SE516235C2 - Avstämbar spiralantenn - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 516 235 2 och den reflekterande konen. En sådan antennkonstruktion medger en överföringsökning inom ett visst större frekvensband. För varje frekvensband finns en resonans som svarar mot diametern hos den spiralfonnade antennen. Konens toppvinkel väljs så, att för varje given frekvens i bandet och motsvarande läge på spiralen motsvarar den elektriska distansen genom materialet, som kan vara anordnat mellan antennen och den reflekterande konen, alltid en fjärdedel av våglängden för denna givna frekvens. Därmed avses att vågor som reflekteras från den reflekterande konen alltid träffar på antennens baksida med ett fasvärde som svarar mot fasvärdet för markvågen.

Olyckligtvis träffar inte strålningen från antennen konen rätvinkligt utan under en vinkel varigenom vågorna riktas mot det rörforrniga höljet. Detta har en begränsande verkan på antennens effektivitet.

Genom dokumentet US-A-5 589 845 är frekvensavstämbara mikrovågsanordningar kända som innefattar strukturer av superledande tunna filmer och ferroelektriska filmer.

I ovan angivna dokument har diskuterats olika anordningar som utnyttjar ferroelektriska material, såsom fördröjningsledningar, fasvridare, resonatorer, filter, elektriskt små antenner, halvramantenner och s.k. patch antenner. Enligt detta dokument appliceras en förspärming över det ferroelektriska materialet så att fördröjningen for de elektriska vågor som fortplantas genom materialet kan styras. Specifikt anvisar US-A-5 589 845 en fasgrupperingsantenn (fig. 7) innefattande antennelement som är kopplade till ferroelektriska tunna filmfasvridare. Den dielektriska kapacitiviteten hos respektive fasvridare styrs individuellt genom att anbringa en lämplig likströmsförspänning över respektive fasvridare. På detta sätt uppnås en vinkelstyrbar stråle.

Dokument US-A-3 820 ll7 ligger till grund för ingressen av krav 1.

Sammanfattning av uppfinningen Ett syfte med föreliggande uppfinning är att anvisa en spiralantenn som ger en ökad antennförstärkriing och en bättre styrning av elementprestandan över en bred bandbredd. 10 15 20 25 30 516 235 Detta syfle har uppnåtts genom det som anges i det oberoende kravet l.

Enligt uppfinningen ändras det ferroelektriska materialets dielektriska konstant för styrning av fasen hos den reflekterade vågen samt den radie vid vilken spiralen strålar (dvs. elementets storlek). Möjligheten att styra elementprestandan är värdefull såväl vid användning av elementet ensamt som vid användning av flera element i grupp för att kompensera för ändring av impedanser på grund av avsöknings- och frekvenssprång.

Ett annat syfte är att tillhandahålla ett antennelement vid vilket polariseringens axialförhâllande kan varieras och vid vilken impedansanpassningen till en extern transceiver också kan varieras.

Detta syfie har uppnåtts genom det som anges i kravet 10.

Möjligheten att mata de olika spiralarmama med olika förspänningar bidrar till friheten att styra elementprestandan.

Ytterligare fördelar framgår av den detaljerade beskrivning som följer här nedan.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. 1 visari tvärsnitt ett första utförande av antennen enligt uppfinningen, fig. 2 är en planvy utmed linjen A-A i fig. 2 och visar en spiral, fig. 3 är en planvy utmed linjen B-B i fig. l och visar ett reflekterande organ, fig. 4 är en planvy utmed linjen C-C i fig. 1 och visar ett remsnät, fig. 5, 6 och 7 visar ett alternativt utförande, fig. 8 är en datorsimulering av en struktur liknande det utförande som återges i fig. 1, fig. 9 är en första gränssnittskrets för matning av en tvåannad spiralantenn såsom visad i fig. 1-7 , fig. l0 är en andra gränssnittskrets för matning av en tvåarmad spiralantenn såsom visad i fig. l-7, lO 15 20 25 30 516 235 4 fig. 11 är en tredje gränssnittskrets för matning av en fyrarmad spiralantenn, och fig. 12 visar en fyrarmad spiral.

Detaljerad beskrivning av ett föredraget utförande av uppfinningen Två armar - gemensam matning Den struktur av ett föredraget utförande av antennen enligt uppfinningen skall nu förklaras med hänvisning till fig. 1-4.

Antennen enligt föreliggande uppfinning innefattar åtminstone en arm som har formen av en spiral. Lämpligen skall spiralen utformas som en Archimedesspiral såsom är visat i fig. 4, eller varje annan spiralfomi såsom spiralforrner som diskuteras här nedan.

Enligt utförandet visat i fig. 1-4 har spiralen 3 en första arm 3a och en andra arm 3b som har formen av en Archimedesspiral varvid armarna är anordnade i ett plan med ett fixerat avstånd dem emellan. Armama är försedda med konduktiva vägar 6a och 6b vid deras inre ändar vilka är anordnade i rät vinkel med avseende på armamas plan. Såväl annarna som vägama år elektriskt konduktiva.

Vägama är lämpligen anordnade parallellt med ett visst avstånd från varandra.

De första och andra armarna är sammanflätade så att de inte kontaktar varandra och anordnade med armamas yttre änddelar diametralt relativt spiralens centrala del. De spiralformade armarna är anordnade parallellt med och på ett visst avstånd från en plan toppyta hos ett reflekterande organ 4.

Det reflekterande organet 4, även detta gjort av ett konduktivt material, är försett med en öppning 12 i dess centrum och medger därigenom att vägarna 6a och 6b sträcker sig genom denna. Det reflekterande organets 4 plana yta medger en vinkelrät reflexion av vågor som bidrar till en ökad effektivitet för antennen.

Mellan spiralarmarna 3a och 3b och det reflekterande organet 4 är en ferroelektrisk del 2 anordnad vilken lämpligen har homogena dielektriska egenskaper. 10 15 20 25 30 516 235 5 Vid det reflekterande organets 4 andra sida är ett laminat 14 anordnat. Laminatet 14 innefattar ett remsnät 5 som har två konduktiva remsor 5a och 5b anordnade på ett visst avstånd från det reflekterande organets 4 yta. Remsoma Sa och 5b är förbundna med vägarna 6a resp. 6b. Det reflekterande organet 4 fungerar också som jordplan för de konduktiva remsoma i laminatet.

Jordplanet/den reflekterande ytan är flyttad runt vägarna och förbinder respektive remsa och respektive spiral.

Remsnätet 5, öppningen 12 och laminatet 14 bildar matningen för spiralarmarna och dessa element är därför dimensionerade att anpassas till varandra med avseende på impedanser och RF-strålningsegenskaper.

Framför spiralarmarna 3a och 3b är ett frontorgan 8 anordnat som har en hög dielektrisk konstant och är fonnat som en kon eller en skål. Frontorganet 8 är anordnat med dess tjockaste del över centrala del. Över spiralens frontorganet 8 finns en bredbandstransformatorstruktur 7.

Frontorganet 8 och transformatorstrukturen 7 tjänar att anpassa antennen till antennens omgivande medium, såsom luft eller fri rymd. Vid låga frekvenser är spiralen liten jämfört med den fria rymdens våglängd. Syflet med frontorganet 8 och transformatorstruktiiren 7 är därför att öka spiralens strålningsarea för att få en bättre anpassning till det omgivande fältet.

Transformatorn kan realiseras såsom en flerlagrig struktur med olika dielektriska konstanter i skikten eller med en gradvis varierande dielektrisk konstant. För ferroelektriska material med en hög dielektrisk konstant förbättrar ett starkt dielektriskt material nära spiralarmama anpassningen till fn' rymd.

Frontorganet 8 är konstruerat av ett homogent dielektriskt material med en dielektrisk konstant som är anpassad till den ferroelektriska delen 2. 10 15 20 25 30 516 235 6 En ideal transfonnatorkonstruktion skall innefatta ett material som har en dielektrisk konstant som ändrar från den starka dielektriska konstanten hos det ferroelektriska materialet till den lägre dielektriska konstanten hos exempelvis luft. Att komponera transforrnatorn med flera skikt med gradvis ökande dielektriska konstanter är ett sätt att åstadkomma en struktur som skall ha egenskaper nära en sådan ideal transformator. En transformator som har altemerande dielektriska skikt skulle också kunna vara skräddarsydd för en specifik frekvensprofil.

För storskalig produktion kan frontorganet 8 och transformatorstrukturen 7 vara integrerade och för gruppantenner är de lämpligen gjorda av ark av material som har samma storlek som gruppen- I fig. 5-7 visas ett altemativt utförande av antennen som är visad i fig. 1-4. Detta utförande avser ett altemativt sätt att mata spiralelementet, nämligen genom att mata spiralarmama 3a och 3b från Omkretsen. För detta ändamål är två öppningar 12 anordnade vid motsvarande positioner vid spiralarmamas omkrets.

Emedan det inte finns någon central öppning i ovanstående altemativa utförande kan spiralen arbeta även i det innersta området och möjliggör därigenom en särskilt stor operativ bandbredd.

I fig. 9 visas en första gränssnittskrets 18 för kopplande anslutning till ovannämnda antennstrukturer.

Den forsta gränssnittskretsen 18 innefattar en likströmsförspäriningskälla 21 och en variabel första likströmsförspänningsregulator 24 som är justerbar över en ingång. En tenninal hos den första förspänningsregulatorn 24 är kopplad genom respektive induktorer 26 till terminalema hos remsoma Sa och 5b. Den andra terrninalen hos likströmskällan är kopplad till en terminal 10 på det reflekterande organet 4.

Den styrbara likströmskällan tillför en förspänning över första och andra armar 3a och 3b och det reflekterande organet 4 för att variera den dielektriska konstanten hos och därigenom 10 15 20 25 30 516 235 7 fördröjningen genom den ferroelektriska delen 2. På detta sätt kan antennen styras elektriskt och optimeras för ett givet frekvensband eller ett flertal frekvensband över tiden.

En in-/utsignal matas till, eller härleds från, en terminal 17 hos en transceiver 23 som leder en antennsigrial till och/eller från den obalanserade porten hos en symmetreringstransfonnator 15. Symmetreringstransforrnatorn 15 har vidare två balanserade portar som är förbundna genom kondensatorer 27 med respektive armar 2a och 2b genom de respektive remsoma Sa och 5b. Symmetreringstransfonnatorn 15 utför en omvandling från en obalanserad signal till en balanserad signal. Transceivern 23 har en referensoscillator genom vilken signalens bärfrekvens kan avstämmas på känt sätt. Den första gränssnittskretsen 18 är konstruerad att hantera höga spänningar men knappast några godtyckliga strömmar.

Den första gränssnittskretsen 18 innefattar vidare en styrenhet 22 som styr transceivems 23 frekvensavstämning och den första förspänningsregulatom 24. Styrenheten är inrättad att kopplas till en gränssnittsmodul (ej visad) genom vilken instruktioner kan mottagas.

Funktionen hos antennen enligt uppfinningen, såsom den verkställs under styrningen av styrenheten 22 skall nu förklaras mera i detalj.

För den icke inneslutna spiralantennen, dvs. ovanstående antenn utan det reflekterande organet, sker positiv signalstörning vid en ringfonnig area på spiralantennen vilken definieras av en radie som svarar mot en viss frekvens. För en låg frekvenssignal sker positiv störning vid en area på spiralarmarna som definieras av en relativt hög radie. För en hög frekvenssignal sker positiv störning vid en area som definieras av en mindre radie.

En given förspänning kommer att skapa en given fördröjning genom det ferroelektriska materialet. Detta innebär att för vissa kombinationer av frekvens och förspänning kommer den reflekterade vågen från det reflekterande organet 4 att vara i fas med markvågen som mottas på eller avges från spiralarmarna 3a och 3b. Denna effekt åstadkoms både når antennen fungerar som en sändande antenn samt också som en mottagande antenn. lO 15 20 25 30 516 235 8 Enligt uppfinningen väljs förspänningen, och följaktligen fördröjningen genom materialet, lämpligen att anpassas till den frekvens som är av intresse. Olika frekvenser som är av intresse, t.ex. en viss bandbredd, kan användas genom att svepa förspänningen på motsvarande sätt över tiden.

Fig. 8 representerar en datorsimulering av en spiralfiinktion som en sändande antenn. En signal som har ett visst relativt smalt frekvensinnehäll simulerades såsom matad till en antennstruktur liknande utförandet som är visat i fig. l. Grâskalevärdena i fig. 8 representerar signaleffektvärdena i antennstrukturen varvid ljusa färger representerar höga signaleffektvärden. Det framgår att antennen sänder vid radien r.

Bortsett från variationer av förspänningen bestäms det avstämbara frekvensbandet genom avstämning av referensoscillatom i transceivern 23.

En viktig fördel med uppfinningen är möjligheten att styra anpassnings- och strålningsegenskaperna över ett brett frekvensområde. Ändring av det ferroelektriska materialets dielektriska konstant styr fasen för den reflekterande vågen och även den radie vid vilken spiralen strålar (dvs. elementets storlek). Dessa möjligheter att styra elementprestandan är värdefulla både när elementet används ensamt och när flera antennelement hos ovan visade utföranden används i en grupp för att kompensera för ändrande impedanser under avsöknings- och frekvenssprång.

Vad avser tillverkningen av ovanstående antenn kan den ferroelektriska delen 2 utgöras av en tunn film eller ett keramiskt material. I föreliggande exempel används ett l mm tjockt keramiskt bulkmaterial. Exempel på typiska sådana material är bariumtitanoxid, bariumstrontiumtitanoxid eller blytitanoxid i finkomig, slumpvis polykristallin fomi eller keramisk fonn.

Ett lämpligt keramiskt material är exempelvis tillgängligt på marknaden genom Paratek® Inc., Aberdeen, MD, USA och är betecknat såsom komposition 4. Detta material uppvisar en relativ kapacitivitet av 118 vid noll likströmsfält och har ett avstämningsområde av 10% enligt specifikationen. Den dielektriska konstanten och det ferroelektriska materialets lO 15 20 25 30 516 235 9 avstämningsområde kan väljas från standardmaterial eller kan sammansättas speciellt.

Relativa kapacitivitetsvärden mellan 80-1500 är tillgängliga och avstämningsområdet varierar från omkring 2% - 50%. Förluster och den spänning som krävs för avstämning är också viktiga parametrar vid val av materialet.

Brukliga förfaringssätt för att tillverka keramiska material och tillverka kretskort och substrat kan användas vid tillverkning av antennen.

Spiralmönstret kan exempelvis tryckas på den ferroelektriska delen och vägarna kan utgöras av hål som är borrade och metalliserade. J ordplanet kan också tryckas direkt på den ferroelektriska delen för att minska risken att det uppstår något lufigap emedan sådana luflgap skulle ha en negativ effekt på styrningen av fáltstyrkan. Ett kretskort med första och andra remsor och reservkretsar (ej visade) kan limmas på jordplanet. Flerskiktstransformatorn kan sintras eller limmas samman och sedan limmas på spiralens topp.

Två armar - gemensam matning i grupp Antennen som anges här ovan kan - såsom redan antytts här ovan - bilda de individuella elementen i en gruppantenn varvid undergrupper av ett eller flera individuella element är styrda enligt de önskade riktningskarakteristika genom att styra förspänningen för de individuella undergrupperna.

Enkelheten hos ovan beskrivna antennstruktur gör den mycket värdefull som ett element i en gruppstruktur. Möjligheterna att styra prestandan hos individuella element genom att applicera respektive ändrande förspärining är också särskilt värdefull för att kompensera för åndrande impedans som typiskt uppträder i gruppantenner under avsöknings- och frekvenssprång.

Andra utförande av uppfinningen Två armar - individuell matning Enligt ett andra utförande av uppfinningen är en tvåarmad spiralantennstruktur, såsom visad i fig. 1-4 eller 5-7, försedd med individuella förspänningar. 10 15 20 25 30 516 235 lO En andra gränssnittskrets 19, visad i fig. 10, innefattar - förutom vad som har anvisats i ovan omnämnda gränssnittskrets - två andra förspänningsregulatorer 25 som styrs av styrenheten 22 och som är inrättade att styra förspärmingarna som matas till de individuella armarna 3a och 3b i antennen.

Möjligheten att mata de olika spiralarmarna med olika förspänningar erbjuder två stora fördelar jämfört med ovannämnda enskilt matad spiralantenn. En fördel är friheten att modifiera axialförhållandet som exempelvis möjliggör en god cirkulär polarisation vid önskade vinkelförhållanden.

Axialförhållandet är förhållandet mellan de skalära värdena hos E-fåltet och H-fältet som för cirkulärt polariserade fält roterar med ett fasvärde av 90° dem emellan.

Fältstyrkan i en given punkt i rymden kan beskrivas genom axialtörhållandet. För en ideal (helt symmetrisk) spiralantenn kommer utstrålningen på en central axel som är vinkelrät mot spiralantennen och som går genom centrum, att ha ett axialtörhällande av l, dvs. en cirkulär polarisation. I andra punkter, dvs. vid särskilda vinkeltörhållanden, kommer axialförhållandet att vara annat än 1; dvs. fältet kommer att uppnå en ellipsoidisk polarisation.

Tvärpolarkomponenten hos en spiralantenn genereras ofia genom reflexionen från spiralarmens ände. Mycket små ändringar i utbredningen utmed armen påverkar fasningen hos den reflekterade vågen och markvågen och kan påverka axialförhållandet i en given punkt eller ett givet bildpunktsförhållande.

Enligt uppfinningen kan ovan angivna ändringar i utbredningsegenskaper skapas genom att variera förspänningen och således göra det möjligt att modifiera axialförhållandet för att möta givna krav vid givna vinkelförhållanden.

En annan fördel med att tillhandahålla oberoende törspäriningar till respektive armar är möjligheten att optimera elementets impedansanpassning till transceivern. Detta är särskilt värdefullt när elementet används i en avsökande grupp där den inbördes kopplingen gör att 10 15 20 25 30 516 235 ll impedansen ändras när gruppen avsöks. I en sådan grupp kan modifieringen av faserna mellan reflexionema på armarna användas för att aktivt förbättra elementets anpassning till transceivem.

Tredje utförande Fyra armar - individuell matning/ gemensam matning Enligt ett tredje utförande av uppñnningen innefattar antennen fyra armar. Bortsett från detta liknar antennstrukturen ovanstående strukturer och kan tillverkas på ett liknande sätt.

En fyrarmad spiral har bättre polarisationsegenskaper än en tvåarmad spiral men matningskretsarna är till sin natur mera komplexa.

Spiralmönstret kan formas såsom visas i fig. 12.

Ovanstående antenn kan matas med individuella förspänningar, såsom visas i fig. 11.

Den tredje gränssnittskretsen 20, visad i fig. 11, innefattar symmetreringstransforrnatorn 15 för att omvandla en enda signal till två signaler med en fasdifferens av 180° dem emellan och två hybridkretsar som var och en tillhandahåller en positiv fasförskjutning av 90°. Därigenom har en fyra terminalers gränssnittskrets fiillbordats som har en fasspridning av 0°, 90°, 180° respektive 270°.

Styrenheten styr via fyra andra förspänningsregulatorer 25 förspänningen för varje individuell spiralarm 3a-3d.

Förspänningen kan exempelvis varieras på så sätt att likströmsförspänningen för varje individuell ann hos ett par motstående armar ökas respektive minskas och ändrar därigenom polaritetens axialförhållande i en given riktning.

Ytterligare utföranden av uppfinningen 10 15 20 516 235 12 Föreliggande uppfinning begränsas inte bara till konstruktionen med två och fyra armar och konstruktioner som innefattar en enda arm, tre armar eller vilket antal armar som helst är möjliga utföranden av uppfinningen.

De individuella utförandena av antennen anvisad här ovan kan på samma sätt bilda individuella element i en gruppantenn varvid undergrupper av ett eller flera element styrs enligt önskad riktverkankarakteristika genom att styra förspänningen för de individuella undergrupperna.

Allmänt sett beror antalet armar som används i spiralerna på mönsterkraven och tillämpningama.

Vad avser spiralarmamas form är de mest önskvärda typerna logaritrniska och Archimederspiraler (jfr fig. 2, 5 och 8) med olika antal varv, lutningsvinklar och linjebredder.

Spiralema kan med fördel konstrueras med självkompletterande linjebredder för att hålla impedansen konstant såsom fallet är för den spiral som visas i fig. 12.

Matningskretsama skall konstrueras och anpassas till typen av spiraler som används och enligt det riktningsmönster som krävs. Såsom visas här ovan kan Spiralema matas vid centrum men de kan också matas från kanten.

Det inses att kombinationer av ovanstående altemativ faller inom ramen för uppfinningen såsom den framgår av de bifogade kraven. lO 15 20 25 30 516 235 13 Hänvisningsbeteckningar 1 antenn 2 ferroelektrisk del 3 spiral 3a first spiralarm 3b andra spiralarm 30 tredje spiralarm 3d fjärde spiralann 4 reflekterande organ 5 rernsnät Sa första remsa 5b andra remsa 6 vägar 6a första väg 6b andra väg 7 transformatorstruktur 8 frontdel 10 terminal hos reflekterande organ 12 öppning 14 larninat 15 symmetreringstransforrnator 16 hybridkrets 17 in-/utsignal 18 första gränssnittskrets 19 andra gränssnittskrets 20 tredje gränssnittskrets 21 likströmskälla 22 styrenhet 23 transceiver 24 forsta likströmsregulator 25 andra likströmsregulator 26 induktor 27 kondensator

Claims (12)

10 l5 20 25 30 516 235 14 Patentkrav

1. Antenn (1) som har åtminstone en plan spiralarm (3a..3d) och är anordnad frarnför och parallellt med en plan yta hos ett reflekterande organ (4), kännetecknad av att antennen innefattar en ferroelektrisk del (2) vilken är anordnad mellan spiralarmen / spiralarmarna (3a..3d) och det reflekterande organet (4), varvid antennen (1) är inrättad att mottaga en inställbar fórspärming över armen / armarna (3a..3d) och det reflekterande organet (4) för att variera den dielektriska konstanten hos och därigenom tördröjningen genom den ferroelektriska delen (2), så att fasen hos en våg som reflekteras av det reflekterande organet styrs till att vara i fas med en direktvåg som mottages vid eller utsänds från spiralarmen / spiralarmarna.

2. Antenn enligt krav 1, innefattande ett remsnät (5) anordnat på avstånd från det reflekterande organet (4) på den sida av det reflekterande organet (4) som är motsatt spiralarmen / spiralarrnarna (3 a,3b), varvid remsnätet innefattar remsor (5a,5b) anordnade med en terminal i en ände och en förbindningsväg (6) i den andra änden, varvid vägen (6) går genom en öppning (12) i det reflekterande organet (4) utan att kontakta det reflekterande organet och förbinds med resp. spiralarm (3a..3d).

3. Antenn enligt krav 2, vid vilken vägen (6) går från en ände hos en spiralarm (3a..3d) som är spiralens centrum.

4. Antenn enligt krav 2, vid vilken vägen (9a,9b) går från en ände hos en spiralarm (3a,3b) som är spiralens omkrets.

5. Antenn enligt ett av föregående krav, vid vilken ett dielektriskt laminat (14) är anordnat mellan det reflekterande organet (4) och remsnätet (5).

6. Antenn enligt ett av föregående krav, vid vilken en kon- eller skålformig frontdel (8) är anordnad framför spiralannen / spiralarmama (3a..3d) vid sidan motsatt den ferroelektriska delen (2). 10 15 20 25 30 516 235 15

7. Antenn enligt krav 6, vid vilken en transformatorstruktur (7) är anordnad på toppen av frontdelen (8) varvid transfonnatorstrukturen har gradvis minskande dielektriska egenskaper.

8. Antenn enligt ett av kraven 1-7, innefattande en gränssnittskrets (18,19,20) som har en inställbar likströmsförspänningsregulator (24) varvid en pol hos denna är kopplad till spiralarmen / spiralarmarna (3a..3d) varjämte den andra polen är förbunden med det reflekterande organet (4).

9. Antenn enligt krav 8, vid vilken gränsnittskretsen är inrättad att kopplas till en antenn som har åtminstone två armar vaijämte gränssnittskretsen innefattar åtminstone en symmetreringstransformator (15) som har respektive balanserade portar förbundna med respektive armar (3a..3d).

10. Antenn enligt ett av kraven 1-7, med två eller flera armar, innefattande en gränsnittskrets (l9,20) som har individuellt inställbara likströmsfórspänningsregulatorer (25) som matar de individuella armarna.

11. ll. Antenn enligt krav 10, vid vilken styrningen av de individuella fórspänningarna används for att styra axialförhållandet for det ellipsoidiskt polariserade fältet för grupperingen enligt ett givet vinkelsystem.

12. Antenn enligt krav 10, vid vilken styrningen av de individuella fórspänningarna används för att styra impedansanpassningen till en transceiver.