SE515924C2 - Metoder för time-lapse undersökning av en olje/gaskälla - Google Patents

Description

00 u u 0000 10 15 20 25 30 om!! oo 0 '515 924 sas som referens). Time-lapse 'SD-tekniker har även provats, men sådan in- volverar komplicerade modelleringsprocedurer och kräver en hel del av pro- cessande utan att direkt använda data tillgänglig från själva mätningen. Det hänvisas t.ex. till US-patent 4 969 130, som därmed anses ingå l denna be- skrivning.

Ett problem vad gäller time-lapse processande är att ett flertal tillstånd änd- ras över tiden, ej” enbart tillståndsändringar i källan. Exempelvis kommer nödvändigtvis positionerna för sändaren och mottagaren i den andra mät- ningen att skilja sig från positionerna i den första. Dessutom kan tidvattnet i en andra marin mätning vara högre eller lägre, liksom temperaturen i luften och vattnet. Likaledes kommer de specifika karakteristikorna för sändarna och mottagarna som används i den andra mätningen att vara annorlunda.

Andra skillnader, förutom tillstånd i källan inträffar även, exempelvis skillna- der i de sätt varpå de två mätningarna processas. Det finns sålunda behov av en metod för att klara de två mätningarna, varvid skillnader i processande ej menligt påverkar jämförelseresultatet.

Vid insamling av seismisk data används exempelvis en källa för generering av seismiska vågor som reflekteras från reflektorer i marken (exempelvis gränsskikt) och mottas i mottagare. I vissa fall är källans signatur en spik, även om denna i realiteten ej är perfekt. Under dess resa genom stratan och reflektorer, förändras signalformen, och den reflektionsignal som mottas i mottagarna är därför ej längre en spik, eller inte ens nära en sådan. Dekon- volutering är den process medelst vilken formen för reflektionssignalen "görs vit” för att återskapa spikformen i datan.

Ett annat exempel är där en bred, bandbegränsad signal används och som är av nollfas. Dekonvolutering används i sådant fall för att eliminera distortio- nerna som orsakats av marken.

Cl 10 15 20 25 30 »oss un . i 515 924 Enligt ett ytterligare exempel, där dekonvolutering görs i frekvensdomänen, multipliceras samtliga frekvenssamplingar för att få dessa på lika nivå, vilket bygger på det antagandet att signalkällan är en minimifassignal, som ome- delbart stiger till en topp och därefter dör. Detta uppnås genom autokorrele- ring av spårsignalen (trace) i tidsdomänen ett multipelantål gånger, med en serie av fördröjda samplingar, vilket resulterar i en väsentligen symmetrisk punktkällvåg (wavelet). Därefter analyseras spektrum för denna våg för att bestämma vilka multiplikatorer som erfordras vid varje frekvens för att plana ut frekvensspektrum. Denna process utföres på fönster-basis, både utefter varje spårsignal och över uppteckningen (såsom termen ”uppteckhing” an- vänds avses exempelvis alternativt en traditionell mottagaruppteckning, en CNlP-uppteckning, en traditionell shot-uppteckning, en "pelartßspårsignal- uppteckning, etc.). Autokorrelationen utföres på olika fönster, och medelvär- det tas på resultaten för att ge spektrum. Från detta spektrum väljs de ope- ratorer som erfordras för att plana ut spektrum. Operatorerna appliceras där- efter på samtliga spårsignaler som används i insignalen. Fönstret är typiskt 10 gånger längden av den operatör som skall genereras, mätt i antal av samplingar. Dekonvoluteringsprocessen och designen av dekonvoluter- ingsoperatorn är välkända inom området, och detta är ej begränsat till ex- emplet ovan avseende frekvensdomän. Processen utförs även rutinmässigt i tidsdomänen. Se exempelvis Yilmaz, investigations in Geophysics, vol. 2, Seismic Data Processing, Society of Exploration Geophysicists (1987), vartill hänvisas som referens i föreliggande sammanhang.

Vid utförande av dekonvolutering, är det viktigt att designa en dekonvolute- ringsoperator i beroende av data från mätningen, för att därvid ta hänsyn till den specifika signaturen för signalkällan, och andra distortioner i utrustningen som kan föreligga i datan. Data i varje mätning har sålunda justerats med användning av en specifik, optimal dekonvoluteringsoperator som ej är till- lämpbar på andra mätningar. Det resultat som denna skillnad ger vid an- vändning av separata clekonvoluteringsoperatorer i time-lapse mätningar, är att strukturen uppträder i differensuppteckningarna när två uppteckningar 10 15 20 25 30 subtraheras. Detta resultat är ej önskvärt. Upp till dags datum har emellertid ingen föreslagit en praktisk lösning på problemet.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med föreliggande uppfinning är att bemästra ovan nämnda problem.

Man har funnit, i motsats till vad man tidigare trott, att en enda dekonvolute- ringsoperator kan användas på multipeluppsättningar av data, ej enbart utan menliga resultat, utan med förbättring av kvaliteten hos processandet av time-lapse jämförelser av seismiska mätningar. Enligt en aspekt på förelig- gande uppfinning, tillhandahålls sålunda en metod för dekonvolutering av multipeluppsättningar av seismisk data från samma geografiska område, varvid metoden omfattar; design av en dekonvoluteringsoperator i beroende av data från åtminstone två uppsättningar av seismisk data, där nämnda åt- minstone två uppsättningar av seismisk data upptecknades vid skilda tid- punkter eller kalenderdatum; applicering av dekonvoluteringsoperatorn i en dekonvoluteringsprocess på båda av de åtminstone två uppsättningarna av data; och utförande av ytterligare time-lapse processande för att bilda en differensuppteckning. i Enligt en utföringsform av uppfinningen, omfattar utförandet av ytterligare time-lapse processande: åstadkommande av en första reflektionshändelse (exempelvis en "wavelet”) i den första seismiska mätdatauppsättningen som har en motsvarande andra reflektionshändelse i den andra seismiska mät- datauppsättningen, varvid den första reflektionshändelsen och den andra reflektionshändelsen representerar ett oförändrat parti av geologisk struktur i eller nära källan och där den första reflektionshändelsen är representerad av en första uppsättning av händelseparametrar och den andra reflektionshän- delsen är representerad av en andra uppsättning av händelseparametrar.

Därefter tillhandahålls en acceptans-tröskeldifferensfunktion mellan den för- sta uppsättningen av händelseparametrar och den andra uppsättningen av si s 9 2 ..:2~ 't t ß 10 15 20 25 30 nano to _ '515 924 händelseparametrar. Därefter bestäms en cross-ekvivaliseringsfunktion för applicering på den andra uppsättningen av händelseparametrar.

Enligt fastläggs cross-ekviva- liseringsfunktionen på sådant en annan aspekt på uppfinningen, sätt, att vid applicering av cross- ekvivaliseringsfunktionen på den andra uppsättningen av händelseparamet- rar, definieras en cross-ekvivaliserad uppsättning av händelseparametrar, och differensen mellan den första uppsättningen av händelseparametrar och den cross-ekvivaliserade uppsättningen av händelseparametrar ligger under tröskeldifferensfunktionen. Därefter appliceras cross-ekvivaliseringfunktionen på en tredje reflektionshändelse, varvid denna tredje reflektionshäridelse är relaterad till den andra datauppsättningen, där en cross-ekvivaliserad tredje reflektionshändelse är definierad, där den tredje reflektionshändelsen har en motsvarande fjärde reflektionshändelse i den första datauppsättningen, och där de tredje och fjärde reflektionshändelserna representerar ett föränderligt parti av källan.

Jämförelse av den cross-ekvivaliserade tredje reflektionshändelsen med den fjärde reflektionshändelsen genom subraktion av den cross-ekvivaliserade tredje reflektionshändelsen fràn den fjärde reflektionshändelsen resulterar i den önskade informationen.

Enligt ett mera specifikt utförandeexempel, omfattar nämnda åstadkomman- de av nämnda acceptanströskeldifferens: iterativt val av händelseparame- termodifikationer till den andra uppsättningen av händelseparametrar, appli- cering av händelseparametermodifikationerna till den andra uppsättningen av händelseparametrar, varigenom en modifierad uppsättning av händelsepa- rametrar definieras, jämförelse av den modifierade uppsättningen av händel- separametrar med den första uppsättningen av händelseparametrar, varvid nämnda iterativa val fortgår tills att konvergens nås, och varvid acceptans- tröskel-differensfunktionen omfattar den modifierade uppsättningen av hän- delseparametrar vid konvergens. Exempel på händelseparametrar är vilken 10 15 20 25 30 ' sis 924 6 som helst kombination av amplitud, fas, bandbredd och tid, eller någon av dessa individuellt.

Enligt ett ytterligare exempel på utförande, omfattar bestämningen av cross- ekvivaliseringsfunktionen: iterativt val av händelseparametermodifikationer till den andra uppsättningen av händelseparametrar, applicering av händelsepa- rametermodifikationerna till den andra uppsättningen av händelseparametrar, varigenom en modifierad uppsättning av händelseparametrar definieras, jämförelse av den modifierade uppsättningen av händelseparametrar med den första uppsättningen av händelseparametrar, och åstadkommande av en acceptanströskeldifferens, varvid nämnda iterative val fortgår tills att ett jäm- förelseresultat från nämnda jämförelse anger en differens mellan den första uppsättningen av händelseparametrar och den modifierade uppsättningen av händelseparametrar under den acceptabla tröskeldifferensen.

Enligt ytterligare ett exempel på uppfinningen, omfattar nämnda åstadkom» mande av acceptanströskel-differensfunktion: åstadkommande av en fönster- trace-differens mellan ett tidsfönster för ett första trace från nämnda första seismiska mätdatauppsättning och ett tidsfönster för ett andra trace frän den andra uppsättningen seismisk mätdata, varvid nämnda andra trace inkluderar reflektionshändelser svarande mot reflektionshändelser i nämnda första trace och där tidsfönstret för nämnda andra trace är väsentligen samma som tids- fönstret för nämnda första trace, och åstadkommande av ett förhållande mellan fönster-tracedifferensen och tidsfönstret för nämnda första trace, och val av acceptabel tröskeldlfferens som är mindre än detta förhållande.

Tldsfönstren i både de oföränderliga och föränderliga partierna av källan har liknande spektralkarakteristikor. Om exempelvis data från källan har en do- minant frekvens av 30 Hz, skall det tidsfönster som används plockas fram från ett sig ej förändrande parti i källan med en dominant frekvens så nära 30 Hz som möjligt. På motsvarande sätt skall fasändringar i källan och det oför- änderliga partiet ligga så nära som möjligt. Det föredras emellertid att göra fel 10 15 20 25 30 51 5 924 med avseende på bredare tidsfönster. Om exempelvis källans dlominanta frekvens är 30 Hz, anses ett fönster med en frekvens av 35 Hz fördelaktigare än ett med 25 Hz. Sådant bandbreddfel eller mindre än omkring 2:5 % i fre- kvensbandbredd antas medföra adekvata resultat. Bäst resultat bör kunna fås när bandbreddfelet ligger under 10 %.

I ytterligare en utföringsform, omfattar nämnda åstadkommande av accepta- bel tröskeldifferens-funktion: åstadkommande av en fönster-tracedifferens mellan ett tidsfönster lika med kvadraten på nämnda första trace från den första seismiska mätdatauppsättningen och ett tidsfönster lika med kvadraten på nämnda andra trace från den andra seismiska mätdatauppsättningen, varigenom nämnda andra trace inkluderar reflektionshändelser svarande mot reflektionshändelser i nämnda första trace och där tidsfönstret hos nämnda andra trace är väsentligen detsamma som tidsfönstret för nämnda första trace, och åstadkommande av ett förhållande mellan nämnda fönster- tracedifferens över tidsfönstret av kvadraten på nämnda första trace, och val acceptans-tröskeldifferensen mindre än detta förhållande.

Enligt ytterligare en utföringsform, omfattar nämnda applicering av cross- ekvivaliseringsfunktionen på den tredje reflektionshändelsen i den andra da- tauppsättningen dekonvolutering mellan cross-ekvivaliseringsfunktionen och den tredje reflektionshändelsen i den andra datauppsättningen, varvid den första datauppsättningen omfattar en trace från en seismisk mottagare. Al- ternativt omfattar nämnda första datauppsättning och nämnda andra data- uppsättning en summerad uppsättning av trace från en uppsättning av seis- miska mottagare, eller CMP ("common mid-point”) data. I ytterligare en utfö- ringsform, omfattar nämnda första datauppsättning och nämnda andra data- uppsättning shot-data. Enligt ytterligare alternativ, omfattar nämnda första datauppsättning och nämnda andra datauppsättning stapel-data (prestack data) eller migrerad data. 10 15 20 25 30 o a c o nu n a 515 924 l ett flertal utföringsformer utsätts nämnda första datauppsättning och nämn- da andra datauppsättning för ekvivalenta prestack-processer. Förutom den ovan nämnda dekonvoluteingsprocessen, använder den första datauppsätt- ningen i vissa utföringsformer samma designerings-process som den andra datauppsättningen, samma brusdämpningsprocessteg som den andra data- uppsättningen, och samma multipel dämpningsprocessande som den andra datauppsättningen. I ett flertal utföringsformer används dessutom samma DMO-operatör på den första datauppsättningen som på den andra dataupp- sättningen, och migrering på den första datauppsättningen utförs med sam- ma hastighetsfält som migrering på den andra datauppsättningen.

Slutligen, enligt en ytterligare aspekt på uppfinningen, tillhandahålls en metod för utförande av seismisk time-lapse mätsignalprocessande, varvid metoden omfattar: utförande av en uppsättning av processteg på den första mätning- en; utförande av uppsättningen av processteg på den andra mätningen, var- vid uppsättningen av processteg är beroende av en uppsättning av seismiska signalparametrar; val av åtminstone en av uppsättningarna av parametrar genom en selekteringsprocess beroende av data från båda mätningarna; och (b) applicering av åtminstone en av uppsättningarna av parametrar i åtmin- stone nämnda en uppsättning av processteg på både den första mätningen och den andra mätningen.

BESKRIVNING AV RITNINGARNA För en mera fullständig förståelse av uppfinningen och ytterligare fördelar däri, hänvisas till följande beskrivning av exempel på utföringsformer av upp- finningen, som görs i samband med bifogade ritningar, där: Fig 1A är ett diagram av en första uppteckning av en mätning utförd vid en första tidpunkt, utan dekonvolutering. 10 15 20 25 30 Fig. 1B Fig.1C Fig. 2A Fig. 2B Fig. 2C Fig. 3A Fig. sB Fig. 3C 51 5 92 1 är en uppteckning av den första mätningen i figur 1A med de- konvolutering, där dekonvoluteringsoperatorn konstruerades i beroende av data från den första uppteckningen. är en uppteckning av rådatan i figur 1A med dekonvolutering ap- plicerad, där dekonvoluteringsoperatorn konstruerades i beroen- de av både data ifigur 1A och annan mätning. är en uppteckning av en andra uppsättning av mätdata erhållet i samma geografiska område som i fig. 1A, men vid en annan tid- punkt, utan dekonvolutering. är en uppteckning av den andra registreringen i fig. 2A, med de- konvolutering, där dekonvoluteringsoperatorn konstruerades i beroende av data från den andra registreringen. är en uppteckning av den andra registreringen i fig. 2A, med de- konvolutering, där dekonvoluteringsoperatorn konstruerades i beroende av data från både registreringen i fig. 1A och registre- ringen i fig. 2A. är en uppteckning av differensen mellan figurerna 1A och 2C. år en uppteckning av differensen mellan figurerna 1B och 2B. är en uppteckning av differensen mellan figurerna 1C och 2C.

Det skall emellertid noteras att de bifogade ritningarna enbart visar typiska utföranden av uppfinningen och att de därför ej skall anses begränsa uppfin- ningens omfång, eftersom uppfinningen även kan möjliggöra andra lika ef- fektiva utföringsformer. 10 000; 10 15 20 25 30 c u a o nu 515 Wfifsæzæ: :=::;=::;.;; 10 BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL PÅ UPPFINNINGEN Såsom termen ”cross-ekvivalisering” används i föreliggande sammanhang, avses den industriellt allmänna termen för match-filtrering, (match-filtering) amplitudskalning och statiska korrektioner som erfordras för time-lapse seis- misk registrering. En våg-operatör (wavelet operatör) eller operatorer antas forma och matcha reflektionsdata från en mätning till en annan. Operatorer konstrueras över statiska reflektorer som exkluderar källan där meningsfulla ändringari (pore) fluidtillstånd kan uppkomma. Differensen mellan två voly- mer av data skall teoretiskt efter cross-ekvivalisering vara noll överallt (in- nanför och utanför designfönstret) med undantag för där det finns ändringar i källan. Samtliga statiska eller till källan icke hörande händelser skall subtra- heras bort, med kvarlämnande av enbart ändringari dynamiska tillstånd (dvs fluidutbyte i porerna).

Huruvida ett förändringstillstånd i källan är seismiskt detekterbart bestäms av källans litologi och de akustiska egenskaperna hos porfluiderna (vilket är temperatur och tryckberoende), typen av produktion och utvinningsprocess, upplösningen (spatialt och temporalt) av data, förutom det seismiska syste- mets reproducerbarhet. l vissa källor där utdrivning med gas används, kan injektion av gas reducera den akustiska impedansen (olja förflyttas av gasen) tillräckligt för att inducera en ljus fläck se exempelvis Fulp and Greaves, GEOPHYSICS, 1987, vartill hänvisas som referens, avseende en ljus fläck generad av en eldflamma. l andra applikationer, kan injektion av gas eller vatten (drivning med vatten) ha motsats reaktion och generera en diffus punkt. I de fall där flödning med ånga används, används ofta hastighetsned- dragning eller sackning för att indikera ångfronter för bestämning av till vil- ken utsträckning utvinningen har fortskridit. Som exempel på detta hänvisas till Lumley et al., SEG Expanded Abstracts, 1995 vars innehåll härmed inkor- poreras. Såsom tidigare nämnts, erfordras petrofysisk och seismisk tolkning för förståelse av vilket bidrag som är meningsfullt, och hur mycket förändring man kan observera. 10 15 20 25 30 'S15 924 11 Processande De rudimentära dataprocessande stegen mot målet att erhålla spatialt kor- rekt, relativ amplitud-bevarad data inkluderar NMO/DMO och prestack (noll- förskjuten) mlgrering som använts för de följande exemplen. Andra lämpliga prestack-procedurer kommer att bli uppenbara för fackmannen på området, inkluderande datakompression och samplingsteknik som kan användas för att reducera dator-overhead och bibehålla kvaliteten hos prestackprocessan- det, enligt vad fackmannen på området inser. Efter sådant processande ger relativ amplitud-datakonditionering prestackmigrerad CMP-data på vilken cross-ekvivalisering och time-lapse differensieringsmätningar utförs. Beroen- de på den producerande källan, kan enligt alternativa utföringsformer av uppfinningen, CMP, AVO-bidrag och/eller migrerade stacks från varje mät- ning cross-ekvivaliseras och subtraheras (differentieras) för att observera fluidförskjutningar i porer.

Det rekommenderas att varje mätning processes så identiskt som möjligt (vil- ket normalt görs i time-lapse processande). lnnan föreliggande uppfinning tillkom, användes all slags processad data som fanns på arbelisstationer (med skilda prekonditioneringsprocedurer och algoritmer), och man försökte avlägsna de resulterande variationerna i data med cross-ekvivalisering. Bätt- re cross-ekvivaliseringar och mera meningsfulla seismiska differelnser kom- mer att erhållas genom reprocessande av existerande data med samma metodologi och mjukvara som i den senast utförda seismiska registreringen.

Det är sålunda speciellt fördelaktigt att åstadkomma designering, dekonvo- lutering, brusdämpning och multiplar med samma parameterisering, från mätning till mätning, på samma sätt som det är viktigt att använda samma DMO-operator och migrerad data med samma hastighetsfält, för att erhålla primära time-lapse mätningar.

Oo 00 OI oo 1 0 I co oo p; g.

U 0 WII 0 oo 0000 c en 10 15 20 25 30 u Q J o en NG -ï-b- 12 Enligt en aspekt på uppfinningen, tillhandahålls därför ett förfarande för time- lapse processande av seismiska mätsignaler, där en uppsättning av pro- cessandesteg utförs på den första mätningen, uppsättningen av processan- desteg utförs på den andra mätningen, och uppsättningen av processande- steg är beroende av en uppsättning av seismiska signalparametrar, och me- toden omfattar: (a) val av åtminstone en uppsättning av parametrar genom en selekteringsprocess beroende av data från båda mätningarna; och (b) applicering av nämnda åtminstone en uppsättning av parametrar i åtminstone en av uppsättningarna av processandesteg för både den första mätningen och den andra mätningen.

Man har exempelvis funnit att förbättrat dekonvoluteringsprocessaride av de två mätningarna härrör från konstruktionen av dekonvoluteringsoperatorn i beroende av multipeluppsättningarna av data. Denna dekonvoluteringsope- rator appliceras därefter på båda datauppsättningarna. Resultatet av en så- dan konstruktion, även om den möjligen ej är optimal för endera av uppsätt- ningarna, är icke desto mindre optimalt för time-lapse jämförelsesyften.

Enligt ett exempel på utföringsform med denna aspekt på uppfinningen, till- handahålls en metod för dekonvolutering av multipeluppsättningar av seis- misk data frän samma geografiska område, varvid metoden omfattar: kon- struktion av en dekonvoluteringsoperator i beroende av data från åtminstone två av uppsättningarna av seismisk data, där nämnda åtminstone två upp- sättningar av seismisk data upptecknades vid skilda tidpunkter; applicering av dekonvoluteringsoperatorn i en dekonvoluteringsprocess för båda av nämnda åtminstone två uppsättningar av data; och utförande av ytterligare time-lapse processande för att bilda en differensuppteckning. l vissa fall finns åtminstone tre uppsättningar av seismisk data, varvid var och en av nämnda åtminstone tre uppsättningar representerar uppteckningar från mätningar utförda vid skilda tidpunkter, och där konstruktionen av dekonvoluteringsope- rator är beroende av data från var och en av uppsättningarna av mätningar. I vissa av dessa fall finns ytterligare ett steg, omfattande konstruktion av en 10 15 20 25 30 515 924 13 andra dekonvoluteringsoperator i beroende av data från de första och tredje uppsättningarna av data, varvid den dekonvoluteringsoperatorn appliceras på den första uppsättningen av data och den tredje uppsättningen av data. Den första uppsättningen av data kan vara tagen före eller efter den andra upp- sättningen av data med bibehållande av samma effektivitet.

Enligt ett mera specifikt exempel på utföringsform, omfattar konstruktionen av den första dekonvoluteringsoperatorn: medelvärdestagande av ett effekt- spektrum för en första grupp av traces från den första uppsättningen; medel- värdestagande av ett effektspektrum för en andra grupp av traces från den andra uppsättningen; medelvärdestagande av effektspektrummedelvärdena för de första och andra grupperna; och konstruktion av en dekonvoluterings- operator för den första och den andra mätningen från medelvärdestagandet av effektspektrum för de första och andra grupperna.

I vissa fall skulle ovan nämnda medelvärdestagande för varje efterföljande mätning vara omöjliggörande dyrt. Enligt ytterligare en utföringsforlm av upp- finningen hanteras därför multipelmätningar genom lagring av medelvär- destagandet av den första mätningen, så att när en senare mätning görs, behöver den första mätningens autokorrelationer ej beräknas på nytt. Enligt en sådan utföringsform, omfattar konstruktionen av den första dekonvolute- ringoperatorn: medelvärdestagande av ett effektspektrum för en första grupp av traces från den första uppsättningen; inversetransformation av medelvär- det in i en tidsdomän-representation av medelvärdet för effektspektrum för den första gruppen; lagring av tidsdomän-representationen; medelvär- destagande av ett effektspektrum för en andra grupp av traces från den andra uppsättningen; inverstransformation av medelvärdet in i en tidsdomän- representation av medelvärdet av effektspektrum för den andra gruppen; medelvärdestagande av tidsdomän-representationerna för medelvärdena för effektspektrum för de första och andra grupperna; och konstruktion av en dekonvoluteringsoperator för den första och den andra mätningen från me- 10 15 20 25 30 1 > Q n n no 515 szßf ._;;- 14 delvärdet av tidsdomän-representationerna av medelvärdena för den första och den andra gruppen.

Med hänvisning till fig. 1A, kommer nu ett specifikt exempel att diskuteras.

Fig. 1A visar en uppteckning av en första rå pelare ”stack” (ingen DMO, mi- grering, eller annat undertryckande av brus nyttjat, enbart korrektion av sfä- risk divergens och geometri) av en mätning utförd vid en första tidpunkt, utan dekonvolutering. Fig. 1B är en uppteckning av den första registreringen i fig. 1A med dekonvolutering, där dekonvoluteringsoperatorn konstruerades innan pelaren beroende av den första råa pelaren. De specifika parametrarna var: Samplingstid: 2 millisekunder Operatorlängd: 140 millisekunder Prediktionsgap: Spikar, 2 millisekunder Analysfönster: ningarna, 300 - 5000 msek, för de längst bort 3600 - 5000 msek.

Tillsatt vitt brus: 0,5% Decon-applicerings- Förskjutningsberoende: för de närmaste förskjut- fönster: 0 - 600 msek.

Fig. 2A är en uppteckning av en andra råpelare av en andra mätning tagen i samma geografiska område som i fig. 1A, men vid en annan tidpunkt, utan dekonvolutering, och fig. 2B är en uppteckning av den andra registreringen i fig. 2A, med dekonvolutering, där dekonvoluteringsoperatorn konstruerades innan pelaren beroende av data från den andra råa pelaren. Härvid var de specifika parametrarna samma som ovan.

Fig. 3A är en uppteckning av differensen i fig. 1A och 2A. Fig. 3B är en upp- teckning av differensen mellan fig. 1B och 2B. l idealfallet skulle det ej finnas något annat än brus eller för ändringar i struktur i differensuppteckningen i fig. 3A, om de två mätningarna i övrigt vore identiska och det ej hade förele- 15 gat någon ändring i källans tillstånd. Det framgår emellertid att oförändrad struktur förekommer i differensuppteckningen 3B.

Fig. 1C är en uppteckning av den första pelaren i fig. 1A, med prestack- dekonvolutering, där dekonvoluteringsoperatorn konstruerades i beroende av data från den första uppteckningen och den andra pelaren. Fig. ZZC är en uppteckning av den andra pelaren i fig. 2A, med prestack-dekonvolutering, där dekonvoluteringsoperatorn konstruerades i beroende av data från den första uppteckningen och den andra uppteckningen. De specifika paramet- rarna var i fig. 1C och 2C desamma som i fig. 1A.

Fig. 3C är en uppteckning av differensen mellan uppteckningarna i fig. 1C och 2C. Man noterar frånvaron av oförändrad struktur.

Vid konstruktion av dekonvoluteringsfiitret som används för vissa iutförings- former, processas den första (dvs "bas”) datauppsättningen, där medelvärdet av trace-autokorrelationsfunktionerna inom varje grupp (dvs shot, mottagare, CMP, etc) beräknas i f-x domänen, för att estimera effektspektrum: i=O P(1,k)=(1/N) P(f,k),f=1,_..Q li-l Där: N är antalet traces i x-riktningen, Q är nyquist-frekvensindex, P(i, k) är effektspektrum-estimeringen vid frekvensindex i och trace- nummer k, och I är time-lapse index. 5 I oo Q Q ø Q o: a o: o o i) f? zíg, §":§":E g -j_ 'g g §§'-'= ' M4 2.' :'.ø.uo .v a c nu c I I I O II 00 0 I 0 0 000 0000 0 0 0 00 0000 OO Il II OO II I I I 0 i 0 0 0 0 0 0 n CIO CIO O I O I ID I O i 0 0 0 i 0 0 y 0000 00 00 00 00 0 U ä mass á f' .mf .a .- 16 Därefter utförs en invers FFT och autokorrelatlonfunktion-traces för varje grupp sparas. Samma effektspektrumestimering utförs på en datauppsättning tagen vid en annan tidpunkt (dvs en "monitor”-datauppsättning) för att beräk- na: i = 1 P(i, k) däri = 1 är den första time-lapse montitormätningen.

Därefter tas medelvärdet av samtliga time-lapse autokorrelationsmedelvär- desfunktioner för att generera uppdaterade autokorrelationsfunktioner, enligt följande formel: A BM = *ß *N PI M i = 1 M där M är antalet av time-lapses.

De resulterande autokorrelation-traces används för konstruktion av dekon- voluteringsfilter som appliceras på samtliga time-lapse mätningar.

Andra processer för konstruktion av dekonvoluteringsfilter (exempelvis sing- le-fönsterdekonvolutering, tidsvarierande dekonvolutering, ytkonsistent de- konvolutering, och vanlig domändekonvolutering (shot, mottagare, rnittpunkt, offset)) kommer att bli uppenbara för fackmannen på området, där sådana processer är beroende av båda uppsättningarna av data, och där processer- na ej faller utanför uppfinningens omfång.

På samma sätt som gäller den ovan beskrivna dekonvoluteringsoperationen, finns det andra processandesteg som drar fördel av en aspekt på uppfin- ningen genom konstruktion av processparametrarna i beroende av data från .f p. na u. s a o' nu . . .: 1 .n .. skitig. °:::: ::.:::.. c 0000 10 15 20 25 30 1"/ f i .. .. . .. .. . .. . 'i íš) å; åzí z: 'z g: :: * 'fiz :švz IC I I I C 'LE Ä .N III III I , 2 17 varje uppsättning, istället för data från en uppsättning. Sådana exempel in- kluderar: cross-ekvivalisering (diskuterat mera i detalj nedan), f-k filtrering, r-p, och Radon-domänfiltrering, statiska beräkningarna, och multipelelimine- ring i FK, r-p, och Radon-domäner.

Det finns alltid variationer i den faktiska ackvisitionen, oavsett hur väl opera- tionerna är planerade eller utförs. l en idealvärld skulle processandet även vara identiskt, eftersom ackvisitionen skulle replikeras från basmiätning till monitormätning. Men detta är ej realistiskt. Sålunda inträffar variationer mel- lan ackvisition av mätresultat i många system som är användbara med före- liggande uppfinning (exempelvis fasta installationssystem, OBS-system, och strömmande system). Dessa variationer kan orsakas av förtunning, kabel- drift, siktlinje, variation i källa, vattentillstànd, etc., vilket kan resultera i att man processerar variationer mellan mätningar.

Cross-ekvivalisering: Enligt ett exempel på utförlngsform av uppfinningen, finns fyra "korrektions”- element som cross-ekvivaliseringsfunktionen nyttjar. Dessa är tidskorrektio- ner, RMS-energibalansering, bandbreddnormalisering, och fasmatchning.

Varje element bygger väsentligen upp en överförings- eller impulssvarfunk- tion mellan två mätningar, eller alternativt mellan två traces i varje mätning.

Den resulterande, cross-ekvivaliserade tracen (tXEQ) beräknas på följande sätt: tXEQ = t * f ( Scorr rmscorr pcorr ) där t är ingångstracen, * anger konvolutering, och S00" rmscof, pm” och poor, är cross-ekvivaliseringselement (i impulssvar f) svarande mot tid, amplitud, magnitud respektive fas. 10 15 20 25 30 18 Enligt alternativa utföringsformer av uppfinningen, beräknas impulssvarfunk- tioner trace för trace, på ett ytkonsistent sätt, eller globalt från baslinje- mätningen (bas) och monitormätning (repeat). Enligt föreliggande exempel på utförande, transformeras (cross-ekvivaliseras) en monitor-mätning till att se ut som en bas-mätning, och cross-ekvivaliseringsimpulssvarsfunktionerna konstrueras av horisontspecifika tidsgrindar som utesluter den källzon där förändring förväntas.

Effekterna av varje komponent kommer nu att förklaras med enkla modeller och exempel på data från ett time-lapse tredimensionellt projekt.

Cross-ekvivaliserinoselement: Tidskorrektioner (Sif) Förutom grov sjö i storm och strömtillstånd som kan medföra strömförtun- ning, är även tidvatten och temperaturändringar i spel. Dessa förändringar behöver ej vara signifikanta när man upptecknar, processar eller tolkar seis- misk data för en singel SD-mätning. Då emellertid ett antal ßD-mätningar är involverade för time-lapse registrering, finns potentiella sjötillstånolsvariatio- ner i mätningen.

Säsongsbetonade och kortare (stormrelaterade) variationer i temperatur och salthalt kan även ge mätskillnader mellan tidsreflektorer. Graden av variation är funktion av graden av förändring mellan temperatur och saltprofiler och djupet av dessa variationer i vattenpelaren. Mätningar utförda exempelvis i östkinesiska havet visar under en 10-ärsperiod, att säsongsvariationerna är avsevärda, och att dessa är tillräckliga för att ge en temporär variation i mät- ningar av två millisekunder (TVVT) mellan referensreflektorer utförda under extremsäsonger (januari och juni), där vattendjupen är lika med eller större än 100 meter. 10 15 20 25 30 (204 . . .. .. . . . . .. . .. . . _ 1 nu» a. wo coq o o u .sauna-n * -- :~..:-..:.: : : : :z- ' l I D I OO ll II IO IIO Il Q 19 Vad gäller tidvattenändringar, är ett extremt exempel försök att registrera seismisk data i Bay of Fundy, mellan de kanadensiska atlantprovlnserna New Brunswick och Nova Scotia. Tidvattenändringarna är här ungefär 15 meter och detta är ekvivalent med 20 millisekunder i två riktningar (med antagande av en typisk vattenhastighet av 1500 m/sek). Om en mätning erhölls vid låg- vatten och en annan vid högvatten (med antagande av mycket korta mätpe- rioder) skulle seismisk differentlering av datauppsättningarna utan tidskorrek- tion ej ge tillfredsställande resultat.

Felen ökar allmänt sett med ökande fördröjning, och wavelets med större bandbredd får större feldifferenser vid kortare fördröjningar.

RMS-enerciibalanserinq (rmsflf) l ett perfekt time-lapse seismiskt registreringsexperiment, skulle samma seismiska besättning få varje registrerad mätning med exakt samma utrust- ning, under exakt samma förhållanden (sjötillstånd) som gällde då den ur- sprungliga baslinje-mätningen erhölls. Skillnader i ackvisition föreligger emellertid, även under bäst kontrollerade former. Skalning av datan till ekvi- valenta RMS-nivåer är viktig, speciellt om denna (RMS-energin) ändrar sig väsentligt mellan mätningar.

I ett exempel, från approximativt 100 CMP i en time-lapse 3D- datauppsättning erhållen av farkoster i strömt vatten med ungefär 1l8 måna- ders tidsmellanrum, var ackvisitionsgeometri och instrumentering i det när- maste identiska, med undantaget att en mätning gjordes under sommarmå- naderna och den andra under vintern. Analys av medelvärdesamplituden för den seismiska datan inom diskreta 200 ms fönster visar att det finns en amp- litudförskjutning mellan basmätningen och monitormätningen över hela pro- filen. Efter applicering av ett utjämnat, applitudskalat cross-ekvivaliserings- element inom varje 200 ms tidsgrind, framgick att dispariteterna mellan bas- och monitormätningarna är mindre efter cross-ekvivalisering. Det är otvetyd- 10 15 20 25 30 515 924 _:-="=="= ="=°':= 20 ligt att variationer såsom dessa behöver korrigeras innan time-lapse seismis- ka differens-sektion/mätningar kan tolkas.

Bandbreddnormaliserinq (mm) Ekvalisering av bandbredder utgör även del av seismisk differentiering. Om två seismiska volymer skall subtraheras, vore det bäst att göra detta med varje volym uppvisande ekvivalenta spektra. Cross-ekvivalisering (om till- räckligt robust), skulle kunna korrigera ett spektrum till att matcha ett annat, men om cross-ekvivaliseringen ej är optimerad, uppkommer diskrepanser.

Större fel uppkommer för stora skillnader i matchning av bandbredd. Test visar att kvarvarande reflektorenergi (dvs energi kvar i differenssektio- nen/mätningen, som idealt skall vara avlägsnad) ligger i intervall från 7 % till 40 % av ingångsamplituden för centrumfrekvensdifferenser av 2,5 till 12,5 Hz, respektive (för Rioker-wavelets med centrumfrekvenser inkrementalt se- parerade 2,5 Hz subtraherat från en baslinje 30 Hz Ricker-wavelet). En maximal centrumfrekvensspridning av 12,5 Hz är resonabel för flertalet gamla SD-system, men större bandbreddifferens uppkommer i vissa fall, och i sådana fall är den kvarvarande reflektorenergin större. I utföringsformer där sålunda sådana mätningar processas, kommer cross-ekvivalisering att nor- malisera bandbreddifferenserna för att reducera de potentiella seismiska dif- ferentieringsfelen. (pm) Fel är slutligen även associerade med brist på fasmatchning. För exempelvis en 30 Hz Ricker-wavelet, fasroterad konstant 5, 10, 15, 30, 60 och 90 grader från noll-fas, kan kvarvarande reflektorenergi orsakad av fasdifferenser vara så stor som 20 % av ingångsenergin för felande fasmatchning så liten som 15 grader. Det mänskliga ögat kan dessutom ha svårigheter att se fasdiffe- renser av 15 grader eller mindre, innebärande att det är väsentligt att cross- ekvivaliseringsoperatorn korrigerar för små fasfelanpassningar såväl som u u u av I at! Olla: I 00 Il In v n o ao o n u '10 15 20 25 30 'is 924; större. Fasdifferensfel är opåverkade av bandbreddifferenser. Man har funnit att kvarstående reflektorfel av 20 % kan uppkomma för wavelets som ligger 15 grader ur fas.

Seismlsk differentierinq Det ultimativa målet i time-lapse seismisk registrering är att se ändringar som medför fluidrörelse i porer eller registrera frånvaro av fluidrörelse mellan po-_ rer betraktat mellan kalenderdatum. För närvarande åstadkoms detta genom substraktion av en monitormätning från basmätningen efter att data korrige- rats genom cross-ekvivalisering. Differensdata med reducerade mängder av kvarstående reflektorenergi kommer att ha högre sannolikhet för identifikation av fluidrörelse än data med högre kvarstående reflektorenergi. För att ka- rakterisera effektiviteten hos cross-ekvivalisering, visas ett antal differens- uppteckningar med olika komponent-cross-ekvaliseringsapplikationer använ- da vid Nordsjö time-lapse experiment. Migrerade inline-pelare (stacks) avse- ende bas- och monitormätningen genom ett område utan källa erhölls och en framträdande serie av kraftiga statiska reflektorer var synliga mellan 2000 och 2600 ms. För detta exempel användes ett konstruktionsfönster av 1900 ms till 2700 ms. En 800 ms-operator skapades och applicerades från kon- struktionsfönstret, och ett bandpassfilter av 3/8-35\55 Hz applicerades på. båda datauppsättningarna innan cross-ekvivalisering. Eftersom dessa är sta- tiska reflektorer (dvs de är reflektionshändelser representerande ett oföränd- rat parti av den geologiska strukturen i eller i närheten av källan), skall sub- traktion av bas- och monitormätningarna idealt resultera i mycket lite kvarva- rande reflektorenergi, eftersom båda mätningarna erhölls identiskt. lDen diffe- renssektion som erhölls utan någon cross-ekvivalisering, visar emellertid att subtraktionen ej åstadkom detta. Den kvarvarande reflektorenergin är signifi- kant. Med dessa stora mängder av kvarvarande reflektorenergi i denna sek- tion, skulle identifiering av eventuell fluidrörelse (på annat ställe) i källpartier av volymen vara svårt. 10 15 20 25 n - » o - o: u »a nu n.. i.. 515 924 »22 En jämförelse av en differenssektion erhållen utan cross-ekvivalisering med en där enbart amplitudspektrum cross-ekvivaliserats, en där enbart fasspekt- rum cross-ekvivaliserats, och en där båda cross-ekvivaliserats, visar att fas- korrektionerna är en huvudkomponent i den totala cross-ekvivaliserings- operationen som återspeglas i resultaten av den syntetiska modellen.

Processandet enligt ovan är utfört på en massivt parallell processorplattform (exempelvis IBM SP2, Intel Paragon) och mjukvara kompatibel med sådan hårdvara (exempelvis PGS Tensor |nc.s CUBE MANAGERTM programvara).

Föreslagen litteratur Två publicerade case-beskrivningar av time-Iapse seismisk registrering är Greaves and Fulp (Geophysics, 1987), vartill härmed hänvisas som referens, som registrerar fire-flood i västra Texas, och Johnstad, Uden and Dunlop (First Break, 1993), vartill även hänvisas som referens, som avser registre- ring av gasinjektion i Oseberg Field i den norska sektorn av Nordsjön. Ett annat bra dokument är det som avser steam flood i Duri Field i Indonesien och presenterat av Lumley, et. AI. Vid 1995 SEG-mötet i Houston, och som kan köpas genom SEG.

Beskrivningen ovan har givits enbart som exempel, och andra utföringsfor- mer kommer att bli uppenbara för fackmannen på området utan att uppfin- ningens omfång frångås sådant det definieras i de bifogade kraven, som ävenledes avser ekvivalenter.

Claims (45)

10 15 20 25 30 i 57 5' 924 2": m* u c- ø o a v o I 1 o v no 23 PATENTKRAV:

1. Metod för jämförelse av seismiska multipelmätdatauppsättningar för en källa, där en första seismisk mätdatauppsättning tas vid en första tidpunkt och en andra seismisk mätdatauppsättning tas vid en andra tidpunkt, för att detektera förändringar i källan mellan den första tidpunkten och den andra tidpunkten, k ä n n.e t e c k. n a d a v: àstadkommande av en första reflektionshändelse i den första seismiska da- tauppsättningen och en motsvarande reflektionshändelse i den andra seis- miska datauppsättningen, där den första reflektionshändelsen och den andra reflektionshändelsen re- presenterar ett oförändrat parti hos en geologisk struktur i eller nära källan, och där den första reflektionshändelsen är representerad av en första uppsättning av händelseparametrar och den andra reflektionshändelsen är representerad av en andra uppsättning av händelseparametrar; àstadkommande av en acceptans-tröskeldifferensfunktion mellan den första uppsättningen av händelseparametrar och den andra uppsättningen av hän- delseparametrar; bestämning av en cross-ekvivaliseringsfunktion för applicering på den andra uppsättningen av händelseparametrar, där cross-ekvivaliseringsfunktionen kännetecknas av att, vid applicering av cross-ekvivaliseringsfunktionen på den andra uppsättningen av händelseparametrar, definieras en cross- ekvivaliserad uppsättning av händelseparametrar, och differensen mellan den första uppsättningen av händelseparametrar och den cross- ekvivaliserade uppsättningen av händelseparametrar ligger under tröskeldif- ferensfunktionen; 10 15 20 25 30 515 *924 24 applicering av cross-ekvivaliseringsfunktionen på en tredje reflektionshändel- se, där den tredje reflektionshändelsen är relaterad till den andra dataupp-i sättningen, varvid en cross-ekvivaliserad tredje reflektionshändelse är definieracl, den tredje reflektionshändelsen har en motsvarande fjärde reflektionshändel- se i den första datauppsättnlngen, och den tredje och fjärde reflektionshändelsen representerar ett sig ändrande parti i källan; jämförelse av den cross-ekvivaliserade tredje reflektionshändelsen med den fjärde relektionshändelsen genom subtraktion av den cross-ekvivaliserade tredje reflektionshändelsen från den fjärde relektionshändelsen.

2. , Metod enligt krav 1, där åstadkommandet av nämnda acceptans- tröskeldifferens-funktion k ä n n.e t e c k. n a s a v : iterativt val av händelseparametermodifikationer för den andra uppsättningen av händelseparametrar, applicering av händelseparametermodifikationer på den andra uppsättningen av händelseparametrar, varigenom en modifierad uppsättning av händelse- parametrar är definierad, jämförelse av den modifierade uppsättningen av händelseparametrar med den första uppsättningen av händelseparametrar, varvid nämnda interativa val fortgår tills att konvergens nås, och 10 15 20 25 30 isns~921i 25 varvid acceptans-tröskeldifferensfunktionen omfattar den modifierade upp- sättningen av händelseparametrar vid konvergens.

3. Metod enligt krav 2, k ä n n.e t e c k. n a d a v att en av nämnda hän- delseparametrar omfattar amplitud.

4. Metod enligt krav 2, k ä n n.e t e c k. n a d a v att en av nämnda händel- separametrar omfattar fas.

5. Metod enligt krav 2, k ä n n.e t e c k. n a d a v att en av nämnda händel- separametrar omfattar bandbredd.

6. Metod enligt krav 2, k ä n n.e t e c k. n a d a v att en av nämnda händel- separametrar omfattar tid.

7. Metod enligt krav 2, k ä n n.e t e c k. n a d a v att nämnda händelsepa- rametrar omfattar amplitud, fas, bandbredd och tid.

8. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att nämnda bestämning av en cross-ekvivaliseringsfunktion omfattar: iterativt val av händelseparametermodifikationer för den andra uppsättningen av händelseparametrar, applicering av händelseparametermodifikationerna på den andra uppsätt- ningen av händelseparametrar, varigenom en modifierad uppsättning av händelseparametrar är definerad, jämförelse av den modifierade uppsättningen av händelseparametrar med den första uppsättningen av händelseparametrar och àstadkommande av acceptans-tröskeldifferens, 10 15 20 25 30 '515 924 26 varvid nämnda iterativa val fortgår tills att ett jämförelseresultat från nämnda jämförelse anger en differens mellan den första uppsättningen av händelse- parametrar och den modifierade uppsättningen av händelseparametrar under- acceptans-tröskeldifferensen.

9. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att nämnda åstadkom- mande av en acceptans-tröskeldifferens-funktion omfattar: åstadkommande av en fönster-tracedifferens mellan ett tidsfönster för en första trace från nämnda första seismiska mätdatauppsättning och ett tids- fönster för en andra trace från den andra seismiska mätdatauppsättningen, varvid den andra tracen inkluderar reflektionshändelser svarande mot reflek- tionshändelser i den första tracen, och varvid tidsfönstret för den andra tracen är väsentligen samma som tidsfönst- ret för den första tracen, och åstadkommande av ett förhållande mellan nämnda fönster-tracedifferens och tidsfönstret för den första tracen, val av acceptans-tröskeldifferensen mindre än nämnda förhållande. _

10. Förfarande enligt krav 9, k ä n n.e t e c k. n a d a v at t differensen i bandbredd för tidsfönstret för den första tracen och tidsfönstret för den andra tracen är mindre än omkring 25 %.

11. Metod enligt krav 10, k ä n n.e t e c k. n a d a v att differensen i bredd mellan tidsfönstret för den andra tracen och bandbredden för det andra tids» fönstret för den första tracen är mindre än omkring 10 %. 10 15 20 25 30 " 515 924 27

12. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att nämnda åstadkom- mande av acceptans-tröskeldifferensfunktion omfattar: àstadkommen av en fönster-tracedifferens mellan ett tidsfönster av kvadraten på den första tracen från den första seismiska mätdatauppsättningen och ett tidsfönster av kvadraten på den andra tracen från den andra seismiska mät- datauppsättningen, varvid den andra tracen inkluderar reflektionshändelser svarande mot reflek- tionshändelser i den första tracen, och varvid tidsfönstret för den andra tracen är väsentligen samma som tidsfönst- ret för den första tracen, åstadkommande av ett förhållande mellan fönster-tracedifferensen och tids- fönstret för kvadraten på den första tracen, val av acceptans-tröskeldifferensen mindre än nämnda förhållande.

13. Metod enligt krav 7, k ä n n.e t e c k. n a d a v att tidsfönstret har en längd av åtminstone omkring två reflektionshändelser.

14. Metod enligt krav 13, där tidsfönstret har en längd av åtminstone om- kring fem reflektionshändelser.

15. Metod enligt krav 1, k ä n n.et e c k. n a d a v att nämnda applicering av cross-ekvivaliseringsfunktionen på en tredje reflektionshändelse i den andra datauppsättningen omfattar konvolutering mellan den cross- ekvivaliserings-funktionen och den tredje reflektionshändelsen i den andra datauppsättningen. 10 15 20 25 30 ' 515* 924 f; 28

16. Metod enligt krav 1, k ä n n.e~t e c k. n a d a v att nämnda första data- uppsättning omfattar en trace frän en seismisk mottagare.

17. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att nämnda första data- ' uppsättning och nämnda andra datauppsättning omfattar en summerad upp- sättning av traces från en uppsättning av seismiska mottagare.

18. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att nämnda första data- uppsättning och nämnda andra datauppsättning omfattar en summerad upp- sättning av traces från en uppsättning av borrhàl-mottagare.

19. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att nämnda första data- uppsättning och nämnda andra datauppsättning omfattar prestack-data.

20. Metod enligt krav 19, k ä n n.e t e c k. n a d a v att nämnda prestack- data omfattar CMP-data.

21. Metod enligt krav 19, k ä n n.e t e c k. n a d a v att nämnda prestack- data omfattar shot-data.

22. Metod enligt krav 19, k ä n n.e t e c k. n a d a v att nämnda prestack- data omfattar migrerad data.

23. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att nämnda första data- uppsättning och nämnda andra datauppsättning utsätts för ekvivalenta pres- tack-processer.

24. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att den första dataupp- sättningen utsätts för samma designeringsprocess som den andra dataupp- sättningen. 10 15 20 25 30 "51 5 92 4 f.=.."I=s"s 'f nnnn nu 29

25. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att den första dataupp- sättningen utsätts för samma dekonvoluteringsprooess som den andra data- uppsättningen.

26. Metod enligt krav 1, k ä n n.et e c k. n a d a v att den första dataupp- sättningen utsätts för samma brusdämpande processteg som den andra da- tauppsättningen.

27. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att den första dataupp- sättningen utsätts för samma multipeldämpnlngsprocessande som den andra datauppsättningen.

28. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att samma DMO- operator används på den första datauppsättningen som på den andra upp- sättningen.

29. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att migreringen pà den första datauppsättningen utförs med samma hastighetsfält som migreringen på den andra datauppsättningen.

30. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att migreringen på den första datauppsättningen utförs med samma migreringsoperator som migre- ringen på den andra datauppsättningen.

31. Metod enligt krav 1, k ä n n.e t e c k. n a d a v att filtreringen på den första datauppsättningen utförs med samma filter som filtrerlngen på den andra datauppsättningen.

32. Metod för dekonvolutering av multipeluppsättningar av seismiska data från samma geografiska område, varvid metoden k ä n n.e t e c k. n a s a v 10 15 20 25 30 i 515m 924 .m " 30 designering av en dekonvoluteringsoperator beroende av data från åtminsto- ne två av nämnda uppsättningar av seismisk data, varvid de åtminstone två uppsättningarna av seismisk data har upptecknats vid olika tidpunkter; applicering av dekonvoluteringsoperatorn i en dekonvoluteringsprocess på båda av nämnda åtminstone två uppsättningar av data; och genomförande av ytterligare time-Iapse processande för att bilda en diffe- rensuppteckning.

33. Metod enligt krav 32, k ä n n.e t e c k. n a d a v att åtminstone två av uppsättningarna av data omfattar åtminstone tre uppsättningar av seismisk data, varvid var och en av de åtminstone tre uppsättningarna representerar uppteckningar från mätningar utförda vid olika tidpunkter, och varvid designe- ringen av dekonvoluteringsoperator är beroende av data från var och en av uppsättningarna av mätningar.

34. Metod enligt krav 32, k ä n n.e t e c k. n a d a v att åtminstone två av uppsättningarna av data omfattar åtminstone tre uppsättningar av seismisk data, varvid var och en av de åtminstone tre uppsättningarna representerar uppteckningar från mätningar utförda vid olika tidpunkter, och varvid designeringarna omfattar designering av en första dekonvoluterings- operator beroende av data från en första uppsättning av data och en andra uppsättning av data, och den första dekonvoluteringsoperatorn appliceras på den första uppsättningen av data och den andra uppsättningen av data, och ytterligare omfattande: designering av en andra dekonvoluteringsoperator beroende av data från den första och en tredje uppsättning av data, varvid andra dekonvolute- ringsoperatorn appliceras på den första uppsättningen av data och den tredje uppsättningen av data. 10 15 20 25 30 oooo oc 31

35. Metod enligt krav 34, k ä n n.e t e c k. n a d a v att den första uppsätt- ningen av data representerar uppteckningar från en mätning utförd innan en mätning representerad av den andra eller tredje uppsättningen av data.

36. Metod enligt krav 34, k ä n n.e t e c k. n a d a v att designeringen av den första dekonvoluterings- operatorn omfattar: medelvärdestagande av ett effektspektrum för en första grupp av traces från den första uppsättningen; inverstransformering av medelvärdet in i en tidsdomän-representation av medelvärdet för effektspektrum för den första gruppen; lagring av tidsdomän-representationen; medelvärdestagning av ett effektspektrum för en andra grupp av traces från den andra uppsättningen; I inverstransformering av medelvärdet till en tidsdomän-representatlon av me- delvärdet av effektspektrum för den andra gruppen; medelvärdestagning av tidsdomän-representationerna av medelvärdena för effektspektrum för de första och andra grupperna; och designering av en dekonvoluteringsoperator för den första och den andra mätningen från medelvärdet av tidsdomän-representationerna av medelvär- dena för effektspektrum av de första och andra grupperna.

37. Metod enligt krav 32, k ä n n.e t e c k. n a d a v att designeringen av dekonvoluteringsoperatorn omfattar: 10 15 20 25 30 n n n o n I u n o Q a co 32 medelvärdestagning av ett effektspektrum för en första grupp av traces från den första uppsättningen; medelvärdestagning av ett effektspektrum för en andra grupp av traces från den andra uppsättningen; medelvärdestagning av effektspektrummedelvärdena för de första och andra grupperna; och designering av en dekonvoluteringsoperator för den första och den andra mätningen från medelvärdestagningen av effektspektra från de första och andra grupperna.

38. Metod för utförande av time lapse seismisk mätsignalbehandling, där metodenkän n.eteck.nas av: utförande av en uppsättning av behandlingssteg på den första mätningen; utförande av uppsättningen av behandlingssteg på den andra mätningen; varvid uppsättningen av behandlingssteg beror av en uppsättning av seis- miska signalparametrar; val av åtminstone en av uppsättningarna av parametrar genom en selektiv process beroende av data från båda mätningar; och applicering av nämnda åtminstone en uppsättning av parametrar i åtminstone ett av uppsättningen av processandesteg på både den första mätningen och den andra mätningen.

39. Metod enligt krav 38, k ä n n.e t e c k. n a d a v att åtminstone nämnda en uppsättning av parametrar omfattar en dekonvoluteringsoperator. 10 15 20 25 30 o cccc oo 51 5 33

40. Metod enligt krav 39, ytterligare k ä n n.e t e c k. n a d a v: designering av en dekonvoluteringsoperator i beroende av data från åtmin- stone två av uppsättningarna av seismisk data, varvid nämnda åtminstone två uppsättningar av seismisk data upptecknats vid skilda tidpunkter; applicering av dekonvoluteringsoperatorn i en dekonvoluteringsprocess på båda av de åtminstone två uppsättningarna av data; och bildande av en differensuppteckning beroende av appliceringen.

41. Metod enligt krav 40, k ä n n.e t e c k. n a d a v att åtminstone två upp- sättningar av data omfattar åtminstone tre uppsättningar av seismisk data, varvid åtminstone var och en av de åtminstone tre uppsättningarna repre- senterar uppteckningar från mätningar utförda vid olika tidpunkter, och varvid designeringen av en dekonvoluteringsoperator är beroende av data från var och en av uppsättningarna av mätningar.

42. Metod enligt krav 40, k ä n n.e t e c k. n a d a v att_de åtminstone två uppsättningarna av data omfattar åtminstone tre uppsättningar av seismisk data, varvid var och en av de åtminstone tre uppsättningarna representerar uppteckningar från mätningar utförda vid olika tidpunkter, och varvid designeringen omfattar designering av en första dekonvoluteringsope- rator beroende av data från en första uppsättning av data och en andra upp- sättning av data, och den första dekonvoluteringsoperatorn appliceras på den första uppsättningen av data och den andra uppsättningen av data, och ytterligare omfattande: o o ooo o o o» o oo o ll ~ 0 o o o o o o o o oo u u o o u o ou oo u o u u o o o u o u u o u o u o 0 0 ouu ouo u o u o o o o o oooo o o o o o o o o oo o u u o u o u o o o ou ooo oo o 10 15 20 25 30 M5 1 5 92 å* 5": 34 designering av en andra dekonvoluteringsoperator beroende av data från den första och en tredje uppsättning av data, varvid den andra dekonvolute- ringsoperatorn appliceras på den första uppsättningen av data och den tredje uppsättningen av data.

43. Metod enligt krav 42, k ä n n.e t e c k. n a d a v att den första uppsätt- ningen av data representerar uppteckningar från en mätning före en mätning representerad av den andra eller tredje uppsättningen av data.

44. Metod enligt krav 42, k ä n n.e t e c k. n a d a v att designeringen av den första dekonvoluterings- operatorn omfattar: medelvärdestagning av ett effektspektrum för en första grupp av traces frän den första uppsättningen; inverstransformering av medelvärdet till en tidsdomän-representation av me- delvärdet för effektspektrum av den första gruppen; lagring av tidsdomän-representationen; medelvärdestagning av ett effektspektrum för en andra grupp av traces från den andra uppsättningen; inverstransformering av medelvärdet till en tidsdomän-representation av me- delvärdet för effektspektrum för den andra gruppen; medelvärdestagning av tidsdomän-representationerna av medelvärdena för effektspektrum för den första och andra gruppen; och designering av en dekonvoluteringsoperator för den första och andra mät- ningen från medelvärdet av tidsdomän-representationerna av medelvärdena för effektspektrum av de andra och första grupperna. 10 15

45. Metod enligt krav 40, k ä n n.e t e c k. n a d a v att designeringen av en dekonvoluteringsoperator omfattar: medelvärdestagning av ett effektspektrum för en första grupp av traces från den första uppsättningen; medeivärdestagning av ett effektspektrum för en andra grupp av traces från den andra uppsättningen; medelvärdestagning av effektspektrummedelvärdena för den första och den andra gruppen; och designering av en dekönvoluteringsoperator för den första öch den andra mätningen från medelvärdestagningen av effektspektra för de första och andra grupperna.