SE516290C2 - Förfarande för torkning av virke - Google Patents

Description

»a-»p 10 15 20 25 516 290 Noggrannare sagt kännetecknas förfarandet enligt uppfinningen av vad som framförts i den kännetecknande delen av patentkrav 1.

Med hjälp av uppfinningen uppnås avsevärda fördelar.

Med förfarandet och anordningen kan sprickbildning hos virke ytterligare minskas och på så sätt virkets kvalitet förbättras. Dessutom sparas energi, då kondenserad vatten- ånga används effektivare än tidigare för uppvärmning av kalla laster.

I det följande granskas uppfinningen närmare med hjälp av utföringsexemplen i enlighet med bifogade figurer.

Figur 1 visar i sidovy och genomskäming en anordning lämpad för förfarandet enligt uppfinningen.

Figur 2 visar i sidovy en alternativ anordning lämpad för förfarandet enligt upp- finningen.

Enligt figur 1 befinner sig i kanaltorken typiskt i första zonen 1 en ny, kall last 7 och i den andra zonen 2 en redan nästan torr varm last 11. Den nya lasten 7 är typiskt frusen på vintern, och även på sommaren har den en temperatur som ligger under torkens daggpunktstemperatur. Detta förorsakar att fukten kondenseras på ytan av den kalla lasten 7 i torken, och denna kondensation minskar torklufiens fukthalt. Vid torkningen är torkens båda ändar slutna. Torkningen i kanaltorken framskrider på så sätt, att då lasten 11 i den andra zonen 2 uppnått önskad torrhet förflyttas den bort från torken, och samtidigt förflyttas alla laster inne i torken en lastbredd framåt och en ny kall last införs i den första zonen 1.

Uppfinningens målsättning förverkligas enligt lösningen i figur 1 exempelvis på så sätt, att cirkulationslufimängden i den första zonen 1 minskas genom att reglera fläktamas 8 varvtal så mycket att den mängd vatten som kondenseras i de kalla lasterna 7 motsvarar åtminstone approximativt den vattenmängd som samtidigt förångas från de laster som torkas. Samtidigt är frisklufisspjället 4 naturligtvis stängt så länge tills den mängd vatten som kondenseras sjunker under mängden förångat vatten. Regleringen av luflmängden i den första zonen 1 sker medelst mätarna 3 i kanalens torra ände 6. Härvid eftersträvas att behålla den torra ändens 6 relativa fiiktighet konstant. t. ->- v»- u nu 10 15 20 25 30 nu 516 290 Uppvärmningen av den nya lasten 7 leder småningom till att mängden cirkulationslufi måste ökas för att det önskade torkningsschemat skall kunna bibehållas. Nuförtiden regleras fläktarnas 8 varvtal öfiast med frekvensomvandlare, varvid reglerings- operationen är lätt att automatisera medelst regleringsanordningen 10 som påverkar frekvensomvandlaren. Det är meningen att ändringen av cirkulationsriktningen i första zonen 1 genomförs vid ett sådant ögonblick, då lasten har värmts upp tillräckligt och kondensationen av vattnet inte längre har någon avgörande betydelse. Detta ögonblick kan fastställas på basis av tidigare erfarenhet t.ex. utgående från friskluftsspjällens 4 position eller fläktarnas 8 varvtal i forsta zonen. Bytet av cirkulationsriktningen kan naturligtvis automatiseras.

I en typisk kanal enligt figur 1 kan exempelvis 5 + 10 laster befinna sig med ett medel- innehåll på 22 m” 50 mmis virke. Vad uppvärmningsluficirkulationen angår kan tork- tiden sättas till fem dygn, varvid det exempelvis från tallvirke förångas typiskt 800 kg vatten per timme. Om denna vattenmängd kontinuerligt kondenserades i den kalla lasten, skulle uppvärmningen av lasten räcka ungefär tre timmar då virkets utgångs- temperatur är -20 grader. 1 praktiken är situationen inte helt så enkel. Omedelbart efter intagningen av en ny last är temperaturskillnaden mellan torkluñen och virket under köldperioden stor, och så- lunda är vattenkondensationen synnerligen riklig. 1 detta skede måste man minska lufi- mängden i den första zonen till t.o.m. 10 - 15 procent av det normala exempelvis genom att reglera fläktamas 8 varvtal. Träets yttemperatur stiger trots allt rätt fort och efterhand kan mängden cirkulationsluft ökas så att den redan efter 1'/2 - 2 timmar är nästan normal, vilket i fråga om uppvärmningsluftcirkulation innebär en dubbel cirkulationslufimängd jämfört med den andra zonen 2.

Det är trots allt inte ändamålsenligt att värma upp virket ända till torktemperaturen, ty då ytdelama värms upp till närheten av våttemperaturen upphör kondensationen av vattenångan. Det väsentliga är att virket i den nya lasten 7 har tinats upp ända in i kärn- delarna och yttemperaturen har stigit ända upp till 10-20 grader från torkens dagg- punktstemperatur. Härvid är vattnets rörelse i träet redan tillräcklig för att garantera att då den egentliga torkningsprocessen inleds existerar det inte någon risk för en alltför stor spänning i träet och faran för sprickbildning är därmed väsentligt mindre. »>||n 10 15 20 f 'f f". '- u' .". .'°. .". ." ,°'. "' ' . :nun en. u .nu . .... s a a ' ' l., Û I I I I I C O Ü U Ö I I l . . . .. . . . . . . . g I 0 v - n . n .. ., .

Då man betraktar situationen för tjockare virke, är dess begynnelsefuktkvot i allmänhet lägre än i 50 mm:s virke och avdunstningen avsevärt långsammare, vilket i sin tur för- länger uppvärmningstiden. Då den typiska uppvärmningstiden för 50 mm:s virke under vinterperioden kan anses vara 2-2'/2 timmar, måste man t.ex. för 75 mm:s virke räkna med ungefär en timme därtill. Det är naturligt att då utetemperaturen stigit över noll- punkten, förändras situationen avsevärt och den typiska uppvärmningstiden under sommarperioden är hälften av den motsvarande tiden under vinterperioden.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen sker regleringen av luftmängden på basis av ett känselorgan 3 i den andra zonens 2 torra ände 6 med avsikten att bibehålla det önskade torkningsschemat.

Enligt uppfinningen kan luftströmmens riktning i den första zonen 1 ändras att gå i samma riktning som lastema 7, då uppvärmningsskedets luftmängd har stigit till en förutbestämd nivå.

Enligt uppfinningen kan dessutom luftströmmens riktning i den forsta zonen ändras att gå i samma riktning som lasterna, då frisklufisspjällen 4 i den andra zonen 2 öppnats till en förutbestämd gräns.

Enligt figur 2 kan uppfinningen även tillämpas i kanaltorkar, i vilka luftcirkulations- riktningarna i zon 1 och zon 2 går från kanalens mitt mot ändarna. Härvid regleras medelst en regleringsanordning 23 fläktar 22 i början av torkningen med hjälp av fuktighetsdetektorer 20 och eventuellt 21 på så sätt, att torkningen och avdunstningen i kanalen är i balans. Vid torkningsprocessen är torkens båda ändar stängda även i denna lösning.

Claims (5)

~1i»| 10 15 20 25 n ' v. :Il-z 'o .nn. .nn. nn. .nn .nn' en: n o v n n n n n n n n nu n n n nn: nn n n n n n n a n n n n n n . n n n nn n nn n n n . g , n n n n n n- n nn q n nov. u Patentkrav:

1. F örfarande vid torkning av virke, enligt vilket - virke (7, 11) torkas i ett enhetligt torkutrymme, som är indelat i två zoner (1, 2), varvid - virket forflyttas från den forsta (1) zonen till den andra zonen (2) under det att torkningen framskrider, varvid virkets temperatur är lägre än torkutrymmets (1, 2) daggpunldstemperatur då det infors i den forsta zonen (1), och - temperatur och fiaktighet mäts i de olika zonerna (1, 2), kännetecknad avatt - den forsta zonens (1) cirkulationslufimängd regleras på så sätt, att den i last' (7) kondenserade vattenmängden åtminstone väsentligen motsvarar den från alla laster avdunstade vattenmängden.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att luftströmmen regleras på basis av den andra zonens (2) relativa fiaktighet.

3. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att luftströmmen regleras på basis av den andra zonens 2 daggpunktstemperatur.

4. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att lufiströmmen regleras medelst en ändring av fläktarnas (8) varvshastighet i den forsta zonen (1).

5. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att luftcirkulationens riktning i den forsta zonen (1) ändras utgående från in- och frånluftsspjällens position antingen manuellt eller automatiskt.