SE514355C2 - Metod och anordning för resurstilldelning till noder i ett nätverk - Google Patents

Description

25 30 Den totala resurskapaciteten är indelad i cykler om 125 mikrosekunder, som sedan indelas i luckor. En lucka innefattar 66 bitar, där 64 bitar utgör en dataram och två bitar används som kontrollbitar. De flesta av luckorna, eller kortfattat luckor, för dataöverföring. Ett litet antal luckor, kallade statiska kallade dynamiska luckor, används luckor, används för signalering bland noderna, exempelvis i form av broadcast kanaler. Varje nod kan ha en eller flera statiska luckor i varje cykel.

Varje lucka har exakt en ägare vid en given tidpunkt. Om full kontroll användning i termer av kanaluppkoppling och -nedkoppling och en nod äger en lucka, har den av dess förhindrar på detta sätt att andra noder använder denna för dataöverföringu Då systemet startas, tilldelas dataluckorna till noderna i enlighet med någon fördefinierad fördelning.

En nod kan be andra noder om luckor om den inte har tillräckligt många dataluckor för att uppkoppla en begärd kanal. En sådan överföring' av luckor från en nod till en annan kallas omfördelning av luckor.

DTM använder' en fördelningsalgoritn1 för lucktilldelning, bland Vid mottagandet av en användarbegäran betraktar noden först sin där de dynamiska luckorna fördelas noderna. lokala pool med lediga luckor för att se huruvida den har tillräckligt med luckor för att tillfredsställa begäran. Om tillfredsställa ett till I annat fall ber den andra noder om fler luckor. noden inte kan begäran sänder den kanaluppkopplingsmeddelande destinationsnoden eller -noderna.

Detta genomförs genom signalering i statiska luckor. En nod som tar emot en sådan begäran och äger oanvända dynamiska luckor ger luckor till den begärande noden.

Om en användare begär en kanal om M luckor och noden har N lediga luckor, där N < M, begär den M - N luckor från andra noder. Noden hänvisar till sin tillståndstabell, vilken 10 15 20 25 30 uppdateras gång på gång och innefattar information om lediga luckor i andra noder, och sänder en begäran till den närmaste noden med lediga luckor. Om denna nod inte har tillräckligt dvs. M - N i sänds en begäran till den näst närmaste många lediga luckor, enlighet med tillstándstabellen, noden med lediga luckor och om nödvändigt, för att motsvara det begärda antalet luckor, även till den tredje, fjärde osv. närmaste noden med lediga luckor. Noden väntar tills ett svar för varje begäran har tagits emot och beviljar eller avvisar kanalbegäran, beroende på resultatet av sedan nämnda omfördelningsproceduren. En nod som har J lediga luckor och tar emot en luckomfördelningsbegäran om K luckor ger alltid bort min(J,K) betecknar ett visst belopp med luckor som aldrig ges bort för luckor eller åtminstone min(J-n,K), där n att förhindra att nätet uttöms.

Huvudproblemet är att resursfördelningen, dvs. luckor, bestäms då systemet startas och kan inte lätt styras under systemets användning.

Ett annat problem är att omfördelning av resurser påbörjas endast vid kanaluppkoppling, vilket följaktligen ökar kanaluppkopplingsfördröjningen.

Ytterligare ett problem kan ur rättvisesynpunkt vara att varje nod börjar sända begäran om resurser till andra noder i relativ avståndsordning. Medelavståndet kan vara dubbelt så långt från noder i slutet av bussen som för noder i mitten av bussen. Det vill säga, detta betyder att noderna i bussens mitt förfrågas om resursöverföringar mycket oftare än noderna i bussens slut, vilket medför att noderna i bussens mitt i medeltal har färre resurser.

Samanfattning av uppfinningen Syftet med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande och arrangemang för resursomfördelning, som dynamiskt o 10 15 20 25 30 omfördelar resurser bland noderna i enlighet med en förändrad "quality of service" -fördelning och/eller en förändrad nätanvändning.

Ett annat syfte är att dynamiskt omfördela resurser för att minimera kanaluppkopplingsfördröjning_ Ytterligare ett syfte med uppfinningen år att åstadkomma för att och/eller använda resurser bland noderna, på grund av begäran medel, förhindra en ojämn fördelning av lediga och överföringar av resurser, såsom beskrivs hos teknikens ståndpunkt.

Detta åstadkoms genom ett förfarande och arrangemang för resursomfördelning, som omfördelar resurser bland noderna beroende på den aktuella resursfördelningen, såväl som viss fördefinierad statisk eller dynamisk prioritetstilldelning.

Det förfarandet och uppfinningsenliga arrangemanget till åtminstone en innefattar tilldelning av prioriteter första nod och en andra nod, beräkna en resurskvot såsom mängden resurser hos den första noden delat med mängden resurser hos den andra noden och beräkna en prioritetskvot såsom prioriteten för den första noden delat med prioriteten för den andra noden. Det innefattar vidare överföring av resurser från den första noden till den andra noden beroende på huruvida resurskvoten är större än prioritetskvoten, och överföra resurser från den andra noden när resurskvoten är mindre än prioritetskvoten. kvoterna och överföra att beräkna genomförs vid en, given tidpunkt, Stegen resurser exempelvis när den andra noden. har' nedkopplat eller' uppkopplat en. kanal, men. aldrig detta skulle öka kanaluppkoppling, eftersom kanaluppkopplingsfördröjningen. vid 10 15 20 25 Företrädesvis sätts den mängd resurser som skall överföras så att skillnaderna mellan de två kvoterna är mindre än ett förbestämt värde.

Den första och den andra noden är företrädesvis närmaste logiska grannar i en logisk ring med noder, som är tilldelade nätet.

Om begäran om och överföringar av resurser erfordras och godkänns för en kanaluppkoppling av en nod ber noden sina närmaste noder i en ordning så att de angränsande noder som är närmast i den tilldelade logiska ringen får frågan först., Förfarandet och arrangemanget i enlighet med uppfinningen omfördelar dynamiskt resurser bland noderna, bland annat, i syfte att förbättra nätanvändningen.

En fördel hos justera för förändringar i fördelningen av quality of service uppfinningen är att den dynamiskt kan (QOS) bland noderna och/eller förändringar hos en nätprestandaparameter.

En annan fördel hos uppfinningen är att kanaluppkopplingsfördröjningen minimeras på grund av färre anmodanden före kanaluppkoppling.

Ytterligare en fördel är' att rättvisa, i termer av att åstadkomma lika möjlighet för tvâ noder med identisk kvalitet på tjänster att använda nätresurserna, fås.

Kortfattad figurbeskrivning Uppfinningen förstås till fullo av den detaljerade beskrivning som ges nedan och de bifogade figurerna, som endast ges som illustration, och följaktligen år icke begränsande för uppfinningen. 10 15 20 25 6 Fig. 1 visar en möjlig logisk ringtilldelning i enlighet med uppfinningen.

Fig. 2 visar fördelningar av lediga och använda dataluckor bland noderna i en logisk ring.

Detaljerad beskrivning av utföringsformer För att möjliggöra rättvis användning av omfördelningsförfarandet, sorteras noderna i ett nät i en logisk ring, som är oberoende av den fysiska nättopologin, exempelvis dubbelbusstopologi. Den logiska ringen används endast för att bestämma nodernas ordning, vid begäran om eller överföring av luckor. Nodernas ordning' kan 'väljas på många olika sätt, men för att minimera skillnaden mellan de fysiska avständen hos logiska nodgrannar föredras den tilldelning som visas i fig. 1. Den logiska ringen indikeras av böjda pilar. Alla närmaste logiska nodgrannar, exempelvis nod O och nod 1, -1, som också är närmaste fysiska grannar. separeras av en annan nod, exempelvis nod N- förutom tvá par, dvs. nod i, nod i+l och nod N-1, nod O, I fig. 1 visas endast en logisk ring tilldelad de båda bussarna buss 1, buss 2 i nätet, men inga begränsningar görs vid valet av olika logiska ringar för de två olika bussarna.

Ett exempel på dataluckfördelning bland noderna visas i fig. 2, i ifallet med den logiska ringtilldelningen enligt fig. 1. Rektanglarnas längd är proportionell mot antalet luckor, dvs. den mängd resurser som tillhör den respektive noden. Rektanglarnas höjd motsvarar luckkategorin; låg höjd motsvarar lediga luckor och hög höjd motsvarar använda luckor. De rektanglar som motsvarar luckor som tillhör samma nod har samma mönster. 10 15 20 25 nedkoppling av I fig. indelade så att de indikerar' att de kan, ha. en. godtycklig 1 och 2 är bussarna och de logiska ringarna storlek.

För att möjliggöra olika kvalitet på tjänster för olika nätkunder införs en prioritetstilldelning. Varje nod har två Ett högre prioritetsvärde nwtsvarar högre sannolikhet att ha en prioritetsvärden. - en för 'varje buss buss 1, buss 2. stor mängd resurser, lediga eller sammanlagt, och lägre kanaluppkopplingsfördröjningar i. medeltal. Prioritetsvärdena det arrangemanget för omtilldelning av resurser, används hos uppfinningsenliga förfarandet och såsom beskrivs nedan.

För det första startas förfarandet av en nod, exempelvis nod i, efter att nedkoppling av en kanal har beaktats. 4 Nod i. kan begära luckor från eller överföra luckor till sin föregående logiska -grannod, dvs. nod i-1, efter 'varje samtal. Förfarandet baseras på följande algoritm: 1. Nod i placerar de luckor som har gjorts lediga under samtalets nedkoppling i sin pool med lediga luckor. luckor 2. En resurskvot beräknas såsom mängden resurser, dvs. i nod i delat med mängden resurser i nod i-1. 3. En prioritetskvot beräknas såsom prioriteten för nod i delat med prioriteten för nod i-l. 4. Luckor överförs från nod i till nod i-1, om resurskvoten och från nod i-1 till nod i, om resurskvoten är mindre än prioritetskvoten. är större än prioritetskvoten, 5. Antalet luckor som skall överföras beräknas på ett sådant sätt att resurskvoten är lika med prioritetskvoten eller 10 15 20 25 30 åtminstone så att skillnaden mellan kvoterna blir mindre än ett förbestämt värde Ö, dvs. så att | resurskvot - prioritetskvot | < 5.

Antalet luckor som skall överföras kan vara mindre om ett tal n nås, där n avser ett antal luckor som en nod alltid måste ha. Dessa luckor ges aldrig bort för att förhindra att en nod till slut inte har några lediga luckor.

Vid beräkningen av resurskvoten kan. det totala antalet luckor, dvs. använda luckor' och lediga luckor, hos en. nod beaktas. Noden i kan förvärva informationen om prioritet och antalet luckor hos nod i~1 på begäran eller genom att avläsa en ständigt uppdaterad tabell, som lagras i nod i eller någon annanstans. Alternativt beaktas endast lediga luckor, där antalet luckor hos nod i-1 kan fås genom avläsning av tillständstabellen för nod i. skall beaktas Vilken typ av resurser som är viktigt.

Exempelvis, om resurstilldelningsförfarandet startas i nod i med en luckfördelning enligt fig. 2 överförs luckor från nod i till nod i-1 endast om lediga luckor beaktas, och från nod i-1 till nod i om det totala antalet luckor beaktas. Vilket alternativ som skall realiseras beror på vilka nätprestandaparametrar soul betraktas soul viktigast, på hur rättvisa mellan noderna värderas, och förekomsten av erbjuden variation på QOS.

Ett förfarande som liknar ovannämnda påbörjas av nod in efter en kanaluppkoppling. Nod i avlägsnar luckorna från poolen med lediga luckor, som används för kanaluppkopplingen.

Förfarandet följer sedan stegen 2-5 hos ovan nämnda algoritm. efter att använda de kanalnedkopplingen och/eller Genom föreslagna algoritmerna -uppkopplingen reduceras eller till och med elimineras behovet av omfördelning av resurser 10 15 20 25 30 vid kanaluppkoppling, dvs. att en nod inte har tillräcklig bandbredd för att koppla upp en begärd kanal, i synnerhet vid användning av en lämplig prioritetstilldelning, såsom beskrivs nedan.

Ibland kan det vara fördelaktigt att genomföra stegen att beräkna kvoterna och överföra resurserna vid andra tillfällen I allmänhet kan stegen genomföras vid en given tidpunkt eller periodiskt förhållanden Alternativt genomförs stegen att beräkna kvoterna och överföra resurser än efter en kanaluppkoppling eller -nedkoppling. vid vissa eller tidpunkter. när en nätprestandaparameter tillfredsställer ett förbestämt villkor, exempelvis när trafikintensiteten är mindre än ett förutbestämt värde.

Två olika typer av prioritetstilldelning beaktas; statisk och dynamisk prioritetstilldelning.

Genom att använda ett statiskt prioritetsnät kan prioriteterna endast förändras manuellt på begäran, exempelvis på managementnivå. Två exempel på statisk prioritetstilldelning följer.

Det första exemplet är ett client-servernät med en servernod vid en ände av ett dubbelbussnät. Alla andra noder kommunicerar med denna servernod genom att sända sin trafik till servernoden på en första buss. Den andra bussen används följaktligen för trafik från servernoden till de andra noderna. Om den last som alstras av klientnoderna är lika fördelad, bör förmågan till begäran om luckor vara lika bland För att åstadkomma en realisering av ett sådant att klienterna. balanserat nät, där varje nod har samma möjlighet upprätta kanaler utan. att begära luckor från andra noder, erfodras följande prioritetstilldelning. 10 15 20 25 30 10 0 Lika prioritet för alla klienter och noll prioritet för servern på den första bussen, där servern är lokaliserad vid bussens slut. 0 Noll prioritet för klienterna och hög prioritet för servern på den andra bussen, som är riktad i motsatt riktning i förhållande till den första bussen.

Det andra exemplet avser ett nät med samtalsdestinationer jämnt fördelade bland nätets noder. peer-to-peer Här är den last som alstras av nätet beroende på nodernas läge.

Exempelvis ändras den linjärt utmed bussen från 0 till 100% i motsatt riktning på två motriktade bussar.

Om åstadkommandet av rättvisa erfordras måste prioriteterna sättas baserat på nodernas lokalisering. Summan av prioritetstalen på de båda bussarna kan vara lika. såsom beskrivs, I båda exemplen, är en rättvis fördelning av kanaluppkopplingssannolikheterna önskvärd. Emellertid är det att tjänstekvalitetparameter också möjligt definiera prioritet såsom, en och följaktligen sätta olika prioriteter för olika noder i enlighet med den sorterade QOS.

En annan typ av prioritetstilldelning är dynamisk prioritetstilldelning. Här beräknas prioriteterna a såsom använd och/eller gång på gång Prioriteterna kan också/i posteriori från nodernas nâtprestandaparametrar, resursmängd och kanaluppkopplings- nedkopplingsfrekvens, och uppdateras allteftersom trafiken förändras. stället förändras i enlighet med en a priori-skattad trafikfördelning.

Om en nod saknar resurser för att uppfylla en användarbegäran kan den begära resurser från andra noder, såsom beskrivs i teknikens ståndpunkt. Tre olika modifierade 10 15 20 25 30 113 förfaranden för omfördelning av resurser vid kanaluppkoppling föreslås.

Det första förfarandet medger helt enkelt inte luckomfördelning före kanaluppkoppling. Detta förenklar nodens komplexitet. Om en dynamisk prioritetstilldelning används tillsammans med en effektiv algoritm. kan den inte orsaka märkbar prestandaförsämring.

Det andra förfarandet liknar den ursprungliga algoritmen.

Skillnaden år att ordningen på luckanmodanden specificeras i enlighet med den logiska ringtilldelningen och inte efter fysiska avstånd. Följaktligen begär en nod, exempelvis nod i, resurser från andra noder i en ordning så att resurser begärs från de närmaste logiska grannoderna, exempelvis nod i-l, först i det fall den inte har tillräckligt med egna resurser för en begärd kanaluppkoppling. förfarandet. det andra exempelvis nod i, Det förfarandet liknar Skillnaden är att en nod, tredje begär resurser från endast en annan nod, dess närmaste logiska grannod, i det fall den inte har tillräckligt med egna resurser för en begärd kanaluppkoppling. Om denna andra exempelvis nod i-l, inte uppfyller nämnda begäran begär att exempelvis nod i. nod, exempelvis nod i-l, den sin närmaste logiska grannod, exempelvis nod i-2, överföra resurser till den första noden, Denna tills uppfyllts eller tills antalet inblandade noder har nått ett procedur kan upprepas nämnda begäran har specificerat maxvärde. Det senare villkoret kan övervakas genom att införa en räknare av anmodanden.

I synnerhet, om noden i-1 har Jbl lediga luckor och tar emot en luckomfördelningsbegâran om I( luckor, ger den bort min(Jp1-nb1,K) luckor till nod i, där nbl betecknar det antal luckor som nod i-1 aldrig ger bort. Sedan, om J-n < K nod i-1 begär att nod i-2 överför K-(Jpl-npl) luckor till nod i. Nod 10 15 20 25 12 som har Jb, lediga luckor, luckor till nod i, i-2, ger bort min(Ji_1-ni-1,K-(Ji_1- np1)) där npl betecknar det antal luckor som nod i-1 aldrig ger bort. Denna procedur kan upprepas, som beskrivs ovan, och följaktligen blir fler noder inblandade.

Det uppfinningsenliga förfarandet och , arrangemanget omfördelar resurser bland noderna för att öka användningen av nätet och minska medelkanaluppkopplingsfördröjningar och samtidigt möjliggöra för noderna att ha olika prioriteter, dvs. olika förmåga att begära resurser från en angränsande nod.

Fördelar hos uppfinningen innefattar, bland annat, följande: 0 Bättre användning. Om antalet luckanmodanden minimeras förbättras nätanvändningen. 0 Lägre samtalsuppkopplingsfördröjning. Fler kanaler kan uppkopplas från poolen med egna lediga luckor.

I Genom att använda dynamiska prioriteter kan antalet lediga luckor dynamiskt justeras efter en nods framtida behov. Om användningen av en sofistikerad dynamisk prioritetstilldelning, exempelvis baserad på använd bandbredd och kanaluppkoppling och/eller nedkopplingsfrekvens osv. kan antalet luckanmodanden före kanaluppkoppling till och med elimineras. 0 Förmåga att hantera. prioritetstilldelningskonceptet såsom ett att tjänstekvalitet. verktyg för förse nätanvändarna med varierad 10 13 0 Rättvisa. Uppfinningen. kan. åstadkomma lika. möjlighet för användarna av noderna att använda nätresurserna genom att tilldela lämpliga prioritetsvärden och införa konceptet med logisk ring/närmaste logiska grannod.

En fackman inom området inser lätt att den ovan beskrivna olika sätt. såsom en kan varieras på Sådana betraktas uppfinningens ram. Alla sådana modifieringar som är uppenbara uppfinningen många variationer inte avvikelse från för en fackman inom området är avsedda att ingå inom ramen för de följande kraven.

Claims (20)

10 l5 20 25 14 Patentkrav

1. Förfarande för omfördelning av resurser 5. ett kommunika- tionsnät, där nätnoderna kan styra sitt resursägarskap och i sin resursanvändning och kommnücera med varandra utan att kännbart reducera mängden resurser, att kännetecknat av stegen - tilldela prioriteter till åtminstone en första nod (nod (i-l) och en andra nod (nod i), - beräkna en resurskvot sàsom resursmängden hos den första (nod i-l) (nod i), noden delat med resursmängden hos den andra noden - beräkna en prioritetskvot sàsom prioriteten för den första (nod i-l) (nod i), noden delat med prioriteten för den andra noden - överföra resurser fràn den första noden (nod i-l) till den andra. noden (nod jJ när' resurskvoten. är större än. priori- tetskvoten, och till den första noden (nod i-l) när resurskvoten är mindre än priori- - överföra resurser från den andra noden (nod i) tetskvoten.

2. Förfarande för omfördelning av resurser enligt krav l, kånnetecknat av beräkning av resurskvoten sàsom mängden ledi- (nod i-l) ga resurser i den första noden delat med mängden lediga resurser i den andra noden (nod i).

3. Förfarande för omfördelning av resurser enligt krav l, kännetecknat av beräkning av resurskvoten sàsom mängden ledi- ga och använda resurser hos den första noden (nod i-l) delat med mängden lediga och använda resurser hos den andra noden (nod i)." . .v _ nM-N-»w 10 15 20 25 30 15

4. Förfarande för' omfördelning' av :resurser~ enligt något av kraven 1-3, kännetecknat av överföring av resurser tills re- surskvoten är lika med prioritetskvoten.

5. Förfarande för omfördelning av resurser enligt något av kânnetecknat av överföring av resurser tills blir kraven 1-3, skillnaden mellan resurskvoten och prioritetskvoten mindre än ett förbestämt värde (8).

6. Förfarande för omfördelning av resurser enligt något av kraven 1-5, kännetecknat av att genomföra stegen att beräkna kvoter och överföra resurser när en förbestämd tidsperiod har förflutit.

7. Förfarande för omfördelning av resurser enligt något av kraven 1-5, kännetecknat av att genomföra stegen att beräkna kvoter och överföra resurser när en nàtprestandaparameter tillfredsställer ett förbestämt villkor.

8. Förfarande för omfördelning av resurser enligt något av kraven 1-5, kånnetecknat av att genomföra stegen att beräkna kvoter och överföra resurser när den andra noden (nod i) har nedkopplat en kanal.

9. Förfarande för' omfördelning' av :resurser enligt något av kraven 1-5, kännetecknat av att genomföra stegen att beräkna kvoter och överföra resurser, när den andra noden (nod i) har kopplat upp en kanal.

10. Förfarande för omfördelning av resurser enligt något av kraven 1-9, kännetecknat av att tilldela en logisk ring bland noderna i knmmunikationsnätet och tilldela den första noden (nod i-1) och den andra noden (nod i) såsom närmaste logiska grannoder.

11. Förfarande för omfördelning av resurser enligt något av kraven 1-'l0, "kännetecknat av att tilldela prioriteter till 10 15 20 25 i ~ 16 noderna i. kommunikationsnätet i. enlighet næd en1 förbestämd quality of service-fördelning bland noderna.

12. kännetecknat av att ändra prioriteten för àtminstone en nod i Förfarande för omfördelning av resurser enligt krav 11, kommunikationsnätet enligt en a priori- eller en a posterio- ri-skattning av àtminstone en nätprestandaparameter.

13. kraven 1-12, Förfarande för omfördelning av resurser enligt något av kännetecknat av att den andra noden (nod i) som begär resurser från andra noder i en ordning sà att resurser begärs från de närmaste logiska grannoderna först i det fall där den andra noden (nod i) inte har tillräckligt med resur- ser för en begärd kanaluppkoppling.

14. kraven 1-12, Förfarande för omfördelning av resurser enligt något av kännetecknat av att avvisa den andra nodens (nod i) begäran om resurser i det fall den inte har tillräckligt med resurser för en begärd kanaluppkoppling.

15. Anordning för omfördelning av resurser i ett kommunika- tionsnät, där* nätnoderna. kan styra sitt resursägarskap och sin. resursanvändning och. kommunicera. med. varandra utan att kännbart reducera mängden resurser, kânnetecknat av medel för att genomföra stegen att - tilldela prioriteter till àtminstone en första nod (nod i-1) och en andra nod (nod i), - beräkna en resurskvot såsom mängden resurser hos den första (nod i-1) (nod i), noden delat med mängden resurser hos den andra no- den - beräkna en prioritetskvot såsom prioriteten för den första noden (nod i-1) delat med prioriteten för den andra noden (nod i), 10 15 20 25 ut ; i 17 ' - överföra resurser fràn den första noden (nod i-1) till den andra noden (nod i) tetskvoten, när resurskvoten är större än priori- och 'till den första noden (nod i-1) när resurskvoten är mindre än priori- tetskvoten. - överföra resurser fràn den andra noden (nod i)

16. Anordning för omfördelning av resurser enligt krav 15, kännetecknat av nædel för att genomföra stegen att beräkna kvoter och överföra resurser när en kanal har nedkopplats el- ler uppkopplats.

17. Nod i ett kommunikationsnät, där nätnoderna kan styra sin resursäganderàtt och sin resursanvändning och kommunicera med varandra utan att kännbart reducera mängden resurser, känne- tecknad av att vara arrangerad för att - lagra en prioritet, - lagra eller förvärva information om prioritet och mängden resurser i en annan nod (nod i-1), - beräkna en resurskvot såsonn mängden resurser hos nämnda andra nod (nod i-1) delat med den egna resursmängden (nod i), - beräkna en prioritetskvot såsom prioriteten för den andra noden (nod i-1) delat med den egna prioriteten (nod i), (nod i-1) när re- surskvoten är mindre än prioritetskvoten, och - överföra resurser till den andra noden - begära resurser från den andra noden (nod i-1) när resurs- kvoten är större än prioritetskvoten. 10 15 20 i 18

18. Nod enligt krav 17, kännetecknad av att vara arrangerad- för att beräkna kvoter och överföra resurser efter att ha nedkopplat eller uppkopplat en kanal.

19. Kommunikationsnät, där noderna kan styra sin resursâgan- derâtt och användning och kommunicera med varandra utan att kännbart reducera resursmängden, kännetecknat av att en nod är arrangerad för att - lagra en prioritet, - lagra eller förvärva information om prioritet och resurs- màngd hos en annan nod (nod i-1), - beräkna en resurskvot såsom resursmängden hos den andra no- sen (nod i-1) delat med resursmängden för den egna noden (nod i), - beräkna en prioritetskvot såsom prioriteten för en andra nod (nod i-1) delat med prioriteten för den egna noden (nod i), (nod i-1) när re- surskvoten är mindre än prioritetskvoten, och - överföra resurser till den andra noden - begära resurser fràn den andra noden (nod i-1) när resurs- kvoten är större än prioritetskvoten.

20. kånnetecknat av att en nod är arrangerad för att beräkna kvoter och överföra resur- Kommunikationsnät enligt krav 19, ser efter att ha nedkopplat eller uppkopplat en kanal.