SE514875C2

SE514875C2 - Förfarande och anordning för konstruktion av digitala filter

Info

Publication number: SE514875C2
Application number: SE9903160A
Authority: SE
Inventors: Anders Eriksson
Original assignee: Ericsson Telefon Ab L M
Priority date: 1999-09-07
Filing date: 1999-09-07
Publication date: 2001-05-07
Also published as: WO2001018961A1; ATE445260T1; SE9903160D0; EP1221197A1; EP1221197B1; DE60043115D1; SE9903160L; CN1373930A; CN1197243C; AU6884800A; US6564184B1

Description

Fx) C 5 30 534: 875 2 SUMMERING Ett syftemål för föreliggande uppfinning är reducering eller eliminering av dessa nackdelar hos den kända tekniken.

Detta syftemäl uppnås i enlighet med de bifogade patentkraven.

Kort uttryckt anpassar föreliggande uppfinning dynamiskt segmentens längder och positioner till den aktuella formen av effektspektrum för talsig- nalen. Topparna och dalarna för spektrum bestäms, och metoden säkerstäl- ler att topparna ej delas mellan olika segment när segmenten fördelas över frekvensdomänen. Företrädesvis täcks varje topp av ett segment som är centrerat på toppen. Segmentlängden styrs företrädesvis av det mänskliga hörselsystemets frekvenskarakteristika.

Denna metod har fördelen att den reducerar komplexiteten i filterberäkning» en utan att offra noggrannhet vid de betydelsefulla spektrumtopparna.

Vidare reducerar metoden också spektrumvariansen från ram till ram, vilket förbättrar talkvaliteten.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen samt ytterligare syftemäl och fördelar som uppnås med denna förstås bäst genom hänvisning till nedanstående beskrivning och de bifogade ritningarna, i vilka: Fig. 1 är ett diagram som illustrerar den spektrala effekttäthetsskatt- ningen för en brusig talsignal; Fig. 2 är ett diagram som illustrerar den spektrala effekttäthetsskatt- ningen i ﬁg. 1 efter segmentering och medelvärdesbildning i enlighet med den kända tekniken; Fig. 3 är ett diagram liknande diagrammet i ﬁg. 1; lO 15 20 25 5,13! 875* Fig. 4 är ett diagram som illustrerar den spektrala effekttäthetsskatt- ningen i ñg. 1 efter segmentering och medelvärdesbildning i enlighet med föreliggande uppﬁnning; Fig. 5 är ett ﬂödesschema som illustrerar en exempliﬁerande utföringsf form av förfarandet i enlighet med föreliggande uppﬁnning; och Fig. 6 är ett blockschema som illustrerar en exemplíﬁerande utförings- form av en ﬁlterkonstruktions- och ñltreríngsanordning i enlighet med föreliggande uppﬁnning.

DETALJERAD BESKRIVNING I vissa tillämpningar bestäms ﬁltret i frekvensdomänen. Vid exempelvis telefontillämpningar används ofta brusundertryckning baserad på spektral subtraktion (se [2, 3}). I detta fall bestäms ﬁltret som funktion H60) aV fre- kvens: ß H(w) = l-óißàgilï CDXMI) där O, ß, Ö är lwflslïafltcf och Cl>v(a>) och ClDX (co) är skattníngar av den spek- trala effekttätheten för rent brus resp. brusigt tal. Detta uttryck erhålles ur modellen: x[n] = y[n] + v[n] där v[n] är brussignalen, x[n] är den brusiga talsignalen och y[n] är den önskade signalen. En skattning pä den önskade signalen y[n] erhålls genom applicering av filtret som representeras av H(o)) på den brusiga signalen x[n].

(U UI 30 533 ”875 4 Ett annat exempel på en tillämpning där filtret bestäms i frekvensdomånen är en frekvensselektiv icke-linjär processor för ekosläckning. I detta fall definie- ras filtret av funktionen: H = f(x,<ï>e) där ClDXUu) representerar en skattníng på den spektrala effekttätheten för en signal x[n] innehållande residualeko och (lâeßu) representerar en skattning av den spektrala effekttätheten för residualekosignalen e[n]. Ett exempel på en lämplig funktion f utgörs av ovanstående funktion för brusundertryck» A ning, varvid CDx(c0) nu representerar den spektrala effekttäthetsskattningen av den residualeko innehållande signalen och Cl>v(a)) ersätts med den spektrala effekttäthetsskattningen e(cu) aV fesidualekot- Fﬂtfeï Hlfﬂ) baseras på modellen: Xlﬂl = ylﬂl + fin] där y[n] är den önskade signalen. En skattning av den önskade signalen y[n] erhålls genom applicering av filtret som representeras av HW) på den fesídlla» leko innehållande signalen x[n]. l ovanstående exempel beskrivs filtret av en reell-värd frekvenskontinuerlig överföringsfunktíon Hgo). Denna funktion samplas för erhållande av en frekvensdiskret överföringsfunktion H[k]. Detta steg utförs i typfallet när skattningarna baseras på parametriska skattningsmetoder. Det är dock även möjligt att erhålla den frekvensdiskreta överföringsfunktionen H[k] direkt, t.ex. genom användande av periodogrambaserade skattningsmetoder. En fördel med parametriska skattningsmetoder är att skattningarna i typfallet har lägre varians från ram till ram än skattningar från periodogrambaserade metoder. lO 15 20 25 s14 a1s Följande beskrivning kommer att begränsas till brusundertryckning, men det inses att samma principer även kan användas i andra tillämpningar, såsom ekosläckning.

De frekvensdiskreta spektrala effektskattningarna Cl>x[k], QÅDÅk] är initialt kända med hög frekvensupplösning, i typfallet 128 eller 256 frekvenstappar.

Fig. 1 är ett diagram som illustrerar den spektrala effekttäthetsskattningen d^>x[k] för en brusig talsignal, i detta fall med 256 frekvenstappar. Detta spektrum erhålls ur en parametrisk skattningsmetod (i typfallet en autore~ gressiv modell, t.ex. av ordning lO). Om ﬁlteröverföringsfunktionen H[k] skall bestämmas med samma upplösning kommer detta att lägga en tung beräk- ningsbörda på den hårdvara/ mjukvara som implementerar den ovan beskrivna brusundertryckningsalgoritmen. I enlighet med [1] delas därför frekvensområdet upp i segment med konstant längd och bildas ett medel- värde av Cl>x[k] inom varje segment, såsom illustreras i fig. 2. Detta medel- värde Éxpegmenz] används istället för ﬁlbx[k] vid beräkning av H[k]. En på liknande sätt segmenterad och medelvärdesbildad skattning švßegmeny] används istället för v[k]. På detta sätt kan ett enda värde på H[k], beteck- nat 17 [segment] och definierat av T a ß (DV [segmenﬂï fI-[segment] = 1 - 5 Å CD x [segment] användas för ett helt segment och ej endast för ett värde k. En nackdel med denna metod är att de betydelsefulla topparna på grund av segmentens fixa längd och läge kan delas mellan flera segment, såsom illustreras vid MAX2 och MAXS i fig. 2. Detta leder till en dålig upplösning av dessa toppar.

Eftersom topparna vidare kan skifta sin position från talram till talram är de ibland uppdelade och ibland inte uppdelade, vilket leder till mycket irrite- rande ”musikbrus” (music noise).

U! 20 ša4 avs Såsom illustreras av den exempliﬁerande algoritmen som presenteras nedan löser föreliggande uppfinning detta problem genom att dynamiskt anpassa längden och positionen av segmenten till formen av den aktuella skattningen Cl>x[k]. Kort uttryckt börjar algoritmen med att bestämma lokala maxima (toppositioner) och lokala minima (dalpositioner) för ÖXUQ. Sedan centreras ett segment på varje maximum och fördelas segment mellan topparna för att täcka dalarna. Vid lokalisering av maxima och minima är en parametrisk spektrumskattning baserad på autoregression särskilt attraktiv, eftersom ett sådant spektrum garanterat har maximalt M/2 toppar, där M är modellord» ningen.

Företrädesvis anpassas längden av de enskilda segmenten till egenskaperna för det mänskliga hörselsystemet, som har studerats i [4]. På basis av denna information kan följande relation erhållas mellan segmentcentrum fc och segmentlängd (för ett frekvensområde på 256 tappar och en samp1ingsfre~ kvens på 8000 Hz, vilket ger en frekvensupplösning på 31.25 Hz/tapp): '93 Hz (3 tappar), o s f; s 906 Hz 155 Hz (5 tappar), 906 < fc S 1417 Hz 218 Hz (7 tappar), l4l7 281 Hz (9 tappar), 1812 < fc S 2250Hz 343 Hz (1 1 tappar), 2250 < fc S 2593 Hz 406 Hz (13 tappar), 2593 < fc S 2937 Hz 468 Hz (15 tappar), 2937 < fc S 3250 Hz x53l Hz (17 tappar), 3250 < fc S 4000 Hz segment(fc) = En omvandling till den disktreta frekvensdomänen k ger: 10 15 20 15:14 sin 7 B tappar, O S kc S 29 5 tappar, 29 < kc S 45 7 tappar, 45 < kc S 58 9 tappar, 58 < kc S 72 k -_- Segmenq Û 111 tappar, 72 < k, s 83 13 tappar, 83 < kc S 94 15 tappar, 94 < kc S 104 \l7 tappar, 104 < kc S 128 Genom användning av denna relation kan följande algoritm, vilken även illustreras i ñg. 5, användas för bestämning av en segmenterad och medel- värdesbildad ñlteröverföringsfunktion H[k] med dynamiskt bestämda segmentlängder och positioner: Sl: S2: S3: S4: S5: S6: S7: S8: S9: S10: Hämta nästa signalblock av x[n] Bestäm ClJXUc] för signalblocket Bestäm lokala maxima och minima av Cl)x[k] Sätt kmax till k-värdet för första maximum Sätt kmm till k-värdet för första minimum Sätt kc=kmax Bestäm medelvärdet av Cl>x[k] i segment(k<;) centrerat på ke Bestäm medelvärdet av Cl), [k] i samma segment Bestäm Ü [segment] genom användning av medelvärdena ClDÄk] and ätt/f] Om kc-segmenﬂkc) /2>kmm, utförs steg S9-S10 Sätt kc=kc-segment(kc) (det gamla värdet kc används för segment(kc)) Bestäm medelvärdet av fl>x[k] i segment(kc) centrerat på ke Bestäm medelvärdet av Cl>v[k] i samma segment Bestäm Ü [segment] genom användning av d^>x[k] och Cl>v[k] Gå till S8 U! [\) ro 30 5:11: is 15 8 S11: Sätt kc=kmax S 12: Sätt kinm till k-värdet för nästa minimum S13: Om kc+segment(kc)/2 S14: Sätt kc=kC-segment(kc) (det gamla värdet på ke används för seg- ment(kc)) S15: Bestäm medelvärdet av ClDÄk] i segment(kc) centrerat på k: Bestäm medelvärdet av ClDv[k] i samma segment Bestäm Üßegment] genom användning ClDÄk] och Cl>v[k] Gå till S13 S16: Om kmax är sista maximum, gå till S1 S17: Sätt kmax till k-värdet för nästa maximum och gå till S6 Genom användning av denna algoritm på spektrum i fig. 1 produceras det segmenterade och medelvårdesbíldade spektrumet i fig. 4. Såsom en illust- ration är lokala maxima i fig. 4 placerade vid MAXlz k = 20 MAX2: k = 41 MAXS: k = 73 och lokala mínima är placerade vid: MINI: k= O MlN2: k= 31 MIN3: k= 61 MIN4: k=l28 Applícering av ovanstående algoritm på exempelvis maximum nr. 2 vid k=41, ger ett segment på 5 tappar centrerat på k=41, två segment på 5 tappar till vänster om maximivärdet och två segment på 7 tappar till höger om maximi- värdet. En jämförelse mellan ﬁg. 2 och ñg. 1 visar att segment som täcker en topp alltid är centrerade på toppen. Vidare noteras att lägre frekvenser 10 20 25 30 - 514: 8.75 resulterar i kortare segment. Såsom noterats ovan kommer algoritmen att garantera att segmenten alltid är centrerade på topparna och att segment- bredden anpassas till topparnas läge när dessa byter position från ram till fam .

Fig. 6 är ett blockschema som illustrerar en exemplíﬁerande utföringsform av en filterkonstruktionsanordning i enlighet med föreliggande uppfinning, i detta fall avsedd för brusundertryckning genom spektral subtraktion. En ström av brusiga talsampel x[n] leds till en buffert 10, som samlar ihop ett block eller en ram av sampel. En spektrumestimator 12 bestämmer AR- parametrarna för detta block och använder dessa parametrar för bestämning av skattningen Cl>x[k] av den spektrala effekttätheten för det aktuella blocket av den brusiga talsignalen x[n]. I typfallet innehåller denna skattning 128 eller 256 sampel. En max-min-detektor 14 söker igenom skattningen med avseende på lokala maxima och minima. Positionerna för lokala maxima och minima leds till en segmentfördelare 18, som fördelar segmenten i enlighet med förfarandet som beskrivits och nu hänvisning till fig. 5. Segmentpositio- nerna och -längderna leds till en medelvärdesbildare 20. Medelvärdesbilda- ren 2O mottager samplen i skattningen ClDXUc] och bildar medelvärdet i varje specificerat segment. Under ett block utan tal insamlas ett block av bak- grundsbrussígnalen v[n] i en buffert 22. En spektrumestimator 24 bestäm- mer AR-parametrarna för detta block och använder dessa parametrar för bestämning av skattningen <í>v[k] av den spektrala effekttätheten för detta block av bakgrundsgrussignalen v[n]. Denna skattning har samma antal sampel som skattningen ﬂl>x[k]. Segmentpositionerna och -längderna från segmentfördelaren 18 leds även till en annan medelvärdesbildare 26.

Medelvärdesbildaren 26 mottagare samplen i skattningen <í>v[k] och bildar medelvärdet i varje specificerat segment., Båda medelvärdesbildama 20, 26 leder medelvärdena i varje segment till en ﬁlterberäknare 28, som bestäm- mer ett värde av ﬁlteröverföringsfunktionen för varje segment. Detta produ- cerar ett segmenterat filter 17 [k] representerat av blocket 30. Detta filter leds (fl (_ 'J Såå 875 lO till en ingång av en multiplicerare 32. Signalblocket i bufferten lO leds även till ett F FT-block (Fast Fourier Transform) 34, som transformerar blocket till frekvensdomänen. Längden av det transformerade blocket är densamma som längden av det segmenterade filtret. Den transformerade signalen leds till en annan ingång av multipliceraren 32, där den multipliceras med det seg- menterade filtret. Slutligen transformeras den filtrerade signalen tillbaka till tidsdomänen i ett inverst FFT-block 36.

I typfallet implementeras de olika blocken i fig. 6 genom en eller ﬂera mikroprocessorer eller mikro/ signalprocessor kombinationer. De kan dock även implementeras genom en eller flera ASICs (application specific integra- ted circuits).

En liknande struktur kan användas för icke-linjär filtrering vid ekosläck- ning. I detta fall representerar x[n} den residualeko innehållande signalen och ersätts v[n] med en skattning av residualekot e[n]. En annan skillnad är att i detta fall härrör skattningarna ClDXUr] och åklk] från samma talrarn (vid brusundertryfckning genom spektral subtraktion betraktas brusspektrum vara stationärt och sker skattningen under talpauser).

Fackrnannen inser att olika modifieringar och förändringar kan göras vid föreliggande uppfinning utan avvikelse från dess ram, som definieras av de bifogade patentkraven. lO [ll [3] [4] su envis 1 1 REFERENCES U.S. Patent Nr 5,839,101 (A. Vähitalo et al).

J.S. Lim och A.V. Oppenheim, “Enhancement and bandwídth com- pression of noisy speech”, Proc. of the IEEE, Vol. 67, Nr. 12, 1979, sid. 1586-1604.

S.F. Boll, “Suppression of acoustic noise in speech using spectral subtraction”, IEEE Trans. on Acoustics, Speech and Signal Processing, Vol. ASSP-27, Nr. 2, 1979, sid.1l3-120.

U. Zölser, “Digital audio signal processing”, John Wiley ön Sons, Chichester, U.K., 1997, sid. 252-253.

Claims

30 875 12 PATENTKRAV

1. Förfarande för konstruktion av digitala filter för brusundertryckning genom spektral subtraktion, innefattande stegen bestämning av en spektral effekttäthetsskattning med hög frekvens- upplösning av brusigt tal ur ett brusígt talsignalblock, bildande av en styckevis konstant spektral effekttäthetsskattning av det brusiga talet genom medelvärdesbildning av effekttätheter i frekvenstappseg- ment av den spektrala effekttäthetsskattningen med hög frekvensupplösníng av det brusiga talet, bestämning av en spektral effekttäthetsskattning med hög frekvens- upplösning av bakgrundsbrus ur ett bakgrundsbrussignalblock, bildande av en styckevis konstant spektral effekttäthetsskattning av bakgrundsbrus genom medelvärdesbildning av effekttätheter i frekvenstapp- segment av den spektrala effekttäthetsskattningen med hög frekvensupplös- ning av bakgrundsbrus, bestämning av en styckevis konstant digital filteröverföringsfunktion genom användning av spektral subtraktion baserad på nämnda styckevis konstanta spektrala effekttäthetsskattning av brusigt tal och nämnda stycke- vis konstanta spektrala effekttäthetsskattning av bakgrundsbrus, känne- tecknat av anpassning av längden av individuella segment till formen av den spek- trala effekttäthetsskattningen med hög frekvensupplösning av brusigt tal; och användning av samma segment för både den spektrala effekttäthets~ skattningen med hög frekvens av brusigt tal och den spektrala effekttäthets- skattningen med hög frekvensupplösning av bakgrundsbrus.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av centrering av segment på lokala maxima i den spektrala effekttäthetsskattningen med hög frekvens- upplösning av brusigt tal.

3. Förfarande enligt krav l eller 2, kännetecknat av ökning av segment- längden för höga frekvenser i enlighet med det mänskliga hörselsystemet, 10 15 20 25 30 t VSÉ-išii it87f5 13

4. Förfarande för konstruktion av digitala ñlter för icke-linjär ekosläckning, innefattande stegen bestämning av en spektral taleffekttäthetsskattning med hög frekvens- upplösning ur ett residualeko innehållande talsignalblock, bildande av en styckevis konstant spektral taleffekttäthetsskattning ge- nom medelvärdesbildning av effekttätheter inom frekvenstappsegment av nämnda spektrala taleffekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning, bestämning av en spektral resídualekoeffekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning ur ett ekosignalblock, bildande av en styckevis konstant spektral residualekoeffekttäthetss- kattning genom medelvärdesbildning av effekttätheter inom frekvenstappseg- ment av nämnda spektrala residualekoeffekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning, bestämning av en styckevis konstant digital filteröverföringsfunktion genom användning av nämnda styckevis konstanta spektrala taleffekttäthets- skattning och nämnda styckevis konstanta spektrala residualekoeffekt- täthetsskattning, kännetecknat av anpassning av längden av individuella segment till formen av nämnda spektrala taleffekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning; och användning av samma segment för både nämnda spektrala taleffekttät- hetsskattning med hög frekvensupplösning och nämnda spektrala residual- ekoeffektäthetsskattning med hög frekvensupplösning.

5. Förfarande enligt krav 4, kännetecknat av centrering av segment pä lokala maxima av nämnda spektrala taleffekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning.

6. Förfarande enligt krav 4 eller 5, kännetecknat av ökning av segment- längden för höga frekvenser i enlighet med det mänskliga hörselsystemet. 30 514 375 14

7. Förfarande för konstruktion av digitala filter, innefattande stegen bestämning av en spektral effekttäthetsskattning med hög frekvens~ upplåsning av ett insignalbloek, bildande av en styckevis konstant spektral effekttäthetsskattning genom medelvärdesbildning av effekttätheter inom frekvenstappsegment av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning, bestämning av en styckevis konstant digital ﬁlteröverföringsfunktion genom användning av nämnda styckevis konstanta spektrala effekttäthets- skattning, kännetecknat av anpassning av längden av individuella segment till formen av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning.

8. F örfarande enligt krav 7, kännetecknat av centrering av segment på lokala maxima av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvens- upplösning.

9. Anordning för konstruktion av digitala filter för brusundertryckning genom spektral subtraktion, innefattande organ för bestämning en spektral effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av brusigt tal ur ett brusigt talsignalblock, organ för bildande av en styckevis konstant spektral effekttäthetsskattv ning av brusigt tal genom medelvärdesbildning av effekttätheter inom fre~ kvenstappsegment av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av brusigt tal, organ för bestämning av en spektral effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av bakgrundsbrus ur ett bakgrundsbrussignalbloek, organ för bildande av en styckevis konstant spektral effekttäthetsskatt- ning av bakgrundsbrus genom medelvärdesbildning av effekttätheter inom frekvenstappsegment av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av bakgrundsbrus, organ för bestämning av en styckevis konstant digital ñlteröverförings- funktion genom användning av spektral subtraktion baserad på nämnda styckevis konstanta spektrala effekttäthetsskattning av brusigt tal och lO 15 20 25 '30 5114 8.75 15 nämnda styckevis konstanta spektrala effekttäthetsskattning av bakgrunds- brus, kännetecknad av organ (14, 16, 18) för anpassning av längden av individuella segment till formen av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplös- ning av brusigt tal; och organ (18) för användning av samma segment för både nämnda spek- trala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av brusigt tal och nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av bakgrundsbrus.

10. Anordning enligt krav 9, kännetecknad av organ (18) för centrering av segment på lokala maxima av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av brusigt tal.

11. Anordning enligt krav 9 or 10, kännetecknad av organ (18) för ökning av segmentlängden för höga frekvenser i enlighet med det mänskliga hörselsy- SÉCIIICÉ.

12. Anordning för konstruktion av digitala filter för icke-linjär ekosläckning, innefattande organ för bestämning av en spektral effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av tal från ett residualeko innehållande talsignalblock, organ för bildande av en styekevis konstant spektral taleffekttäthets- skattning genom medelvärdesbildning av effekttätheter inom frekvenstapp- segment av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupp- lösning av tal, organ för bestämning av en spektral effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av residualeko ur ett ekosignalblock, organ för bildande av en styckevis konstant spektral effekttäthetsskatt- ning av residualeko genom medelvärdesbildning av effekttätheter inom frekvenstappsegment av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av residualeko, i J (fl l\) UT 534! 875 16 organ för bestämning av en styckevis konstant digital filteröverförings» funktion genom användning av nämnda styckevis konstanta spektrala taleffekttäthetsskattning och nämnda styckevis konstanta spektrala effekttät- hetsskattning av residualeko, kännetecknad av organ (14, 16, 18) för anpassning av längden av individuella segment till formen av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplös- ning av tal; och organ (18) för användning av samma segment för både nämnda spek- trala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av tal och nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av residualeko.

13. Anordning enligt krav 12, kännetecknad av organ (18) för centrering av segment på lokala maxima av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning av tal.

14. Anordning enligt krav 12 or 13, kännetecknad av organ (20) för ökning av segmentlängden för höga frekvenser i enlighet med det mänskliga hörselsy- SÉCITLCI.

15. Anordning för konstruktion av digitala filter, innefattande organ för bestämning av en spektral effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning ur ett ínsignalblock, organ för bildande av en styckevis konstant spektral effekttäthetsskatt- ning genom medelvärdesbildning av effekttätheter inom frekvenstappsegment av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning, organ för bestämning av en styckevis konstant digital ﬁlteröverförings- funktion genom användning av nämnda styckevis konstanta spektrala effekttäthetsskattning, kännetecknad av organ (14, 16, 18) för anpassning av längden av individuella segment till formen av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplös- ning. v51! :v87 5 1 7

16. Anordning enligt krav 15, kännetecknad av organ (18) för centrering av segment på lokala maxima av nämnda spektrala effekttäthetsskattning med hög frekvensupplösning.