SE515184C2 - Lastcell och användning av en lastcell - Google Patents

Description

30 35 v .. 0 I fl - .n '515 184 Ändamàlen med uppfinningen innefattar att åstadkomma en lastcell för noggrann mätning av en pålagd kraft. Ett annat ändamål med uppfinningen är att noggrant mäta en komponent av en last när en sådan lastkomponent befinner sig parallellt med en yttre balk i lastcellen. Ett ytter- ligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en lastcell som mäter mindre laster noggrant. Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en lastcell där effekterna av temperaturgradienter tvärs lastcellen mini- meras. Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att mini- mera påverkan på lastcellen från någon annan last än den uppmätta lasten. Ändamålen innefattar också att åstadkomma en lastcell som avger mätsignaler med en hög utnivå vid små laster jämfört med känd teknik.

Dessa och andra ändamål uppfylls genom en lastcell som beskrivs i patentkrav l och i patentkrav 17.

En lastcell enligt uppfinningen innefattar ett struktu- rellt lastbärande ramverk av balkar och leder anordnade med en eller flera mätzoner. Det strukturella lastbärande ramverket är anordnad så att en belastning som påförs en yttre balk hos ramverket överförs till en andra och yttre balk via två sidobalkar, vilka sidobalkar också är för- bundna med två inre balkar vilka vidare är förbundna med varandra genom minst en mätzon.

Det strukturella lastbärande ramverket kan i stället belastas med en av balkarna, varvid lasten överförs till den andra sidobalken via den yttre och inre balken.

En lastcell enligt en föredragen utföringsform av före- liggande uppfinning är utvändigt formad som ett solitt och huvudsakligen rektangulärt block. Inuti det huvudsakligen rektangulära blocket är lastcellen vidare utformad så att belastningen som påläggs i X-led parallellt med två huvud- 10 15 20 25 30 35 s1s 184 šïï: 2112 :;ï=- " sakligen parallella yttre balkar hos lastcellen överförs och förstärks av två sidobalkar som förbinder de yttre balkarna med två huvudsakligen parallella inre balkar, vilka inre balkar är hopkopplade med hjälp av två mät- zoner, på var och en av vilka ett mätorgan är anordnat.

Var och en av de med mätorgan försedda mätzonerna utsätts för en skjuvlast i längdaxelns riktning i lastcellen. Den till de två mätzonerna överförda belastningen är större än den yttre belastningen på den yttre delen av lastcellen.

Genom denna typ av hävstàngsverkan kan relativt små laster mätas noggrant. Hävstångseffekten eller förstärkningen av den pàlagda kraften, när kraften pàläggs i x-riktningen parallellt med de två yttre balkarna som är orienterade i lastcellens längdaxel, är proportionell mot förhållandet mellan avståndet h mellan de yttre balkarna, delat med avståndet d mellan de inre balkarna. Närmare bestämt är h 14 hos de yttre balkarna 1, 4, och d är avståndet mellan lederna 8, 13 hos de inre balkarna 2, 3. avståndet mellan lederna 7, 10 respektive 11, 9 respektive 12, I det fall då den pàlagda lasten pàläggs sidobalkarna (5, '6) i y-riktningen parallellt med sidobalkarna, är häv- stångsverkan eller förstärkningen proportionell mot för- hållandet mellan dimensionen 1, längden hos de yttre bal- karna 1, 4 såsom de definieras av avståndet mellan lederna 7, 11 respektive 10, 14, delat med avståndet d mellan lederna 8, 9 respektive 12, 13 hos de inre balkarna 2, 3.

Ett mätorgan anordnas på varje mätzon för att alstra en signal proportionell mot den på mätzonen pàlagda mekaniska påkänningen. En föredragen utföringsform av uppfinningen innefattar två mätomràden där en mätsignal tas från en mätzon anordnad på varje område. Fördelen med föreliggande uppfinning är att hävstàngsverkan eller förstärkningen på grund av lastcellens form eller geometri gör den känslig för små laster. Till följd av detta åstadkoms en signal 10 15 20 25 30 35 515 184 ëffë med hög utnivà för en förhållandevis liten last som pà- läggs lastcellen jämfört med känd teknik. Därvid àstadkoms en användbar signal vid smà laster.

En annan fördel är att de tvà balkarna som är anordnade med mätzoner är sammanbundna och anordnade med en geometri som gör lastcellen relativt okänslig för en temperatur- gradient i x-riktningen. Orsaken till detta är att den temperaturgradienten leder till pàkänningar i y-riktningen pä mätzonerna, och mätzonerna är okänsliga för pàkänningar i den riktningen. Lastcellen är ocksa okänslig för en temperaturgradient i y-riktningen. Orsaken till detta är att den temperaturgradienten ger upphov till skjuvkrafter över mätzonerna. Dessa skjuvkrafter skulle emellertid få motsatta tecken och därmed upphävas elektriskt i utsigna- lerna från mätorgan anordnade pà de tvà mätzonerna. En temperaturgradient i z-riktningen ger ingen effekt pà mätzoner som är placerade symmetriskt i lastcellen.

En ytterligare fördel med uppfinningen är att deforma- tionen vid belastning är ytterst liten. Ännu en fördel innebär att en given storlek pà lastcellen enligt upp- finningen sàlunda kan användas för att mäta ett större urval laster genom att välja lämpliga förhållanden för kvoten h/d, eller genom att välja ett lämpligt förhållande för l/d. Ytterligare en fördel med uppfinningen är att formen och geometrin gör lastcellen okänslig för laster vinkelrätt mot den uppmätta lasten.

FIGURBESKRIVNING Föreliggande uppfinning beskrivs närmare nedan med hän- visning till bifogade ritningar.

Figur l visar en lastcell innefattande ett ramverk enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning. e e n n v, 10 15 20 25 30 35 Figur 2a visar en lastcell innefattande ett ramverk enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning vid en last pàlagd i x-riktningen.

Figur 2b visar en lastcell innefattande ett ramverk enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning vid en last pàlagd i y-riktningen.

Figur 3 visar en isometrisk vy av en lastcell enligt en utföringsform av uppfinningen som är bildad av ett rektan- gulärt block.

Figur 4 visar en vy av ena sidan av en lastcell enligt en utföringsform av uppfinningen.

Figur 5 visar ena sidan av en lastcell enligt en alterna- tiv utföringsform av uppfinningen.

Figur 6 visar ena sidan av en lastcell enligt en ytter- ligare alternativ utföringsform av uppfinningen.

Figur 7 visar ena sidan av en lastcell enligt en ut- föringsform av uppfinningen i en vy där lederna är be- tecknade med referensnummer.

Figur 8 visar en sidovy av ena sidan av en lastcell enligt en annan utföringsform av uppfinningen.

BESKRIVNING Av FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Figur l visar en lastcell innefattande ett ramverk enligt föreliggande uppfinning. Ramverket utgörs av balkar visade med grova linjer och leder ritade som ifyllda cirklar.

Ramverket innefattar balkar 1-6 och leder 7-14. Det finns tvà ytterbalkar l, 4. De tvà ytterbalkarna 1, 4 är för- bundna med två innerbalkar 2, 3 med hjälp av sidobalkar 5, 10 15 20 25 30 35 *s 1 s 184 :Ii- 6, som utgör ramverkets sidor. Innerbalkarna 2, 3 är för- bundna med varandra genom mätzoner 15, 16 utrustade med mätorgan. En pil som visar en x-riktning och en y-riktning relativt ramverket innefattas i figur 1.

Figur 2a visar samma lastcell som visas i figur 1, inne- fattande ett ramverk enligt föreliggande uppfinning men belastad med en last F, en last pålagd ytterbalkarna i X- riktningen. De två mätzonerna 15, 16 utsätts var och en för en skjuvkraft då innerbalkarna 2, 3 rör sig bort från varandra i X-riktningen på grund av lasten F. Storleken på skjuvkraften i mätzonerna förstärks av en typ av häv- stångsverkan. Storleken på förstärkningen varierar enligt förhållandet mellan avståndet h mellan de två ytterbal- karna delat med avståndet d mellan de två innerbalkarna.

Närmare bestämt kan avståndet beskrivas såsom avståndet h mellan lederna 7, 10 respektive 11, 14 hos ytterbalkarna l, 4 relativt avståndet d mellan lederna 8, 9 respektive 12, 13 hos innerbalkarna 2, 3.

En last F pålagd i x-riktningen parallellt med ytterbal- karna 1, 4 ger en kraft över mätzonerna lika med F*k*h/d där h och d är som beskrivits ovan. k är en konstant som beror på den icke-idealiska karak- tären hos lederna som har en styvhet.

Förhållandet h/d bestämmer alltså förstärkningen i mät- områdena hos en last F pålagd i x-riktningen parallellt med ytterbalkarna 1, 4.

Figur 2b visar samma lastcell som visas i figur 1 och 2a innefattande ett ramverk enligt föreliggande uppfinning 10 15 20 25 30 35 ' 515 184 :Ii 13; ä» f* 7 men belastad med en last F, en last pàlagd i en y-riktning parallellt med sidobalkarna. Lastcellen som belastas i y- riktningen har samma form och mekaniska karakteristik pà alla sätt som figur 1 och 2a och som utföringsformer visade i figur 3-8 med det enda undantaget att en last F pàlagd parallellt med sidobalkarna 5, 6 ger en kraft över mätzonerna lika med F*k*lh1 där l är avståndet mellan lederna 7, ll respektive 10, 14 hos ytterbalkarna och där d och k är som tidigare beskri- vits.

Figur 3 visar en isometrisk vy av en lastcell enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen. Lastcellen i figur 3 är ett huvudsakligen rektangulärt format block som motsvarar lastcellen innefattande ramverket som visas i figur 1, 2a, 2b. De vinkelräta axiella riktníngarna x, y och z som hänvisas till i denna beskrivning relativt last- cellen visas i figur 3.

I figur 3 visas tvà ytterbalkar 301, 304 vilka motsvarar ytterbalkarna 1, 4 i figur l. Pà motsvarande sätt finns 303 och mätzoner 315, 316 vilka 16 i figur numrerade innerbalkar 302, motsvarar innerbalkarna 2, 3 och mätzonerna 15, 1. Pá samma sätt motsvarar lederna 311 och 314 lederna 11 och 14 i figur 1. Dessutom visas tvà klackar 320, 321 pà 3 var och en av ytterbalkarna, och tvà ytterligare klackar är monterade pà var och en av sidobalkarna 305, 305.

Elementen hos lastcellen enligt den föredragna ut- föringsformen visas i detalj i figur 3. Lastcellen är invändigt formad sä att den innefattar tvá mätzoner 2b, mätorgan. Mätzonerna 315, 316 avgränsas i lastcellens motsvarande 15, 16 i figur 1, 2a, anordnade med 10 15 20 25 30 35 ~s1 s 184 iZi-ii: š' " vw 318, 330-337 som definierar de tvà innerbalkarna. Planspalterna fasta material av planspalter 317, 319 samt urtag löper genom det fasta materialet hos lastcellen i z- sàsom 335, 337, bildar en avsmalning eller midja i en balk såsom 301, 304 riktningen. Urtagen, är formade så att de vilken har funktionen att bilda en led, visad med siffror- na 311, 314 i figur 3, 14 i figur 1. Urtagen är lämpligen formade av cylindriska hål motsvarande leder såsom 11, borrade genom det fasta materialet i lastcellen i z- riktningen från ena sidan av lastcellen till den andra. I föreliggande uppfinning är ett urtag en hålighet i, eller en utskärning ur, det fasta materialet i en balk. Ett sàdant urtag genomlöper helt balkens tvärsnitt i z- riktningen. I den föredragna utföringsformen har urtagen ett partiellt halvcirkelformat tvärsnitt.

De flexibla lederna motsvarande 7-14 som bildas i ut- föringsformen visas med hänvisningssiffrorna 307-314 i en särskild figur, figur 7, för att visuellt förenkla den.

Lederna beskrivs som flexibla eftersom de tillåter bal- 305 och en ytterbalk 1, 301 förbunden av en led 7, 307, att böja sig mot eller från karna, såsom sidobalkarna 5, varandra under påverkan av en pàlagd belastning.

Tvà par klackar 320, 321 respektive 322, 323 visas i figur 3 anordnade på de tvà ytterbalkarna 301, 304 hos last- cellen. Dessa klackar innehåller medel såsom gängade hål såsom 320a, 320b för montering av lastcellen lämpligen mellan ett stöd och en anordning pà vilken en lastkom- ponent i X-riktningen, eller den totala lasten om den verkar enbart i x-riktningen, kan mätas av lastcellen.

På liknande sätt är tvà par klackar 324-327 monterade på sidobalkarna 305, 306 hos lastcellen för montering av lastcellen lämpligen för mätning av en lastkomponent i y- 10 15 20 25 30 35 s1s 184 ä? :;šf-:;§;Išš= riktningen, eller den totala lasten om den verkar enbart i y-riktningen.

Undersökning i detalj av en mätzon med hänvisning till figur 4. Det finns fyra urtag 330, 332 respektive 335, 337 anordnade så att tunna sektioner av material blir kvar mellan urtaget och lastcellens kanter. Dessa tunna sek- tioner och de sektioner av mätzonen 315, som finns mellan två separata, närliggande men inte sammankopplade urtag sàsom 330, 331, bildar den mekaniska motsvarigheten till leder sàsom lederna 7, 8, 9, 10 i figur 1. Det finns fyra sàdana leder bildade av urtagen 330-332 och 335-337 som omger varje mätomràde.

Planspalterna, sàsom de planspalter 317-317 som visas i figur 3, 4 och som förbinder urtagen och avgränsar mät- zonerna, kan beskrivas sàsom enkla skåror som utgörs av plan i z-riktningen.

En mätzon 15, 16 i lastcellen enligt uppfinningen är vidare utformad i den föredragna utföringsformen så att den är relativt tunn i z-riktningen i jämförelse med tjockleken pà nagon av balkarna 1-6, 301-306. Detta kan ses i den isometriska vy av lastcellen som visas i figur 3. Utformandet av lastcellen utförs med hjälp av fräsning eller vattenstràleskärning eller en kombination av dessa och andra lämpliga metoder för att noggrant avlägsna metall fràn ett solitt rektangulärt block av en lämplig metall, exempelvis någon typ av rostfritt stål. Ett mät- organ för töjningsmätning är anordnat pà den tunna del i lastcellen som bildar mätzonerna 15, 16. Mätorganet är företrädesvis en magnetoelastisk givare av typ Press- ductor, sàsom visas i figurerna, särskilt i figur 4.

Verkningssättet hos en magnetoelastisk givare av typ Pressductor bygger pà att den magnetiska permeabiliteten 10 15 20 25 30 35 5153184 10 hos ett magnetiskt material ändras under mekanisk pà- känning. Denna typ av givare maskinbearbetas i materialet i mätzonen hos lastcellen. Primär- och sekundärlindningar är lindade i var sitt hal i lastcellsmaterialet sà att líndningarna korsar varandra i rät vinkel. Se figur 4. Tvà hàl i exempelvis positionerna 342, 343 anordnas för en primärlindning för magnetisering av materialet med växel- ström. Tvà ytterligare hål i exempelvis positionerna 340, 341 anordnas för en sekundärlindning för mätning av spänningar som uppstår pà grund av en pàlagd last. Hàlen för lindningar i den magnetoelastiska givaren av typ Pressductor är av àskàdlighetsskäl visade med hänvisnings- siffror i endast ett exempel, figur 4.

Ett mätorgan för töjningsmätning kan också anordnas pà mätzonen i form av töjningsmätare pá en eller flera piezoelektriska anordningar.

I en annan utföringsform av uppfinningen har inte mät- zonerna 15, 16 minskad tjocklek i z-riktningen relativt tjockleken hos någon av balkarna 1-6, 301-306. I en ytterligare utföringsform av uppfinningen är mätzonerna 15, 16 utformade som relativt tjocka sektioner som kan vara tjockare i z-riktningen än balkarna hos lastcellen. I ytterligare en annan utföringsform av uppfinningen är åtminstone en mätzon utformad som en relativt tunn mätzon av liknande form men tillverkad av ett separat stycke material. Denna àtminstone en mätzon är huvudsakligen fastsatt, t ex genom svetsning eller bondning, även om andra kända och lämpliga metoder för fastsättning av ett material vid ett annat material kan användas.

En alternativ utföringsform visas i figur 5, där en enda mätzon 15 används för att mäta pàlagd last. En ytterligare utföringsform med en enda mätzon visas i figur 8. En annan utföringsform där längderna hos sidobalkarna 5, 6 inte fàr 10 15 20 25 30 35 3515 184 11 vara lika kan vara fördelaktig vid vissa tillämpningar, exempelvis vid utföringsformer som har en enda mätzon, varav tvà visas i figur 5 och 8. Ytterligare en alternativ utföringsform visas i figur 6. I denna utföringsform har lederna runt en mätzon 15 utformats genom att planspalter 618, 619, i stället bildar en led med hjälp av ett urtag.

Planspalterna 618 och 619 motsvarar planspalterna 318, 319 i figur 3 och 4 men har i denna utföringsform förlängts i en del av lastcellen till att bilda leder motsvarande lederna 7-10 i figur 1.

I en vidareutveckling av uppfinningen för användning i vissa miljöer, t ex svàra miljöer där nötande stoft eller frätande vätskor skulle kunna komma i kontakt med last- cellen, kan urtagen och planspalterna utfyllas med ett ämne. Exempelvis kan lastcellen partiellt beläggas eller helt inkapslas med ett polymerisk eller elastomerisk överdrag av t ex silikongummi. I detta fall finns det ett material i åtminstone en planspalt eller ett urtag som har en elasticitetsmodul lägre än en närliggande balks.

Det ligger inom ramen för uppfinningens patentkrav att någon av urtagen som bildas av cylindriska öppningar 330- 337, borrade genom stommen pá lastcellen, alternativt kan ha andra tvärsnitt än runda cirklar och/eller att de cylindriska öppningarna kan ha andra diametrar. Ett eller flera urtag kan ersättas av en planspalt eller en utvidg- ning av en befintlig spalt, sà att en led som visas i figur 6 bildas. Det är likaledes klart att någon av bal- karna alternativt kan ha en annan form än en rak balk, exempelvis kan en eller flera av de tvà ytterbalkarna ha ett böjt eller välvt tvärsnitt och ändà ha likvärdig funktion som de huvudsakligen raka balkarna i utförings- formerna. Det ligger också inom ramen för patentkraven att ersätta nàgon av de flexibla lederna, motsvarande lederna 51 s 184 12 7-10 och ll-14 i figur l, med ett eller flera mekaniska gångjärn.

Claims (17)

1. 0 15 20 25 30 35 515 134 13 PATENTKRAV 1. Lastcell innefattande ett lastbärande strukturellt ramverk av tvá väsentligen parallella styva balkar, anordnade väsentligen parallellt med en pàlagd last (F) och åtminstone en mätzon utrustad med medel för töj- ningsmätning anordnade mellan de tvà balkarna, kännetecknad av att det strukturella ramverket innefattar tvà yttre balkar (1, 4, 301, 304) hjälp av leder (7-10, 307-310) med tvà inre balkar (2, 3, 302, 303) genom minst tvà sidobalkar (5, 6, 305, 306) och 16, 315, 316) for töjningsmätning är anordnad mellan de som är förbundna med att minst en mätzon (15, utrustad med medel tvà inre balkarna, och vid pàläggning av en last i x-riktningen parallellt med de två yttre balkarna stàr storleken pà den pà denna minst en mätzon (15, 16) pàlagda lasten i proportion till ett förhållande mellan ett avstànd h 11 och 14, 307 och 310, 311 och 314) som förbinder ytterbalkarna (1, 4, 301, 304) med sidobalkarna (5, 6, 305, 306) delat med ett avstånd d mellan lederna (8 och 9, 12 och 13, 308 och 309, 312 och 313) som förbinder innerbalkarna (2, 3, 302, 303) med sidobalkarna (5, 6, 305, 306) samt att nämnda medel för töjningsmätning lämpligen är anpassade sà att en utsignal mellan lederna 7 och 10, representerande den pàlagda lasten eller en detekterad lastförändring alstras.

2. Lastcell enligt patentkrav 1, kännetecknad av att minst (7-10, 11-14, 307-310, 311-314) (330-332, 335-337). en led bildas av minst ett urtag

3. Lastcell enligt patentkrav 2, kännetecknad av att minst en innerbalk innefattar minst ett urtag (331, 333, 334, 336). 10 15 20 25 30 35 515 134 ' ï..f.=:I 14

4. Lastcell enligt patentkrav 1, kännetecknad av att innerbalkarna är förbundna med varandra genom nämnda minst en mätzon.

5. Lastcell enligt patentkrav 1, kännetecknad av att de tvà innerbalkarna är åtskilda fràn varandra längs en del av sin längd av minst en planspalt (318, 618).

6. Lastcell enligt patentkrav 1, kännetecknad av att minst en led (7-10, 307-310) bildas av minst en planspalt (618, 619).

7. Lastcell enligt nàgot av patentkrav 1-6, kännetecknad av att minst en nämnd mätzon vidare innefattar ett omrâde av reducerad tjocklek relativt tjockleken hos någon av balkarna (1-6, 301-306).

8. Lastcell enligt nàgot av patentkrav 1-6, kânnetecknad av att minst en nämnd mätzon vidare innefattar ett omrâde av samma tjocklek relativt tjockleken hos någon av bal- karna (1-6, 301-306).

9. Lastcell enligt nàgot av patentkrav 1-6, kännetecknad av att minst en nämnd mätzon vidare innefattar ett område av ökad tjocklek relativt tjockleken hos nàgon av bal- karna.

10. Lastcell enligt nàgot av patentkrav 1-6, kännetecknad av att minst en av de flexibla lederna (7-14, 307-314) är utformad som ett mekaniskt gångjärn.

11. Lastcell enligt patentkrav 2, kännetecknad av att minst ett urtag omfattar ett material med lägre elasti- citetsmodul än en intilliggande balk. 10 15 20 25 30 35 . I Å O . I Û II ll g. o ~ , , i _ H - o. u . .. ' :_ _' _ nu .u nu ,, .'v: a un. .., ~ v » n . , ~ u » . - a . I a u g ' ' ' 1 n nu ,, u" fu '. I 0 15

12. Lastcell enligt patentkrav 5, kännetecknad av att minst en planspalt omfattar ett material med lägre elasti- citetsmodul än en intilliggande balk.

13. Lastcell enligt patentkrav 1, kånnetecknad av att nämnda mätorgan som är anordnat pà nämnda mätzon (15, 16, 315, 316) består av en eller flera magnetoelastiska givare.

14. Lastcell enligt patentkrav 1, kännetecknad av att nämnda mätorgan består av en eller flera töjningsmätare.

15. Lastcell enligt patentkrav 1, kännetecknad av att nämnda mätorgan består av en eller flera piezoelektriska anordningar.

16. Användning av en anordning enligt patentkrav 1 eller något av föregående patentkrav 2-15 för mätning av en kom- ponent av en last F i x-riktningen, eller av den totala lasten när den pàläggs i x-riktningen.

17. Lastcell innefattande ett lastbärande strukturellt ramverk av tvâ väsentligen parallella styva balkar, anordnade väsentligen parallellt med en pàlagd last (F) och åtminstone en mätzon utrustad med medel för töj- ningsmätning anordnade mellan de två balkarna, känne- tecknad av att det strukturella ramverket innefattar två yttre balkar (1, 4, 301, 304) som är kopplade med hjälp av leder (7-10, 307-310) till två inre balkar (2, 3, 302, 303) genom minst två sidobalkar (5, 6, 305, 306) och att (15, 16, 315, 316) utrustad med medel for töjningsmätning är anordnad mellan de två inre balkarna, minst en mätzon och vid påläggning av en last i y-riktningen parallellt med de två sidobalkarna står storleken pà den på denna minst en mätzon (15, 16) pålagda lasten i proportion till ett förhållande mellan ett avstånd 1 mellan lederna 7 och 10 nu nu-nn. . . 0 o .a0°' u,._. a 0 515' 184 16 11, 10 och 14, 307 och 311, 310 och 314) som förbinder ytterbalkarna (1, 4, 301, 304) med sidobalkarna (5, 6, 305, 306) delat med ett avstànd d mellan lederna (8 och 9, 12 och 13, 308 och 309, 312 och 313) som förbinder inner- balkarna (2, 3, 302, 303) med sidobalkarna (5, 6, 305, 306) samt att nämnda medel för töjningsmätning lämpligen är anpassade sà att en utsignal representerande den pà- lagda lasten eller en detekterad lastförändring alstras. 19. Användning av en anordning enligt patentkrav 17 för mätning av en komponent av en last F i y-riktningen, eller av den totala lasten när den pàläggs i y-riktningen.