SE516084C2 - En teknik för åtkomststyrning i kommunikationsnät med paketförmedling - Google Patents

Description

25 30 ~ s 1 e o 84 ~ ïfiíï- ïIEï 2 vissa transmissionsfördröjningar och fördröjningsvariationer respekteras om tal- tjänsten ska kunna accepteras av slutanvändaren. Detta är ett allmänt krav för all kretsemulerad trafik. Således, med de ovan beskrivna begäranbaserade protokollen, kräver en flerpunktsnod som bär kretsemulerad trafik tillstånd för att tilldelas utan fördröjning och med hög prioritet.

Det amerikanska dokumentet US 5, 297, 144 beskriver ett MAC-protokoll för ett punlct-till-flerpunktsnät vilket består av två steg. Under ett forsta steg avfrågar en centralnod alla utflyttade stationer etter reservationsbegäran. De begäran som mot- tagits används sedan för att bilda en avfrågningslista som används i det andra av- fiågningssteget, i vilket tidsluckor tilldelas. Alla stationer som har reserverat en tidslucka avfrågas i det andra avfrågningssteget, men den ordning i vilken tillstånd tilldelas beror på vilka stationer som reagerar samt möjlig prioritetsinforrnation. Ännu ett MAC-protokoll för ett punkt-till-flerpunktsnät beskrivs i WO98/44758. Ett arrangemang beskrivs varmed tillstånd utfärdas för trafik på grundval av tillstånds- köer för olika trafiktyper som kvarhålls vid centralnoden. Tillståndsbegäran som skickas av flerpunktsnodema delas in efter de olika trafiktypema och tillförs köema enligt en ”round robin”-princip. Inom centralnoden väljs de utfärdade tillstånden normalt ut från köema på grundval av prioritetsinformation. En tillståndsplanerare tillhandahålls också för att åsidosätta prioritetsordningen och göra så att tillstånd fi-ån särskilda köer utfärdas enligt ett planerat grundval.

När mer än en fördröjningskänslig tjänst utnyttjar det gemensamma mediet blir åt- komststymingen mer invecklad. Denna situation blir än mer besvärlig när de för- dröjningskänsliga tjänstema använder olika ramlängder och möjligen också olika bithastigheter, så att intervallen mellan de föreskrivna högprioritetstillstånden hela tiden ändras. Resultatet är olta överdrivna fördröjningar i en eller flera av de för- dröjningskänsliga tjänsterna, vilket leder till att slutanvändaren upplever en oaccep- tabel servicekvalitet. 10 15 20 25 30 -516 0 84 - ïffï - ÉÄÉï SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Det är således ett ändamål med uppfinningen att tillhandahålla ett förfarande och ett arrangemang som möjliggör den effektiva hanteringen av hybridtrafik över en gemensam, multiplexerad länk.

Det är ärmu ett ändamål med föreliggande uppfinning att tillhandahålla ett förfaran- de och ett arrangemang som möjliggör hanteringen av flera fördröjningskänsliga tjänster över ett gemensamt medium i ett paketförmedlingsnät.

Dessa och andra ändamål uppnås i ett kommunikationsnät för paketförmedling inne- fattande en centralnod och ett flertal nätnoder anslutna till centralnoden via ett gemensamt medium, vari trafikdata sänds fiån nätnodema till centralnoden över det gemensamma mediet, i tidsluckor tilldelade av centralnoden, där centralnoden inne- fattar planeringsorgan för tilldelning av tillstånd till en tjänst som bärs av åtminstone en nätverksnod, vari planeringsorganet innefattar ett flertal, sekventiellt åtkomstbara minnesceller, där varje cell motsvarar en transmissionstidslucka på det gemensam- ma mediet och programmeras med markerare som motsvarar fördröjningskänsliga trafiktj änster, vari antalet, sekventiellt åtkomstbara celler, som separerar en marke- rare för samma trafiktjänst, definierar ett förutbestämt planeringsintervall som mot- svarar väsentligen ramlängden hos trafiktj änsten i termer av tidsluckor, och central- noden är anordnad att konsultera minnescellerna i turordning för att fastställa om en markerare, som designerar en fördröjningskänslig trafiktjänst, är närvarande samt för att tilldela en tidslucka till en nätnod som bär en fördröjningskänslig trafiktjänst, om en markerare som motsvarar trafiktjänsten är närvarande i en konsulterad cell.

I enlighet med en annan aspekt av uppfmningen uppnås ändamålen med en nod i ett paketförmedlingskommunikationsnät för styrning av transmissionen av datapaket fiån ett flertal nätnoder över ett gemensamt medium genom tilldelning av transmis- 10 15 20 25 30 5 1 6 0 s 4 - ÉIÉï - ïÃÉï 4 sionstidsluckor till nätnoderna, där noden innefattar planeringsinformation för till- delning av tillstånd till en tjänst som bärs av åtminstone en nätnod, vari planerings- organet innefattar ett flertal, sekventiellt åtkomstbara minnesceller, där varje cell motsvarar en transmissionstidslucka på det gemensamma mediet och programmeras med markerare som motsvarar fördröjningskänsliga tjänster, vari antalet, sekventi- ellt åtkomstbara celler som separerar en markerare för samma trafiktjänst definierar ett forutbestämt planeringsintervall som motsvarar väsentligen ramlängden hos tra- fiktj änsten i termer av tidsluckor, och ett styrorgan anordnat att konsultera minnes- cellerna i turordning för att avgöra om en markerare som designerar en fördröj- ningskänslig trafiktjänst är närvarande, samt för att tilldela en tidslucka till en nät- nod som bär en fórdröjningskänslig trafiktjänst om en markerare som motsvarar tra- fiktj änsten är närvarande i en konsulterad cell.

Enligt ännu en aspekt av uppfinningen uppnås ändamålen med ett förfarande för styming av transmissionen hos fórdröjningskänslig och icke-fórdröjningskänslig tra- fik från ett flertal nätnoder till en centralnod över ett gemensamt medium, vari trafik sänds, från nätnodema till centralnoden, i tidsluckor som reaktion på tillstånd som utfärdats till nätnoderna av centralnoden, innefattande tillhandahållning av en plane- rare som defmierar ett förutbestämt planeringsintervall för åtminstone en fördröj- ningskänslig trafiktjänst, innan utfirdande av tillstånd, konsultera planeraren for att fastställa om ett forutbestämt planeringsintervall har fórflutit, vari, om åtminstone ett intervall har fórflutit, utfärda ett tillstånd som möjliggör transmission till en nät- nod som bär en fórdröjningskänslig trafiktjänst, och om inget intervall har fórflutit, utfärda ett tillstånd som möjliggör transmission till ytterligare en nätnod som bär en icke-fördröjningskänslig tjänst på grundval av sparad köstorleksinformation som hänför sig till icke-fórdröjningskänslig trafik som inväntar transmission vi den yt- terligare noden.

Företrädesvis är minnesorganen cykliskt åtkomstbara. Planeraren kan innefatta pla- neringsinformation för flera tjänster i ett enskilt, cykliskt minnesorgan. Alternativt 10 15 20 25 30 516 1084 5 innehåller planeraren flera, separata, cykliska planerare anordnade i en kö, där varje kö är tillägnad en enda trafiktjänst.

Med detta förfarande och arrangemang kan transmissionseffektiviteten över den gemensamma länken väsentligen förbättras eftersom inget köinformationsutbyte är nödvändigt för de planerade tj änstema. Dessutom kan fördröjningama och fördröj- ningsvariationerna, som kretsemulerad och annan fördröjningskänslig trafik upple- ver, hållas till ett minimum. Dessutom, med utföringsformen som innefattar mul- tipla, cykliska minnesorgan, där ett är tillägnat varje tjänst, blir både implementering av planeraren samt dess expansion för att rymma ytterligare fördröjningskänsli ga tjänster ovanligt enkel.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Ytterligare ändamål och fördelar hos föreliggande uppfinning kommer att uppenba- ras i den följande beskrivningen av de föredragna utföringsformerna, vilka återges med hjälp av exempel med hänvisning till de bifogade ritningama, på vilka: Fig. 1 schematiskt skildrar en punkt-till-flerpunlctslärik i ett multiplexerat paketför- medlingsnät, Fig. 2 visar en första utföringsforni av en planerare enligt uppfinningen, och Fig. 3 visar ytterligare en utföringsform av en planerare enligt uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA En typisk flerpunkt-till-punktlänk i ett TDMA-kommunikationsnät för paketför- medling visas i Fi g. 1. Flera flerpunktsnoder 20 kommunicerar via en enskild, gemensam, dubbelriktad kanal med en centralnod 10. Endast tre noder visas i figu- 10 15 20 25 30 » 516 084 å* ïÅÉï-ïflfï 6 ren, emellertid inses det att ytterligare noder kan anslutas ovanför och nedanför de visade nodema. Kanalen 100 kan vara en fast elektrisk länk eller en elektrooptisk länk eller ett lufigränssnitt.

Precis som i många konventionella protokoll (MAC) för åtkomststyming för databä- rare bestämmer centralnoden 10 vilka tidsluckor på den gemensamma kanalen 100 som kommer att tilldelas vilka av de av flerpunktsnoderna 20 förmedlade tjänsterna.

Detta utförs av centralnoden 10 som utfärdar tillstånd för en tidslucka i det framtida infonnationsflödet.

I fördröjningsokänsliga paketförrnedlingstjänster, såsom datatransmissionstjänster, har centralnoden 10 ett register över antalet informationspaket som inväntar trans- mission vid var och en av flerpunktsnoderna 20. Detta representeras i figuren av ett köregisterrninne 11. Köregistren uppdateras med hjälp av tillståndsbegäran, eller likvärdiga köstorleksrapporter, som skickas av flerpunktsnodema 20 till centralno- den 10. När registret för en särskild flerpunktsnod 20 indikerar att paket inväntar transmission, utfärdar centralnoden 10 ett motsvarande tillstånd som fastställer vil- ken tidslucka flerpunktsnoden 20 ifråga kan utnyttja för att sända paketet. När fler paket inväntar transmission än vad som kan hanteras omedelbart, bestämmer cen- tralnoden 10 vilken tjänst som har prioritet. Denna prioritetsinforrnation erhålls ock- så från flerpunktsnodema 20 på anmodan av centralnoden 10.

I föreliggande exempel antas det emellertid att trafiken A, B, C som fónnedlas av de tre visade flerpunktsnodema 20 är fördröjningskänsliga, d.v.s. har stränga krav vad gäller tillåtna fördröjningar och fördröjningsvariationer. Detta kan omfatta, men är inte begränsat till, kretsemulerad trafik, röst- eller interaktiv videotrafik. Dessutom har varje tjänst olika ramlängder.

I enlighet med föreliggande uppfinning hanteras dessa tjänster inte på samma sätt som fördröjningsokänsliga tjänster. Även om centralnoden 10 utfärdar tillstånd till 10 15 20 25 30 ~ 516- 084 7 tjänstema A, B, C, så utfärdas dessa inte som ett svar på information som erhållits från flerpunktsnodema 20, utan planeras av centralnoden 10 vid regelbundna inter- vall. Med andra ord sker inget informationsutbyte mellan nodema. Utfärdandet av tillstånd är oombett. Detta utförs i enlighet med föreliggande uppfinning med hjälp av en planerare.

Fig. 2 visar en planerare 30 enligt en första utföringsfonn av uppfinningen. Planera- ren 30 kan ses som ett cykliskt minne som är uppdelat i celler 31, där varje cell re- presenterar en tidslucka på den gemensamma kanalen. Det kommer emellertid att inses att planeraren 30 kan realiseras med en eller flera moduloräknare, minnen eller register med pekare, eller liknande organ som medger att information kan erhållas vid regelbundna intervall. Planeraren 30 är antingen integrerad i centralnoden 10 eller anordnad så att ett icke visat styrorgan avsett för centralnoden 10, och som är anpassat att hantera tilldelningen av tidsluckor över den gemensamma länken, lätt kan komma åt planeraren 30.

Innan processen är i gång, eller vid införandet av en ny fördröjningskänslig tjänst, programmeras planeraren 30. Detta kan utföras av centralnoden 10 som använder sitt styrorgan, eller kan utföras med hjälp av yttre organ. Planeraren 30 i Fig. 2 är redan programmerad med markerare i vissa av cellema 31, och vilka avser att indi- kera vilken tjänst som ska tilldelas ett tillstånd för vilken tidslucka i det framtida tra- fikflödet. I föreliggande exempel markeras dessa markerare med bokstävema A, B, C för de tre fördröjningskänsli ga tj änstema med samma nanm. Planeraren 30 av- gränsar' inte luckan som en absolut tid, utan snarare som ett luckintervall. De olika tjänsterna A, B, har olika ramformat och längder som bestäms av transmissionsbit- hastigheten och betecknas i figuren med a, b, c. I figuren återges ramlängden a för tjänsten A som motsvarigheten till 7 tidsluckor på den gemensamma kanalen; ram- längden b för tjänsten B är 8 tidsluckor, och ramlängden c för tjänsten C är ll tids- luckor. För att tillståndsintervallen för var och en av dessa tjänster ska kunna re- spekteras, är planerarens 30 totala längd en multipel av alla ramlängdema i termer oo sou 10 15 20 25 30 i 516 084 8 av tidsluckor. Eftersom planeraren 30 som visas i F ig. 2 är tämligen trunkerad, antas den ha en längd som är lika med den minsta multipeln av a, b och c, d.v.s. 616 celler 31. Det kommer att inses att tillståndsintervallen mellan olika tjänster också kom- mer att ta hänsyn till möjliga vägfördröjningsskillnader mellan de olika flerpunkts- nodema 20 och centralnoden 10.

Under processens gång konsulterar centralnoden 10 eller dess styrorgan, planerarens 30 celler 31 i turordning för att fastställa om ett tillstånd planeras, för en av tjänster- na A, B, C, för varje tidslucka. Om den konsulterade cellen 31 är markerad kommer ett tillstånd att utfärdas till den motsvarande flerpunktsnoden 20 som bär den utval- da tjänsten. Om inget tillstånd planeras för en särskild tidslucka kan centralnoden 10 utfärda ett tillstånd till en av de andra fördröjningskänsliga tjänstema, vilka kräver åtkomst till det gemensamma mediet, på grundval av köstorleksinformation som sparats vid noden 10, såsom beskrivits ovan. När väl alla cellerna 31 hos planeraren 30 har konsulterats i turordning, återgår pekaren eller dess motsvarighet till början igen.

Det kommer inses att när tjänster med olika ramformat och längder ska planeras vid förutbestämda, konstanta intervall över samma länk, kommer tillfällen då tillstånd for två eller flera tjänster planeras i samma tidslucka. I detta fall kommer centralno- den eller snarare dess styrorgan att tilldela tidsluckan en av tjänstema och fördröja ramarna för de återstående tj änstema en eller flera tidsluckor. Tilldelningen av tids- _ luckor för motstridiga tillståndsplaneringar kan avgöras på grundval av prioritetsin- formation som avser tj änstema, varmed en tjänst följaktligen kommer att behandlas före de andra. Alternativt kan centralnoden 10 behandla alla tjänster med samma prioritet genom att ge en tjänst prioritet under det första konflikttillfället och en an- nan tjänst prioritet vid nästa tillfälle. Alternativt skulle planeraren 30 kunna pro- grammeras så att endast ett tillstånd tilldelas varje cell, emellertid skulle detta ovill- korligen medföra en bestämd prioritet för den ena eller den andra av tjänstema. u n n. »nu 10 15 20 25 30 -516 084 9 Planeraren 30 som beskrivs med hänvisning till Fig. 2 kan effektivt hantera åt- komsten för kretsemulerad fördröjninglskänslig trafik över en gemensam länk hos ett paketförmedlingsnät, när antalet tjänster med olika ramlängder inte är alltför stort.

När emellertid flera tjänster, många med olika ramlängder, ska planeras på ett gemensamt medium, kommer planerarens längd att bli oöverkomligt stor. Dessutom lämpar sig planeraren 30 enligt Fig. 2 inte så lätt för expansion. Det är invecklat att integrera ytterligare tjänster, eftersom nya tillståndsplaneringar kommer att påverka den totala längden och planerarens 30innehåll.

Detta problem övervinns av planeraren 40 som visas i Fig. 3 i enlighet med en andra utföringsform av uppfinningen.

Istället för ett enskilt eykliskt minne enligt den första utföringsformen av uppfin- ningen innefattar denna planerare 40 flera korta planeringsminnen 41 anordnade i en kö. Varje planeringsminne 41 innehåller information för tjänster som har samma rarnformat och längd. I Fig. 3 innehåller det översta planeringsminnet 4l plane- ringsinformation för tjänsten A, nästa planeringsminne 41, i fallande ordning, inne- håller information som avser tjänsten B, och det sista planeringsminnet 41 innehål- ler tillståndsplaneringsinformation för tjänsten C. Den maximala längd som krävs för denna planerare är således a+b+c celler 42. Dessutom, eftersom flera tjänster kan planeras att använda varje enskild kö, under förutsättning att de har samma ram- längd, kommer planerarens totala längd inte att ändras. Cellerna 42 för varje plane- ringsminne 41 representerar samrnanfallande tidsluckor. Såsom indikeras av pilama ' i Fig. 3 'konsulterar således centralnoden 10, eller dess styrorgan cellerna 42 för var och ett av planeringsminnena 41 som representerar den aktuella tidsluckan, i turord- ning och fastställer till vilken, om någon, av tjänsterna som ett tillstånd ska skickas för den angivna tidsluckan.

Precis som för planeringsstrukturen 30 enligt den första utföringsforrnen är någon konflikt oundviklig mellan de planerade tillstånden. När tillståndstilldelningsmarke- oo an. 10 15 20 25 516 0 84 Éï: - :få - 10 ringar förekommer i mer än en cell 42, som representerar den aktuella tidsluckan, kommer centralnodens styrorgan således att bestämma vilken tjänst som ska be- handlas med företrädesrätt. Detta görs på grundval av prioritetsinforrnation som er- hållits tidigare från de motsvarande flerpunktsnodema 20. Alternativt, då ingen tjänst har någon fastställd prioritet, eller då alla tjänster föreskriver att likartade för- dröjningar och fördröjningsvariationer ska beaktas, kommer prioritet att tilldelas av centralnodens styrorgan för varje tjänst i turordning allt eftersom varje konflikt upp- står. Likaså kan, precis som för den tidigare utföringsformen, planeringsminnena 40 programmeras med en särskild prioritetshierarki, vilket gör att vissa tjänster följd- riktigt fördröjs till förmån för en arman så att beslut inte behöver fattas av centralno- den 10 eller dess styrorgan.

Planeringen av transmissionen av vissa fördröjningskänsliga tjänster över en gemensam länk i ett paketfönnedlingsnät på det sätt som beskrivits ovan kan leda till en stor effektivitet och medge att fördröjningarna och fördröjningsvariationema ' hålls små. Emellertid kan fördröjningarna och fördröjningsvariationema minskas ytterligare om planeringen av en tjänst är anordnad att överensstämma med sam- mansättningen av celler. Kretsemulerad trafik som sänds över ett paketförrnedlings- nät kan använda endast en del av en cell för trafikinformation för att minska den tid som behövs för att sätta samman cellen. För att exempelvis minska tiden för sam- mansättning av en ATM-cell för en 64kbps telefontjänst, kan ATM-cellen innehålla endast 24 byte med trafikinformation, där de återstående byten är fyllda med dum- myinforrnation. Fördröjningen som upplevs med denna tjänst kan minskas väsentli- gen när planeringen av pakettransmission med hjälp av planeraren 30, 40, som be- skrivits ovan, synkroniseras att stämma överens med sammansättningen av cellen efter ankomsten av 24 byte information. Dessutom kan tillstånden planeras att för- hindra att tidsluckor slösas bort vid transmissionen av inaktiva eller dummyceller eller cellpartier.

Claims (17)

1. 0 15 20 25 - 516 0 8 4 Éï* - iïê If? - Ûïf ll PATENTKRAV l.

2. Ett kommunikationsnät för paketfónnedling innefattande en centralnod (10) och ett flertal nätnoder (20) anslutna till centralnoden (10) via ett gemensamt medi- um (100), vari trafikdata sänds från nätnoderna (20) till centralnoden (10), över det gemensamma mediet, tidsluckor tilldelade av centralnoden, där centralno- den innefattar planeringsorgan (30, 40) för tilldelning av tillstånd till en tjänst som bärs av åtminstone en nätverksnod, kännetecknat av att planeringsorganet innefattar ett flertal, sekventiellt åtkomstbara minnesceller (31, 42), där varje cell motsvarar en transmissionstidslucka på det gemensamma mediet och är programrnerad med markerare som motsvarar fórdröjningskänsli- ga trafiktjänster, vari antalet, sekventiellt åtkomstbara celler, som separerar en markerare for samma trafiktj änst, definierar ett fórutbestämt planeringsintervall som motsvarar väsentligen ramlängden hos trafiktj änsten i termer av tidsluckor, och centralnoden är anordnad att konsultera minnescellema i turordning för att fast- ställa om en markerare, som designerar en fordröjningskänslig trafiktjänst, är närvarande samt for att tilldela en tidslucka till en nätnod som bär en fördröj- ningskänslig trafiktjänst, om en markerare som motsvarar trafiktjänsten är närva- rande i en konsulterad cell. .

3. Ett nät enligt krav 1, kännetecknat av att centralnoden (10) dessutom innefattar köregistreringsorgan (11) for att spara paketköstorleken hos icke- fórdröjningskänslig trafik som inväntar transmission vid nätverksnoderna (20), vari centralnoden är anpassad att utfärda ett tillstånd till den icke- fórdröjningskänsli ga trafiktj änsten på grundval av köregistret när ingen markera- 10 15 20 25 30 516~ 084 12 re är närvarande i en konsulterad cell hos minnesorganet. .

4. Ett nät enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att planeringsorganet (31, 42) är anordnat att vara cykliskt åtkomstbart. .

5. Ett nät enligt något av kraven 1-3, kännetecknat av att antalet celler som inne- fattas i planeringsorganet (30) är åtminstone lika med multipeln av olika ram- längder i termer av tidsluckor hos den planerade trafiken. _ Ett nät enligt något av kraven 1-3, kännetecknat av att planeringsorganet (40) innefattar flera cykliska planerare (41), vari varje cyklisk planerare (41) är pro- grammerad med planeringsmarkerare som hänför sig till trafiktjänster som har samma planeringsintervall i termer av tidsluckor, där cellerna hos varje planerare som motsvarar samma tidslucka blir åtkomliga i turordning. .

6. Ett nät enligt krav 5, kännetecknat av att varje planerare (41) har en längd i celler (42) som är lika med planeringsintervallet i termer av tidsluckor hos de planerade trafiktj änstema. .

7. Ett nät enligt krav 5 eller 6, kännetecknat av att centralnoden är anordnad att, i turordning, utfärda ett tillstånd till mer än en fordröjningskänslig trafiktj änst, då centralnoden fastställer att markerare for mer än en fórdröjningskänslig trafik- tjänst är närvarande i cellen (42), vilken motsvarar samma tidslucka i mer än en planerare (41). .

8. En nod i ett paketfórrnedlingskommunikationsnät for styrning av transmissionen av datapaket från ett flertal nätnoder (20) över ett gemensamt medium (100) ge- nom tilldelning av transmissionstidsluckor till nätnodema (20), där noden inne- fattar planeringsinformation (30, 40) for tilldelning av tillstånd till en tjänst som bärs av åtminstone en nätnod, kännetecknad av att 10 15 20 25 »516 084 13 planeringsorganet innefattar ett flertal, sekventiellt åtkomstbara minnesceller (31, 42), där varje cell motsvarar en transmissionstidslucka på det gemensamma mediet och programmeras med markerare som motsvarar fórdröjningskänsliga tjänster, vari antalet, sekventiellt åtkomstbara celler som separerar en markerare för samma trafiktjänst definierar ett fórutbestämt planeringsintervall som motsvarar väsentligen ramlängden hos trafiktjänsten i termer av tidsluckor, och ett styrorgan anordnat att konsultera minnescellema i turordning för att avgöra om en markerare som designerar en fórdröjningskänslig trafiktjänst är närvaran- de, samt för att tilldela en tidslucka till en nätnod som bär en fórdröjningskänslig trafiktjänst om en markerare som motsvarar trafiktjänsten är närvarande i en konsulterad cell. .

9. Nod enligt krav 8, vidare kännetecknad av att köregistreringsorgan (11) avsett att spara paketköstorleken hos icke-fórdröjningskänslig trafik som inväntar transmission vid nätnodema (20), vari noden är anpassad att utfärda ett tillstånd till en icke-fórdröjningskänsli g trafiktjänst på grundval av köregistret när ingen markerare är närvarande i en konsulterad cell hos minnesorganet.

10. Nod enligt krav 8 eller 9, kännetecknad av att minnescellema (31, 42) är an- ordnade att vara cykliskt åtkomliga.

11.Nod enligt något av kraven 8-10, kännetecknad av att antalet celler som inne- fattas i planeringsorganet (3 0) åtminstone är lika med multipeln av olika ram- längder i termer av tidsluckor hos den planerade trafiken. -n en. 10 15 20 25 30 ' 51-6 084 14

12.Nod enligt något av kraven 8-10, kännetecknad av att planeringsorganet (40) innefattar flera cykliska planerare (41), vari varje cyklisk planerare (41) är pro- grammerad med planeringsmarkerare som hänför sig till trafiktj änster som har samma planeringsintervall i termer av tidsluckor, där cellema hos varje planerare som motsvarar samma tidslucka är åtkomliga i turordning.

13.Nod enligt krav 12, kännetecknad av att varje planerare (41) har en längd i cel- ler (42) som är lika med planeringsintervallet i termer av tidsluckor hos de pla- nerade trafiktj änstema.

14. Ett forfarande för styrning av transmissionen hos fórdröjningskänslig och icke- fördröjningskänslig trafik från ett flertal nätnoder (20) till en centralnod (10) över ett gemensamt medium (100), vari trafik sänds, från nätnodema (20) till centralnoden (10), i tidsluckor som reaktion på tillstånd som utfärdats till nätno- derna av centralnoden, kännetecknat av att tillhandahålla en planerare som definierar ett förutbestämt planeringsintervall fór åtminstone en fördröjningskänslig trafiktjänst, innan utfärdande av tillstånd, konsultera planeraren för att fastställa om ett förut- bestämt planeringsintervall har fórflutit, vari, om åtminstone ett intervall har förflutit, utfärda ett tillstånd som möjliggör transmission till en nätnod (20) som bär en fórdröjningskänslig trafiktjänst, och om inget intervall har lörflutit, utfärda ett tillstånd som möjliggör transmission till ytterligare en nätnod (20) som bär en icke-fórdröjningskänslig tjänst på grundval av sparad köstorleksinformation som hänför sig till icke- fördröjningskänslig trafik som inväntar transmission vi den ytterligare noden. nu nu; 516 084 15

15. Förfarande enligt krav 14, kännetecknat av att, för varje fórdröjningskänslig trafiktjänst, anpassa det förutbestämda planeringsintervallet efter ramlängden hos trafiktjänsten. 5

16. Förfarande enligt krav 14 eller 15, kännetecknat av att, om planeringsintervallet for mer än en trafiktjänst har fórflutit, tilldela på varandra följande tidsluckor till de planerade trafiktjänstema på grundval av prioritetsinformation som hänför sig till trafiktj änsterna. 10

17. Förfarande enligt krav 14 eller 15, kännetecknat av att, om planeringsintervallet for mer än en trafiktjänst har fórflutit, tilldela tidsluckor till de planerade trafik- tjänsterna med alternerande prioritet. o uu -no