SE516541C2 - Metod för att utöka ett driftstödssystem - Google Patents

Description

ønu u no unn- u un» n o u , n. o 'si i? ' ' _ 2 _ n un: ši¿i DEEINIILQHER 1. Elektroniskt kommunikationssystem Ett system som agerar på yttre stimuli. När en trafikbegäran, ett meddelande e.dyl., kommer in i detta system, måste det hantera denna begäran utan dröjsmål. Det elektroniska kommu- nikationssystemet har små möjligheter att kunna påverka den tidsmässiga fördelningen och intensiteten av inflödet av trafikbegäran. Vid tillfällig överlast inom systemet avvisas den överbelastande trafiken. 2. Driftstödssystem Ett system som antingen är separerat från det elektroniska kommunikationssystemet, med egen bearbetningskapacitet, eller är integrerat med det elektroniska kommunikationssystemet. I det senare fallet utnyttjar driftstödssystemet endast före- kommande överkapacitet inom kommunikationssystemet. I det först nämnda fallet är det lämpligt att driftstödssystemet genom att senarelägga arbetsuppgifter, frilägger en kapaci- tetsutnyttjning till förmån för kommunikationssystemet, när detta är hårt belastat.

Om driftstödsystemet tillfälligtvis saknar bearbetningskapa- citet, löser det detta problem genom att skjuta upp arbet- suppgifter. Bearbetningen i ett driftstödsystem är inte lika tidskritisk som i ett elektroniskt kommunikatinossystem. 3. Händelseextraherande system.

Ett system, som omvandlar ràdata till mätdata. Detta system erhåller normalt sin exekveringskapacitet från det elektro- niska kommunikationssystemet. 4. Händelse.

En händelse är att något inträffar i ett kommunikationssys- tem, som karakteriserar driften av systemet. Genom att stude- ra utvalda händelser inom kommunikationssystemet kan en driftsansvarig draga slutsatser om dess prestanda och effek- nuc~nn u n . _ 3 _ tivitet på kort såväl som på lång sikt och därigenom kunna skapa förutsättningar för att optimera kommunikationssystemet i förhållande till dess arbetsuppgifter. 5. Händelseavkännande punkt.

En händelseavkännande punkt är en utvald mätpunkt inom kop- plingsvägarna och/eller inom den logik som styr kommunika- tionssystemet varifrån information (som annars inte vore externt åtkomlig), som är relevant för den händelse som mätpunkten avkänner, kan tappas av för en lagring och/eller senare bearbetning. En händelseavkännande punkt är således inte bara relaterad till en händelse, den är också relaterad till ett specifikt hanteringsobjekt i systemet. En händelse berör i allmänhet ett visst element i ett system, ett krets- kort, samarbetande enhet i ett angränsande system. ett kundkonto eller (den lokala representationen av) en 6. Rådata Den information som potentiellt finns tillgänglig i en hän- delseavkännande punkt. I det följande, när begreppet rådata används, kan det tolkas pà följande sät: Rådata är de olika tillståndsvärden, som finns tillgängliga i den enhet när händelsen inträffar, och som på något sätfär relevant för händelsen.

Rådata består av en obligatorisk del, nämligen det faktum att händelsen har inträffat som implicit sådant som i vilken enhet händelsen inträffat och klockslag. Övrig rådata överföres bara på begäran av det händelseextra- herande systemet, nämligen i det fall då driftstödsystemet är intresserat av att registrera denna information.

Detta innebär att det primära anropet från det elektroniska kommunikationssystemet endast innehåller den minimala, obli- gatoriska delen av rådata. Om det händelseextraherande sys- temet sedan är så konfigurerat, att det behöver ytterligare -nos u nu n .,.. ou. .- ~ en is16's3t _ 4 _ 1-noen nuao - | . »una-n n - | en n Q n - . .nancy 1 . . - en nu information, skickar detta en begäran om ytterligar ràdata till det elektroniska kommunikationssystemet. Detta samlar då in detta och returnerar informationen till det händelseexfra- herande systemet.

Orsaken till detta arrangemang, som inte i övrigt kommer att närmare beskrivas, är att insamling och överföring av rådata är en kapacitetskrävande operation, som inte skall utföras i onödan. Hur rådata struktureras i det enskilda fallet bestäms av den aktuella enheten i det elektroniska kommunikationssys- temet. Strukturen är också känd av driftstödssystemet. 7. Mätdon Anordning, som bearbetar emottaget rådata till mätdata på ett sätt, som är specifik för typen av valt mätdon. 8. Mätdonsväljare Anordning som av driftstödssystemet är styrbar för att för- medla rådata till ett valt eller till valda mätdon. 9. Mätdata Den information som återstår efter rådatas omedelbara bear- betning och som bevaras för en senare ytterligare bearbet- ning. I och med att mätdata lagrats i en mätdatabas upphör registreringen av händelsen att förbruka det elektroniska kommunikationssystemets exekveringskapacitet. 10. Mätdatabas Där mätdata bevaras eller lagras och hålls tillgänglig för en senare bearbetning i driftstödssystemet.

IEKNIKENS TIDIGARE STÅNDPUNKT Beaktas det tekniska området, till vilket föreliggande upp- finning hör, och som närmare är beskrivet inledningsvis, kan nämnas att det är tidigare känt att förse elektroniska kommu- nikationssystem, t.ex. telekommunikationssystem, med händel- seavkännande punkter, vars avgivna mätdata blir tillgänglig v n . - n v n n a nu -u n r u o w 516 š4¥ _5_ för en driftsansvarig via ett driftstödssystem.

Det är även känt att en driftsansvarig, via driftstödssyste- met, kan inkoppla sig till var och en av nämnda händelseav- kännande punkter och/eller bearbetad rådata, för att därvid kunna komma åt bevarade mätdata, för en ytterligare bearbet- ning inom driftstödssystemet.

Känd teknik härvidlag har integrerat det elektroniska kommu- nikationssystemet, insamlingen av rådata och en momentant bearbetning av rådata till mätdata, så att en vald bearbet- ning endast kan ske på ett, en gång för alla, vid konstruk- tionen av det elektroniska kommunikationssystemet förutbes- tämt sätt, varför en driftsansvarig varit oförmögen att själv kunna välja hur erhållet rådata skall behandlas till mätdata.

Vid valet av sättet att bearbeta rådata till mätdata och bevarandet av bearbetat mätdata har konstruktören av kommuni- kationssystemet haft att beakta, att bearbetningen av rådata i minsta möjliga mån får belasta det elektroniska kommunika- tionssystemet, samtidigt som en utbredd registrering av mätdata skall vara möjlig och är önskvärd. Det vore av kapa- citetsskäl helt otänkbart att alltid lagra all tillgänglig rådata.

Tidigare kända elektroniska kommunikationssystem är således uppbyggda så att för varje händelseavkännande punkt skall mot händelsen svarande rådata få vara, efter en bearbetning, överförbar till ett till händelsens objekt hörande mätdatare- gistrerande medel eller mätdatabas, som tillhandahåller av driftstödssystemet utläsbar mätdata.

Inom kända elektroniska kommunikationssystem har det erbju- dits olika sätt att registrera mätdata, exempelvis; - varje gång en händelse inträffar stegas en räknare, associerad med den händelseavkännande punkten, upp med värdet "l", ._.' .:Ä I . 6.. ~ o z šíå: ~ n - när händelsen är associerad med ett status (t.ex. upptagen/ledig) för en enhet i en grupp av enheter, stegas en räknare, associerad med gruppen, upp med värdet "l" varje gång en enhet upptagetmarkeras och stegas ned med värdet "l" när den ledigmarkeras, - varje gång händelsen inträffar, skrivs ett medde- lande om detta in i en "logg".

Bland dessa metoder är de två första de vanligast förekomman- de, enär dessa minst belastar det elektroniska kommunika- tionssystemet.

Det är också känt att efterbearbeta sålunda framtagna mätdata på olika sätt inom ett driftstödssystem.

TEKNI KA PR BLEM Beaktas teknikens tidigare ståndpunkt, såsom den beskrives ovan, torde det få anses vara ett tekniskt problem att kunna skapa sådana förutsättningar att en driftsansvarig, från ett och samma rådata, alstrat via en händelseavkännande punkt inom ett elektroniskt telekommunikationssystem, skall kunna välja och erhålla olika, var och en till en vald situation anpassad, informationer avseende det elektroniska kommunika- tionssystemets driftsförhàllande.

Det ligger ett tekniskt problem i att kunna skapa sådana förutsättningar att den driftsansvarige själv, via sitt driftstödssystem, skall kunna välja ett, bland flera till- gängliga, sätt att registrera händelser, vid en utvald händelseavkännande punkt, utan att påverka det sätt, på vilket registrering av samma eller annan händelse äger rum vid andra händelseavkännande punkter.

Det torde vara ett tekniskt problem att kunna skapa sådana omständigheter att med enkla åtgärder och medel kunna anvisa en metod för att underlätta informationsinsamlingen inom ett .. .. -.-.. »- o š1š°2š4“1'= ° ' _ 7 _ elektroniskt kommunikationssystem, vilket kan anses innebära en mätning och/eller en påverkan utav olika processer inom den elektroniska kommunikationsprocessen.

Det torde därutöver få anses vara ett tekniskt problem att kunna jämka behovet av att insamla data från det elektroniska kommunikationssystemet mot en belastning på detta, som insam- lingen ger upphov till, särskilt då med hänsyn till att vad som kan betraktas som relevant data kan ändras från fall till fall.

Det torde ävenledes få anses vara ett tekniskt problem att kunna skapa sådana förutsättningar att, det elektroniska kommunikationssystemet tillhörigt, fràn en händelseavgivande punkt avgivet, rådata och mätdata, representativt för en hän- delse, skall via driftstödssystemet kunna styrbart behandlas på olika sätt, anpassat efter det informationsbehov som föreligger hos driftstödssystemet.

Det ligger ett tekniskt problem i att ett bevarande av mätda- ta måste utgöra en integrerad del av ett elektroniskt förlopp och förbrukar kommunikationssystemets bearbetningskapacitet och föreliggande uppfinning avser att kunna begränsa belast- ningen.

Det är därvid ett tekniskt problem att kunna skapa sådana förutsättningar att bearbetningskapaciteten för mätdata kan reduceras genom att kunna välja enbart relevanta rådata och en relevant bearbetning till mätdata.

Det är därvid ett tekniskt problem att kunna inse fördelarna med och betydelsen utav att utnyttja ett händelseextraherande system, som är styrbart av den driftsansvarige via drifts- tödssystemet.

Det ligger ett tekniskt problem i att kunna inse betydelsen utav att låta strukturera det elektroniska kommunikationsför- »ann o o _ 3 _ loppet så att detta blir integrerat med erhållande av mätda- ta.

Det torde därutöver få anses vara ett tekniskt problem att kunna förutse fördelarna förknippade med att låta ett elek- troniskt kommunikationsförlopp få vara bestämt i huvudsak enbart av samarbetet mellan elektroniska kommunikationssys- tem, och därigenom skapa stabila elektroniska kommunikations- förloppet medan problematiken förknippad med extraktion av prestandainformationen löses via konstruktionen av det hän- delseextraherande systemet.

Det blir därvid ett tekniskt problem att med enkla åtgärder kunna skapa sådana förutsättningar att varje registrering kan äga rum helt oberoende av vald registrering eller valda registreringar inom andra delar av nätet.

Det är vidare ett tekniskt problem att kunna inse fördelarna och betydelsen utav att låta varje registrering få vara avhängigt av driftstödssystemet, trots att en sådan registre- ring är intimt relaterad till det elektroniska kommunika- tionssystemet och ingår i ett elektroniskt kommunikationsför- lopp.

Det är vidare ett tekniskt problem att varje konstruktör vid programmeringen av ett valt förlopp i förväg måste ha kravet på sig att entydigt bestämma hur en viss händelse i detta skall hanteras.

Det är ett tekniskt problem att med enkla medel kunna skapa sådana förutsättningar att en elektronisk kommunikation skall kunna registreras utan en onödig fördröjning.

Det ligger ett tekniskt problem i att med enkla åtgärder kunna skapa sådana förutsättningar att ett stort antal paral- lellt uppträdande transaktioner skall kunna utvärderas samti- digt.

.- ' 'H o u . ~ .- . . - n - n. . , ' 1 ~- u . . ' läííiš šu$äš.;¿“. _ 9 _ Det ligger ett tekniskt problem för konstruktören att med enkla åtgärder kunna skapa en balans mellan driftstödssyste- mets krav på registrering och registreringens belastning på det elektroniska kommunikationssystemet.

Eftersom konstruktören väl känner till specifikationerna för det aktuella protokollet för koppeluppsättning inom kommuni- kationssystemet men mera sällan har kunskap om hur teleopera- törer eller driftsansvariga i allmänhet, och än mindre hur en viss operatör i en framtid önskar mäta prestanda hos sina teleanläggningar, torde det vara ett tekniskt problem att kunna fastställa generella regler för hur konstruktören i det enskilda fallet skall konstruera sina produkter.

Det ligger ävenledes ett tekniskt problem i att kunna skapa sådana styrbara förhållanden från driftssystemet att ett och samma rådata skall kunna behandlas i ett flertal mätdon, parallellkopplade eller kaskadkopplade, och lagras på olika platser inom en mätdatabas.

Lö5NINç§N För att kunna lösa ett eller flera av de ovan angivna teknis- ka problemen anvisar nu föreliggande uppfinning en metod för att vid ett elektroniskt kommunikationssystem, behandla o- ch/eller bearbeta vid en detektering av en händelse emottagna rådata till mätdata samt registrera sålunda erhållet mätdata och därutöver via ett driftstödssystem kunna utläsa sålunda registrerat mätdata.

Uppfinningen anvisar en metod för att kunna utöka driftstöds- systemets möjligheter att erhålla skilda strukturer från samma ràdata.

Härvid anvisar metoden enligt uppfinningen att ett händelse- extraherande system skall omfatta ett antal, var och en samma rådata till ett unikt mätdata, behandlande och bearbetande enheter eller mätdon, att via driftstödssystemet är i vart _ 10 _ fall en av nämnda enheter eller mätdon aktiverbar, att nämnd aktiverad enhet behandlar och bearbetar emottaget rådata till ett unikt mätdata, enligt en för enheten gällande algoritm; samt registrera sålunda bearbetat mätdata i ett minne och att via driftstödssystemet är nämnda minne utpekbart och dess mätdatarelaterade informationsinneháll är utläsbart vid en av driftstödssystemet bestämd tidpunkt.

FÖRDELAR De fördelar som främst kan få anses vara kännetecknande för en metod, i enlighet med föreliggande uppfinning, är att härigenom har det skapats förutsättningar för att via ett driftstödssystem enkelt kunna, under drift, välja en bearbe- tande transformeringsform och/eller en behandling av rådata till mätdata, bland flera tillgängliga, för varje händelseav- kännande punkt och anpassbart efter det informationsbehov, som för tillfället råder hos driftstödssystemets operatör eller driftsansvarig.

Det som främst kan få anses vara kännetecknande för en metod, i enlighet med föreliggande uppfinning, anges i det efter- följande patentkravets l kännetecknande del.

K RT FI RBE RIVNIN En för närvarande föreslagen utföringsform av ett system, uppvisande de med föreliggande uppfinning signifikativa kännetecken, skall nu närmare beskrivas med hänvisning till bifogad ritning, där; figur 1 visar ett telekommunikationssystem som på ett känt sätt är sammankopplat med ett driftstödssystem, e ...- -au un. g ., , v u n . u. man _ 11 _ figur 2 visar den principiella upppyggnaden utav ett system som erbjuder ett utövande av metoden enligt uppfinningen, figur 3 visar ett telekommunikationssystem samman- kopplat med ett driftstödssystem i en första tillämpning enligt uppfinningen och figur 4 visar ett telekommunikationssystem samman- kopplat med ett driftstödssystem i en and- ra tillämpning enligt uppfinningen.

BEsKRIVNINQ Qygn Nu FQRESLAQEN QTFQHæINQsEQBM Grundprincipen, enligt uppfinningen, är att en driftsansvarig 20a för ett elektroniskt kommunikationssystem 2, vilket i sig har inbyggt ett antal händelseavkännande punkter 3, skall på en central plats och vid en senare tidpunkt via ett drifts- tödssystem 20 kunna erhålla en relevant information om det elektroniska kommunikationssystemets funktion och belägg- ningsgrad, uppträdande fel och störningar, m.m.

Denna information skall sedan vara vägledande för hur den driftsansvarige, via i figuren ej visade medel och metoder, skall styra det elektroniska kommunikationssystemet 2 för att uppnå en i möjligaste mån optimal drift.

Den driftsansvarige kan använda erhållna relevanta informa- tioner antingen direkt eller mera långsiktigt, såsom för statistiska ändamål.

Uppfinningens princip kräver alltså ett antal, det elektro- niska kommunikationssystemet tillhöriga, händelseavkännande punkter 3a, där varje händelseavkännande punkt skall vara anordnad att, i beroende av motsvarande aktuella händelse, kunna avge rådata och i ett mätdon omvandla händelsen till en s.k. information, mätdata. nvn ag. . ,, I u - . n . . o u na. n o Q »- no u -nu Q o . . una.. n u _ 12 _ I ett exemplifierande syfte kommer den efterföljande beskriv- ningen att låta ett elektroniskt kommunikationssystem få representeras av ett telekommunikationssystem 2.

Det kända telekommunikationssystemet, enligt figur l, illus- treras såsom med en, en anropande, telefonapparat 1, ansluten till ett telekommunikationssystem 2, via en linjekrets 3 och som efter uppkopplingsförfarandet genom en väljare 4, och en linjekrets 5 kan komma i förbindelse med en annan, en anro- pad, telefonapparat 6.

Att en linjekrets (3 eller 5) har blivit belagd är ett exem- pel på en händelse, som för en inledningsvis angiven förut- sättning är värd att registrera.

I linjekretsen 3 finns därför en händelseavkännande punkt 3a som, när händelsen (belägga en linjekrets) inträffar, aktive- rar en i linjekretsen 3 redan vid dess konstruktion integre- rad räknare 7, som därvid stegas upp med värdet "l".

Denna räknare 7 räknar alltså fortlöpande antalet beläggning- ar på linjekretsen 3. Räknaren 7 kan nu läsas av vid varje av driftstödssystemet 20 vald, diskret tidpunkt.

Härav följer att valet av avläsningstidpunkter kan ge infor- mation om antalet beläggningar mellan tidpunkterna men även summa beläggningar från en vald initial tidpunkt.

Ur praktiska synpunkter är det inte lämpligt med en kontinu- erlig värdering.

När väl driftstödssystemet läst ut värdet på räknaren 7 kan detta bearbetas med alla de metoder och möjligheter som driftstödssystemet kan erbjuda.

Om t.ex. räknaren avläses var 15:e minut kan driftstödssyste- »no nun n o o I v 0 anno ~ 0 1 I n nu I I c a »nun .annan 0 o u u n 1 1» u c ~. a nu g _13.. _ 1:51 met genom att beräkna skillnaden mellan räknevärdena vid tvà konsekutiva avläsningar få fram antalet beläggningar under denna tidsperiod. Denna uppgift kan sedan användas långsike tigt för statistiska ändamål eller kortsiktigt för en över- vakning.

Systemet här erbjuder ävenledes en möjlighet att om antalet beläggningar under en vald tidsperiod skulle överstiga ett gränsvärde, kan en driftsansvarig informeras om detta visu- ellt och/eller akustiskt.

Om en driftsansvarig, via nämnd räknaravläsning, har fått anledning att intressera sig för en viss utpekad linjekrets, så kan hon vid känd teknik fortfarande inte observera de händelser som ligger bakom själva räknarstegningen annat än just som räknarstegningar.

För att beskriva mer i detalj vad som kan anses hända i respektive enhet, kommer det i det följande att beskrivas som om den vore utförd i programvara. Låt oss använda en tekniko- beroende, intuitiv beskrivningsform, som påminner om ett programspråk, men inte är ett sådant, en s.k. pseudokod.

I förloppet i linjekretsen 3 skulle det kunna se ut så här i samband med att denna beläggs: min_linjekrets.räknare(beläggning).stega_upp_dig -.-. -- - - nu I 1 1 _ . : 1 up nu tfs1Äs' .-__-. . uwv ~ - oouvøa n " s: 14 - Å 1 Räknaren 7 skulle kunna se ut så här begin Räknare; variabel räknarvärde; metod stega_upp_dig; räknarvärde := räknarvärde + 1; exit; end metod stega_upp_dig; metod avläs_räknarvärde return räknarvärde; end metod avläs_räknarvärde; end Räknare; Driftstödssystemet 20 använder metoden avläs_räknarvärde.

Med hänvisning till figur 2 visas där den principiella upp- byggnanden utav ett system, som erbjuder ett utövande av metoden enligt uppfinningen.

Här visas schematiskt en linjekrets 3, ingående i ett elek- troniskt kommunikationssystem 2, eller ett telekommunika- tionssystem.

Rådata tappas av från linjekretsens 3 mätpunkt 3a och matas till en mätdonsväljare 21.

Mätdonsväljaren 21 är styrbar, via driftstödssystemet 20, för att via nämnda väljare 21 kunna förmedla emottaget rådata på ledning 22 till en eller flera utgående ledningar 23a ...23c.

Till var och en av dessa ledningar är anslutet ett mätdon 24a ... 24c.

Det kan antagas att varje mätdon 24a ... 24c är anpassat för -n-n a ~ . o I ~ - 15 - I en unik grundbehandling och bearbetning av emottaget ràdata, som i form av mätdata är registrerbart i en mätdatabas 25a ... 25c.

Driftstödssystemet 20 kan vid varje vald tidpunkt avläsa hela eller delar av innehållet i mätdatabasen 25a ... 25c.

Figur 2 avser vidare att illustrera att via driftstödssyste- met 20 kan inte bara väljaren 21 påverkas utan dessutom kan driftstödssystemet 20 välja en eller flera, av vald grundbe- handling beroende, speciell behandling eller bearbetning.

Sålunda kan mätdonets 24a grundbehandling vara att utvärdera uppträdande beläggningar på linjekretsen 3.

Via en utpekad speciell behandling, i avsnittet 24al, sker en rn räkning av antalet beläggningar, tjänstgör som en räknare.

Via en utpekad annan speciell behandling, i avsnittet 24a2, sker en markering av de tidsintervaller när antalet marke- ringar avseende beläggningar överstiger ett på förhand bes- tämt antal.

Via en utpekad ytterligare annan speciell behandling, i avsnittet 24,a3 sker en markering av det tidsintervall när antalet markeringar avseende beläggningar är "all time high".

Dessa mätdata kan på känt sätt sorterat lagras i mätdatabasen 25a och vara avläsbara vid en av driftstödssystemets 20 operatör 20a vald tidpunkt.

Vidare illustreras en möjlighet för var och en av mätdonens 24a ... 24c att vid behov från linjekretsen 3 begära ytterli- gare ràdata.

För att kunna öka effektiviteten hos det elektroniska kommu- nikationssystemet är det väsentligt att en erforderlig bear- _ 15 _ betning av rådata till mätdata och en lagring av detta kräver minsta möjliga bearbetningskapacitetet ifrån det elektroniska kommunikationssystemet 2.

Enligt föreliggande uppfinning, vilket figurerna 2, 3 och 4 avser att schematiskt visa, och med samma förutsättningar som i figur 1, nämligen att studera beläggningen av en linjek- rets, byts den i linjekretsen 3 integrerade räknaren 7 ut mot en mätdonsväljare 21.

Uppfinningen bygger på att den driftsansvarige 20a, via driftstödssystemet 20, kan välja, själv och med omedelbar verkan, att ansluta vilken eller vilka som helst av flera tillgängliga mätdon (24a..24c), och med en önskad funktiona- litet, d.v.s. sätt att bearbeta rådata till mätdata, Och att vid en godtycklig vald tid därefter avläsa lagrad information i minnena 25a...25c.

Från figur 3 framgår således hur rådata för händelser i linjekretsen 13 via mätdonsväljaren 17 förmedlas vidare till den mätdonstyp (24a...24c) som valts. Valet antydes med en pil från driftstödssystemet 20 till mätväljaren 17.

Man kan också i figuren 3 notera att mätväljaren 19 i linjek- retsen 15 för närvarande inte har någon mätning på gång.

För att beskriva mer i detalj vad som händer i respektive enhet, kommer det i det följande att beskrivas som om den vore utförd i programvara. Låt oss använda en teknikoberoen- de, intuitiv beskrivningsform, som påminner om ett programsp- råk, men inte är ett sådant, en s.k. pseudokod.

Med tillämpning av föreliggande uppfinning skulle istället nu registrering av mätdata kunna se ut på följande vis: Förloppet kräver som tidigare att en linje är belagd i en linjekrets 13. Mätväljaren 17 anropas nu, liksom tidigare . .

III . O . . _ 17 _ räknaren 7, men inte med en begäran om att stega_upp_dig, utan att registrera, vilket i sig inte implicerar att en räknare skall stegas.

I förloppet skulle det kunna se ut så här när en registrering begärs: min_linjekrets.mätväljare (beläggning).registrera_händelse; Mätväljaren 17 (eller 19) skulle kunna se ut så här: begin mätväljare; variabel lista mätdonadresslista of mätdonadress; mätdonadresslista := tom; /* Listan är initialt tom*/ synlig metod registrera_händelse; if not mätdonadresslista = tom then while there is still another one in the list get next mätdonadress; mätdonadress.registrera_mätdata; end while; exit; end metod registrera-händelse; dold metod anslut_mätdon(min_adress); add min_adress to mätdonadresser; - . » . .u exit; end metod anslut_mätdon; dold metod tabort_mätdon (min_address); remove min_adress from mätdon_adresslista; exit; end metod tabort_mätdon; end mätväljare; Som lätt inses är denna mätväljare generell, den har ingen koppling till varken linjekretsar eller uppkopplingsförlopp.

I linjekretsen 3 finns det en sådan mätväljare 17 för varje händelse. Mätväljaren ingår i linjekretsen, men tillhör inte denna rent tekniskt. Det är istället det händelseextraherande systemet 18, som är ägare till mätväljaren 17 och som styr dess tekniska utformning.

Det enda som kopplingsförloppet kan och får göra - och vet om - är metoden registrera_händelse, de övriga metoderna är oåtkomliga och okända för linjekretsen.

Rent konkret består mätväljaren bara av en lista av adresser till mätdon. Denna lista är från början tom.

Om mätväljaren 17 då anropas med metoden registrera_händelse så kommer ingenting att utföras, förloppet kommer att gå direkt till exit, d.v.s. återgång till den punkt i linjekret- sen 13 varifrån anropet registrera_händelse gjordes. D.v.s. om inget mätdon är anslutet, ingen mätning pågår, så görs ingenting, förloppet tar ett steg in i mätväljaren och sen ett steg tillbaka, inget mer - man har låg tomgångsbelast- ning.

Mätväljaren 19 i exemplet enligt figur 3 har en mätdons- adresslista som är tom (end). n v 0.00” - .ufo .š1š"š4%:" _19- v v nu nu: o nu :o Det antages att ett mätdon anslutits, som innehåller en enkel räknare, av samma slag som tidigare. Den skulle se ut t.ex. så här: begin mätdon_enkel_räknare; variabel räknarvärde; dold metod registrera_mätvärde; räknarvärde := räknarvärde + 1; exit; end metod registrera_mätvärde; dold metod avläs_räknarvärde return räknarvärde; end metod avläs_räknarvärde; end mätdon_enkel_räknare; Med min_adress, som tidigare lagrats i mätväljaren med meto- den anslut_mätdon(min_adress) kan man nå inte bara minnescel- len för räknarvärdet, utan också programadressen till den associerade metoden registrera_mätvärde.

Metoden registrera_mätvärde är en dold metod. Det innebär att den är åtkomlig för mätväljaren 17, men oàtkomlig för t.ex. linjekretsen 13, som ju tillhör ett annat system.

Förloppet kommer nu enligt figur 3 att från linjekretsen 13 ta ett steg in i mätväljaren 17, ett steg vidare in i mätdo- net, stega upp räknaren och sen ta ett steg tillbaka till linjekretsen 13, och fortsätta uppkopplingen.

Med hänvisning till figur 4 visas där ett exempel på en andra tillämpning av uppfinningen. ~.,-. ~..- u v v Här illustreras ett mätdon 24a med en grundfunktion och tre underfunktioner, en individ av typen Räknare 20, Nivå 21 eller Logg 22.

Dessa kan anslutas till mätväljaren 17 med metoden anslut_- mätdon(min_adress), som lägger in mätdonadressen min-adress i mätväljarens 17 mätdonadresslista. Denna anslutning är ett led i ett annat förlopp. Detta har initierats av den drift- sansvarige, som via driftstödssystemet 20 vill starta en registrering av - i det här fallet - beläggningar i just den här linjekretsen.

Exemplet kan lätt utvidgas till att Visa hur ytterligare en, eller flera, mätdon kan anslutas i serie till mätväljaren 17.

Utföringsformen enligt figur 4, som kan anses vara identisk med figur 2, så när som på att driftsansvarig i driftstöds- systemet 20 även anslutit en logg av typ 25c till mätvälja- IÉGD .

I detta läge kommer en beläggning av linjekretsen inte bara att medföra en stegning av en räknare utan dessutom kommer händelsen att loggföras i en logg av typ 25c.

Exemplet ovan bygger på en inte närmare specificerad datormi- ljö. Hur man rent konkret utför dessa program kan skilja sig ganska mycket från miljö till miljö. Exemplet ovan liknar dock mest ett modernt utförande. Det går att implementera i äldre system, men det blir mindre flexibelt.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till den ovan såsom exempel angivna utföringsformen utan kan genomgå modifikatio- ner inom ramen för uppfinningstanken illustrerad i efterfö- ljande patentkrav.

Claims (4)

II QQ I n 1040 01 5.41; .. .. .. . _ 21 _ n c 0 I ~ 16 okt-no u o: v04. ÜOOIDU 94 04352-8 1996-02-09 EBIEHIKBBI

1. Metod för att i ett driftstödssystem, kopplat till ett elektroniskt kommunikationssystem, behandla och/eller bearbe- ta vid en detektering av en kommunikationssystemet tillhörig händelse emottagna rådata till mätdata samt registrera sålun- da erhållet mätdata och därutöver via nämnda driftstödssystem kunna utläsa sålunda registrerat mätdata, och därvid kunna utöka driftstödssystemets möjligheter att erhålla skilda strukturer från samma rådata, k ä n n e t e c k n d därav, att ett händelseextraherande system, omfattar ett antal, var och en samma rådata till ett unikt mätdata, behandlande och bearbetande enheter eller mätdon, att via driftstödssystemet aktiveras i vart fall en av nämnda enheter eller mätdon,att en sålunda aktiverad enhet eller mätdon behandlar och bearbe- tar emottaget rådata till ett unikt mätdata, enligt en för enheten gällande algoritm, samt registrerar sålunda bearbetat mätdata i ett minne eller en mätdatabas och att via drift- stödssystemet utpekas nämnda minne och dess mätdatarelaterade informationsinnehåll utläses.

2. Metod enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att driftstödssystemet aktiverar en väljarenhet för att dirigera rådata till ett eller flera mätdon.

3. Metod enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d därav, att driftstödssystemet aktiverar ett mätdon och en mätdonet tillhörig subrutin.

4. Metod enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda mätdon är anordnat att kunna begära ytter- ligare rådata. v-øv-n