SE514421C2 - Press, samt pressparti och maskin för framställning av banor vilka innefattar nämnda press - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 .~ _.. . -. _ ,. rr -« ,;_ fy “f « f; 3 *_ . , rr rr f t' _ I , . . fr: ; r<*, Q r , _ _ r, t: . .ÜHL ¿¿ ç° . a f ' 2 . . - -- .f .1 f f N som ñamlagts är att den ånga, som utvecklas i närheten av den heta ytan närmast fiberbanan hos det värmeöverförande donet genom sin expansion hjälper till att pressa ut väsentligen allt kvarvarande vatten i fiberbanan in i den filt, som är i kontakt med fiberbanan. En annan teori är att vattnets sänkta viskositet på grund av den höga temperaturen, i kombination med att vatten med hög temperatur (>100 °C) snabbt förångas vid ett hastigt sänkt tryck vilket sker när banan lämnar pressnypet och trycket således återgår till normalt atmosfärstryck, leder till att höga torrhalter erhålles i pappersbanan.

Vid nämnda SE 7803 672-0 tillför en brännare värme till den ena valsen i en press, vilken press har två roterande valsar. Värmen tillföres mot valsens mantelyta strax före pressnypet. Patentskrifien anger att valsen kan ha ett ytskikt med låg värmeledningsförmåga så att ytskiktet därmed kan hålla en hög temperatur.

Patentskrifien US-4,738,752 beskriver ett förlängt, uppvärmt pressnyp, i vilket fiberbanan möter en het yta, vilken bildas av en roterbar pressvals eller ett metallband, som löper i en slinga runt ett flertal ledvalsar. Pressvalsen och bandet värmes av en uppvärmningsanordning. Pressvalsen kan ha ett första koaxiellt skikt och ett andra koaxiellt skikt, vilket senare skikt sträcker sig runt det första skiktet och har en värmeledningskoeñicient som är större än den för det första skiktet. Det första skiktet kan bestå av keramik, medan det andra, yttre skiktet består av metall och har en tjocklek av 0,0127-1,27 cm. Skikten är i intim kontakt med varandra och bildar tillsammans en enhetlig kropp.

Ett problem då en vals av de beskrivna, kända typerna uppvärmes från utsidan är att det yttre skiktet kommer att bli varmare än det eller de skikt som är belägna innanför det yttre skiktet, vilket är fast förbundet med det närmast inre skiktet. Det yttre skiktet kommer därför att expandera mer än det inre skiktet så att spänningar uppstår mellan de två skikten. Är valsen homogen uppkommer samma skillnader i expansion och spänningar mellan de yttre och inre partierna, vilka övergår i varandra utan bestämd gräns. För att minska risken för skador i valsen på grund av sådana spänningsskillnader måste den inledande värmningen av valsen ske långsamt. Ett annat problem är att det är svårt att behålla valsens geometriska förrn tvärs maskinriktningen på grund av svårigheter att upprätthålla samma temperatur längs valsens mantelyta som på gavlarna.

Eftersom mantelytan och gavlarna inte kan expandera fritt oberoende av varandra så uppstår stora spänningar mellan dessa, varför mantelytan blir bågforrni g utåt eller inåt 10 15 20 25 30 35 . _ ._ < - -x . n ' H 'i “' (I- f' <- t ' <:-»-= '_ . -< = .__ ' i ' f , _ _ _ ~ « *f _ l ..= - _ m .ac 1,- . -- < K Å i . .-<~ , g , »~ ' '^ f -' " if-tr -< '*° ' i 0 i _ Mr. >~ - v. .« i '* . ~ f - - “ f. i » * “(,' u* u; re 1 . _ 3 _ V U . . t tvärs maskinriktningen. Eftersom även valsens inre skikt eller parti kommer att absorbera en del av den tillförda värmeenergiri, blir värmekostnadema höga.

En nackdel med ett metallband som värmeöverförande don är att det måste anordnas i en slinga mellan minst två valsar, vilket utgör en utrymmeslcävande konfiguration. För att kunna rengöra ytan av bandet med en schaber måste en motvals anordnas inne i bandets slinga mitt för schabern. En ytterligare nackdel är att bandet vanligtvis inte kan beläggas med skikt for att uppnå vissa släppningsegenskaper och vissa värmeledningsegenskaper.

Vid produktion av mjukpapper, som har lägre ytvikter och som exempelvis används for tillverkning av hushållspapper, pappershanddukar och andra hygienprodukter, är det ett allmänt förekommande önskemål att bulken, dvs. förhållandet mellan volymen och vikten hos pappret, skall vara väsentligen högre än for annat papper, då högbulkigt papper har en önskvärd kombination av mjukhet och hög absorptionsformåga. Vid konventionell tillverkning av papper formas en sammanhängande fiberbana från en suspension av pappersmassa med ett initialt mycket högt vatteninnehåll på en vira genom avvattning. Den fuktiga banan löper igenom ett pressparti innefattande en eller flera pressar, vardera med minst ett pressnyp, där ytterligare vatten pressas ut ur banan.

Vid en konventionell våtpress sker dock alltid en viss återfuktning av banan vid utloppet ur pressnypet och då dessutom fibrerna pressas samman på ett ofördelaktigt sätt vid nämnda pressning kvarstår inte 'de genom pressningen uppnådda, eñersträvade pappersegenskapema till fullo, utan efter det att banan torkats i ett torkparti erhålles en relativt flat och kompakt mjukpappersbana med lägre bulk än önskat. Vid tillverkning av papper, papp och kartong används vanligen ett torkparti med ett stort antal med varandra altemerande torkcylindrar och ledvalsar, runt vilka den ñilctiga banan löper.

Detta stora antal cylindrar och valsar ger en ofördelaktig längd på pappersmaskinen.

Vid tillverkning av mjukpapper har hittills vanligen en Yankeecylinder använts för den huvudsakliga torkningen av banan. Förhållandena vid en Yankeecylinder är annorlunda än vid en konventionell våtpress, exempelvis sker direkt avvattning av den formade fiberbanan icke endast genom pressning utan till stor del genom termisk torkning av banan.

Det har dock gjorts vissa försök att tillverka mjukpapper med en bulk, vilken är väsentligt förhöjd från den tidigare erhållna. Exempelvis, i patentskrifien US-A- 3,806,406 beskrives ett förfarande och en anordning för formning av en högbulkig 10 15 20 25 30 35 .v ,, “i - . v »f v' < * É< _» _? .- »_-_ f . p '_ ,_ A I _ f n . ~ ...:53^f4=-.> 42% :- _:~- 1:» ß 4 ' i'. ^ “ .i mjukpappersbana. Den våta banan framförs på en filt igenom ett pressnyp mellan en pressvals och en upphettad Yankeecylinder. Efiersom sammanpressningen av fiberbanan således ger upphov till en för mjukpapper oönskad låg bulk, har man vid den i US-A-3,806,406 beskrivna Yankeecylindem försökt att minska de ytor hos fiberbanan som utsätts för presstryck. Yankeecylindem har en mantelyta med omväxlande upphöjda och nedsänkta ytpartier, vilka bildar ett reliefrnönster för anbringning mot banan. Vâsentligen endast de delar av banan, som anligger mot de upphöjda ytpartierna sammanpressas i pressnypet, medan de mellanliggande delarna lämnas relativt opåverkade. I huvudsak hela torkningen av banan sker termiskt genom värmetillförsel från den upphettade Yankeecylindern, under det att mjukpappersbanan hålles i ett fixt läge i förhållande till nämnda ytpartier. Även en viss för- eller eftertorkriing av banan kan ske medelst blåstorlming, om så erfordras. Banan erhåller därigenom ett bestämt präglingsmönster bestående av sammanpressade och ej sammanpressade partier, vilka motsvarar mantelytans aktuella mönster. Mönsterprägling av en fuktig fiberbana och torkning av den präglade fiberbanan utan att den erhållna strukturen förstörs ger hög bulk, samtidigt som strukturen kvarstår även efter att fiberbanan fått absorbera vatten.

Yankeecylindem har dock ett par väsentliga nackdelar. Den har en stor diameter, varför den är mycket skrymmande. Vid användandet av en Yankeecylinder är det svårt att uppnå de mycket höga temperaturer, som utnyttjas vid impulstorkning. Detta beror på att Yankeecylindern värmes från sin insida medelst ånga, vilket följaktligen leder till att hela Yankeecylindem måste värmas upp, med höga energikostnader som påföljd. Trots att ångan inuti cylindern kan ha en mycket hög temperatur, erhålles blott ca 95 °C - 100 °C på cylindems utvändiga mantelyta. Den relativt låga temperaturen leder dels till att banan måste vara i kontakt med Yankeecylindern under en längre tidsperiod, vilket är orsaken till dess stora diameter, dels till att Yankeecylindem ofta måste kompletteras med antingen för- eller eftertorkning, ibland även både och. Vissa av de ovannämnda problemen gällande temperaturskillnader mellan skilda delar hos en uppvärmd vals och de ofördelaktiga spänningar som därvid uppstår, får anses vara giltiga även för den upphettade Yankeecylindem.

UPPFINNINGENS SYFTE OCH SÄRDRAG Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en press, vilken har minst ett pressnyp med ett förbättrat värmeöverföringsdon, vilken press åtminstone väsentligen reducerar ovan nämnda problem så att både impulstorkningens och mönsterpräglingens gynnsamma efiekter, vilka nämnts ovan, kan utnyttjas på ett bättre sätt än vad som tidigare har varit möjligt. 10 15 20 25 30 35 Pressen enligt uppfinningen kännetecknas av att - värmeöverföringsdonet utgörs av en i motvalsen ingående - uppvärmbar hylsa, som omsluter valskroppen, och har en utvändig mantelyta för samverkan med det motstående pressdonet, och - att hylsans utvändiga mantelyta innefattar ett antal mönsterelement, vilka är anordnade _ i ett mönster för en generering av en mönsterelementen motsvarande mönsteravbildning i fiberbanan.

FIGURFÖRTECIOHNG Uppfinningen förklaras närmare i det följande med hänvisning till ritningama.

Fig. 1 Fig. 2 Fig. 3 Fig. 4 Fig. 5 Fig. 6 Fig. 7 Fig. 8 Fig. 9 är en perspektivbild av delar av en press, omfattande en press med en motvals och en skopressvals, vilken motvals har en stel hylsa, vars diameter visas starkt överdriven och på vilken hylsas utvändiga mantelyta en del av ett mönster visas. visar en genomskärning av skopressen enligt figl där en fiberbana löper igenom ett pressnyp bildat av motvalsen och skopressvalsen. visar en genomskärning av skopressen enligt fig. 2, men med en alternativ sträckning av fiberbanan, genom vilken banan är anordnad att följa ett längre stycke runt hylsan efter pressnypet. och 4a visar en detaljförstoring av mönstret enligt en första utföringsform. och Sa visar en detaljfiirstoring av mönstret enligt en andra utföringsforrn. och 6a visar en detaljförstoring av mönstret enligt en tredje utföringsform. och 7a visar en detaljförstoring av mönstret enligt en fjärde utiöringsform. visar en press med en motvals och en skopressvals liknande den i figur 1, men vilken motvals har en flexibel hylsa enligt en andra utföringsform, i vilken flexibla hylsa en del av ett mönster visas. visas en detaljförstoring av mönstret enligt fig. 8 enligt en första utföringsform. 10 15 20 25 30 35 5; f- .ånflu 'f “r i r~ f “ I: i u! ,. ,, _ __ _ _. ..|. “_ H\( ,, h 4 I , 6 ß - _ . N Fig. 10 visar en detaljförstoring av mönstret enligt fig. 8 enligt en andra utforingsform.

DETALJERAD UTFÖRANDEBESKRIVNING I figurema 1 och 2 visas schematiskt delar av en press 1, vilken ingår i ett pressparti i en maskin för framställning av en kontinuerlig bana 2 av cellulosahaltigt fibermaterial.

Uppfinningen är särskilt, men inte uteslutande, tillämpbar vid pappersrnaskiner för framställning av papper med låg ytvikt, dvs. mjukpapper. Pappersmaskinen kan dock vara utformad för framställning av vilka som helst andra papperskvaliteter. Pressen 1 innefattar en roterbart lagrad motvals 3; ett med denna, för bildande av ett pressnyp 4, samverkande pressdon 5; och en beklädnad 6, som är i direkt kontakt med fiberbanan 2 och som företrädesvis har förmåga att fiån banan 2 mottaga och föra med sig vätska i flytande form och i gasform ut ur pressnypet 4. Motvalsen 3 innefattar en stabil cylindrisk valskropp 7, som har axeltappar 8, se figur 1, för roterbar lagring av motvalsen 3 i ej visade lagerhus. Valskroppen 7, som är anordnad att rotera kring en rotationsaxel 9, har en mantelyta med cirkulärt tvärsnitt. Vid den visade utföringsformen utgöres pressen 1 av en skopress med ett förlängt pressnyp 4 och pressdonet 5 av en skopressvals, som innefattar en trycksko 10 och en impermeabel flexibel mantel 11, vilken mantel 11 är fast monterad vid roterbara periferiska gavelpartier 12. Tryckskon 10 har en konkav yta 13, se figur 2 eller 3, för tryckalstrande samverkan med motvalsens 3 konvexa val skropp 7 för erhållande av det förlängda pressnypet 4. Manteln 11 löper genom pressnypet 4 i glidkontakt med tryckskons 10 konkava yta 13. Alternativt kan den flexibla manteln 11 löpa i en slinga runt ett flertal valsar (ej visade), i vilken slinga således tryckskon 10 är monterad.

Skopressens 1 beklädnad 6 är anordnad att löpai en ändlös slinga runt ett flertal ledvalsar (ej visade) och genom det förlängda pressnypet 4. Fiberbanan 2 bärs av beklädnaden 6 fram till pressnypet 4 och skiljs sedan från nämnda beklädnad 6 efier pressnypet 4, för att istället anligga mot och medfölja motvalsen 3 runt en förutbestämd del av motvalsens 3 mantelyta 14. Alternativt löper banan i ett öppet drag före pressnypet, dvs. utan stöd av beklädnaden. Banan kan även avskiljas från motvalsen 3 direkt efter pressnypet 4, så att banan löper helt fritt från något stöd.

Två alternativa bansträckningar för fiberbanan 2 efter pressnypet 4 visas i figurerna 2 och 3. Vid den i figur 2 visade bansträckningen är fiberbanan 2 anordnad att anligga mot och medfölja endast ett ringa ytavsnitt av motvalsens 3 mantelyta 14. Vid den i figur 3 visade bansträckningen är fiberbanan 2 anordnad att under anliggning mot 10 15 20 25 30 35 motvalsens 3 mantelyta 14 medfölja motvalsen 3 under ett väsentligen längre stycke, dvs. över ett avsevärt större ytavsnitt, än vid den i figur 2 visade utföringsformen. Ju större ytavsnítt mot vilket fiberbanan 2 anligger, ju mer värme överföres till fiberbanan 2, så att en högre torrhalt därmed erhålles i banan 2. Ytavsnittet över vilket fiberbanan 2 är anordnad att medfölja, (inberäknat nyplängden) har en längd i omloppsriktningen, bestämd av dess sektor med vinkeln ot, se figurerna 2 och 3, som lämpligen ligger inom intervallet (10° till 300°), beroende på vilken eftertorkning som krävs för att nå önskad torrhalt.

Beklädnaden 6 består vanligtvis av en pressfilt, men även ett permeabelt processband, som har genomgående öppningar och eventuellt mellan dessa belägna eller sig sträckande urtagningar, kan användas, liksom ett irnpermeabelt band med urtagningar av lämpligt djup, form och sträckning. De nämnda urtagningarna finns på den sida som är vänd- mot fiberbanan 2. De nämnda öppningarna och/eller urtagriingarna är anordnade att mottaga och föra med sig vätska från fiberbanan 2 ut ur pressnypet 4. Öppningarna och/eller urtagningarna ger även banan 2 ett avtryck i form av ett inpräglat mönster, vilken inprägling ökar banans 2 bulk. I stället för ett permeabelt band eller impermeabelt band kan en öppen, respektive en sluten vira, som har ett fiån banan 2 vänt tätande skikt, användas. Den visade pressen med en skopress 1 är den föredragna utföringsformen, men även andra typer av pressdon innefattas av uppfinningen, såsom exempelvis en press innefattande en konventionell, mot motvalsen anordnad och med denna samverkande cylindrisk pressvals.

Pressen l innefattar även ett rörligt don 15 för kontinuerlig överföring av värme till fiberbanan 2, då denna passerar genom pressnypet 4, och en uppvärmningsanordning 16 för uppvärmning av nämnda värmeöverföringsdon 15 från dess utsida till önskad drifistemperatur vid uppstart och därefter för ständigt återkommande eller kontinuerlig värmning under drifi för att upprätthålla denna driñstemperatur. Uppvärmningsanord- ningen 16, som kan vara fast eller rörlig, t.ex. oscillerande, är anordnad vid ett förutbestämt ställe eller inom ett förutbestämt intervall törepressnypet 4 för att värma upp värmeöverföringsdonets 15 omkrets, t.ex. omkring 30° - 330° före inloppet till pressnypet 4, dvs. även i närheten av utloppet från pressnyp et 4 för ett förbättrat utnyttjande av utrymmet kring motvalsen 3, vilket är möjligt emedan värmeförlusten från värmeöverföringsdonet 15 före kontakten med den fuktiga banan 2 är förhållandevis ringa. 10 15 20 25 30 35 . i H: cr Enligt föreliggande uppfinning innefattar motvalsen 3 en uppvärmbar hylsa, vilken bildar det nämnda värmeöverföringsdonet 15. Hylsan 15 omsluter åtminstone hela den för pressnypet 4 verksamma axiella delen av den cylindriska valskroppen 7 och är så anordnad att den fiitt kan expandera i förhållande till valskroppen 7 vid nämnda uppvärmning före pressnypet 4 utan att ogynnsamma spänningar därvid uppkommer i hylsan 15. Hylsan 15 har en insida 17, vilken är anordnad att bringas i kontakt med valskroppen 7 inom zonen för pressnypet 4, och en utsida, som utgör den ovan nämnda mantelytan 14 hos motvalsen 3, runt vilken fiberbanan 2 medföljer under anliggning.

Hylsan 15 är firi från mekanisk, vidhäftande eller varje annan sådan bestående, fixerande förbindelse, som skulle hindra en fri expansion av hylsan 15 axiellt och/eller radiellt i förhållande till den cylindriska valskroppen 7 utanför pressnypet 4, dvs. där värmning sker, och vilka förbindelser i stället skulle ge upphov till ogynnsamma spänningar i hylsan 15.

Plana cirkulära ringar 18 är koaxiellt monterade vid ändytorna av den cylindriska valskroppen 7, vilka ringar 18 har en något större ytterdiameter än den cylindriska valskroppen 7 för bildning av axiella ändstopp 19 för hylsan 15 under hylsans 15 passage genom pressnypet 4. Vid den visade utfiáringsforrnen bildar ringarna 18 cirkulära flänsar, se figur 1, av vilka en är anordnad att löpa i ett spår 20, som är anordnat i hylsans 15 insida 17, parallellt med hylsans 15 ändplan. Även under drift är den genom värme, axiellt expanderande hylsan 15 fri fiån kontakt med ett av eller båda dessa ändstopp 19 för att även undvika axiella spänningar i hylsan 15 i zonen för pressnypet 4 så att den cylindriska mantelytans 14 rakhet kan säkerställas.

Hylsan 15 är således fiillständigt fi'i från bestående, fastlåsancle förbindelser i alla riktningar för att tillåtas att expandera spänningsfritt vid uppvärmningen såväl axiellt som radiellt i förhållande till den cylindriska valskroppen 7. Under drifi är valskroppen 7 anordnad att pressa fast hylsan 15 i ett kontaktställe 21 inom zonen för pressnypet 4 vid tryckskon 10 tryckalstrande samverkan med valskroppen 7 för bildning av en tillräckligt stor fiiktionskraft i nämnda kontaktställe 21 mellan valskroppen 7 och hylsan 15 så att hylsan 15 drivs runt av valskroppen 7 med samma hastighet som denna vid nämnda kontaktställe 21, se figur 2 och 3.

Hylsan 15 kan utformas som en stel, formstabil hylsa, se speciellt figurerna 1-3, eller alternativt såsom en flexibel hylsa 15, som således inte är formstabil, se speciellt figur 8. 10 15 zo, 25 30 35 I figurerna 1-3 illustreras hylsan 15 schematiskt som en cylinderforrnad, stel, formstabil hylsa 15 med en utsida 14 som utgör den stela hylsans 15 mantelyta och med en insida 17 som har konstant, cirkulärt tvärsnitt. Den stela hylsans 15 diameter visas dock starkt överdriven i förhållande till den för valskroppen 7. Den i figurerna 1-3 visade hylsan 15 har således en viss väggtjocklek, mätt mellan insidan 17 och mantelytan 14, i alla godtyckliga tvärsnitt mellan hylsans 15 parallella ändplan. Hylsans 15 väggtjocklek väljes beroende på varje specifik användning med varierande önskemål om hylsans 15 egenskaper, exempelvis att väggtjockleken optimeras för en så snabb uppvärmning av den lösa hylsan 15 som möjligt och for bibehållande av mantelytans 14 rakhet tvärs maskinen. Hylsans 15 väggtjocklek är tillräckligt stor så att hylsan 15 är stel och formstabil, dvs. är åtminstone sj älvbärande så att den, vilande på ett plant underlag, bibehåller sin radie runtom och inte sjunker samman till orund form. Företrädesvis är den så stel och formstabil att den inte nämnvärt deformeras av normala påkänningar vid montering och under drift. Den stela hylsan 15 har en tillräcklig väggtjocklek för att motstå de stora spänningar i pressnypet 4, vilka kan uppstå på grund av radieskillnader mellan de olika konstruktionselementen.

Under drifi är den stela hylsan 15 anordnad att rotera kring sin egen rotationsaxel, dvs. centrumaxel 22, vilken är excentriskt belägen i förhållande till valskroppens 7 rotationsaxel eller centrumaxel 9, varvid den excentriska förskjutningen, dvs. avståndet mellan dessa axlar 9, 22, motsvarar hälften av skillnaden mellan valskroppens 7 ytterdiameter och hylsans 15 innerdiameter, dvs. radieskillnaden. Det inses att i ett utgångsläge, då tryckskon 10 och motvalsen 3 är förskjutna vertikalt från varandra en sträcka motsvarande nämnda diameterskillnad, är hylsan 15 hängande på valskroppen 7 och har således sin centmmaxel 22 belägen under valskroppens 7 centrumaxel 9. Hylsan 15 är därvid helt lös i förhållande till valskroppen 7 för ett förenklat utbyte av hylsan 15 genom att ett erforderligt glapp för axiellt avlägsnande av hylsan 15 sålunda föreligger mellan pressdonet 5 och valskroppen. 7.

Den konkava ytan 13 hos tryckskon 10 har en radie som är anpassad till radien hos den stela, cylinderforrnade hylsan 15. Hylsan 15 är så fast och stabil att den själv får pressfunktion genom påverkan från valskroppen 7, dvs. trycket från valskroppen 7 vid det jämfört med pressnypets 4 längd kortare kontaktstället 21 fortplantas framåt och bakåt, sett i rotationsriktningen, genom hylsan 15 till pressnypet 4 så att längden av pressnypet 4 blir ungefär lika lång som tryckskons 10 bredd. Då ett avsnitt av den stela hylsan 15 passerar tryckskons 10, kommer en ringa forrnfiârändring att uppstå i detta passerande avsnitt på grund av skillnader mellan hylsans 15 innerradie och 10 15 20 25 30 35 i f ~ valskroppens 7 ytterradie, vilken ringa forrnförändring dock försvinner så snart trycket upphör efter pressnypet 4, och några skadliga spänningar uppstår inte i den stela hylsan 15 tack vare att den är tillräckligt tjock för att motstå denna belastning. Den stela hylsan 15 uppfyller därför fortfarande egenskapen ”forinstabil” såsom denna definieras i denna beskrivning.

Diameterskillnaden mellan valskroppens 7 ytterdiameter och hylsans 15 innerdiameter är så bestämd att ett fiitt mellanrum 23 är anordnat att bildas vid valskroppens 7 från pressnypet 4 motsatta sida. Tack vare detta fria mellanrum 23 inuti hylsan 15 kommer endast ringa värmemängder att förbrukas av valskroppen 7. Under drift har detta luftinnehållande mellanrum 23 formen av en månskära. Endast i zonen fór pressnypet 4 sker en överföring av värme fifån hylsan 15 till valskroppen 7 inom ytan av kontaktstället 21, men de värmemängder som här förbrukas är ändå små, eftersom kontaktytan här utgör en mycket liten andel av omkretsytan och det faktum att vännen transporteras från en yta till en annan. Allmänt kan temperaturen på hylsans 15 heta mantelyta 14 vid inloppet till pressnypet 4 vara inom intervallet 150 °C - 400 °C.

Genom att den stela, cylinderformade hylsan 15 förblir rund under drift bibehålles med konstant driftstemperatur ett konstant avstånd mellan hylsan 15 och uppvärmningsanordningen 16.

Den stela hylsans 15 väggtjocklek är allmänt inom intervallet 5 - 100 mm, företrädesvis 15-40 mm. Skillnaden mellan den stela hylsans 15 invändiga diameter och valskroppens 7 utvändiga diameter är allmänt inom intervallet 0,01 - 100 mm, företrädesvis 0,5 - 10 mrn, mätt vid rumstemperatur. Under drift, då den stela hylsan 15 är varm, är givetvis denna diameterskillnad större. .Tu mindre hylsans 15 väggtjocklek är ju snabbare uppnås en hög yttemperatur utan att höga spänningar uppstår genom att den massa som skall värmas i radiell led minskar i motsvarande grad.

Vid utföringsformen med en flexibel hylsa 15, se figur 8, kan denna innefattas aven formförändringsbar cylinder, som är eitergivlig för en påförd yttre krafi, dvs. hylsan 15 är formföränderlig vid passagen genom pressnypet 4, men återtari allt väsentligt därefter sin ej självbärande tvärsnittsform när den yttre krafien upphör eller flyttas utefter hylsans 15 mantelyta 14 vid hylsans 15 rotation. Den flexibla hylsan 15 har allmänt en väggtjocklek inom intervallet 0,4 - 5,0 mm, företrädesvis 0,8 - 2,3 mm.

Skillnaden mellan den flexibla hylsans 15 invändiga omkrets och valskroppens 7 utvändiga omkrets är allmänt inom intervallet 0 -100-1t mm, företrädesvis 0,1 - 10-1: 10 15 20 25 30 . . , . - «.< f ' 4- _ - -_ . ., ,. _- , f .f r-c r < .. z < :- 'j , -.:*I* e, <2; E; - _' ' » » I 4' «_ ' '_ S f 1 i . ur* fi, . “nya --, . '_ f- . , ,= t 1- ~ _ _H u., .. < 1 c < ß __ I ., , . t. . _ , , _ r r I “_ mm, mätt vid rumstemperatur. Under drift, då den flexibla hylsan 15 är varm, är givetvis denna omkretsskillnad större. Genom att hylsan 15 är flexibel kan en rensschaber anordnas på lämpligt ställe så att hylsan 15 böjs in mot valskroppen 7, som kommer att fimgera som mothåll. Den flexibla hylsan 15 är vidare fi'i från eventuella moment mellan fiiktionskrafier och hylshanteringen underlättas avsevärt vid användning av den flexibla utföringsforrnen av hylsa 15.

Den ovan beskrivna, stela eller flexibla hylsan 15, vilken är impermeabel, dvs. ogenomsläpplig, kan ersättas av en ytterligare utföringsform av hylsa, nämligen en permeabel, stel eller flexibel hylsa 15 för exempelvis underlättande av lossgörandet av ñberbanan från hylsan 15 och för en förenklad rengöring av nämnda hylsa 15. Den permeabla hylsan 15 kan utgöras av en metallisk vira formad till en cylinder, som t.ex. kan vara av brons. Den permeabla hylsan 15 kan dock utgöras av varje form av lämpligt permeabelt element, som kan formas till en cylinder, inkluderande skivformiga element, som fogas samman, ände mot ände med en söm, exempelvis en viss längd av metallplåt, i vilken ett mönster av genomgående slitsar, öppningar eller hål 35 är upptagna för bildning av nämnda cylindriska, genomsläppliga hylsa 15. Slitsarna kan därvid vara så anordnadeatt de vid sträckning av plåten i dess plan utvidgas för bildning av ett nät av öppningar, exempelvis elliptiska, varefter plåtens ändar fogas samman med en svetsfog.

Med en permeabel hylsa 15 önskar man uppnå en minskning av risken för delaminering, speciellt för mellan- och högytvikts pappersbanor, samt för att banan skall fastna på hylsans 15 mantelyta 14 och lossandet kan ytterligare underlättas, om så önskas, genom anordnandet av dysor (ej visade) vid ett läge nedströms banans lossgöringsställe för kraftig lufiblåsning mot ñberbanan, direkt eller genom hylsan. Med en permeabel mönstrad hylsa 15 är det vidare i regel lätt att lossa fiberbanan 2 oskadd från hylsan 15 och att rengöra hylsan 15 från kvarvarande fibrer. För att underlätta banans 2 släppning från mantelytan 14 kan luftknivar (ej visade) vara anordnade på lämpliga ställen vid utloppet från pressnypet 4. Det är dock känt att banan 2 lätt släpper från hylsans 15 mantelyta 14 vid temperaturer över 200 °C.

Om så önskas, kan lufistrålen utgöras av eller samverka med de heta gasema från en gasbrännare, eller liknande. Alla fibrer som fastnat vid hylsan kommer omedelbart att förbrännas till aska och bärs bort av gasstrålen. Upphettningen av viran medelst de heta gasema minskar dessutom behovet av exempelvis elektromagnetisk uppvärmning av hylsan. 10 15 20 25 30 35 Valskroppen 7, som omslutes av den permeabla hylsan 15, kan i en icke visad utföringsform utgöras av en vals, som har en första blåszon, vid vilken banan lossas från hylsan, och en andra blåszon anordnad nedströms denna forsta blåszon i hylsans rotationsriktning for rengöring av den permeabla hylsan. Om så önskas, kan även en sugzon anordnas vid impulspressnypet för bortförande av ånga och för reducering av delamineringsrisken. T ex kan valsen med minst en blåszon ha en i pressnypet belägen sugzon.

Enligt föreliggande uppfinning innefattar hylsan 15 vidare ett flertal mönsterelement 24, vilka är anordnade på, ned i eller igenom den yttre, banbärande mantelytan 14 av hylsan 15, se figur l eller 8. Mönsterelementen 24 är anordnade i ett förutbestämt mönster, företrädesvis ett reliefmönster 25, för anbringning mot fiberbanan 2 så att en mönsterelementen 24 motsvarande mönsteravbildning, dvs. prägling, genereras i ñberbanan 2 när denna löper igenom pressnypet 4 tillsammans med beklädnaden 6.

Präglingen ger kvarstående positiva egenskap sförändringar i banan 2, bland annat ökar banans 2 bulk med 50 - 150 %, jämfört med konventionell presgsning med slät motvals.

Mönsterelementen 24, se figurerna 4 - 7a och 9 - 10, är anordnade att bildas av fördjupningar i hylsans 15 mantelyta 14, vilka fördjupningar företrädesvis är anordnade att bilda, i förhållande till varandra, upphöjda eller nedsänkta ytpartier 26, 27, se figurerna 4 - 7a. Mönsterelementen 24 kan vara likformigt fördelade, men alla, några eller enskilda mönsterelement 24 kan även vara så anordnade, enskilt eller i grupper på önskat avstånd från varandra, att de tillsammans bildar varje annat förutbestämt mönster 25, exempelvis i form av strukturer, symboler, figurer eller ordinära dekorer, såsom raster, siffror, bokstäver, varumärken, namn eller andra avbildningar. Alla, några eller ett enskilt mönsterelement 24 kan ha en elliptisk, cirkulär, rektangulär, kvadratisk eller annan polygon form, t.ex. triangulär, eller ha varje annan tänkbar geometrisk form som anses lämplig för erhållande av önskat mönster 25 i den aktuella fiberbanan 2.

Vid utföringsformen med upphöjda eller nedsänkta ytpartier 26, 27, se figurerna 4 - 7a, kan de upphöjda ytpartiema 26, vilka är anordnade mellan nämnda nedsänkta ytpartier 27, exempelvis ha flata, mångfasetterade, koniska, välvda eller andra konvexa i I tvärsnittsformer eller partier. På motsvarande sätt kan de nedsänkta ytpartiema 27 innefatta exempelvis flata, mångfasetterade eller krökta, urgröpta eller på annat sätt konkavt formade ändliga tvärsnittsformer eller partier. 10 15 20 25 30 35 Mönsterelementen 24 kan även, istället för de i radiell led i hylsans 15 mantelyta 14 ändligt nedsänkta ytpartiema 27, innefatta ett större antal genomgående, borrade eller på andra lämpliga sätt upptagna hål 35, vilka sträcker sig igenom hylsans 15 vägg för bildning av ett önskat penneabelt mönster 25, se figurema 9 och 10, eller en ' kombination av både upphöjda och nedsänkta ytpartier 26, 27 och genomgående hål 35 (ej visat). Mönsterelementen 24 är så anordnade i storlek och antal att de upphöjda ytpartierna 26, som är i pressande kontakt med fiberbanan 2, tillsammans utgör en väsentlig del av den totala mantelytan 14, företrädesvis mellan 20 - 50 % av mantelytan 14.

Mönsterelementen 24 kan vidare vara så anordnade att de bildar kontinuerliga spår med jämn fördelning över mantelytan 14, stråk av flera på nära avstånd invid varandra anordnade kontinuerliga spår, vilka stråk av spår sålunda är inbördes åtskilda av ett förhållandevis större avstånd, eller intemiittenta ändliga grupper av element i mantelytan 14, vilka mönsterelement 24 är anordnade i hylsans 15 ornloppsriktning, i vinkel till omloppsriktningen på mellan 10° till 80° diagonalt från ena eller båda ändytoma hos hylsan 15 till den eller de motsatta, eller väsentligen tvärs omloppsriktningen. Spåren, stråken eller gruppema kan vara raka eller vågforrniga, t.ex. sinus- eller sicksackformade, och avståndet dem emellan kan variera, eller mellan två intilliggande och inbördes parallella spår, stråk eller grupper vara fixt, fiån 1 till 5 mm, medan spårvidden lämpligen ligger inom intervallet 0,5 - 2,0 mm med ett spårdjup inom intervallet 0,1 till 2,0 mm. Mönsterelementens 24 kan därvid innefattas av exempelvis radiellt ändliga räfflor, genomgående skåror eller andra ändliga fördjupningar eller genomgående urtagningar, vilka är formade med hjälp av mekanisk, laser eller kemisk bearbetning av mantelytan medelst exempelvis fiäsning, borrning, svarvning, elektrolytisk betning eller etsning åtminstone ett kortare stycke ned i hylsans 15 mantelyta från dess utsida 14.

Sett i ett tvärsnitt hylsan 15 ligger höjdskillnaden, dvs. radieskillnaden, mellan de upphöjda och de nedsänkta ytpartierna 26, 27 inom intervallet 0,1 - 2,0 mm, medan bredden av de upphöjda ytpartierna 26 lämpligen ligger inom intervallet 0,5 - 5 mm.

Vid banans 2 passage genom pressnypet 4 blir väsentligen endast de delar av banan, som anligger mot de upphöjda ytpartiema 26 sammanpressade i pressnypet 4, medan de mellanliggande delarna av banan lämnas relativt opåverkade.

I de nedan beskrivna figurerna 4 - 7a och 9 - 10 visas speciellt ett antal skilda utföringsformer av mönster 25 for en hylsas 15 mantelyta 14, vilken hylsa 15 kan vara 10 15 20 25 30 i 5 antingen stel eller flexibel. Vid de i figurerna 4 - 7a visade utföringsformerna är hylsan 15 impermeabel, men kan enligt ovan även vara utformad såsom en permeabel hylsa 15, genom exempelvis sin konstruktion, exempelvis innefattande en nät- eller virastruktur, eller genom anordnandet av nämnda genomgående hål 35, se figurerna 9 och 10.

Uppfinningen är således på intet sätt begränsad till de speciellt visade utföringsformerna, utan varje annan konfiguration av mönsterelement 24 för prägling av förutbestämbara mönster 25 i fiberbanan 2 enligt ovan faller inom uppfinningstanken.

I figurema 4 och 4a visas schematiskt i vy och tvärsnitt en detalj av ett mönster 25 enligt en första utföringsforni, vilket mönster 25 innefattar mönsterelement 24 i form av ett flertal raka och inbördes parallella spår 28, vilka indelar hylsans mantelyta i långsträckta, omväxlande upphöjda och nedsänkta ytpartier 26, 27. Ytpartiema 26, 27 har, sett i ett tvärsnitt genom hylsan, en plan bottenyta 29, respektive en plan toppyta 30 mellan vilka två från bottenytan 29 mot toppytan 30 konvergerande väggytor 31, 32 sträcker sig. Hömen mellan ytorna 29, 31 och 30, respektive 29, 32 och 30, visas i figur 4a såsom varande helt raka, men kan även vara utformade med en liten radie for avrundning av nämnda hörn. Vid det i figur 4a visade tvärsnittet illustreras bredden och höjdskillnaden på de två ytpartierna 26, 27 med markeríngama a, b och c, vilka bredder och höjdskillnad ligger inom ovan nämnda intervall. Spåren 28 vid den visade utforingsformen sträcker sig i hylsans rotationsriktning runt hela dess omkrets i ändlösa ringar, men kan i en annan, ej visad utföringsform, istället ha en viss bestämd vinkel till hylsans ändplan. I I figurerna 5 och 5a visas schematiskt i vy och tvärsnitt en detalj av ett mönster 25 enligt en andra utforingsforrn, vilket mönster 25 innefattar mönsterelement 24 liknande de spår 28 som visas i den forsta utforingsforrnen, men vilka till skillnad mot dessa har väggytor 31, 32 vilka är inbördes parallella och vilka sträcker sig mellan en bottenyta 29 och en toppyta 30 i en rät vinkel till dessa.

I figurema 6 och 6a visas schematiskt i vy och tvärsnitt en detalj av ett mönster 25 enligt en ytterligare utforingsfornt, vilket mönster 25 innefattar mönsterelement 24 i form av spår 28 liknande de som visas i den forsta och andra utföringsforrnen ovan, men vilka till skillnad mot dessa har rundad bottenyta 29, se figur 6a, och plana toppytor 30 på de sålunda mellan spåren 28 bildade upphöjda ytpartiema 26.

I figurema 7 och 7a visas schematiskt i vy och tvärsnitt en detalj av ett mönster 25 enligt en ytterligare utföringsform, vilket mönster 25 innefattar mönsterelement 24, io 15 20 25 _30 t vilka utgörs av två spårgrupper 33, 34, vilka vardera innefattar ett flertal inom respektive grupp inbördes parallella spår 28, vilka spårgmpper 33, 34 sträcker sig i en första grupp 33 från den första till den andra ändytan hos hylsan, och i en andra grupp 34 fi-ån den andra ändytan hos hylsan till den forsta, varvid de två spårgrupperna 33, 34 korsar varandra i en vinkel på mellan 10° till 170°. Båda spårgmppema 33, 34 har en konkavt rundad bottenyta 29. De båda spårgrupperna kan även, i en ej visad utföringsform, ha olika vinkel mot hylsans ändyta för att på så vis undvika att samma stråk i beklâdnaden komprimeras varv efier varv.

Ifigur 9 visas schematiskt i vy en detalj enligt en forsta utföringsform av ett genomgående mönster 25 hos en permeabel hylsa 15, vilket mönster 25 innefattar mönsterelement 24, vilka utgöres av väsentligen cirkulära, genom hylsans 15 tvärsnitt fortlöpande hål 35. Hâlen är anordnade i linje efter varandra på ett förutbestämt inbördes avstånd och i en viss bestämd vinkel till hylsans 15 omloppsriktning, diagonalt från ena ändytan hos hylsan 15 till den andra. Hålens 35 bredd, vinkeln, det inbördes avståndet mellan varje hål i linjen samt avståndet mellan nämnda linjer ligger inom ovan nämnda intervall.

I figur 10 visas schematiskt i vy en detalj enligt en andra utföringsform av ett genomgående mönster 25 hos en permeabel hylsa 15, vilket mönster 25 innefattar mönsterelement 24, liknande de hål 35 som visas i den första utföringsformen, men vilka till skillnad mot dessa har rektangulär form.

Den mönstrade hylsan 15 kan vara homogen, dvs. vara framställd av ett och samma material rakt igenom utan skikt, eller bestå av två eller flera, enhetligt sammanhängande skikt av olika material, av vilka skikt åtminstone ett fungerar som åtminstone bärare för det eller de övriga skikten. Liksom den stela hylsan 15 kan den flexibla bestå av två eller flera skikt.

Då den stela hylsan 15 består av flera skikt är således det ena skiktet ett bärskikt med huvudsaklig funktion som stabiliserande bärare med en tillräcklig stor väggtjocklek så att bärskiktet kan förses med tex. ett ytskikt med önskad eller önskade egenskaper.

Bärskiktet kan på sin utsida förses med ett ytskikt av ett lämpligt material för att erhålla önskad släppningsförmåga och/eller en önskad värmeledningsförmåga hos mantelytan 14 av den cylinderforrnade hylsan 15. En speciell värmeledningsförrnåga hos mantelytan 14 kan vara önskvärd för att på så vis styra värmetillförseln till fiberbanan 2 10 15 20 25 30 35 iåirórïztfåli och på det viset förhindra delaminering av banan 2. Delaminering är det fenomen då ñberbanan 2 sprängs sönder, när den lämnar pressnypet 4 på grund av att ångtrycket inuti banan 2 är större än vad de sammanhållande krafterna i banan 2 kan stå emot.

Den cylindriska valskroppen 7 kan på sin mantelyta förses med ett ytskikt av ett eller flera lämpliga material för att öka nötningsbeständigheten och/eller öka korrosionsbeständigheten och/eller för att uppnå en isolering så att mängden värme som överföres från hylsan till den cylindriska valskroppen 7 minskas ytterligare inom pressnypet 4. Altemativt eller dessutom kan hylsan 15 på sin insida 17 ha ett sådant ytskikt (ej visat).

Som lämpliga material för att erhålla ett ytskikt med önskad släppningsförmåga och önskad värmeledningsförrnåga kan nämnas aluminiumoxid, kromoxid och zirkoniumoxidbaserade keramer. Lämpliga material för att öka nötningsbeständigheten är wolfram- och kromkarbider samt kromstål. Lämpliga material för att öka korrosionsbeständigheten är nickel-, krom- och koboltbaserade legeringar. Lämpliga isolerande material är zirkoniumoxidbaserade keramer. Som lämpliga material för en homogen hylsa (dvs. utan skikt) och för bärskiktet hos en av minst två skikt bestående hylsa kan nämnas segj ärn, gjutstål och svetsbara höghållfasta konstruktionsstål.

Vilken som helst lämplig uppvärmningsanordning 16 kan användas, även om en induktionsvärmare för närvarande föredrages. Exempel på andra uppvärmningsanordningar 16 är elektriska värmare, infravärmare, laservärrnare och gasbrännare.

Pressens 1 valskropp 7 kan vara en s.k. solidvals, som modiñerats enligt uppfinningen, men även en böjningskompenserad vals kan användas. Genom att kontaktytan mellan den heta hylsan 15 och mantelkroppen hos den böjningskompenserade valsen är liten överföres lite värme till valsen. Tillräckligt mycket värme kan ledas bort med oljan i valsen för att upprätthålla en rimlig temperatur och därmed tillräckligt hög viskositet på oljan för att uppnå en tillfredsställande funktion hos valsen.

Banans 2 temperatur kan höjas före pressnypet 4 genom att anordna en eller flera ånglådor i filtslingan och/eller nära den fria sidan av banan 2. Förvärmning av den våta banan 2 ger en lägre viskositet hos vattnet, vilket underlättar utpressningen av detta ur ñberbanan vid pressnypet 4. Efter pressnypet 4 kan även ytterligare torkdon vara 10 15 20 25 30 35 anordnade, såsom exempelvis en eller flera blåstorkar, för höggradigare torkning av banan 2.

Vid utföringsformen med en lös, stel hylsa 15 erhålles fördelen av att man kan belägga mantelytan för förbättring av släppningsegenskaperna, värmeöverföringen till papperet och för reducering av oönskat värmeflöde radiellt inåt hylsan 15. Genom att göra den stela hylsans 15 väggtjocklek tillräckligt stor kan hylsans 15 mantelyta 14, som är i kontakt med banan 2, behandlas som en konventionell pressvalsyta för att vid behov rengöras med ett rengöfingsdon 36 , exempelvis en schaber, en metallborste eller genom dysor för lufiblåsning. Vid utföringsformen med lös, flexibel hylsa. 15 erhålles ett lättmonterat värmeöverföringsdon. Vid utföringsformen med en lös, permeabel hylsa 15 erhålles fördelarna av att risken för delarninering vid vissa papperskvaliteter minimeras genom att en sugzon kan anordnas vid motvalsen för borttagning av ångan samt att ett underlättande av banans släppning från hylsan genom lufrgenomblåsning tillåtes och att en rengöring med hjälp av ett rengöringsdon 36 i förrn av en brännare för bortbränning av fastnade fibrer möjliggöres. Dessutom är det lättare att hantera hylsan.

Med den ovan beskrivna uppfinningen erhålles således ett pressparti omfattande en eller flera pressar 1 med pressnyp 4 i följd efter varandra för impulstorkning, som är energisnålt och dimensionsstabilt i pressnypet 4, vilket pressnyp 4 innefattar en motvals 3 med ett värmeöverföringsdon 15 i form av en lös, mönstrad hylsa 15 för snabbare och effektivare uppvärmning än vid konventionella valsar, eftersom en mindre massa värms upp. Dessutom uppstår inga problem med spänningar i motvalsen 3, varför dennas rakhet bibehålles. En fiberbana 2, som hastigt torkats vid kraftigt förhöjd temperatur i samband med inprägling av ett strukturerat mönster 25 i densamma, såsom sker vid den föreliggande uppfinningen, behåller efter torkningen sin struktur även vid vätskeabsorption, vilket medför att också de genom mönstringen uppnådda, fördelaktiga produktegenskaperna, såsom hög bulk, stor mjukhet, god töjbarhet och hög vätskeabsorption bibehålles.

Genom den snabba torkningen i impulspressen 1 och genom avsaknaden av ett långt konventionellt torkparti och/eller en stor Yankeecylinder erhålles fördelarna av en högre pappersprodulction och en lägre energikostnad. Vid produktion av mjukpapper erhålles ett mjukare och mera högbulkigt mjukpapper genom den mönstrade hylsan 15.

Genom mönsterelementen 24, dvs. de föreliggande genomgående hålen och/eller ändliga fördjupningarna erhålles utlopp respektive utrymmen för den vid pressnypet 4 10 15 20 25 30 bildade ångan med en reducering av ångtrycket och därmed även av delamineringsrisken i banan 2. Detta gäller dock främst för annat papper än mjukpapper, då mjukpapper släpper igenom ångan. Mönsterelementens 24 huvuduppgift är dock att strukturera banan 2 efter det aktuella mönstret i mantelytan 14, varvid några ytterligare gynnsamma effekter erhålles. Den ånga som tränger ned genom banan 2 anses ge fördelaktigare lossningsegenskaper för banan 2 mot hylsan 15. Den sammanlagda kontaktytan hos fib erbanan 2, som upphettas av hylsan 15 ökas väsentligt, så att torkningen avsevärt påskyndas, medan den sammanlagda kontaktytan, som är utsatt för tryck av hylsan 15 istället avsevärt minskas ned till 20 - 50 % av den totala banytan 2 före pressnypet 4, samt att mjukpappersbanan 2 tillåtes att expandera av ångan i mönstrets 25 hålrum, så att en strukturerad och därmed flufligare, dvs. bulkigare, produkt erhålles. Vid nedtryckningen av banan 2 i hålrummen, dvs. de nedsänkta ytpartierna 27 och de genomgående hålen 35, skyddas banan 2 från att fastna av den mot hetvalsen, dvs. hylsan 15, bildade ångfilmen, vilket utgör en tidigare okänd eiïelct.

Torkpartiet utgör normalt en väsentlig längd av den konventionella pappersmaskinen, varför även en fördelaktig förkortning av pappersmaskinen erhålles, då den sammanlagda längden av press- och torkpartierna väsentligen reduceras gentemot de tidigare konstruktionerna.

Det inses att antalet, storleken, materialet och formen av de i pressen ingående elementen och detaljema, exempelvis valskroppen 7, hylsan 15 och mönsterelementen 24 anpassas efter det eller de pressdon 5 samt den fiberbana 2, som för tillfället föreligger. Pressdonet 5 kan således innefattas av en av flera skilda typer av pressdon 5, exempelvis en konventionell pressvals, en öppen eller sluten skopressvals eller varje annan lämplig pressvals. Storleksordningen på hylsan 15, dvs. dess ytterdiameter, är vanligen över ca 1,0 meter. Hylsan 15 kan vara tillverkad medelst någon eller flera av metodema sintring, gjutning, kallpressning, valsning och svetsning.

Claims (33)

10 15 20 25 30 35 < z . . r * /7 PATENTKRAV

1. Press i en maskin för fiarnställning av en kontinuerlig bana (2) av cellulosahaltigt fiberrnaterial, innefattande i i i I - ett pressdon (5) - en roterbart lagrad motvals (3), som innefattar en cylindrisk valskropp (7) och är anordnad att i samverkan med pressdonet (5) bilda ett pressnyp (4), - en ändlös beklädnad (6), som är anordnad att löpa igenom pressnypet (4) i kontakt med banan (2) och företrädesvis har förmåga att mottaga och föra med sig vätska från banan (2), och - don (15, 16) for uppvärmning av banan (2) i pressnypet (4), vilka uppvärmningsdon (15, 16) innefattar - ett rörligt värmeöverföringsdon (15) för överföring av värme till banan (2) i pressnypet (4), och - minst en uppvärmningsanordning (16) för värrnning av värmeöverföringsdonet (15), kännetecknad avatt _ -lvärmeöverföringvsdonet (15) utgörs av en i motvalsen (3) ingående p - uppvärmbar hylsa, som omsluter valskroppen (7), och har en utvändig mantelyta (14) för samverkan med det motstående pressdonet (5), och - att hylsans (15) utvändiga mantelyta (14) innefattar ett antal mönsterelement (24), vilka är anordnade i ett mönster (25) för en generering av en mönsterelementen (24) motsvarande mönsteravbilçlrring i fiberbanan (2).

2. Press enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att hylsan (15) är cylindrisk och anordnad att löst omsluta valskroppen (7) för fii expansion i förhållande till valskroppen (7) vid nämnda uppvärmning före pressnypet (4).

3. Press enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att hylsan'(15) är utformad som en stel och med undantag för av värmeutvidgrfing orsakad formändring, formstabil hylsa (15).

4. Press enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att den stela hylsan (15) är impermeabel.

5. Press enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att den stela hylsan (15) är perrneabel.

6. Press enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att hylsan är utformad som en flexibel, forrnföränderlig hylsa (15). 10 15 20 25 30 35 .w «.

7. Press enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att den flexibla hylsan (15) är impenneabel.

8. Press enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att den flexibla hylsan (15) är permeabel.

9. Press enligt något av kraven 1 - 8, k ä n n et e c k n a d av att hylsan (15) utgörs av en viss längd av metallplåt som är sammanfogad, ände mot ände, till en cylinder.

10. Press enligtnågotavlaaven 1 -4, 6, 7 eller9, kännetecknad avatt mönsterelementen (24) utgörs av fördjupningar i hylsans (15) mantelyta ( 14), vilka fördjupningar är anordnade att bilda, i förhållande till varandra, upphöjda eller nedsänkta ytpartier (26, 27) i ett reliefmönster (25), och vilka mönsterelement (24) är så anordnade i storlek och antal att de upphöjda ytpartiema (26), som är i pressande kontakt med fiberbanan (2), tillsammans utgör en väsentlig del av den totala mantelytan (14), företrädesvis mellan ca 20 till ca 50 % av mantelytan (14).

11. ll. Press enligt krav 10, k ä nn e t e c k n a d av att ett, några eller alla av de upphöjda ytpartierna (26) innefattas av flata, mångfasetterade, koniska, välvda eller andra konvexa tvärsnittsfonner eller partier och att ett, några eller alla av de nedsänkta ytpartierna (27) innefattas av flata, mångfasetterade eller krökta, urgröpta eller på annat sätt konkavt formade, i radiell led ändliga tvärsnittsforrner eller partier.

12. Press enligt något av föregående krav, k ä n n et e c k n a d av att alla, några eller ett enskilt mönsterelement (24) har en elliptislg cirkulär, eller rektangulär, kvadratisk eller annan polygon förrn.

13. Press enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att mönsterelementen (24) är likforrnigt fördelade eller att alla, några eller enskilda mönsterelement (24) är så anordnade, enskilt eller i grupper på önskat avstånd från varandra, att de tillsammans är anordnade att bilda strukturer, symboler, figurer eller dekorer, såsom raster, siflior, bokstäver, varumärken, namn eller andra avbildningar, vilka utgör närrmda mönster (25).

14. Press enligt något av kraven l - 3, 5, 6, 8 eller 10, kä n n e t e c k n a d av att mönsterelementen (24) består av genomgående hål (35), vilka sträcker sig igenom hylsans (15) vägg för bildning av ett önskat permeabelt mönster (25), eller en 10 15 20 25 30 35 ' i i i '21 kombination av både upphöjda och nedsänkta ytpartier (26, 27) och genomgående hål (3 5).

15. Press enligt-något avlcraven 1 - ll eller 14, k ä n n e t e c _k n a d av att _ mönsterelementen (24) består av kontinuerliga spår (28) med jämn fördelning över mantelytan (14), eller stråk av flera på nära avstånd invid varandra anordnade kontinuerliga spår (28), vilka stråk av spår (28) sålunda är inbördes åtskilda av ett förhållandevis större avstånd, eller intermittenta, ändliga grupper avmönsterelement (24), vilka är anordnade i hylsans (15) omloppsriktning, i vinkel till ornloppsriktningen på mellan 10° till 80° diagonalt från ena eller båda ändytorna hos hylsan (15) till den eller de motsatta och vilka spår (28), stråk eller grupper är raka eller vågformiga, tex. sinus- eller sicksackformade.

16. Press enligt något av kraven 1 - 9, k ä n n e t e c k n a d av att mönsterelementen (24) består av raka och inbördes parallella spår (28), vilka sträcker sig i hylsans rotationsriktning runt hela dess omkrets i ändlösa ringar, vilka indelar hylsans mantelyta i omväxlande upphöjda och nedsänkta ytpartier (26, 27),vilka,' sett i ett tvärsnitt genom hylsan, har en plan bottenyta (29) och en plan toppyta (30) mellan vilka två konvergerande eller i en rät vinkel till dessa parallella väggytor (31, 32) sträcker sig från bottenytan (29) mot toppytan (30).

17. Press enligt krav 15 eller 16, k ä n n e t e c k n a d av att spåren (28) har en viss bestämd vinkel till hylsans (15) ändplan inom ett intervall av ca 10° till ca 170°.

18. Press enligt krav 15, 16 eller 17, k ä n n e t e c k n a d av att avståndet mellan spåren (28), stråken eller grupperna ligger inom ett intervall av ca 1 till ca 5 mm, medan slpårvidden ligger inom ett intervall av ca 0,5 till ca 2,0 mm med ett spårdjup inom ett i intervall av ca 0,1 till ca 2,0 mm. J' i

19. Press enligt något av kraven 11 - 18 i kombination med krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att höjdskillnaden mellan de upphöjda och de nedsänkta ytpartiema (26, 27), sett i ett tvärsnitt genom hylsan (15), ligger inom ett intervall av ca 0,1 till ca 2,0 mm, medan bredden av de upphöjda ytpartierna (26) lärnpligen ligger inom ett intervall av ca 0,5 till ca 5 mm.

20. Press enligt något av kraven 1 - 11, k ä n n e t e c k n a d av att mönsterelementen (24) utgörs av två spårgrupper (33, 34), vilka vardera innefattar ett flertal inom rr r. _. ...~. .__- ._ 10 15 20 25 30 35 respektive grupp inbördes parallella spår (28), vilka spårgrupper (33, 34) sträcker sig i en första grupp (33) fiån den första till den andra ändytan hos hylsan (15), och i en andra grupp (3 4) från den andra ândytan hos hylsan (15) till den första, varvid de två spårgrupperna (33, 34) korsar varandra i en vinkel av mellan ca l0° till ca 170°.

21. Press enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a d av att de båda spårgruppema (33, 34) har olika vinkel mot hylsans (15) ändyta för att undvika att samma stråk i beklädnaden (6) komprimeras varv eñer varv.

22. Press enligt krav 6 eller 8, k ä n n e t e c k n a d av att den perrneabla hylsan (15) utgörs av en metallisk vira formad till en cylinder.

23. Press enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att pressen (1) utgöres av en skopress med ett förlängt pressnyp (4) där pressdonet 5 är en skopressvals, som innefattar en trycksko (10) med en konkav yta (13) for erhållande av det förlängda pressnypet (4), och en imperrneabel flexibel mantel (11), vilken är A anordnad att löpa genom pressnypet (4) i glidkontakt med den konkava ytan (13).

24. Press enligt något av kraven 1 - 22, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en valspress med två, mot varandra anordnade, samverkande cylindriska pressvalsar, av vilka motvalsen (3) utgör den ena, medan den andra utgöres av en konventionell cylindrisk pressvals. _

25. Press enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att banan (2) är anordnad att anligga mot och medfölja mantelytan (14) ett visst förutbestämt ytavsnitt, vilket ytavsnitt har en längd i ornloppsriktningen, bestämd av dess sektor med vinkeln ot, som ligger inom ett intervall av ca l0° till ca 300°. '

26. Press enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att uppvärmningsanordningen (16) är anordnad inom ett förutbestämt intervall, vilket ligger inom ca 30° till ca 330° före inloppet till pressnypet (4).

27. Press enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att valskroppen (7) utgörs av en vals, som har en första blåszon, vid vilken banan (2) lossas från hylsan (15), och en andra blåszon anordnad nedströms denna första blåszon i hylsans (15) rotationsriktning för rengöring av hylsan (15). 10 15 20 tä-izä 23

28. Press enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att beklädnaden (6) består av ett band med urtagningar anordnade att mottaga och föra med sig vätska från fiberbanan (2) ut ur pressnypet (4) och för att ge banan (2) ett avtryck i form av ett inpräglat mönster (25). i -

29. Press enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a d av att uppvärmningsanordningen (16) utgörs av en brännare, som även rengör hylsan (15) genom förbränning av fiberrester och dylikt. I

30. Press enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att hylsan (15) är tillverkad medelst någon eller flera av metoderna sintring, gjutning, kallpressning, valsning och svetsning.

31. Pressparti, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar minst en press (1) enligt något av kraven 1 - 30.

32. Maskin fbr fiamställning av en pappersbana (2) med låg ytvikt, exempelvis tissue eller annat mjukt papper; k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar minst en press (1) ' enligt kraven 1 - 30.

33. Maskin för framställning av en pappers- eller pappbana (2), k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar minst en press enligt något av kraven 1 - 30.