systemet. Ju fler radioenheter som används, desto större störning genereras i systemet. En tillträdes- reglerfunktion kommer att börja avvisa enheter, vilka söker tillträde till systemet, om det maximala antalet samtidiga användare har nåtts. Detta är för att garantera en viss minimikvalitet på radiotrafiken i systemet.

Stömingen i ett cellulärt radiokommunikationssystem skulle kunna delas in i stör- ning från den samma cellen, kallat intracellstöming, och stöming från angränsande celler, kallat intercellstörning. Stömingen, uppmätt vid basstationen i ett CDMA- system, används ofta av en trafikbelastningsdetektor, for att uppskattat trafikbelast- ningen inom cellen då stömingen ökar med trafikbelastningen. Vanligtvis har bas- stationen en effektdetektor, vilken uppmäter den totala upptagna effekten, exempel- vis stömingsnivån. Detta innebär att detektom uppmäter både intracell- och inter- cellstömingen. Den uppmätta störningen antas vara i stort sett proportionell mot tra- ñkbelastningen inom cellen vid hög trafik. Detta är en rimlig approximation om man kan bortse ifrån intercellstörningen j ämfört med intracellstömingen. Detta är emellertid ofta en alltför optimistisk approximation i ett CDMA-system. Särskilt då det finns radioenheter i lågeffektsmättning (low power saturation) nära basstationen.

Dessa radioenheter använder den lägsta möjliga uteffekten och överstiger ändå den uteffekt som krävs for att motsvara kraven i systemet på si gnal/ störningsforhållandet (SIR- the Signal to Interference Ratio). Detta beror på snabbeffektsreglerbegränsningen i CDMA-systemen. Radioenheter i lågeffekts- mättning genererar högre intracellstörningar än de andra enheterna inom cellen. Ra- dioenheter, vilka befinner sig så nära basstationen att deras minimiuteffekt översti- ger den nödvändiga uteffekten, kallas radioenheter i lågeffektsmättning. 10 15 20 25 30 o :son 516 977 4 Stömingen från en radioenhet i lågeffektsmättning kan vara lika med stömingen från ett antal radioenheter, vilka inte befinner sig i lågeffektsmättning, och trafikbe- lastningsdetektom kommer att ge en dålig uppskattning av den faktiska trafikbelast- ningen (en dålig noggrannhet). En sådan dålig trafikbelastningsuppskattning kan re- sultera i att systemet börjar avvisa radioenheter, vilka söker tillträde till systemet, eftersom systemet tror att det maximala antalet samtidiga användare har nåtts. Detta innebär att systemet kommer att förlora kapacitet.

Därför finns det ett behov av ett förfarande och medel, vilka använder stömings- mätningar, för att uppskatta trafikbelastningen i en cell, med en högre noggrannhet än de som används idag.

PCT-ansökan WO 95/26598 omfattar ett CDMA-system, inrättat att lösa ett problem rörande dålig samtalskvalitet p g a för många samtidiga användare i systemet. Detta löses genom att använda en central styrenhet, vilken beräknar genomsnittliga ge- mensamma störningar, vilka används i en optimeringsprocess för att uppnå en till- trädesreglering i olika radiozoner av systemet. Detta innebär att antalet samtida an- vändare i varje radiozon kan begränsas till ett särskilt maximiantal, för att bibehålla en god samtalskvalitet i varje radiozon. Stömingsmätningar utförs i varje radiozon för att göra det möjligt att beräkna den genomsnittliga gemensamma stömingen i systemet. I en utförandeform är radiobasstationen och alla mobiler i en specifik ra- diozon temporärt hindrade att överföra information under en kort period, för att uppmäta störningen från de angränsande radiozonerna. Denna uppmätning tillsam- mans med liknande uppmätningar från andra radiozoner vidarebefordras sedan till den centrala styrenheten, vilken beräknar de genomsnittliga gemensamma stöming- ama i systemet.

US 5 774 814 omfattar ett förfarande och system för att känna av och ta emot radio- signaler, användande ett modifierat macrodiversitetsschema (basstationsdiversitet).

Multipla versioner av en signal registreras av mottagare och basstationer och an- vänds av en beslutsalgoritm för att bestämma informationen. Åtminstone tre olika 10 15 20 25 30 5 1 6 9 7 7 5 signaler behandlas/kombineras för att erhålla den önskade informationen. För att be- stämma vissa av parametrarna för algoritmen, uppskattas sig- nal/störningsförhållandet för varje mobil genom att beordra en mobil, som för till- fallet befinner sig inom cellen, att för en kort stund stänga av sin sändare, så att stömingen från de andra mobilerna kan uppmätas. Då mobilen sätts på mäts den to- tala stömingsnivån, varmed störningsnivån för den särskilda mobilen, som har stängts av, kan beräknas. Viss koordinering utförs för att undvika att mer än en mo- bil åt gången stängs av.

Som kommer att framgå härav är systemen och förfarandena, visade i 95/26598 och US 5 774 814, av andra typer än förfarandet och medlet enligt föreliggande uppfin- ning.

SUMMERING Föreliggande uppfinning angriper ett problem, vilket är relaterat till trafikbelast- ningsuppskattning i en cell, baserat på störningsmätningar i ett cellulär radiokom- munikationssystem och särskilt i ett CDMA-system, exempelvis WCDMA.

Problemet består av att trafikbelastningsuppskattningen, vilken är baserad på en stömingsmätning inom cellen, störs av störningar från radioenheter i lågeffektsmätt- ning, d v s radioenheter, vilka befinner sig nära basstationen, såväl som stömingar från radioenheter i angränsande celler och/eller andra sorters utrustningar, vilka ge- nerar stömingar. Detta innebär att trafikbelastningsuppskattningen kan få en ganska dålig noggrannhet i vissa situationer.

I ljuset av det föregående är ett primärt mål med föreliggande uppfinning att tillhan- dahålla ett förfarande och medel för att förbättra noggrannheten för trafikbelast- ningsuppskattning, då störningsmätningar används för att uppskatta trafikbelast- ningen. 10 15 20 25 30 .S16 977 6 Ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett förfarande och medel för att undvika störningar från radioenheter i lågeffektsmättning stör trafik- belastningsuppskattningen.

Med ett förfarande enligt föreliggande uppfinning uppmäts en första stömingsnivå inom cellen. Sändare i utvalda radioenheter inom cellen stängs av, medan en andra stömingsnivå mäts. Trafikbelastningen uppskattas sedan från det första och andra störningsvärdet.

Enligt en utförandeforrn av förfarandet uppmäter basstationen inom cellen en första störningsnivå. Radioenheter inom cellen, vilka inte befinner sig i lågeffektsmätt- ning, stänger sedan temporärt av sina sändare medan en andra störningsnivå upp- mäts av basstationen. Trafikbelastiiingen uppskattas sedan som differensen mellan det första och andra stömingsvärdet.

Förfarandet enligt uppfinningen karaktäriseras därmed av vad som framgår i bifoga- de krav 1.

Ett system enligt föreliggande uppfinning omfattar medel för att uppmäta en första och andra störningsnivå, medel för att temporärt stänga av sändarna i specifika ra- dioenheter och medel för att uppskatta trafikbelastningen från den första och andra stömingsnivån.

En fördel med föreliggande uppfinning är att det är möjligt att utesluta stömingen från angränsande celler vid uppskattning av trafikbelastiiingen.

En annan fördel är att det är möjligt att utesluta störningen från radioenheter i lågef- fektsmättning, vid uppskattning av trafikbelastningen. 10 15 20 25 30 51-6 977 7 En ytterligare fördel är att det är möjligt att utesluta störningen från andra utrust- ningar än radioenheter vid uppskattning av trafikbelastningen.

Ytterligare en fördel är att samma mätenhet kan användas för alla störningsmätning- ar, varvid uppkomna mätfel automatiskt undertrycks.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Figur 1 illustrerar en schematisk bild av en del av ett cellulärt radiokommunika- tionssystem.

Figur 2 illustrerar en schematisk bild av en cell i ett cellulärt radiokommunikations- system.

Figur 3 illustrerar ett flödesschema av en första utföringsförm av ett förfarande en- ligt föreliggande uppfinning.

Figur 4 illustrerar ett flödesschema av en fjärde utföringsform av ett förfarande en- ligt föreliggande uppfinning.

Figur 5 illustrerar ett flödesschema av en femte utföringsfonn av ett förfarande en- ligt föreliggande uppfinning.

Figur 6 illustrerar ett flödesschema av en sjätte utföringsforrn av ett förfarande en- ligt föreliggande uppfinning.

Figur 7 illustrerar ett schematiskt blockdiagram över ett system för att möjliggöra förfarandet enligt föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 516 977 s DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRANDEFORMER Föreliggande uppfinning hänför sig till ett förfarande och medel för att uppskatta trafikbelastningen i ett cellulärt radiokommunikationssystem och särskilt i ett CDMA-system, exempelvis WCDMA.

Figur l illustrerar en schematisk bild av en del av ett cellulärt radiokommunika- tionssystem, omfattande ett antal celler 101-104, basstationer 105-108 och radioen- heter 109-114. Basstationerna 105-108 kan ställas i förbindelse med en eller flera mobila radiostationer, radionätsregulatorer (RNC's), vägväljare (routers) eller lik- nande noder (ej illustrerade i figur 1).

Figur 2 illustrerar en schematisk bild av en cell 201 i ett WCDMA-system. En bas- station 202 betjänar ett antal radioenheter 203-208 inom cellen. Den streckade cir- keln 209 runt basstationen 202 illustrerar avståndet från basstationen, inom vilket minimiuteffekten från radioenhetema kan användas for att nå basstationen med ett tillräckligt signal/stömingsförhållande (SIR-signal to interference ratio), d v s SIR- Mål. Både en inre reglerkrets (en snabbeffektsregulator) och en yttre reglerkrets reg- lerar uteffekten. Radioenhetsuteffekten kan ställas in inom ett specificerat dynami- kområde, exempelvis 70 dB, genom reglerkretsama (d v s mellan en maximi- och minimiutnivå). Detta innebär att det finns en undre gräns for uteffekten, d v s mini- miutnivån. Ett vanligt värde för minimiuteffekten i ett WCDMA-system är -44dBm.

Radioenhetens dynamikområde är en kompromiss mellan upplösningen och dyna- mikområdet hos effektregulatorn. Ett stort dynamikområde med hög upplösning kräver flera bits för att styra effektnivåerna och detta ökar radioenhetemas effekt- förbrukning då bitsen behandlas. En anledning att begränsa radioenhetens dynami- kområde är att begränsa effektfórbrukningen. En annan anledning är att göra testet av radioenhetema i produktionen snabbt och enkelt eftersom det tar längre tid att testa ett stort dynamikområde. 10 15 20 25 30 516 977' 9 Radioenhetema 207 och 208 inuti cirkel 209 är radioenheter i lågeffektsmättning.

Deras uteffekter reducerades till minimiuteffekten av den inre reglerkretsen då de passerade den streckade cirkeln 209 pâ deras väg mot basstationen 202. Detta inne- bär att dessa radioenheter är så nära basstationen att deras minimiuteffekter översti- ger den uteffekt som krävs för att behålla SIRMåI. Detta innebär också att de orsakar mycket störningar hos basstationen 202. Snabbeffektsregulatorn kan endast öka den föreliggande uteffekten och det kommer inte att ske så länge de befinner sig innan- for cirkel 209. Följaktligen sägs radioenhet 207 och 208 befinna sig i lågeffekts- mättning. Som nämnts tidigare kan stömingarna från några få radioenheter i lågef- fektsmättning förmå en tillträdesstyrfunktion i systemet att avvisa nya radioenheter, vilka söker tillträde till systemet långt innan det maximalt tillåtna antalet av samtidi- ga användare i systemet är uppnått. P g a störningar från ett fåtal radioenheter i lå- geffektsmättning uppskattas trafikbelastningen till att vara större än den egentligen är.

Radioenheterna 203-206, vilka befinner sig längre bort från basstationen än radio- enheterna 207 och 208, kan fortfarande såväl öka som minska sina uteffekter (bero- ende på deras förflyttning inom cellen), vilket innebär att de inte befinner sig i lå- geffektsmättning.

Som nämnts ovan har systemet åtminstone två olika sätt att reglera uteffekten från radioenhetema och basstationema, d v s den inre och yttre reglerkretsen.

Den inre reglerkretsen (snabbeffektsregulatom) på upplänken innebär att basstatio- nen uppmäter SIR:en från radioenhetema och jämför dessa uppmätta SIR-värden med refererande SIR-värden (SlRMål). Dessa SIRMåI är minimi-SIR-värden, utvalda för att optimera systemets prestanda, exempelvis med avseende på kapacitet. Om ett uppmätt SIR är högre än SIRMM för en specifik radioenhet instrueras den radioen- heten att minska uteffekten med ett forutbestämt värde. Om det uppmätta SIR är 10 15 20 25 30 51 6 9 7 7 10 lägre än SlRMâl instrueras radioenheten att öka uteffekten med ett förutbestämt vär- de. Detta utförs regelbundet, exempelvis flera gånger i varje ram. Snabbeffektsre- gulatom gör det möjligt för basstationen att balansera den i basstationen upptagna effekten till en nivå, vilken garanterar alla upplänkskanaler (radioenhet till bassta- tion- kommunikation) det nödvändiga signalen i förhållande till störning (SlRMål) förhållandet. Nedlänken fungerar på ett liknande sätt.

Den yttre effektreglerkretsen innebär att en stymod uppmäter kvaliteten, exempelvis bitfelshastighet (BER-Bit Error rate), ramfelshastighet (PER-Frame Error Rate) eller blockfelshastighet (BLER-Block Error Rate), på en eller flera upplänksradioförbin- delser och jämför den med ett referensvärde (ett kvalitetsmål). Om kvaliteten på en radioförbindelse är högre än kvalitetsmålet instruerar stymoden (control node) bas- stationen att minska SIRMH (exempelvis i mjuk-hand-off i CDMA) till ett lägre vär- de så att kvalitetsmålet nås. Om den uppmätta kvaliteten är sämre än kvalitetsmålet instruerar styrnoden basstationen att öka SIRMåI. Detta utförs fortgående med ett tidsintervall, som är längre än det använt för den inre reglerkretsen. Den yttre reg- lerkretsen är vanligtvis reglerad av en radionätsregulator (RNC-Radio Network Controller) eller liknande i kämnätet.

Det finns vanligtvis ett tredje sätt att reglera uteffekten från radioenhetema och bas- stationerna, och det är den öppna . Den öppna effektreglerkretsen har en långsam- mare uppdatering av radioenhetsuteffekten än de inre och yttre effektreglerkretsarna (slutna kretseffektregulatorer (closed loop power controls)). Radioenheter reglerade av den öppna kretsen och radioenheter reglerade av den slutna kretsen uppför sig på ett liknande sätt.

Radioenhetema använder olika sorters tjänster S, exempelvis röst-, data- och real- tidstj änster som video. Dessa tjänster har olika SlRMål beroende på kvalitetsmålet och tjänstebithastigheten för varje typ av tjänst S. 10 15 20 25 5 1 6- 9 7 7, 11 Den totala stömingen som basstationen upplever skulle kunna delas upp i intracell- störning, intercellstöming, störning från radioenheter i lågeffektsmättning, termiskt brus från antennanslutningsdonet och andra störningar.

Intracellstömingen är ett resultat av överföringen från/till radioenheter inom cellen.

En första del av intracellstömingen inom cellen är stömingen orsakad av radioen- heter, vilka inte befinner sig i lågeffektsmättning. Dessa radioenheter kan använda en eller flera tjänster S. Om ett första antal radioenheter NI använder en första sorts tjänst S, med ett SlRMål SIRT] och ett andra antal radioenheter N; använder en andra tjänst S2 med ett SIRMå; SIRTZ, kan den första delen av intracellstömingen inom cel- len uttryckas som: I] = I*(N1*SlRT1+ N2*SIRT2) (ekvation 1) Detta innebär att om antalet radioenheter inom cellen är Z, kan den upptagna stör- ningen inom cellen 11 skrivas som: (ekvation 2) där SIRTfSIRMåI (C/I) for radiolänknummer n, från radioenhetnummer n.

En andra del av intracellstörningen inom cellen är stömingen orsakad av radioenhe- ter i lågeffektsmättning. Som ovan konstaterats, kan dessa radioenheter orsaka mycket intracellstöming, eftersom de befinner sig nära basstationen och har ett hög- re SIR än SlRMål. Den upptagna stömingen vid basstationen från radioenheter, vilka befinner sig i lågeffektsmättning, uttrycks som IPL. 10 15 20 25 516 977 12 Intercellstöming är den störning en specifik cell känner av från andra (mestadels an- gränsande) celler. Intercellstörningen beror av radionätplaneringsparametrar, som cellavstånd (parameter a), antalet angränsande celler (parameter b) radionätsomgiv- ning (parameter c), trafikbelastning i angränsande celler (parameter d), o s v. Detta innebär att intercellstömingen skulle kunna skrivas som en funktion I(a, b, c, d, Detta tenniska bruset vid antennanslutningen är också en stömingskälla. Detta ut- trycks som Ibunfl.

Den sista delen av den totala störningen är stömingen genererad av andra system och/eller utrustningar, exempelvis hushållsutrustningar. Denna störning kan uttryck- as som IM.

Den totala upptagna stömingen I hos basstationsmottagaren kan då skrivas som: Z I = I* 2 SIRTJ, + Ka, b, C, d, ----) + IPL + 1111514' Ibunef n=1 (ekvation 3) Där SIR=C / I Detta illustrerar att stömingen I, uppmätt av en basstation, är lika med trafikbelast- ningen inom cellen plus ett antal ytterligare störningsfaktorer, som I(a,. B, c, d.. ..), IPL, Idist Ûch Ibuller- Enligt föreliggande uppfinning är trafikbelastningen inom cell 201 approximativt lika med stömingen orsakad av de snabbeffektsreglerade radioenhetema 203-206, d v s alla använda radioenheter inom cell 201 förutom de i lågeffektsmättning (207 och 208). Trots att radioenhetema i lågeffektsmättning bidrar till radiotrafiken inom cellen, påverkar inte deras uteslutning noggrannheten hos trafikbelastningsuppskatt- ningen i någon större utsträckning. Detta p g a att de är så få i jämförelse med det 10 15 20 25 30 516 977 13 antal radioenheter (radioenheter som inte befinner sig i lågeffektsmättning) inom cellen. Faktum är att uteslutningen av radioenheter i lågeffektsmättning ökar nog- grannheten hos trafikbelastningsuppskattningen jämfört med kända förfaranden, ef- tersom de genererar mycket mer störning än motsvarande radioenheter, vilka inte befinner sig i lågeffektsmättning. Den delen av stömingen inom cellen, vilken här- rör från radioenheterna i lågeffektsmättning, står inte i proportion till deras del av trafikbelastningen, vilket gäller för de andra radioenhetema inom cellen.

Figur 3 illustrerar ett flödesschema av en första utförandeform av ett förfarande en- ligt föreliggande uppfinning. Hänvisningar till figur 2 kommer också att göras i texten nedan.

Enligt ett steg 301 i figur 3 uppmäter basstationen 202 inom cell 201 en första stör- ningsnivå I (se ekvation 3) inom cell 201.

Enligt ett steg 302 sänder basstationen en söksignal till alla radioenheter 203-208 inom cellen via en första kanal, exempelvis en sökningsreglerkanal (PCCH-Paging Control Channel). Sökningssignalen kan innehålla information rörande en andra ra- diokanal, exempelvis vidareanropningskanal (FACH-Forward Acess Channel) (vil- ken är en vanlig transportkanal i WCDMA), att radioenhetema skall lyssna efter vi- dare information. sökningskanalen i detta steget är ett första exempel på gemensam signalering.

Enligt ett steg 303 börjar radioenheterna 203 -208 att lystna på den andra radiokana- len.

Enligt steg 304 sänder basstationen 202 ett avstängningsmeddelande till radioenhe- ter via den andra kanalen. Meddelandet innehåller information rörande i vilken tidslucka radioenhetema skall stänga av sina sändare (en transmission i ett WCDMA-system delas in i ramar, vilka inkluderar 15 tidsluckor). Denna tidslucka 10 15 20 25 30 516 977 14 motsvarar en bestämd tidsperiod, vilken är tillräcklig för uppmätningen i steg 309 att utföras. Varaktigheten hos denna bestämda tidsperiod beror på prestanda och ut- förandeformen av kommunikationssystemet. Detta innebär att den bestämda tidspe- rioden kan ökas till åtminstone två eller fler tidsluckor eller minskas till att vara en- dast under en del av en tidslucka i vissa radiokommunikationssystem (d v s avstäng- ningsmeddelandet kommer att innehålla information rörande en del av en tidslucka eller två eller flera tidsluckor, under vilka radioenhetema skall stänga av sina sända- TC.

Enligt ett steg 305 upptar radioenhetema avstängningsmeddelandet från basstatio- nen och ställer sina tidgivare i enlighet med avstängningsmeddelandet. Dessa tidgi- vare (eller räknare) är inrättade i radioenhetema och används för att hålla reda på avstängningstiden (eller tidsluckoma) efter det att de har tagit emot avstängnings- meddelandet.

Enligt ett steg 306 börjar tidgivama i radioenhetema att räkna ned.

Enligt ett steg 307 fastställer varje radioenhet 203-208 om den befinner sig i lågef- fektsmättning då avstängningstiden är nära förestående. Dessa radioenheter i lågef- fektsmättning, exempelvis radioenhet 207 och 208, bortser ifrån avstängningsmed- delandet (d v s de hoppar över nästa steg 308).

Enligt steg 308 stänger radioenheterna, vilka inte befinner sig i lågeffektsmättning, av sina sändare under tidsluckan (eller luckorna) som indikerades i avstängnings- meddelandet, upptaget i enlighet med steg 304. Dessa radioenheter är ett utvalt antal radioenheter inom cellen.

Enligt steg 309 uppmäter basstationen 202 en andra upptagen stömingsnivä Ikon (Ik°,,=I(a, b, c, d, ...) +IPL+IdiS,+IbUUC,) under sändaravstängningen i steg 308. Den andra upptagna störningsnivån omfattar den andra delen av intracellstömíngen IPL, 10 15 20 25 30 516 977 15 eftersom radioenheter i lågeffektsmättning, exempelvis 207 och 208, inte är av- stänga under denna uppmätning.

Enligt ett steg 310 uppskattas trafikbelastningen inom cell 201 i basstationen genom att beräkna skillnaden mellan den första stömingsnivån I, uppmätt i steg 301, och den andra stömingsnivån IKORR, uppmätt i steg 309 (d v s traflkbelastningen = I - Ikon). Trafikbelastningsuppskattningen kan alternativt utföras i en stymod (exempel- vis i en Radionätsregulator, RNC-Radio Network Controller), vilket innebär att bas- stationen vidarebefordrar de uppmätta resultaten i steg 301 och 309 till stymoden.

Vilka uppmätningsfel som helst undertrycks, då både de första och de andra stör- ningsnivåema är uppmätta av samma basstation (och samma detektor-/uppmätnings- enhet hos basstationen) och då den uppskattade trafikbelastningen beräknas från dif- ferensen mellan dessa två nivåer.

Ordningen i vilken dessa steg utförs kan ändras, exempelvis kan uppmätningen av den andra störningsnivån i steg 309 utföras innan uppmätningen av den första stör- ningsnivån i steg 301, vilket innebär att steg 302-309 utförs före steg 301.

I en andra (ej illustrerad) utförandeform av ett förfarande enligt föreliggande upp- finning används ett andra exempel på gemensam signalering. En flerdestinationsut- sändningskanal, exempelvis en Flerdestinationsutsändningsreglerkanal (BCCH- Broadcast Control Channel), används istället för söksignalen, varmed steg 302-303 enligt figur 3 utelämnas och basstationen sänder avstängningsmeddelandet till ra- dioenhetema via BCCH-kanalen i steg 304. De andra stegen i den andra utförande- formen liknar de motsvarande stegen i den första utförandeformen enligt figur 3.

I en tredje (ej illustrerad) utförandeforrn av ett förfarande enligt föreliggande upp- finning ersätts den gemensamma signaleringen av allokerad signalering (dedicated signalling). Steg 302-303 enligt figur 3 utesluts och basstationen sänder avstäng- ningsmeddelandet till alla radioenheter i cellen via en allokerad kanal i steg 304. De 10 15 20 25 516 977 16 andra stegen i den tredje utförandeformen liknar de motsvarande stegen i den första utförandeformen enligt figur 3. Ett exempel på en allokerad signal är den Allokera- de Reglerkanalen (DCCH-Dedicated Control Channel).

Ett exempel på var allokerad signalering kan användas i WCDMA är tillsammans med komprimerad mod. Komprimerad mod kan användas för att skapa de bestämda avstängningsperiodema för uppmätningen i steg 309. Komprimerad mod specifice- ras av 3GPP (TS.25.215) och är avsedd för användning i hård-hand-off, exempelvis överföring till en bärare med en annan frekvens (i ett annat system eller inom sam- ma system).

Det är också möjligt, i föreliggande uppfinning, att använda en specifik kanal för sändningar av avstängningsmeddelandena mellan basstationer och radioenheter.

Figur 4 illustrerar ett flödesschema av en fjärde utförandeform av ett förfarande en- ligt föreliggande uppfinning, där alla radioenheter, förutom de i lågeffektsmättning, upptar avstängningsmeddelandet utsänt från basstationen.

Enligt steg 401 i figur 4 uppmäter basstationen 202 inom cell 201 en första stör- ningsnivå I (se ekvation 3) inom cell 201.

Enligt ett steg 402 fastställer basstationen vilka radioenheter som befinner sig i lå- geffektsmätning genom att kontrollera i ett minne, i vilket infonnation rörande ra- dioenheter, som är avkända att befinna sig i lågeffektsmättning, finns lagrad. Bas- stationen avkänner fortgående alla försummade orders för att minska uteffekten, som är sända till olika radioenheter. Om exempelvis 10 konsekutiva orders att mins- ka uteffekten har försummats av en radioenhet, fastställs det att den befinner sig i lågeffektsmättning. 10 15 20 25 5 1 6 9 7 7 - l 7 Enligt ett steg 403 sänder basstationen avstängningsmeddelandet via allokerade reglerkanaler till radioenheterna, vilka skall stänga av sina sändare, d v s alla radio- enheter förutom de i lågeffektsmättning.

Steg 404-405 är likadana som steg 305-306 och steg 406-408 är likadana som steg 308-310 i den först utförandeformen enligt figur 3 och kommer för enkelhetens skull inte att beskrivas igen.

Figur 5 illustrerar ett flödesschema av en femte utförandeforin av ett förfarande en- ligt föreliggande uppfinning, enligt vilket radioenheter, vilka använder en specifik tjänst S men inte befinner sig i lågeffektsmättning, stängs av under den andra stör- ningsmätningen. Detta innebär att det är möjligt att uppskatta trafikbelastningen för en eller flera mer specificerade tjänster inom cellen.

Enligt ett steg 501 i figur 5 uppmäter basstationen 202 inom cell 201 en forsta stör- ningsnivå I (se ekvation 3, sid. 13) inom cell 201.

Enligt ett steg 502 sänder basstationen avstängningsmeddelandet till radioenheter via en allokerad kanal, exempelvis en DCCH. Avstängningsmeddelandet innehåller information rörande inom vilken tidlucka (eller -luckor) radioenheterna skall stänga av deras sändare och information rörande vilken tjänst eller tjänster som skall stäng- as av, exempelvis alla rösttjänster. Avstängningsmeddelandet kan också sändas me- delst gemensam signalering enligt den forsta och andra utforandeformen.

Enligt ett steg 503 upptar radioenhetema avstängningsmeddelanden från basstatio- nen och ställer sina tidgivare i enlighet avstängningsmeddelandet.

Enligt ett steg 504 börjar tidgivama i radioenhetema att räkna ned. 10 15 20 25 30 516 977 18 Enligt ett steg 505 fastställer varje radioenhet 203-208 om den befinner sig i lågef- fektsmättning. Dessa radioenhetema i lågeffektsmättning, exempelvis radioenhet 207 och 208, bortser från avstängningsmeddelandet (d v s de hoppar över de följan- de två stegen 506-507).

Enligt ett steg 506 fastställer varje radioenhet vilket slags tjänst den använder. De radioenheter, vilka inte använder tjänsten eller tjänsterna enligt avstängningsmed- delandet upptaget i steg 502, bortser från avstängningsmeddelandet (d v s de hoppar över nästa steg 507).

Enligt ett steg 507 stänger radioenhetema, vilka använder tjänsten eller tjänstema enligt avstängningsmeddelandet upptaget i steg 502 och inte befinner sig i lågef- fektsmättning under tidsluckan (eller -luckorna), som indikerades i avstängnings- meddelandet upptaget i enlighet med steg 503, av sina sändare under den tidslucka (eller -luckoma) som indikerades i avstängningsmeddelandet upptaget i enlighet med steg 503. Dessa radioenheter, vilka är ett utvalt antal radioenheter inom cellen.

De sista stegen 508-509 i figur 5 är likadana som stegen 309-310 enligt figur 3 och kommer för enkelhetens skull inte att beskrivas igen.

Figur 6 illustrerar ett flödesschema av en sjätte utförandeforrn av ett förfarande en- ligt föreliggande uppfinning, där en kompensering av utbredningsförseningen mel- lan radioenhetema och basstationen utförs. Referenser till figuren 2 kommer också att göras i texten nedan.

De första stegen 601-603 i figur 6 är likadana som stegen 301-303 enligt figur 3 och kommer för enkelhetens skull inte att beskrivas igen.

Enligt ett steg 604 fastställer basstationen 202 en upplänkskorrektionsfaktor Ati för varje radioenhet inom cellen (upplänkstidskorrektionsfaktorema At kan också fast- 10 15 20 25 30 51-6 977 19 ställas i en styrnod, exempelvis en Radionätsregulator (Radio Network Controller), som står i förbindelse med basstationen).

Enligt ett steg 605 sänder basstationen 202 avstängningsmeddelandet till radioen- heterna. Denna transmission kan utföras medelst en av de två gemensamma signale- ringsexemplen enligt den första och andra utförandefonnen eller med allokerad sig- nalering enligt den tredje utförandeformen. Meddelandet innehåller information rö- rande i vilken tidslucka (eller -luckor) på upplänken radioenhetema skall stänga av sina sändare och korrektionsfaktorema Ati, fastställda i steg 604.

Enligt ett steg 606 upptar radioenhetema avstängningsmeddelandet från basstatio- nen 202, ställer deras tidgivare i enlighet med avstängningsmeddelandet och kor- rektionsfaktorema Ati.

Steg 607-611 är de samma som stegen 306-310 i den första utförandefonnen enligt figur 3 och kommer for enkelhetens skull inte att beskrivas här igen.

De (upplänks-) korrektionsfaktorema Ati är tidkompensationsfaktorer, vilka används för att kompensera för de olika utbredningsforseningama mellan radioenhetema och basstationen. Detta underlättar för en mer synkroniserad avstängning fór alla radio- enheter inom cellen. Varje radioenhet kommer att erhålla en specifik korrektions- faktor, vilken bestäms i steg 604 i den sjätte utfórandeforrnen. Radioenheterna stänger av sin respektive sändare At,- innan den givna tidsluckan (-luckoma) och bas- stationen kommer att uppleva det som att de stängs av samtidigt.

Det finns flera sätt att använda en Ati-korrektionsfaktor. Ett sätt är att helt enkelt stänga av sändaren vid tidsögonblicket kompenserat av Ati-korrektionsfaktorn. Ett annat sätt är att stänga av sändaren kompenserad med Ati-korrektionsfaktom och att göra en ytterligare ramtidsframflyttning av den mobila upplänken i fas för att säker- ställa en symbolsynkroniserad mottagen avstängning vid basstationsmottagaren. 10 15 20 25 516 977 20 Ett sätt att bestämma korrektionsfaktorema är att bestämma avståndet Ad mellan ra- dioenheten och basstationen. Korrektionsfaktorema beräknas sedan som At,=(2*Ad¿)/v, där v är radiosignalens hastighet och Ad, avståndet mellan basstatio- nen och radioenhetsnummer i.

Ett sätt att bestämma avståndet Ad mellan en radioenhet och en basstation är att an- vända ett positioneringssystern för att bestämma radioenhetens position. Basstatio- nen position är känd, varmed avståndet Ad bestäms från dessa två positioner. Det finns ett antal välkända positioneringssystem, vilka kan användas, exempelvis det Globala Positioneringssystemet (GPS-Global Positioning System).

Ett annat sätt att bestämma avståndet Ad är att använda mottagarförseningssprid- ningen i basstationsmottagaren.

P g a flervägsutbredning kommer den utsända signalen från en radioenhet att upptas som ett antal inbördes försenade kopior i basstationsmottagaren. Alla kopior av sig- nalen mottages och kombineras till en mottagningssignal i basstationsmottagaren.

Eftersom radioenheten är synkroniserad med basstationen i nedlänken ger positio- nen för den upptagna samlingen av flervägssignaler radioenhetens relativa position.

En radioenhet, som rör sig mot cellkanten, har en flervägssamling (multipath clus- ter), vilken rör sig relativt i tiden. Den första upptagna vägen kan anses ta den kor- taste sträckan från radioenheten till basstationen. Den relativa positionen för denna väg, j ämförd med förseningen för den första mottagarvägen för en radioenhet vid cellens centrum ger det kortast möjliga avståndet d, mellan radioenheten och bas- stationen. Detta innebär att avståndet Ad kan uppskattas att vara lika med avståndet dx. a v-.pøo o 10 15 20 25 30 516 977 21 Om samordningen av radioenhetssändare till -mottagare tillåts variera, exempelvis som specificerat av 3GPP i TS 25.214 för WCDMA, skulle radioenheten eller styr- noden (exempelvis RNC:n) kunna justera korrektionsfaktom Ati med tidsskillnaden.

Andra sätt att bestämma At; är att använda en rundtrippsförseningsmätning eller en rundtrippstidsmätning (RTT-Round Trip Time) (definierad i 3GPP-specifikationen TS 25.215).

Basstationen eller stymoden kan alternativt bestämma (välja) den specifika tidsluck- an (-luckorna) eller del av en tidslucka (inom vilken sändama i radioenheterna ska stängas av) på ett sådant sätt att denna tidskompensationen görs ”automatiskt” då sändama är avstängda under den givna tidsluckan (-luckoma), d v s tidskompensa- tionen görs i radio- eller stymoden genom tidframflyttningsskift av nedlänken. Detta innebär att inga korrektionsfaktorer Ati behöver överföras till radioenhetema.

Observera att radioenhetema i de angränsande cellerna företrädesvis inte borde stängas av samtidigt som radioenhetema inom cellen där den andra störningsmät- ningen, exempelvis steg 309, skall uppmätas i syfte att få den bästa möjliga upp- skattningen av trafikbelastningen. En reglerenhet i systemet kan exempelvis tillhan- dahålla en planerings- eller styrfunktion, vilken förhindrar att omgivande basstatio- ner sänder sina avstängningsmeddelanden samtidigt.

I de ovan nämnda utförandeformerna är inte radioenhetema i lågeffektsmättning an- sedda att utgöra en trafikbelastning, för att undvika det fel, vilket orsakas av deras oproportionerligt stora störning, och därmed förbättra noggrannheten hos trafikbe- lastningsuppskattningen.

I en sjunde (ej illustrerad) utförandefonn av ett förfarande enligt föreliggande upp- finning används en trafikbelastningskompensationsfaktor ARU för att inkludera även de små trafikbelastningar, vilka härrör från dessa få lågeffektsmättade radioen- 10 15 20 25 30 516 977 22 heterna, vilka är försummade i de ovan nämnda utförandeformema. SlRMål för dessa lågeffektmättade radioenheterna är kända för basstationen. Varje radioenhet som be- stämmer/känner av att de befinner sig i lågeffektsmättning (exempelvis enligt steg 307) sänder en lågeffektsmättningsavkänningssignal till basstationen, vilken därmed alltid vet hur många hur många radioenheter i lågeffektsmättning som finns inom cellen (nLpS). Basstationen kan altemativt bestämma antalet radioenheter i lågef- fektsmättning nLpS enligt steg 402 i den fjärde utförandefonnen. Kompensations- faktom för radioenhetstrafikbelastningen ARE uppskattas sedan i basstationen som: nLpS*SIRMå1. Basstationen (eller RNC) uppskattar trafikbelastningen enligt steg 310 och lägger till kompensationsfaktorn för radioenhetstrafikbelastningen ARE till be- räkningen av trafikbelastningen, d v s trafikbelastningen uppskattas som: HARE- Ikorr- Avstängningsmeddelandet hos den föreliggande uppfinningen kan altemativt inne- hålla en specifik avstängningsparameter istället för den givna tidsluckan (-luckoma).

Avstängningsparametern används då av den respektive radioenheten för att välja en avstängningsprofil från en tabell eller en lista, vilken är lagrad i radioenheten. Av- stängningsprofilen indikerar inom/under vilken tidslucka (-luckor) upplänkskanaler- na från sändaren i det valda antalet radioenheter skall stängas av.

Om en lågeffektsmättning i uppskattningen av trafikbelastningen är accepterad kan steg 307 och 308 enligt den första utförandefonnen (och de motsvarande stegen i de andra utförandeformema) uteslutas, varmed stömingen från radioenhetema i lågef- fektsmättning utesluts i den andra störningsmätningen i steg 309.

Figur 7 illustrerar ett schematiskt blockdiagram av en del av ett cellulärt radiokom- munikationssystem för möjliggörande av förfarandet enligt föreliggande uppfinning.

Systemet 700 omfattar en radioenhet 701, en basstation 702 och en stymod 703 (ex- empelvis en Basstationsregulator (Base Station Controller), en Radionätsregulator (Radio Network Controller) eller en vägvälj are för Intemetaccess) i förbindelse med 10 15 20 25 30 51 6 9 77 23 basstationen 702. Stymoden 703 kan exempelvis kopplas till en omkopplingsnod, en mellannätlinje eller ett extemt kommunikationssystem (ej illustrerat). Radioenheten 701 och basstationen 702 omfattar kända kretsar och funktioner för kända operatio- ner samt några ytterligare enheter för att utföra föreliggande uppfinning. Dessa en- heter kan utföra varje förfaringssteg medelst hårdvarukomponenter, en dator eller processor programmerad med lämplig mjukvara eller av en kombination av hårdvara och mjukvara.

Radioenheten 701 omfattar åtminstone en tidgivarenhet 704, en lågeffektsmätt- ningskontrollenhet 705, en sändaravstängningsenhet 706, en sändare 708, en effekt- reglerenhet 709, en mottagare 710 och (om den femte utförandefonnen av förfaran- det skall användas) en kontrolltjänstenhet 707.

Tidgivarenheten 704 lagrar avstängningstiden och börjar att räkna ned, exempelvis enligt stegen 305-306. I den sjätte utförandefonnen lägger denna enhet dessutom till tidskompensationsfaktorn (i steg 606), mottagen från basstationen innan nedräk- ningen börjar. Lågeffektsmättningskontrollenheten 705, vilken är kopplad till ef- fektreglerenheten 709, avgör ifall radioenheten befinner sig i lågeffektsmättning en- ligt steg 307. Lågeffektsmättningskontrollenheten omfattar en detektor, vilken kän- ner av den föreliggande uteffektnivån. Lägeffektsmättningskontrollenheten 705 jämför den avkända föreliggande uteffektnivån med minimiuteffektnivån. Sändarav- stängningsenheten 706, vilken står i förbindelse med effektreglerenheten 709, tidgi- varenheten 704, sändaren 708 och/eller mottagaren 710 är inrättade att stänga av sändaren 708, som i steg 308, då tidgivarenheten 704 har nåt tidpunkten för av- stängning, d v s den rätta tidsluckan (-luckoma).

Kontrolltjänstenheten 707, vilken är kopplad till sändaravstängningsenheten 706, sändaren 708 och/eller mottagaren 710 används i den femte utförandefonnen av för- farandet, där tjänsten eller tjänsterna radioenheten använder sig av bestäms, exem- pelvis genom att kontrollera kanalerna, vilka används i upplänken. 10 15 20 25 516 977 24 Basstationen 702 omfattar åtminstone en avstängningsbeslutsenhet 711, en stör- ningsmätningsenhet 712, en trafikbelastningsuppskattningsenhet 713, en mottagare 715 och (om den fjärde utförandeforrnen skall användas) en lågeffektsmättnings- kontrollenhet 714.

Avstängningsbeslutsenheten 711 avgör när avstängningsmeddelandet skall sändas, d v s när basstationen vill uppmäta stömingen, exempelvis enligt steg 309. Stör- ningsmätningsenheten 712, vilken är ansluten till mottagaren 715, utför stömings- mätningarna enligt steg 301 och 309. Trafikbelastningsuppskattningsenheten 713 utför uppskattningen, exempelvis enligt steg 310, och omfattar en kalkylatorenhet (ej illustrerad) för att beräkna I - Ikon och I + ARU - Ikon. Om den fjärde utförande- formen skall möjliggöras, omfattar basstationen också en lågeffektsmättningskon- trollenhet 714, vilken avgör om radioenheter befinner sig i lågeffektsmätning genom att fortlöpande känna av all försummade orders att minska uteffekten, vilka har ut- sänts till radioenheterna. Om exempelvis 10 på varandra följ ande orders att minska uteffekten har försummats av en radioenhet (d v s SIR:en från radioenheten är fort- farande högre än SIRW) anses den befinna sig i lågeffektsmättning.

Beslutet att stänga av radioenheterna i varje cell kan alternativt tas i stymoden 703, istället för av basstationen 702. Detta innebär att avstängningsbeslutsenheten 711 är inrättad i stymoden 703 (ej illustrerad). Trafikbelastningsuppskattningsenheten 713 kan också, som ett alternativ, vara inrättad i stymoden 703 (ej illustrerad). Detta in- nebär att beräkningen av I - Ikon eller I + ARU - Ikon utförs i stymoden. Beslutet att stänga av radioenhetema i varje cell kan också vara en integrerad del av det vanliga systemuppträdandet, d v s inkorporerat i systemet, på ett sådant sätt, att det finns vissa förutbestämda tidsluckor per cell, vilka alltid används för störningsmätningar- na enligt föreliggande uppfinning. 515 977 25 Uppfinningsförfarandena kan helt eller delvis implementeras som mjukvara i ett cellulärt radiokømmunikationssystem, exempelvis i radioenheter, basstationer, radi- onätsregulatorer etc.

Claims (28)

10 15 20 25 30 _516 977 26 PATENTKRAV

1. Förfarande för att uppskatta trañkbelastningen i en specifik region (101-104, 201) av ett radiokommunikationssystem, där åtminstone en radionod (105-108, 202) är inrättad för att kommunicera med radioenheter (109-114, 203- 208) i den specifika regionen, där förfarandet omfattar följande steg: att uppmäta en första stömingsnivå (301 ,401,501,601) i den specifika regionen vid den åtminstone ena radionoden; kännetecknat av att förfarandet vidare omfattar följande steg: att stänga av (302-308, 402-406, 502-507, 602-609) sändama i ett utvalt antal av radioenhetema i regionen under en bestämd tidperiod; att uppmäta en andra stömingsnivå (3 09, 407, 508, 610) i den specifika regionen vid den åtminstone ena radionoden under den bestämda tidsperioden; och att uppskatta trafikbelastningen (310, 408, 509, 611) från den första och andra stömingsnivån.

2. Förfarande enligt krav 1, där steget att stänga av sändama i ett utvalt antal radioenheter omfattar följande steg: att överföra ett avstängningsmeddelande (302-3 04, 602-605) från den åtminstone ena radionoden till radioenhetema i den specifika regionen; att fastställa i radioenhetema (307, 608) om de befinner sig i lågef- fektsmättiiing, och att stänga av sändama (308, 609) i alla radioenheter i den specifika re- gionen, förutom i de radioenheter, för vilka det är fastställt att de befinner sig i lå- geffektsmättning.

3. Förfarande enligt krav 1, där steget att stänga av sändama i ett utvalt antal radioenheter omfattar följ ande steg: 10 15 20 25 51 6 97 7 27 att överföra ett avstängningsmeddelande (502) från den åtminstone ena radionoden till radioenheterna i den specifika regionen, varvid avstängningsmedde- landena innehåller information rörande åtminstone en specifik tjänst, som borde stängas av; att fastställa i radioenhetema (505) om de befinner sig i lågeffektsmätt- ning; att fastställa i radioenhetema (506) vilken slags tjänst radioenhetema använder; och att stänga av sändarna (507) i alla radioenheter, vilka använder den åtminstone ena specifika tjänsten i den specifika regionen, förutom i de radioenhe- ter, för vilka det är bestämt att de befinner sig i lågeffektsmättning.

4. Förfarande enligt krav 2 eller 3, där steget att utsända ett avstäng- ningsmeddelande från den åtminstone ena radionoden till radioenheterna i den spe- cifika regionen omfattar följ ande steg: att överföra ett gemensamt meddelande (302, 602) från den åtminstone ena radionoden till radioenheterna via en gemensam kanal, där det gemensamma meddelandet innehåller avstängningsmeddelandet.

5. Förfarande enligt krav 4, där det gemensamma meddelandet är ett fler- destinationsutsändningsmeddelande och där den gemensamma kanalen är en fler- destinationsutsändningskanal_

6. Förfarande enligt krav 2 eller 3, där steget att utsända ett avstäng- ningsmeddelande från den åtminstone ena radionoden till radioenhetema i den spe- cifika regionen omfattar följande steg: att överföra en söksignal (302, 602) från den åtminstone ena radionoden till radioenheterna via en första kanal, där söksignalen innehåller information, vilken instruerar radioenheterna att temporärt byta till en andra kanal; och 10 15 20 25 30 516 977 28 att överföra avstängningsmeddelandet (304, 605) via den andra kanalen till radioenhetema.

7. Förfarande enligt krav 2 eller 3, där steget att utsända ett avstäng- ningsmeddelande från den åtminstone ena radionoden till radioenhetema i den spe- cifika regionen omfattar följande steg: att sända ut avstängningsmeddelandet (502) från den åtminstone ena radionoden till radioenhetema via allokerade kanaler.

8. Förfarande enligt krav 1, där steget att stänga av sändama i ett utvalt antal radioenheter omfattar följande steg: att fastställa i den åtminstone ena radionoden (402) om några radioen- heter i den specifika regionen befinner sig i lågeffektsmättning; att överföra ett avstångningsmeddelande (403) via allokerade kanaler från den åtminstone ena radionoden till radioenheternai den specifika regionen, för- utom till de radioenheter, för vilka det är fastställt att de befinner sig i lågeffekts- mättning; och att stänga av sändaren (406) i de av radioenhetema i den specifika regi- onen, vilka tog emot avstängningsmeddelandet.

9. Förfarande enligt något av kraven 2-8, där avstängningsmeddelandet innehåller information rörande den bestämda tidsperioden, inom vilken upplänkska- nalen från sändaren i det utvalda antalet radioenheter borde stängas av.

10. Förfarande enligt krav 9, där den bestämda tidsperioden är specificerad som åtminstone en tidslucka.

11. 1 1. Förfarande enligt krav 9, där den bestämda tidsperioden är specificerad som en specifik del av en tidslucka. 10 15 20 25 516: 977 29

12. Förfarande enligt något av kraven 9-11, där avstängningsmeddelandet innehåller en korrektionsfaktor för varje radioenhet, vilket gör det möjligt för det utvalda antalet radioenheter att synkronisera sändaravstängningen med avseende på den åtminstone ena radionoden, där korrektionsfaktorerna används for att kompen- sera för utbredningsforseningarna mellan radioenheterna och den åtminstone ena ra- dionoden.

13. Förfarande enligt krav 12, där korrektionsfaktorn beräknas som två gånger avståndet mellan den åtminstone ena radionoden och den respektive radio- enheten, delat med radiosignalens hastighet, och där avståndet bestäms från posi- tionskoordinater genererade av ett positioneringssystem.

14. Förfarande enligt krav 12, där korrektionsfaktorn beräknas som två gånger avståndet mellan den åtminstone ena radionoden och den respektive radio- enheten, delat med radiosignalens hastighet, och där avståndet bestäms från motta- garfórseningsspridningen i den åtminstone ena radionoden.

15. Förfarande enligt något av kraven 2-8, där avstängningsmeddelandet innehåller en specifik avstängningsparameter och där avstängningsparametern an- vänds av radioenhetema for att välja en lagrad avstängningsprofil i radioenheterna och där avstängningsprofilen indikerar när upplänkskanalerna från sändama i det utvalda antalet radioenheter borde stängas av.

16. Förfarande enligt något av kraven 2-15, där steget att uppskatta trafik- belastningen (310, 408, 509, 611) omfattar följande steg: att fastställa i den åtminstone ena radionoden antalet radioenheter i lå- geffektsmättning; att beräkna en trafikbelastningskompensationsfaktor i den åtminstone ena radionoden genom att multiplicera antalet radioenheter, for vilka det är fastställt 10 15 20 25 30 516 '977 30 att de befinner sig i lågeffektsmättning, med den första störningsnivån och med det SIRMåI, vilket används av radioenhetema i den specifika regionen; och att uppskatta trafikbelastningen från den första störningsnivån, den and- ra stömingsnivån och trafikbelastningskompensationsfaktom genom att beräkna dif- ferensen mellan den första och andra stömingsnivån och sedan addera trafikbelast- ningskompensationsfaktom.

17. Förfarande enligt något av kraven 1-16, där uppskattningen av trafik- belastningen (310, 408, 509, 61 1) utförs i den åtminstone ena radionoden (105-108, 202)

18. Förfarande enligt något av kraven 1-16, där uppskattningen av trafik- belastningen (310, 408, 509, 611) utförs i en stymod (703), vilken står i förbindelse med radionoden.

19. Förfarande enligt något av kraven 1-18, där uppmätningen av en första stömingsnivå (301, 401, 501 , 601) och uppmätningen av en andra stömingsnivå (309, 407, 508, 610) utförs av samma stömingsmätningsenhet (712), inrättad i radi- onoden (703).

20. Förfarande enligt krav 1, där det utvalda antalet radioenheter alla är ak- tiva radioenheter i regionen, varmed alla aktiva radioenhetemas sändare stängs av med ett avstängningsmeddelande, utsänt från den åtminstone en radionod till det ut- valda antalet radioenheter.

21. Radiokommunikationssystem försett med medel for att uppskatta tra- fikbelastningen i en specifik region (101-104, 201) av systemet, där åtminstone en radionod (105-108, 202) är inrättad för att kommunicera med radioenheter (109- 114, 203-208) i den specifika regionen, där systemet omfattar: 10 15 20 25 30 .S16 97? 31 medel för att uppmäta en första störningsnivå (712) i den specifika re- gionen vid den åtminstone ena radionoden; kännetecknad av att systemet vidare omfattar: medel för att stänga av (704, 706, 711) sändama i ett utvalt antal av ra- dioenhetema i regionen under en bestämd tidsperiod; medel för att uppmäta en andra stömingsnivå (712) i den specifika re- gionen vid den åtminstone en radionod under den bestämda tidsperioden; och medel för att uppskatta trafikbelastningen (713) från den första och andra störningsnivån.

22. System enligt krav 21, där systemet omfattar medel för att fastställa (705, 714) om radioenhetema befinner sig i lågeffektsmättning.

23. System enligt krav 22, där medlen, för att fastställa (705) om radioen- hetema befinner sig i lågeffektsmättning, är inrättade i radioenhetema.

24. System enligt krav 22, där medlen, för att fastställa (714) om radioen- heterna befinner sig i lågeffektsmättning, är inrättade i radionoden.

25. System enligt något av kraven 21-24, där radioenhetema i systemet omfattar medel för att tidsbestämma (704) sändaravstängningen.

26. System enligt något av kraven 21-25, där radioenheterna i systemet omfattar medel för att kontrollera tjänsterna de använder (707).

27. System enligt något av kraven 21-26, där den åtminstone ena radiono- den i systemet omfattar medel för att fastställa antalet radioenheter i lâgeffektsmät- ning. 516 977 32

28. System enligt något av kraven 21-27, där medlen för att uppmäta en första stömingsnivå (712) och medlen för att uppmäta en andra stömingsnivå (712) är samma medel och att medlen för att uppskatta trafikbelastningen (713) omfattar kalkyleringsmedel för att beräkna en differens mellan den forsta och andra stör- ningsnivån.