SE516625C2 - Säkerhetspapper/kartong och förfarande för framställning därav - Google Patents

Description

non:- 10 15 20 25 30 sie èzisu' 2 Uppñnningen avser också ett förfarande för fi-amställning av säkerhetspapper/kartong.

Teknikens ståndpunkt Många obestrukna papper uppvisar så kallade vattenmärken, exempelvis i form av tillverkarens företagsnamn eller någon karakteristisk symbol. Vattenmärket fås i regel genom mönstring av en vira i pappersmaskinen, exempelvis den som finns på egoutteurvalsen. Vattenmärket i papperet framträder tydligt om papperet riktas mot en ljuskälla, exempelvis mot ett fönster i ett rum i dagsljus. Nämnda typ av papper är en form av säkerhetspapper.

Det finns olika sätt att märka färdigframställt papper så att något som liknar vattenmärken uppkommer i papperet.

Enligt den internationella (PCT) ansökningen WO 94/07694 påföres papperet en kemikalie så att papperet blir transparent på de ytor där kemikalien tillförts. Påförandet går till så att en lösning av kemikalien ifråga via ett antal valsar överföres till en stämpelanordning applicerad på en vals anbringad i omedelbar närhet till en annan vals och när papperet bringas att passera i nypet mellan dessa båda valsar överföres kemikalielösningen från stämpelanordningen till papperet. Denna kemiska vattenmärkning av papper utföres med fördel i en tryckpress och denna behandling utföres endera just före eller just efter det att själva tryckningen utföres.

Enligt den tyska patentskrifien 3 718 452 präglar man mekaniskt in ett antal märken i papperet och det anges, att papperet på präglingsställena blir transparent. Det går till så, att man förser en vals med ett antal mönstrade upphöjningar. På ett litet avstånd fi°ån upphöjningarna, och med en bredd som täcker upphöjningen, finns på en axel mothåll i motsvarande antal applicerade. Papperet införes i springan mellan upphöjningarna och mothållen och eftersom denna springa i dess smalaste del är lite smalare än tjockleken på papperet så präglas mönstret på upphöjningarna in i papperet.

Behovet av ytbehandlat, i första hand bestruket, papper har de senaste åren ökat stadigt. Om ett baspapper uppvisande vattenmärken i enlighet med det tidigare angivna bestrykes så täckes och döljes vattenmärkena av bestrykningsskiktet och papperet upphör att vara lätt igenkännbart. I den svenska patentskriften 505 397 (9503 958-2) presenteras ett papper som är lätt igenkännbart trots att det är ytbehandlat, exempelvis rzßua 10 15 20 25 30 516 625: 3 bestruket. Det rör sig om ett säkerhetspapper uppbyggt av baspapper försett med ytbehandlingsskikt åtminstonepâ papperets ena sida och det kännetecknas av att skiktets tjocklek lokalt avviker tydligt från skiktets tjocklek hos övrig dominerande pappersyta och den lokala avvikelsen bildar kännetecken hos papperet. Papperet ifråga består av ett baspapper som utefter hela sin yta är likformigt, medan ytbehandlingsskiktet, exempelvis bestrykningsskiktet, uppvisar ytor som har fonnen av kännetecken där skiktets tjocklek endera är större eller mindre (eller båda delarna i skilda positioner) än tjockleken hos skiktet på den övriga pappersytan. Säkerhetspapperets särskilj ningsförrnåga har med ljus och belysning att göra. Kännetecknen i papperet framträder tydligast om papperet placeras ovanpå eller riktas emot en ljuskälla, exempelvis en lampa. I det fall att det lokala skiktets tjocklek är större än tjockleken på skiktet hos den dominerande pappersytan framträder kännetecknen med en mörkare färg än hos papperet i övrigt och i det fall att det lokala skiktets tjocklek är mindre än tjockleken på skiktet hos den dominerande pappersytan framträder kännetecknen med en ljusare färg än hos papperet i övrigt.

Iden europeiska patentansökan 0 687 771 visas ett säkerhetspapper, vilket inkluderar papper med hög ytvikt som också kan ges beteckningen papp och möjligen kartong. Enligt patentansökningen kan ett avancerat, på ytan kännbart, profilmönster på materialet erhållas genom att materialbanan passerar ett nyp mellan en mönstrad vals och en mottryckvals, direkt efier presspartiet i pappersmaskinen. Där har materialbanan sådant fuktinnehåll, att den med lätthet tar upp mönstret, som sedan fixeras mot de varma torkcylindrama i maskinen. Detta mönster blir mer hållbart, skarpare och kan göras mer avancerat, i jämförelse med om mönstret påförts då materialet är färdigtorkat.

Redogörelse lör uppfinningen Tekniskt problem Det finns ett behov av jämförelsevis billigt ytbehandlat säkerhetspapper och jämförelsevis billig ytbehandlad säkerhetskartong, inte minst när exempelvis kartong användes till förpackningar för diverse märkesvaror och vidare finns det ett behov av att vid framställning av dessa produkter minimera och helst utesluta omställningstiden vid övergång från tillverkning av andra produkter till tillverkning av nämnda säkerhets- produkter och vice versa på en pappers/kartongmaskin. svu- . 10 15 20 25 30 516 625? 4 Lösningen Föreliggande uppfinning tillgodoser dessa behov och löser dessa problem och avser dels säkerhetspapper/kartong inkluderande ett eller flera massafiberskikt bildande baspapper/kartong plus ett eller flera med baspapperet/kartongen kongruenta ytbehandlingsskikt åtminstone på dess ena sida, varav minst ett är del av minst en lokal avvikelse i form av kännetecken, kännetecknat(d) därav, att den lokala avvikelsen innefattar lokalt hopkomprimerat material plus lokalt ytbehandlingsskikt med en tjocklek som överstiger motsvarande omkring- och utanförliggande ytbehandlingsskikts tjocklek och dels ett forfarande for framställning av dessa produkter.

Det enda kännetecknet eller vanligen de många kännetecknen har formen av ett företagsnamn och/eller ett företags logotype och/eller ett varumärke och/eller arman speciell symbol. Hur stor del av papperets eller kartongens yta som täckes av de kännetecknande ytoma varieras allt efter behov, men uppgår exempelvis till högst 10% och vanligen till högst 5%.

Baspapperet kan utgöras av vilket som helst sådant papper med tidigare angiven ytvikt. Huvuddelen av papperet utgöres av massafibrer inkluderande sådana, som framställts på mekanisk, kemimekanisk och kemisk väg. Det lignocellulosamaterial som massan framställes av kan vara vilket som helst känt lignocellulosamaterial inkluderande lövved och barrved. Olika massafibrer i blandning utgör en vanlig massafisrnish. Massorna kan vara oblekta, halvblekta och fullblekta, med den sistnämnda massan som den dominerande. Returfibrer kan helt eller delvis utgöra bas i papperet. Även inblandning av syntetiska fibrer kan komma ifråga. Utöver massañbrer innehåller baspapperet en eller flera i sig kända papperskemikalier. Vissa baspapper innehåller ett eller flera fyllmedel.

Det som angives ovan är i huvudsak giltigt också for baskartongen. Även om det finns kartong med endast ett massafiberskikt är det vanligaste, att massafiberskikten är flera, exempelvis tre, fyra eller fem. Vid högkvalitativ kartong använder man i de olika skikten ofia firllblekt kemisk massa, såsom sulfatmassa av såväl lövved som barrved, endera renodlat eller i blandning. Något eller några av mittenskikten består vanligen helt eller delvis av utskottsmassa, d v s sådan massa som exempelvis uppkommer när avkap från kartongbanan slås upp i en uppslagare. Den nyss beskrivna kartongen benämnes, som tidigare angivits, homogen kartong. En annan typ av kartong är falskartong där minst ett av skikten består av fibrer av någon typ av mekanisk massa, medan de övriga skikten är iøøna 10 15 20 25 30 516 ¿2=-.-= 2..f§..f-§.fë::=- -' ' 5 uppbyggd av vanligen fullblekt kemisk massa. I viss typ av kartong användes uteslutande returfibrer i ett eller flera skikt. Det finns ett stort antal kartongtyper och alla dessa kan utgöra del av säkerhetskartongen enligt uppfinningen.

Såväl baspapperet som baskartongen kan på en sida eller båda sidor uppvisa ett ytlimskikt, som stammar fi'ån en kemikalieblandning, vanligen med stärkelse och/eller något syntetiskt lim som huvudingrediens. Även hydrofoberingsmedel kan ingå.

Vad gäller ytbehandlingsskikt (ett eller flera) består det i första hand av bestrykningsskikt. Som utgångsmaterial kan vilken som helst bestrykningssmet användas.

Sådana smetar innehåller vanligen ett stort antal kemikalier, med bindemedel och pigment som de dominerande. Optiskt vitmedel kan ingå i smeten. Ytlim som kompletterats med pigment ingår här i begreppet bestrykningssmet.

Säkerhetsprodukten enligt uppfinningen består i sin enklaste utfomming av ett baspapper eller en baskartong, eventuellt försett med ett ytlimskikt, som genom en präglingsoperation försetts med minst en hopkomprimerad yta i form av ett kännetecken, exempelvis en logotyp, och hela materialet är täckt av ett bestrykningsskikt av en och samma tjocklek förutom över kännetecknet där skikttjockleken är större. Denna skillnad i skikttjocklek förklaras av att den präglade, d v s hopkomprimerade, ytan utgör en nedsänkning i materialet och när materialet sedan i sin helhet påföres en bestrykningssmet enligt vilken som helst känd bestrykningsteknik så stannar mer smet kvar i den nedsänkta ytan eller de nedsänkta ytorna än på materialet i övrigt. Denna skillnad i mängd bestrykningssmet leder, efier det att smeten torkat och bildat ett slutligt skikt, till en lokalt ökad tjocklek hos bestrykningsskiktet.

Om ett sådant papper och en sådan kartong riktas mot en lampa eller mot ett fönster i dagsljus framträder kännetecknet i en mörkare färg än materialet i övrigt. Om man håller ett sådant papper eller en sådan kartong i handen och vinklar detta eller denna i förhållande till en ljuskälla syns en skillnad i glans hos de kännetecknande ytoma i förhållande till papperet eller kartongen i övrigt. Denna glansvariation finns kvar även efier det att tryckfärg påförts materialet.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen skall den ökade tjockleken hos det lokala bestrykningsskiktet icke fullt ut kompensera den reducerade tjocklek hos underliggande material, som orsakats av hopkomprimeringen. Skäl för detta är dels att en svag nedsänkning av materialet vid känneteckensytorna bidrar till att göra dessa :nano 10 15 20 25 30 6 synliga och dels kan ytoma upptäckas via känseln, d v s genom att fingrama föres utefier materialet.

Om det finns speciella skäl för att säkerhetspapperet eller säkerhetskartongen skall vara helt jämn, utan några nedsänkningar i materialet överhuvudtaget, exempelvis för användning till något som fordrar något speciellt tryck på materialet, kan den ökade tjockleken hos det lokala bestrykningsskiktet fiillt ut kompensera den reducerade tjocklek hos underliggande material, som orsakats av hopkomprimeringen.

Ovan beskrivna produkter kan vara försedda med minst ett ytterligare bestrykningsskikt. I det fallet har minst det understa bestrykningsskiktet lokalt ökad tjocklek. Om produkten har exempelvis två bestrykningsskikt är det naturligtvis fullt möjligt att låta båda bestrykningsskikten uppvisa lokalt ökad tjocklek. Det är naturligt att tjockleksskillnaden är större i det undre bestrykningsskiktet än i det övre bestryknings- skiktet.

Bestrykningsskiktets eller bestrykningsskiktens tjocklek i de kännetecknande områdena styrs av flera omständigheter såsom präglingsdjupet i materialet, använd bestrykningsteknik, påford mängd bestrykningssmet för varje skikt, antal skikt o s v.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen utgöres utgångsmaterialet före präglingen och därför också det lokalt hopkomprimerade materialet av baspapper eller baskartong, eventuellt plus ett ytlimskikt, och ett första bestrykningsskikt, vilket material i sin helhet är täckt av ett ytterligare bestrykningsskikt av en och samma tjocklek förutom över kännetecknet där skikttjockleken är större.

I analogi med det tidigare angivna kan det finnas minst två ytterligare bestrykningsskikt, varav minst det understa av de ytterligare bestrykningsskikten har lokalt ökad tjocklek.

Om man ser på exempelvis säkerhetskartongen i genomskärning i ett känneteckensområde och dess närhet är normalfallet, att nedsänkningen i basmaterialet har en huvudsaklig rektangulär form. Avvikelsen från den strikt rektangulära formen utgöres av att Övergångarna mellan de tre sidorna i nedsänkningen icke är skarpa, d v s vinkelräta, utan avrundade i större eller mindre grad. Bottenytan i nedsänkningen är i huvudsak plan och parallell med kartongens nedre begränsningsyta i normalfallet. Dock är det fullt möjligt och till och med tillrådligt att låta nämnda bottenyta luta i förhållande till kartongens nedre begränsningsyta. Bottenytan kan också vara V-formad och den kan 10 15 20 25 30 7 profileras även på andra sätt. Den profilerade bottenytan täckes av minst ett bestrykningsskikt och även detta blir då profilerat i viss utsträckning. På detta sätt är det möjligt att förse kartongen med kännetecken, som till viss del uppfattas som tredimensionella.

Hittills har enbart beskrivits produkter med minst ett bestrykningsskikt på produktens ena sida. Naturligtvis kan även produktens motstående sida vara försedd med minst ett bestrykningsskikt. I det fall att exempelvis säkerhetskartongen enligt uppfinningen användes till förpackningar, d v s för inneslutande av diverse produkter eller varor, räcker det med exempelvis ett konventionellt bestrykningsskikt på insidan av kartongen (och som icke är absolut nödvändigt). I det fall att säkerhetskartongen enligt uppfinningen användes till produkter där kartongens båda sidor exponeras är det både möjligt och lämpligt att förse dess båda sidor med kännetecken av beskrivet slag.

Som tidigare angivits kan optiskt vitmedel ingå i bestrykningsskiktet.

Eftersom detta skikt är tjockare på de kärmetecknande ytorna än på materialet i övrigt är mängden optiska vitmedel på eller i dessa ytor större än för materialet i övrigt. Om materialet placeras ovanpå en UV (ultraviolett)-lampa eller fördelaktigare om man låter en sådan lampa belysa materialet från sidan eller ovanifrån så framträder de kännetecknande ytoma tydligt och med en speciell ljus eller vit lyster. Det optiska vitmedlet kan förutom via bestrykningssmeten tillföras materialet för sig självt (som kommer att beskrivas detaljerat senare) i form av en ytterst tunn film med en ansamling i de nedsänkningar i materialet, som är en del av de kännetecknande områdena.

Det är således huvudsakligen med hjälp av ljus - dagsljus och/eller ljus från en vanlig lampa och/eller ultraviolett ljus - som säkerhetskartongen och säkerhetspapperet enligt uppfinningen blir lätt igenkännbar(t).

Uppfinningen omfattar också ett förfarande för framställning av säkerhetspapper/kartong, varvid en framlöpande pappers/kartongbana efter eventuellt påförande av ytlim kongruent påföres bestrykningssmet i minst ett steg, kärmetecknat därav, att den framlöpande pappers/kartongbanan i vilken som helst position före påförandet av första bestrykningssmeten bringas att passera mellan en präglingsvals och en motvals bildande en präglingsenhet ledande till minst en hopkomprimerad och därigenom nedsänkt lokal yta formande ett kännetecken hos pappers/kartongbanan, vilken nedsänkning minst delvis uppfylles av påförd första bestrykningssmet så att vunna 10 15 20 25 30 516- 62-5 :usa z-a 8 bestrykningsskiktets tjocklek på den lokala ytan är större än tjockleken hos det motsvarande omkring- och utanförliggande forsta bestrykningsskiktet.

Som framgår av det ovan angivna sker präglingen på baspapperet och på baskartongen eller på ytlimmat baspapper och ytlimmad baskartong enligt denna forsta utföringsform av förfarandet enligt uppfinningen.

Vad gäller en kartongmaskin kan präglingsenheten inplaceras just efter presspartiet, eller mellan en förtork och en eventuell limpress, eller mellan en eventuell limpress och en efiertork. Om kartongmaskinen innehåller en glättningsenhet (kalander) kan präglingsenheten inplaceras just före eller just efter kalandem eller eventuellt ingå i och utgöra del av kalandem. Positioner motsvarande de ovan angivna återfinns även på en pappersmaskin.

I vilken som helst position efier det att materialet präglats och därigenom försetts med en eller flera nedsänkningar i materialet kan materialbanan utefter dess hela bredd vätas med en vattenlösning innehållande ett optiskt vitmedel i låg koncentration och/eller någon annan kemikalie i låg koncentration. Vilket som helst känt optiskt vitmedel kan användas. (Detta gäller också vid inblandning av medlet i bestrykningssmeten). Med låg koncentration av optiskt vitmedel menas, att på 100 delar vatten satsas upp till 1 del optiskt vitmedel. Förutom detta medel kan exempelvis polyvinylalkohol i en mängd av upp till 3 delar satsas. Eftersom det är huvudsakligen lättflytande vatten som påföres materialet så sker en betydande ansamling av vattenlösningen i de nedsänkningar, som är del av de kännetecknande områdena och därför erhålles också en betydande ansamling av optiskt vitmedel i dessa områden. Tillförandet av optiskt vitmedel på beskrivet sätt är så pass effektivt, att tillsättande av optiskt vitmedel till en eller flera bestrykningssmetar kan uteslutas i de fall man önskar att säkerhetsproduktens kännetecknande ytor skall vara upptäckbara vid belysning med en UV-lampa. I stället för ett optiskt vitmedel kan ett fargämne användas. Även detta ämne eller denna kemikalie påföres materialet som en vattenlösning i låg koncentration. Den höga färgmängden i säkerhetsproduktens kännetecknande ytor gör, att färgen ifråga upptäckes av en iakttagare vid placering av produkten ovanpå en vanlig glödlampa.

Ett alternativ till det ovan angivna är ett förfarande för framställning av säkerhetspapper/kartong, varvid en framlöpande pappers/kartongbana efier eventuellt påförande av ytlim kongruent påföres en första bestrykningssmet bildande ett första »vara 10 15 20 25 30 516625 bestrykningsskikt efter torkning och därefier kongruent påfores ytterligare bestryknings- smet i minst ett steg, kännetecknat därav, att pappers/kartongbanan med sitt första bestrykningsskikt bringas att passera mellan en präglingsvals och en motvals ledande till minst en hopkomprimering och därigenom nedsänkt lokal yta fonnande ett kärmetecken hos det forsta bestrykningsskiktet och pappers/kartongbanan, vilken nedsänkning minst delvis uppfylles av påförd andra bestrykningssmet så att det andra bestrykningsskiktets tjocklek på den lokala ytan är större än tjockleken hos det motsvarande omkring- och utanförliggande andra bestrykningsskiktet.

I detta fall är präglingsenheten inplacerad etter forsta bestrykningsenheten och även efter det efterföljande torkningssteget i kartongmaskinen eller pappersmaskinen.

Om man ser på en säkerhetskartong framställd enligt ovanstående i genomskäming i ett känneteckensområde och dess närhet i det fall att nedsänkningen i materialet har en huvudsaklig rektangulär form så är åtminstone överdelen på de två lodräta sidorna distinkta, eftersom präglingsdonet lättare tränger rakt igenom ett bestrykningsskikt än ett massafiberskikt eller en del av ett massafiberskikt.

Antalet bestrykningsenheter efter präglingsenheten är icke begränsad till en, utan kan vara två eller flera. Även i detta fall kan materialbanan i någon position efter präglingsenheten vätas med en vattenlösning innehållande ett optiskt vitmedel i låg koncentration och/eller någon annan kemikalie i låg koncentration.

I detta sammanhang liksom i tidigare beskrivna sammanhang kan bestrykningen av materialet ske enligt vilken som helst känd teknik, såsom medelst bladbestrykning, stavbestrykning, luftborstbestrykning och filmpressbestrykning. Olika teknik i olika positioner är fullt möjligt att använda.

Fördelar En av fördelarna med säkerhetspapperet och säkerhetskartongen enligt uppfinningen är att respektive användare av papperet eller kartongen kan få precis det kännetecken i papperet och kartongen som användaren önskar. Att olika märkesvaror och även andra produkter utsättes för ej önskad kopiering är välkänt. Som exempel kan nämnas, att vissa produkter såsom cigaretter, läkemedel och kosmetika tillverkas och bringas i omsättning på marknaden av andra än varumärkesinnehavaren eller av någon som :Iain 10 15 20 25 30 516 625 10 denne upplåtit rättigheterna till. I de flesta fall är det icke möjligt, att vare sig för säljare eller köpare avgöra om det är äkta vara eller icke, eftersom förpackningarna i båda fallen är lika. Om produkterna inneslutes i förpackningar gjorda av säkerhetskartongen enligt uppfinningen blir det betydligt svårare för pirattillverkama att fortsätta sin verksamhet. I beskrivet fall kan glansvariationen mellan de kännetecknande ytoma och övrig dominerande yta på förpackningen utnyttjas genom att den vinklas i förhållande till en ljuskälla, dagsljus och/eller takarmatur på försäljningsstället. De kännetecknande ytoma kan framgå än tydligare om en UV-lampa, fast eller handburen, riktas mot förpackningen, i det fall att kartongen innehåller optiskt vitmedel och då i förhöjd mängd i de kärmetecknande ytoma.

Framställningskostnaden minimeras om köparen och/eller användaren av papperet eller kartongen enligt uppfinningen tillåter att tillverkaren förser produkten med exempelvis en speciell symbol av generellt slag, d v s som användes som igenkänningstecken i många olika sammanhang. I sådant fall räcker det för pappers- och kartongtillverkaren att låta tillverka enbart en präglingsvals (eller enbart ett fåtal präglingsvalsar) som efter installation sitter i maskinen en gång för alla i stort sett. Ännu en fördel är att kännetecknen i papperet och kartongen framtages enbart med hjälp av en präglingsenhet och av de kemikalier som normalt användes vid ytbehandling, i första hand bestrykning av papper, d v s inga extra kemikalier (eventuellt kostsamma och/eller miljöovänliga) behöver tillsâttas.

En stor fördel med förfarandet enligt uppfinningen (och därigenom också till viss del för tillverkningskostnaden för produkten) är, att när man väl installerat en präglingsvals och en motvals, om en sådan inte redan finns i maskinen, så kan man enkelt, utan något drifistopp, såväl påbörja som avsluta tillverkningen av säkerhetsproduktema enligt uppfinningen i förhållande till tillverkning av konventionellt papper och konventionell kartong. Detta sker exempelvis genom att präglingsvalsen lagras svängbar och när man önskar exempelvis avsluta tillverkningen av säkerhetsprodukten enligt uppfinningen så lyfter man upp präglingsvalsen från materialbanan så, att denna går fri och låser präglingsvalsen i ett utgångs- och viloläge.

När det gäller papperet enligt uppfinningen och när kartongen enligt uppfinningen har en plan form och exempelvis ej konverterats till en ask är det lätt att se kännetecknen hos produkten genom att placera den ovanför en vanlig glödlampa eller 1:11; 10 15 20 25 30 516 625 ll genom att rikta produkten mot ett fönster om det är dagsljus. Naturligtvis kan man även använda sig av en UV-lampa och tidigare beskriven vinklingsmetod.

Figurbeskrivning I figur 1 visas ett säkerhetspapper enligt uppfinningen applicerat ovanpå en vanlig glödlampa.

I figur 2 visas schematiskt ett tvärsnitt av säkerhetskartong enligt uppfinningen vid ett kännetecken och dess närmaste omgivning enligt en utföringsform.

I figur 3 visas schematiskt ett tvärsnitt av säkerhetskartong enligt uppfinningen vid ett kännetecken och dess närmaste omgivning enligt en annan utföringsform.

I figur 4 visas schematiskt en del av en kartongmaskin där förfarandet enligt uppfinningen tillämpas.

Bästa utföringsform I det följande beskrives uppfinningen under hänvisning till figurerna och vidare redogöres för ett antal försök med framställning av säkerhetskartong enligt uppfinningen.

I figur 1 visas ett säkerhetspapper 1 enligt uppfinningen av A4-format.

Papperet uppvisar åtta kännetecken 2 i form av en speciell symbol och närmare bestämt ett ankare. Antal kännetecken per A4-papper kan naturligtvis vara både mindre och större än åtta. Säkerhetspapperet 1 är placerat ovanför en vanlig glödlampa 3. Glödlampan 3 kan vara inskruvad i en sockel och i övrigt fri eller då kan glödlampan och sockeln omslutas av en låda med exempelvis en glasskiva applicerad ovanför glödlampan 3. Om säkerhets- papperet 1 placeras på nämnda glasskiva framträder de åtta kännetecknen 2 på visat sätt.

Kontrasten mellan de åtta kännetecknen 2 och pappersytan i övrigt är vanligen icke så stor som framgår av figuren 1. (Exempelvis förändras figuren vad gäller kontrasten vid kopiering av den urspmngligt ritade figuren.) Att det uppstår en kontrast, d v s att kännetecknen 2 framträder i en mörkare ton än pappersytan i övrigt, beror på att den lokala skikttjockleken är större än skiktet i övrigt, d v s hos den dominerande pappersytan.

Nämnda skikt är format av exempelvis en traditionell bestrykningssmet, En sådan smet kan, som tidigare angivits, vara i avsaknad av eller innehålla optiskt vitmedel. Om optiskt 10 15 20 25 30 51-6 625 12 vitmedel ingår i bestrykningssmeten får man också fram en tydlig kontrast mellan kännetecknen och pappersarket i övrigt om ovan beskrivna anordning med en vanlig glödlampa utbytes mot en UV-lampa, en fast eller handburen sådan, medelst vilken pappersarket belyses uppifrån eller fi'ån sidan.

Säkerhetspapperets storlek begränsas naturligtvis icke till ovan beskriven storlek, utan den kan varieras inom vida gränser och storleken bestämmes av kunden, d v s av köparen av säkerhetspapperet.

Det finns en mångfald av användningsområden för beskrivet säkerhets- papper. Detta kan tillsammans med en viss vara stoppas in i den förpackning som omger varan. Papperet kan vara försett med information om varan. Det är föredraget, att själva kännetecknen, d v s en ytterst begränsad yta av papperet, är fritt från täckande information.

Exempel på en vara är CD-skivor. Ett annat exempel är klädesplagg av visst ursprung och viss design. Papperet kan också användas till datamanualer och som utgångsmaterial vid lottillverkning. Olika typer av etiketter, exempelvis för applicering på burkar eller andra förpackningar innehållande visst läkemedel kan med fördel tillverkas av säkerhetspapperet.

Informationsdokument från olika företag, som utskickas till allmänheten eller till riktade målgrupper, och där det är viktigt att klargöra att dokumentet kommer från ett visst företag, kan baseras på säkerhetspapperet ifråga. Säkerhetskartongen enligt uppfinningen kan vara ett altemativ till säkerhetspapperet enligt uppfinningen inom många av ovan beskrivna användningsområden och till detta kommer det vittomfattande förpackningsområdet, exempelvis när kartongen konverteras till askar, såsom sådana innehållande exempelvis läkemedel, cigaretter, parfym, choklad o s v, eller någon annan typ av behållare. Även folders av olika slag och annat publikationsmaterial kan tillverkas av säkerhetskaitong enligt uppfinningen.

Om säkerhetspapperet 1 enligt uppfinningen i figur 1 skulle ersättas med säkerhetskartong enligt uppfinningen tillverkat på liknande sätt som säkerhetspapperet skulle återgivningen bli ungefär densamma.

I figur 2 visas schematiskt och i krafiig förstoring ett tvärsnitt av en säkerhetskartong enligt en första utföringsform av uppfinningen vid ett kännetecken och dess närmaste omgivning.

Om tvärsnittet studeras nedifrån och uppåt finner man följ ande. Det understa skiktet 4 utgöres av ett ytlimskikt. Baskartongen består av fyra massafiberskikt. Ett 10 15 20 25 30 516 62-5 13 bottenskikt 5, två mittenskikt 6 och 7 och ett toppskikt 8. Ovanpå detta finns ärmu ett ytlimskikt 9. Därefter ett första bestrykningsskikt 10 och ovanpå detta ett andra bestrykningsskikt 11. I detta fall har baskartongen med sitt ytlimskikt 9 utsatts för prägling så att en nedsänkning 12 uppkommit. Som framgår är bestrykningsskiktet 10 tjockare i området 12 än på ömse sidor om denna nedsänkning, Även det övre bestrykningsskiktet 11 är något tjockare i området 12 än på ömse sidor om denna nedsänkning.

Den totala tjockleken på bestrykningsskikten i området 12 är betydligt större än tjockleken på bestrykningsskikten utanför och omslutande området 12 och den ökade godstjockleken i beskriven position innebär, att området 12 får en mörkare färg än färgen hos omgivningen om kartongen placeras exempelvis ovanför en vanlig glödlampa i enlighet med det i figur 1 visade.

Trots att bestrykningsskikttjockleken i området 12 är större än omkringliggande bestrykningsskikttjocklek så kvarstår en liten nedsänkning i materialet totalt sett i området 12. Detta förhållande bidrar också till att synliggöra området 12, d v s ett kännetecken av något slag. Vidare kan man genom att föra något eller några av handens fingrar utefter ytan på säkerhetskartongen känna nedsänkningen i materialet.

Säkerhetskartongen enligt figur 2 uppvisar två ytlimskikt 4 och 9. Som tidigare angivits är dessa skikt ej absolut nödvändiga. Vidare uppvisar kartongen fyra massafiberskikt. Antalet sådana skikt kan, som tidigare angivits, varieras och som exempel kan nämnas, att fem massafiberskikt är lika vanligt som fyra sådana skikt.

I figur 3 visas schematiskt och i krafiig förstoring ett tvärsnitt av en säkerhetskartong enligt en andra utföringsform av uppfinningen vid ett kännetecken och dess närmaste omgivning.

Om tvärsnittet studeras nedifrån och uppåt finner man följ ande. Det understa skiktet 13 utgöres av ett ytlimskikt. Därefier följer en i huvudsak intakt baskartong uppvisande ett bottenskikt av massafibrer 14, två mellanskikt 15 och 16 och ett toppskikt 17. Ovanpå detta finns ett ytlimskikt 18. Därefter följer ett första bestrykningsskikt 19, en ytterst tunn film av optiskt vitmedel och polyvinylalkohol 20 och ett andra bestryknings- skikt 21. I detta fall försågs baskartongen 14-17 med ett ytlimskikt 18 och ett första bestrykningsskikt 19 innan kartongen präglades så att en nedsänkning 22 i materialet uppstod. Det material som i första hand hopkomprimerades var det första bestryknings- skiktet 19 och så skedde också med ytlimsskiktet 18. En viss hopkomprimering kan 10 15 20 25 30 516 625 14 eventuellt ha ägt rum i det översta massafiberskiktet 17, men detta finns icke utritat i figuren.

Den ytterst tunna filmen av optiskt vitmedel och polyvinylalkohol 20 är minst dubbelt så tjock i nedsänkningen 22, som bildar ett kännetecken, som på ömse sidor om detta område. Vidare är tjockleken hos det andra bestrykningsskiktet 21 betydligt större vid nedsänkningen, d v s i området 22, än på ömse sidor om detta område. Om det andra bestrykningsskiktet innehåller optiskt vitmedel så kommer den uttalade högre mängden optiskt vitmedel i området 22 än i området omslutande material ge sig till känna vid belysning med UV-lampa som ett ljust eller vitt lysande område, vilket gör att känneteckensytorna mycket lätt urskiljes från kartongytan i övrigt. Även i detta fall finns i det färdiga materialet en nedsänkning i området 22 även om den är knappt synbar.

I figur 4 visas schematiskt den senare halvan av en kartongmaskin. Det som ej visas i figuren är bland annat inloppsdelen och formeringen av de olika massafiberskikten i kartongmaskinen. I figuren börjar det med att den forrnerade kartongbanan 23 föres igenom ett pressparti 24 och över en brytvals 25 till en förtork 26.

Från denna föres kartongbanan till en limpress 27, exempelvis av typ SYM-SIZER, där ett ytlimskikt påfores kartongbanans ovansida. Därefier fóres kartongbanan till en eftertork 28 och därifrån via en brytvals 29 till en kalander 30. En sådan består som bekant av ett stort antal hårda metallvalsar, exempelvis av stål, placerade ovanpå varandra bildande ett flertal valsnyp.

Från kalandern 30 föres kartongbanan till en präglingsenhet 31, bestående av en präglingsvals 32 och en slät motvals 33. Båda valsarna kan vara av metall och där- igenom hårda. Den undre valsen är vanligen gummibeklädd. Det finns gummibeklädnader av varierande hårdhetsgrad. Den övre valsen 32, vanligen av metall, uppvisar flera utsprång 34 som har formen av ett kännetecken. I figuren har utsprången 34 ritats förstorade för att överhuvudtaget synas. Utsprången 34 tränger ner i kartongbanan och hopkomprimerar i första hand ytlimskiktet och toppskiktet i kartongbanan så att ett antal präglingsytor eller nedsänkningar i materialbanan bildas. Den präglade materialbanan fóres via brytvalsarna 35, 36 och 37 till ett första bladbestrykningsaggregat 38. Detta består av en behållare eller en vanna 39 innehållande en bestrykningssmet, en påforingsvals 40, en motvals 41 och ett bestrykningsblad 42. annu; 10 15 20 25 30 516 625 15 Bestrykningssmeten fores från vannan 39 medelst påforingsvalsen 40 mot och till den sida av kartongbanan som uppvisar präglingsytorna och nedsänkningarna formande kännetecken. Bestrykningsskiktets utlöpande och slutliga tjocklek bestäms av bestrykningsbladet 42, som ligger an mot den nypåforda bestrykningssmeten. I ned- sänkningarna kvarhålles mer bestrykningssmet än på kartongbanan i övrigt.

Den bestrukna kartongbanan fores via en brytvals 43 in under en IR-tork 44, där bestrykningssmeten torkar och bildar ett bestrykningsskikt. Via brytvalsarna 45, 46, 47 och 48 fores kartongbanan till ett andra bladbestrykningsaggregat 49, där kartongbanan med sitt forsta bestrykningsskikt påfores en andra bestrykningssmet på liknande sätt, som i det forsta bestrykningsaggregatet 38. Därefier fores den dubbelt bestrukna materialbanan via brytvalsen 50 in under en andra IR-tork 51 där den andra bestrykningssmeten torkar och bildar ett andra bestrykningsskikt. Via brytvalsarna 52 och 53 fores den färdigbehandlade kartongbanan till en uppnillningsenhet eller en konverteringsenhet, där kartongbanan konverteras till fria ark av bestämd storlek (ej visat i figuren).

Den säkerhetskartong som framställes på ovan beskrivet sätt i enlighet med uppfinningen har stora likheter med den i figur 2 visade kartongen.

Vad gäller präglingsvalsen 32 får man normalt fram utsprången 34 genom gravering, d v s man exempelvis fräser bort en viss tjocklek av den dominerande ytan på den cylindriska valsen och lämnar vissa ytor obehandlade och därigenom bildas utsprången ifråga. Dessa kan ha valfri form och dessa bestämmer formen och utseendet på det kännetecken, som välj es for att gora kartongen identifierbar. Det finns även andra sätt att fiamställa eller iordningställa präglingsvalsar. Exempelvis kan man fästa tejper, vilka har formen av kännetecken, med önskade mellanrum på en slät vals. Tjockleken på tejpen bestämmer till viss del präglingsdjupet. Det sistnämnda bestäms också av nyptrycket mellan de två valsama i präglingsenheten 31. Om kartongmaskinen innehåller en kalander i enlighet med det i figur 4 visade har även behandlingen i kalandern, exempelvis nyptrycket i denna, inverkan på den efierfoljande präglingen av kartongbanan.

Exempel 1 I ett kaitongbruk tillverkades en baskartong i fyra skikt med en total ytvikt av 200 g/mz. Baskartongen bestod totalt sett av 40% björksulfatmassa med en ljushet av 91% ISO, mätt enligt ISO-ljushet 2470 och 30% tallsulfatmassa med en ljushet av 91% rasa» 10 15 20 25 30 5161625 16 ISO och 30% utskottmassa, med en ljushet i huvudsak enligt ovan. Tillsatskemikalier var i varje skikt potatisstärkelse, hydrofoberingsmedel i form av alkylketendimer och retentions- medel i form av polymer och bentonit. Vidare tillsattes alun och natriumvätekarbonat.

Kartongen påfördes på ömse sidor ett ytlimskikt med ett pålägg av 4 g/mz. Ytlimmet bestod av 100 delar pigment (blandning av kaolinlera och kalciumkarbonat) 40 delar majsstärkelse 10 delar fortjockare (karboxymetylcellulosa) 1.5 delar tillsatskemikalier (hårdare och vax) Denna baskartong fördes i form av en rulle till en pilotmaskin i anslutning till kartongbruket. I denna pilotmaskin fanns möjligheter att kalandrera och bestryka kartongen med olika tekniker. Översidan eller trycksidan av kartongen präglades i ett av _ kalandernypen, mellan en hård metallvals och en gummiforsedd vals med ythârdheten 10 p&j. Ankare, liknande de som framgår av figur 1, av 0.050 mm tjock vinylplast klistrades fast på den hårda metallvalsen. Linjetrycket i nypet över den 53 cm breda kartongbanan var 37 kN/m och detta gav ett intryckningsdjup eller nedsänkning i kartongen på cirka 0.024 mm. Hastigheten på kartongbanan vid präglingen var 250 meter per minut.

Därefier beströks kartongen med två bestrykningsskikt på samma sida som nyss präglats. Vid båda bestrykningarna användes bladbestrykarenheten i pilotmaskinen.

Den första bestrykningssmeten eller forbestrykningssmeten bestod av: 100 delar pigment (kalciumkarbonat) 15 delar bindemedel (styrenakrylatlatex) 2.4 delar polyvinylalkohol (PVA) 0.6 delar optiskt vitmedel (i form av Tinopal ABP-Z) 1 del tillsatskemikalier (förtjockare, hårdare och pH-justerare) Torrhalten hos bestrykningssmeten var 65% och pålägget på den dominerande ytan av kartongen var 10 grarn/mz, medan pålägget i de präglade mönstren, d v s ankarna, var 20 g/mz. Nedsänkningen på känneteckensytoma minskade till cirka 0.018 mm eñer förbestrykningen. Bestrykningshastigheten var 350 meter/minut. Eftersom tunn» 10 15 20 25 30 516 6-25 17 optiskt vitmedel ingick i bestrykningssmeten och mer smet hamnade i de präglade ytorna, d v s nedsänkningarna, antog dessa ytor en vitare färg än resten av den bestrukna ytan.

Den andra bestrykningssmeten eller toppbestrykningssmeten bestod av: 100 delar pigment (kaolinlera och kalciumkarbonat) 20 delar bindemedel (styrenakrylatlatex) 1 del tillsatskemikalie (förtjockare, hårdare, blå nyanserings- färg och pH-justerare) Torrhalten hos bestrykningssmeten var 65 % och pålägget på den dominerande ytan av kartongen var 12 g/mz, medan pålägget i de präglade mönstren, d v s ankarna, var 17 g/mz. Nedsänkningen på känneteckensytorna minskade till cirka 0,012 mm efier toppbestrykningen. Bestrykningshastigheten var 350 meter/rninut.

Som framgår av ovanstående uppräkning fanns det inget optiskt vitmedel i toppbestrykningssmeten. Även om det fanns optiskt vitmedel enbart i det undre eller forsta bestrykningsskiktet och då i förhöjd mängd i känneteckensytorna så uppfattades dessa ytor av en betraktare som ljusare eller vitare än kartongytan i övrigt vid belysning av kartongen med ultraviolett ljus. Detta trots att en ökad skikttjocklek på känneteckensytorna i förhållande till skiktet i övrigt vad gäller det andra eller toppbestrykningsskiktet hämmar denna effekt och i sig verkar i motsatt riktning. När denna säkerhetskartong placeras ovanför en vanlig glödlampa sker det motsatta, d v s känneteckensytorna är mörkare än kartongen i övrigt.

Exempel 2 Här upprepades försöket enligt exempel 1 med den avvikelsen, att baskartongen först försågs med ett första bestrykningsskikt och därefter präglades materialet. Linj etrycket vid präglingen, d v s i kalandernypet, hölls lägre i detta försök och uppgick till 18 kN/m och gav nedsänkningar i den förbestrukna kartongen på cirka 0.036 mm. Pålägget av det andra bestrykningsskiktet i de präglade mönstren, d v s ankarna, var i detta fall 22 g/mz. Kvarvarande nedsänkningsdjup hos materialet var i detta fall 0.022 mm.

En säkerhetskartong med liknande egenskaper som säkerhetskartongen enligt exempel 1 erhölls vid detta försök. lasa» 10 15 20 51-6 6-25 18 Exempel 3 Baskartongen utsattes for präglíng helt i enlighet med exempel 1.

Präglingsdjupet i materialet var i detta fall 0.025 mm. Den präglade baskartongen forbeströks på samma sätt och med samma bestrykningssmet som i exempel 1, dock med den skillnaden, att mängden av det optiska vitmedlet minskades till 0.1 del och att mängden polyvinylalkohol minskades till 0.4 delar. Pålägget av bestrykningssmet på känneteckensytorna var 21 g/mz och djupet på kvarvarande nedsânkningar var 0.020 mm.

En vattenlösning innehållande följande ingredienser gjordes i ordning: 100 delar vatten 0.6 delar optiskt vitmedel av tidigare beskriven typ 2.4 delar polyvinylalkohol Den fórbestrukna kartongen påfordes denna vattenlösning i en filmpress.

Hastigheten var 350 meter/minut.

Därefier toppbeströks materialet helt i enlighet med exempel 1. Pålägget av bestrykningssmet på känneteckensytorna var 16 g/mz och djupet på kvarvarande nedsänkningar var 0.014 mm.

Beskrivet framställningssätt för säkerhetskartongen enligt uppfinningen ledde till att känneteckensytoma innehöll betydligt mer optiskt vitmedel än kartongytan i övrigt och därför syntes känneteckensytorna tydligt trots det täckande toppbestrykningsskiktet under exempelvis UV-belysning.

Claims (20)

:unna 10 15 20 516 625 19 PATENTKRAV

1. Säkerhetspapper/kartong inkluderande ett eller flera massafiberskikt bildande baspapper/kartong plus ett eller flera med baspapperet/kartongen kongmenta ytbehandlingsskikt åtminstone på dess ena sida, varav minst ett är del av minst en lokal avvikelse i form av kännetecken, k ä n n e t e c k n a t (d) därav, att den lokala avvikelsen innefattar lokalt hopkomprimerat material plus lokalt ytbehandlingsskikt med en tjocklek som överstiger motsvarande omkring- och utantörliggande ytbehandlingsskikts tjocklek.

2. Säkerhetspapper/kartong enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t (d) därav, att kännetecknet har formen av ett företagsnamn och/eller ett företags logotyp och/eller ett varumärke och/eller annan speciell symbol.

3. Säkerhetspapper/kartong enligt patentkraven 1-2, k ä n n e t e c k n at (d) därav, att det lokalt hopkomprimerade materialet utgöres av baspapperet/kartongen eventuellt plus ett ytlimskikt.

4. Säkerhetspapper/kartong enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t (d) därav, att baspapperet/kartongen och ett eventuellt ytlimskikt är täckt av ett bestrykningsskikt med lokalt ökad tjocklek.

5. Säkerhetskartong enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a t (d) därav, att den ökade tjockleken hos det lokala bestrykningsskiktet icke fullt ut kompenserar den reducerade tjocklek hos underliggande material, som orsakats av hopkomprimeringen.

6. Säkerhetspapper/kartong enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a t (d) därav, att den ökade tjockleken hos det lokala bestrykningsskiktet fullt ut kompenserar den reducerade tjocklek hos underliggande material, som orsakats av hopkomprimeringen.

7. Säkerhetspapper/kartong enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t (d) därav, att baspapperet/kartongen och ett eventuellt ytlimskikt är täckt av två eller flera bestrykningsskikt, varav minst det understa bestrykningsskiktet har lokalt ökad tjocklek. min: 10 15 20 25 516 625 20

8. Säkerhetspapper/kartong enligt patentkraven 1-2, k ä n n e t e c k n at (d) därav, att det lokalt hopkomprimerade materialet utgöres av baspapperet/kartongen eventuellt plus ett ytlimskikt och ett första bestrykningsskikt.

9. Säkerhetspapper/kartong enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a t (d) därav, att baspapperet/kartongen eventuellt plus ett ytlimskikt och ett forsta bestrykningsskikt är täckt av ett ytterligare bestrykningsskikt med lokalt ökad tjocklek.

10. Säkerhetspapper/kartong enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a t (d) därav, att baspapperet/kartongen eventuellt plus ett ytlimskikt och ett forsta bestrykningsskikt är täckt av ytterligare två eller flera bestrykningsskikt, varav minst det understa av de ytterligare bestrykningsskikten har lokalt ökad tjocklek.

11. Säkerhetspapper/kartong enligt patentkraven 1-10, k ä n n e t e c k n a t (d) därav, att det hopkomprimerade materialets övre begränsningsyta har en profil som är skild ifi-ån en i huvudsak horisontell linje.

12. Säkerhetskartong enligt patentkraven 1-3 och 7, k ä n n et e c k n a d därav, att baskartongen består av fyra massafiberskikt, ett bottenskikt, två mittskikt och ett toppskikt, omgivna av ett ytlimskikt på såväl bottensidan som ovansidan, vilken är lokalt hopkomprimerad från ovansidan och att baskartongens ovansida är täckt av två bestrykningsskikt, varav endera enbart det undre bestrykningsskiktet eller båda bestrykningsskikten uppvisar lokalt ökad tjocklek.

13. Förfarande för framställning av säkerhetspapper/kartong, varvid en framlöpande pappers/kartongbana efier eventuellt påförande av ytlim kongruent påföres bestrykningssmet i minst ett steg, k ä n n e t e c k n at därav, att den framlöpande pappers/kartongbanan i vilken som helst position före påförandet av forsta bestrykningssmeten bringas att passera mellan en präglingsvals och en motvals bildande en präglingsenhet ledande till minst en hopkomprimerad och därigenom nedsänkt lokal yta formande ett kännetecken hos pappers/kartongbanan vilken nedsänkning minst delvis uppfylles av påförd första bestrykningssmet så att bestrykningsskiktets tjocklek på den innan 10 15 20 25 516 625 21 lokala ytan är större än tjockleken hos det motsvarande omkring- och utanforliggande forsta bestrykningsskiktet.

14. Förfarande enligt patentkravet 13, k ä n n et e c k n a t därav, att en framlöpande kartongbana bringas att passera igenom en präglingsenhet belägen just efter ett pressparti i en kartongmaskin.

15. Förfarande enligt patentkravet 13, k ä n n et e c k n a d därav, att en framlöpande kartongbana bringas att passera igenom en prâglingsenhet belägen mellan en fórtork och en eventuell limpress i en kartongmaskin.

16. Förfarande enligt patentkravet 13, k ä n n et e c k n at därav, att en framlöpande kartongbana bringas att passera igenom en präglingsenhet belägen mellan en eventuell limpress och en efiertork i en kartongmaskin.

17. Förfarande enligt patentkravet 13, k ä n n e t e c k n at därav, att en framlöpande kartongbana bringas att passera igenom en präglingsenhet belägen just fore eller just efter en glättningsenhet i en kartongmaskin eller som utgör del av präglingsenheten.

18. Förfarande enligt patentkraven 13-17, k ä n n et e c k n a t därav, att en framlöpande kartongbana med nedsänkt lokal yta fore påforandet av den forsta bestrykningssmeten eller efter påtörandet av den första bestrykningssmeten vätes med en vattenlösning innehållande ett optiskt vitmedel i låg koncentration och/eller någon annan kemikalie i låg koncentration.

19. Förfarande fór framställning av säkerhetspapper/kartong, varvid en framlöpande pappers/kartongbana efter eventuellt påförande av ytlim kongruent påfóres en forsta bestrykningssmet bildande ett forsta bestrykningsskikt efier torkning och därefter kongruent påfóres ytterligare bestrykningssmet i minst ett steg, k ä n n e t e c k n at därav, att pappers/kartongbanan med sitt första bestrykningsskikt bringas att passera mellan en präglingsvals och en motvals ledande till minst en hopkomprimerad och därigenom »unna 10 516 6-25 22 nedsänkt lokal yta forrnande ett kännetecken hos det första bestrykningsskiktet och pappers/kartongbanan, vilken nedsänkning minst delvis uppfylles av påford andra bestrykningssmet så att det andra bestrykningsskiktets tjocklek på den lokala ytan är större än tjockleken hos det motsvarande omkring- och utanfórliggande andra bestryknings- skiktet.

20. Förfarande enligt patentkravet 19, k ä n n e t e c k n at därav, att den framlöpande pappers/kartongbanan med sitt forsta bestrykningsskikt och med nedsänkt lokal yta just eñer präglingen eller eñer påfórandet av den andra bestrykningssmeten vätes med en vattenlösning innehållande ett optiskt vitmedel i låg koncentration och/eller någon annan kemikalie i låg koncentration.