SE514328C2 - Förfarande och arrangemang i ett radiokommunikationssystem för utförande av meddelandeöverföring - Google Patents

Description

514 328 2 US 5,699,367 beskriver ett återsändningsförfarande i ett kommunikationssystem där datapaket överförs via en förbindelse som innefattar kaskadkopplade länkar, vilka har olika egenskaper avseende kostnad, datahastighet eller transmissionskvalitet. En av de kaskadkopplade länkarna anses vara den mest känsliga länken. I enlighet med förfarandet, återsänds endast paket som verkligen störts i den känsliga länken, via den känsliga länken samtidigt som erforderlig lagringskapacitet i relästationer som förbinder den känsliga länken med icke känsliga länkar reduceras. Fel som uppstår i den känsliga länken kommer också att orsaka återsändning via ickekänsliga länkar i förbindelsen, men detta är av mindre betydelse eftersom de icke känsliga länkarna har en hög genomströmning och/eller låga kostnader.

Sammanfattning av uppfinningen Problemet som den föreliggande uppfinningen hänför sig till är att tillhandahålla ett mer flexibelt sätt att utföra en meddelandeöverföring, varvid åtminstone ett medde- lande överförs i åtminstone en ram från en första enhet till en andra enhet i ett radio- kommunikationssystem.

Problemet löses i huvudsak genom ett förfarande och arrangemang i vilket en mod för att informera den första enheten om rammottagningsstatus vid den andra enheten väljs baserat på rådande förhållanden för radiokommunikation mellan den första enheten och den andra enheten.

Mer i detalj löses problemet på följande sätt. Egenskaper hos radiosignaler som utväxlas mellan den första enheten och den andra enheten mäts. Moden för att informera den första enheten om rammottagningsstatus vid den andra enheten under meddelandeöverföringen väljs baserat på de uppmätta radiosignalegenskaperna. Den åtminstone ena ramen överförs från den första enheten till den andra enheten medan 10 15 20 25 30 514 328» 3 den första enheten informeras om rammottagningsstatusen vid den andra enheten i enlighet med den valda moden för informering.

Ett allmänt syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett mer flexibelt sätt att utfö- ra en meddelandeöverföring, varvid åtminstone en ram överförs från en första enhet till en andra enhet i ett radiokommunikationssystem.

Ett mer specifikt syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett sätt att utföra en meddelandeöverföring, varvid en mod för att informera den första enheten om ram- mottagningsstatus vid den andra enheten kan väljas baserat på de rådande förhållan- dena för radiokommunikation mellan den första enheten och den andra enheten.

En fördel som uppnås med uppfinningen är att användningen av bandbredden lik- som varalctigheten för genomförande kan reduceras vid utförande av en meddelan- deöverföring under goda förhållanden för radiokommunikation, och fortfarande till- handahålla en erforderlig meddelandeöverföringsrobusthet vid utförande av medde- landeöverföring under dåliga förhållanden för radiokommunikation.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. 1 visar en vy av ett radiokommunikationssystem som stödjer specifikationerna i TIA/EIA IS- 1 3 6 för luftgränssnitt.

Fig. 2 visar ett blockschema som illustrerar kommunikationsfunktionsblock och funktionella enheter vid en basstation och en mobilstation.

Fig. 3 visar ett signaldiagram som illustrerar överföring av ett meddelande vid användning av ARQ-mod.

Fig. 4 visar ett schematiskt blockschema med ramfonnat som används-i ARQ-mod. 10 15 20 25 30 514 328 4 Fig. 5 visar ett flödesschema som illustrerar ett grundläggande förfarande för över- föring av ett meddelande i enlighet med uppfinningen.

Fig. 6 visar ett flödesschema som illustrerar ett mer detaljerat exempel på hur förfarandet enligt uppfinningen kan användas i radiokommunikationssystemet från fig. 1.

Fig. 7 visar ett signaldiagram som illustrerar meddelanden som överförs mellan olika enheter vid utförande av förfarandet som illustreras i fig. 6.

Fig. 8 visar ett blockschema som illustrerar funktionsblock som hänför sig till uppfinningen vid en basstation och en mobilstation.

Detaljerad beskrivning av utfiiringsformerna Fig. 1 illustrerar ett radiokommunikationssystem SYS1 innefattande ett radiokom- rnunikationsnät i formen av ett cellulärt nät NETl och en första mobilstation MS 1 .

I det exemplifierande radiokommunikationssystemet SYSl som illustreras i fig. 1, baseras kommunikation mellan det cellulära nätet och den första mobilstationen MS1 på specifikationerna i TIA/EIA 18-136 för luftgränssnitt. Notera att uppfin- ningen inte på något sätt begränsas i sin användning till enbart TIA/EIA IS-136 överensstämmande radiokommunikationssystem. Det cellulära nätet NETl innefat- tar en mobiltelefonväxel (mobile services switching centre) MSCl och basstationer BSl-BS5 som är förbundna med mobiltelefonväxeln MSCI. Basstationema BSl-BSS tillhandahåller radiotäckning inom ett geografiskt område som hanteras av mobiltelefonväxeln MSCI. Det geografiska området är uppdelat i ett antal celler Cl-C5. I varje cell Cl-C5 tillhandahålls radiotäckning av en av de respektive basstationerna BS 1-B S5. Cellen Cl i vilken den första mobilstationen MS1 för närvarande befinner sig benämns den betjänande cellen och den motsvarande 10 15 20 25 30 514 328 s basstationen BSl benämns den betjänande basstationen. Mobiltelefonväxeln MSCI ansvarar för att koppla samtal till och från mobilstationer som befinner sig i det geografiska område som hanteras av mobiltelefonväxeln MSCI. Notera att i fig. 1 illustreras endast element som är nödvändiga för att beskriva den föreliggande upp- finningen och att ett typiskt cellulärt nät innefattar åtskilliga mobiltelefonväxlar, ett större antal basstationer, liksom andra slags noder såsom hemlokaliseringsregister (home location registers).

En uppsättning dubbelriktade radiofrekvenskanaler tilldelas den betj änande cellen Cl för kommunikation mellan basstationen BSl och mobilstationer, exempelvis MS l, som är i bruk inom cellen Cl. Varje radiofrekvenskanal består av ett par av separata radiofrekvenser, en för kommunikation i nedlänksriktningen, d.v.s. från den betj änande basstationen BSl till mobilstationer, och en for kommunikation i upp- länksriktningen, d.v.s. från mobilstationer till den betj änande basstationen BS l.

Under användande av ett tidsuppdelat multiaccesschema, TDMA (time division multiple access), definieras fysiska kanaler i TIA/EIA IS-136 genom uppdelning av en radiofrekvenskanal i serier av repeterande tidsluckor som är organiserade i TDMA-ramar och tilldelning av tidsluckoma till olika fysiska kanaler. Varje TDMA-ram består av sex tidsluckor, vilka kan användas för att stödja tre fulltalds- kanaler genom att tilldela två tidsluckor till varje heltaktskanal, eller sex halvtakts- kanaler genom att tilldela en tidslucka till varje halvtaktskanal, på en enstaka radio- frekvenskanal. Kommunikation på en fysisk kanal sker genom sändning av skurar av digital data som digitalt modulerade radiosignaler på radiofrekvenskanalen i tidsluckoma som tilldelats den fysiska kanalen.

De fysiska kanalerna kan antingen användas som digitala trafikkanaler (digital traffic channels, DTC) eller som digitala styrkanaler (digital 'control charinels, DCCH). DCCH används för överföring av styrinformation mellan en basstation och en eller flera mobilstationer som är i drift i en cell som betjänas av basstationen. 10 15 20 25 30 514 6 328 Den digitala styrkanalen används också för överföring av användardata i formen av kortmeddelandeservice, SMS (short message services) till mobilstationer som är i drift inom cellen. DTC används för överföring av röst- eller användardatatrafik liksom styrinformation mellan en basstation och en särskild mobilstation under ett samtal. Fig. 1 illustrerar hur den första mobilstationen MSI och den betjänande basstationen BSl kan kommunicera antingen under användande av en digital styrkanal DCCHl eller en digital trafikkanal DTC l. I vilotillstånd, d.v.s. när inget samtal pågår, är den första mobilstationen MSI förlagd till den digitala styrkanalen DCCH1. Emellertid, vid designering av en digital trafikkanal DTCl under upp- rättande av samtal, lämnar den första mobilstationen MSI den digitala styrkanalen DCCHl och under tiden för samtalet sker all kommunikation mellan den betj änande basstationen BSl och den forsta mobilstationen MSl på den digitala trafikkanalen DTC1.

Ett antal logiska kanaler avbildas på en fysisk kanal som utnyttjas som en digital styrkanal genom att tilldela olika TDMA-ramar till olika logiska kanaler.

I upplänksriktningen finns det en enda logisk kanal: 0 slumpmässig accesskanal, RACH (random access channel).

I nedlänksriktningen finns det ett antal logiska kanaler: 0 delad kanalåterkoppling, SCF (shared channel feedback); 0 kortrneddelandeservice-, sök-, accessresponskanal, SPACH (short message service, paging, access response channel); 0 sändningsstyrkanal, BCCH (broadcast control charmel).

Den logiska kanalen SPACH kan ytterligare delas upp i subkanaler: 0 sökkanal, PCH (paging charmel) för att skicka sökmeddelanden; 0 accessresponskanal, ARCH (access response channel) för att besvara accessför- sök; 10 15 20 25 514 328 7 v kort-meddelande-service-kanal, SMSCH (short-message-service channel) för att skicka SMS-meddelanden.

Fig. 2 är ett schematiskt blockschema som illustrerar ett första kommunikations- fiinktionsblock 201 vid den betjänande basstationen BS1 och ett andra kommunika- tionsfunktionsblock 202 vid den forsta mobilstationen MSI. Funktionsblocken 201 och 202 samverkar med varandra i enlighet med specifikationerna i TIA/EIA IS-136 när de kommunicerar information mellan den betjänande basstationen BS1 och den första mobilstationen MS 1. Det första kommunikationsfunktionsblocket 201 inne- fattar tre funktionella enheter, en första lagrets enhet 203, en andra lagrets enhet 204 och en tredje lagrets enhet 205. Det andra kommunikationsfiinktionsblocket 202 innefattar motsvarande funktionella enheter 206-208. Uppdelningen av kommunika- tionsfunktionsblocken 201 och 202 i fimktionella enheter motsvarar det sätt som specifikationen TlA/EIA IS- 136 är anordnad i, med specifikationer for olika lager.

Således samverkar varje funktionella enhet med dess motsvarande lika funktionella enhet (peer function unit) i enlighet med det respektive protokoll som definierats for lagret.

Det tredje lagrets funktionella enheter 205, 208 utför tredje lagrets funktioner i en- lighet med specifikationema i TIA/EIA IS-l36. Således kommunicerar det respek- tive tredje lagrets enhet 205, 208 med dess lika tredje lagrets enhet 208, 205 genom att sända och motta meddelanden 210 såsom sök (page), sökrespons (page response), ursprung (origination), registrering (registration), R-DATA, digital trafikkanalsdesigriering (digital traffic channel designation), etc. Tredje lagrets enhet 205 eller 208 som sänder ett meddelande 210, vidarebefordrar meddelandets innehåll till dess lokala andra lagrets funktionella enhet 204 respektive 207, samtidigt som det lika tredje lagrets enhet 208 eller 205 mottar meddelandets innehåll från dess lokala andra lagrets enhet 207 , 204. 10 15 20 25 514 328 s Det andra lagrets funktionella enheter 204, 207 utför det andra lagrets fimktioner i enlighet med specifikationema i TIA/EIA IS- 136. Således kommunicerar det andra lagrets enhet 204 respektive 207 med dess lika andra lagrets enhet 207, 204 genom att sända och motta ramar 209 i enlighet med en uppsättning av distinkta andra lag- rets protokoll. Olika andra lagrets protokoll är specificerade för de olika logiska kanalema och subkanalema. Det andra lagrets funktionella enhet 204 eller 207 mot- tar ett meddelande från dess lokala tredje lagrets enhet 205, 208, segmenterar med- delandet i det erforderliga antalet ramar 209 och sänder ramarna till det lika andra lagrets funktionella enhet 207, 204. Det lika andra lagrets fiiriktionella enhet 207, 204 mottar rarnarna 209 och utför den omvända handlingen att åter sätta samman meddelandet och vidarebefordra meddelandet till dess lokala tredje lagrets enhet 208 respektive 205. Det andra lagrets funktionella enheter 204, 207 använder det andra lagrets protokoll som är applicerbart för den logiska kanalen och subkanalen på vilken meddelandet kommuniceras.

Första lagrets funktionella enheter 203, 206 utför första lagrets funktioner i enlighet med specifikationema i TIA/EIA IS-l36. Således avbildar de respektive första lag- rets enheter 203, 206 andra lagrets information, d.v.s. ramar som mottas från det lokala andra lagrets enhet 204, 207, i skurar och sänder varje skur under användande av digitalt modulerade radiosignaler 21 1 i den riktiga tidsluckan till den lika första lagrets enhet 206 respektive 203. Det lika första lagrets enhet 206, 203 mottar den sända skuren och utför den omvända handlingen att rekonstruera det andra lagrets information och vidarebefordra det andra lagrets information till dess lokala andra lagrets enhet 207, 204.

För kommunikation på subkanalema ARCH och SMSCH av den logiska nedlänks- kanalen SPACH, tillhandahåller TIA/EIA IS-136 både en ickekvitterande- och en kvitterande-mod för andra lagrets funktion. I 10 15 20 25 30 514 328 9 I den ickekvitterandemoden för fimktion, mottar det andra lagrets enhet 204 vid den betj änande basstationen BSl ingen information från det lika andra lagrets enhet 207 vid den första mobilstationen MS1 avseende rammottagningsstatus, d.v.s. huruvida ramar 209 som sänds av den betj änande basstationen BS1 har mottagits korrekt vid den första mobilstationen MS 1.

I den kvitterandemoden för funktion, också känd som automatisk retransmis- sionsbegäran (automatic retransmission request) eller automatisk repetitionsbegäran, ARQ (automatic repeat request), mottar det andra lagrets enhet 204 vid den betj änande basstationen BSl information fiân det lika andra lagrets enhet 207 vid den första mobilstationen MSl om ramrnottagriingsstatus. Andra lagrets enhet 204 vid den betjänande basstationen BS1 kan sedan återutsända ramar 209, vilka inte blev korrekt mottagna vid den första mobilstationen MS 1.

Signaldiagrarnmet i fig. 3 illustrerar ett exempel på en meddelandeöverföring 300, varvid ett meddelande överförs under användning av funktion i en ARQ-mod.

Meddelandets innehåll delas upp i tre ramar 301, 302, 302 som överförs i ned- länksrildningen från den betj änande basstationen BSl till den första mobilstationen MS 1. Förutom de tre ramarna 301, 302, 302 som sänds i nedlänksrikmingen, inklu- derar meddelandeöverföringen en ram 303 som sänds i upplänksriktningen för att rapportera rarnmottagningsstatus vid den första mobilstationen MSl. Fig. 4 inne- håller ett schematiskt blockschema med ramforrnaten som används i ARQ-mod.

Den första delen av meddelandet sänds i en ARQ-modsBEGIN-ram 301. BEGIN- ramen innefattar bland andra fält, ett partiellt ekotilldelningsfált, PEA (partial echo assigned) 401, ett avfrågningsindikationsfält, PI (polling indicator) 402, ett tredje lagrets längdindikatorfalt, (L3LI) 403, ett tredje lagrets datafalt, (L3DATA) 404 och ett cykliskt redundanskodfált, CRC (cyclic redundancy code) 405. Innehållet i PEA- fältet 401 används som en identifierare för meddelandeöverföringen som identifierar ramama, vilka tillhör meddelandeöverföringen. L3LI-fältet 403 indikerar längden av 10 15 20 25 514 328 10 meddelandet, vilket gör möjligt för den första mobilstationen MSl att bestämma hur många ramar den måste motta för att motta hela meddelandet. L3DATA-fa'ltet 404 innehåller faktiskt meddelandedata. CRC-fältet 405 innehåller en checksumma som gör det möjligt för den första mobilstationen MSl att detektera om ramen har blivit förvanskad.

Värdet hos Pl-faltet 402 bestämmer huruvida den första mobilstationen MS1 er- fordras svara, genom att sända en SPACH ARQ STATUS-ram 303 vid mottagande av ARQ BEGIN -ramen 301, eller inte. I detta exempel har Pl-faltet 402 av ARQ BEGlN-ramen 301 satts till noll, vilket indikerar att ingen SPACH ARQ STATUS- ram 303 är erforderlig från den första mobilstationen MSl.

Den andra delen av meddelandet sänds i en första ARQ CONTINUE-ram 302. ARQ CONTINUE-rarnen 302 innefattar ett PEA-falt 401, ett PI-falt 402, ett L3DATA- fält 404 och ett CRC-fält 405. Förutom dessa fält, innefattar ARQ CONTINUE- ramen 302 också ett rarrinummerfält, FRNO (frame number) 406. FRNO-fältet identifierar på unikt sätt ARQ CONTINUE-ramen 302 inom meddelandeöver- föringen. PI-faltet 402 tillhörande den första ARQ CONTINUE-rarnen 302 sätts också till noll, vilket indikerar att ingen SPACH ARQ STATUS-ram 303 skall sändas vid mottagande av den första ARQ CONTINUE-ramen 302 av den första mobilstationen MSl.

Den tredje och sista delen av meddelandet sänds i en andra ARQ CONTINUE-ram 302. Pl-fáltet tillhörande den andra ARQ CONTINUE-ramen 302 sätts till ett, vilket indikerar att den första mobilstationen MSl skall tillhandahålla återkopplingsinfor- mation till den betjänande basstationen BS1 om rarnrnottagiiingsstatusen vid den första mobilstationen MSl för meddelandeöverföringen. Således svarar den första mobilstationen MSl genom att skicka en SPACH ARQ STATUS-rain 303 till den betjänande basstationen BS 1. Notera att medan ARQ BEGIN-ramen 301 och ARQ 10 15 20 25 30 514 328 11 CONTINUE-ramarna 302 sänds på nedlänkens logiska kanal SPACH, så sänds SPACH ARQ STATUS-ramen 303 på upplänkens logiska kanal RACH.

SPACH ARQ STATUS-rarnen 303 innefattar ett PEA-fält 401 och ett CRC-fält 405. Förutom dessa fält 401, 405 innefattar också ARQ STATUS-ramen 303 ett ramnummeravbildningsfält, FRNO MAP (frame number map) 407. FRNO MAP- fältet 407 innefattar en bitmapp i vilken de olika bitlägena motsvarar ARQ CONTINUE-ramar 302 som sänds under meddelandeöverföringen. En nolla i ett bitläge indikerar att den första mobilstationen MSI har ej korrekt mottagit ARQ CONTINUE-rarnen 302 som motsvarar bitläget. Under användande av bitmappen, kan den betj änande basstationen BS1 bestämma huruvida några sända ramar har gått förlorade, och om så är fallet, identifiera och återutsända dessa förlorade ramar.

Genom att sätta PI-fältet 402 till ett i den sista ARQ CONTINUE-ramen 302 mottar den betjänande basstationen BS1 information om ramrnottagningsstatus för hela meddelandeöverföringen.

I nuvarande CMS88-system, d.v.s. Ericssons mobiltelefonväxlar och bassta- tionsprodukter som stöder TIA/EIA IS-136, skickas meddelanden, som kräver fler än en ram och sänds nedlänk från en basstation till en mobilstation på ARCH eller SMSCH subkanaler, under utnyttjande av ARQ-mekanismen. PI-fältet sätts till ett i ARQ BEGIN-ramen, och till noll i alla efterföljande ARQ CONTINUE-ramar för- utom den allra sista ARQ CONTINUE-rainen, i vilken PI-faltet åter sätts till ett. Ett syfte med att sätta PI-fältet till ett i ARQ BEGIN-ramen är att kontrollera huruvida mobilstationen lyssnar för att kunna bestämma huruvida den betj änande basstatio- nen BS1 bör sända ARQ CONTINUE-ramarna. Dessutom, om mobilstationen inte mottar ARQ BEGIN-meddelandet, kommer den inte att motta de efterföljande ARQ CONTINUE-ramama heller, eftersom mobilstationen inte kommer att vara medve- ten om PEA-värdet som tilldelats för meddelandeöverföringen. Syftet med att sätta PI-fältet till ett i den sista ARQ CONTINUE-rarnen är att framkalla en SPACH 10 15 20 25 514 328 12 ARQ STATUS-ram från mobilstationen för att ta reda på exakt vilka ramar som, om så är fallet, mottogs utan framgång under överföringen och således vilka som bör återutsändas.

Detta sätt att använda ARQ-mekanismen är inte optimalt for alla meddelandeöverfö- ringssituationer på grund av varians i förhållandena för radiokommunikation mellan basstationen och mobilstationen och varians av varaktigheten för meddelandeöver- föríng. Till exempel, under gynnsamma förhållanden för radiokommunikation när mobilstationen mottar nedlänkens digitala styrkanalsignaler med en hög signalstyrka och med inga eller få bitfel, är det kanske inte alls nödvändigt att använda ARQ- mekanismen. Detta eftersom mobilstationen sannolikt inte torde missa några av nedlänksrarnama. Eftersom att inte använda ARQ eliminerar behovet för mobil- stationen att skicka statussvar, reduceras överfciringsvaraldigheten liksom den upp- länksbandbredd som erfordras. Å andra sidan, under mycket dåliga förhållanden för radiokommunikation, kan det vara fördelaktigt att från mobilstationen mycket ofta begära dess aktuella status. Detta erfordras eftersom om basstationen inte får några ytterligare svar från mobilstationen, kan basstationen slutföra meddelandeöverfö- ringen på ett tidigt stadium och frigöra värdefull ARCH- och SMSCH-bandbredd för andra meddelandeöverföringar.

Fig. 5 visar ett flödesschema som illustrerar ett grundläggande förfarande i enlighet med uppfmningen för utförande av meddelandeöverföring, varvid åtminstone ett meddelande överförs i åtminstone en ram från en första enhet till en andra enhet i ett radiokommunikationssystem.

Vid steg 501 mäts egenskaper hos radiosignaler som utväxlas mellan den första en- heten och den andra enheten. De uppmätta signalegenskapema speglar förhållande- na för radiokommunikation mellan den första enheten och den andra enheten. 10 15 20 25 30 514 328 13 Vid steg 502 väljs en mod för att informera den första enheten om rammottagriíngs- status vid den andra enheten under meddelandeöverföringen baserad på de uppmätta radiosignalegenskaperna.

Vid steg 503 sänds det åtminstone ena meddelandet i den åtminstone ena ramen från den första enheten till den andra enheten under användande av digitalt modulerade radiosignaler. Den första enheten informeras om rarnrnottagningsstatusen vid den andra enheten under meddelandeöverföringen i enlighet med den valda moden för informering. Som svar på mottagandet av information som indikerar att en sänd ram inte har mottagits korrekt, kan den första enheten återutsända den ramen.

Mätsteget 501 och Valsteget 502 kan utföras före överföring av någon av den åt- minstone ena ramen till den andra enheten. Emellertid kan också stegen 501 och 502 utföras efter att överföringen av ramar till den andra enheten har börjat, d.v.s. en initial mod för infonnering, som väljs innan överföring av några ramar till den andra enheten, kan modifieras under meddelandeöverföringen.

Valsteget 502 kan innefatta val av antingen en ickekvitterandemod eller en kvitterandemod för infonnering. I den ickekvitterandemoden, förses inte den första enheten med någon information om ramrnottagningsstatus vid den andra enheten, medan i den kvitterandemoden, förses den första enheten med information om rammottagningsstatus, vid mottagande av åtminstone en av ramarna, av den andra enheten.

Den kvitterandemoden för informering väljs företrädesvis för att tillhandahålla ökad meddelandeövertöringsrobusthet vid utförande av meddelandeöverföring under dåliga förhållanden för radiokommunikation, medan den ickekvitterandernoden väljs för att minska protokolloverhead vid utförande av meddelandeöverföring under goda, eller åtminstone bättre, förhållanden för radiokommunikation. 10 15 20 25 514 328 14 Valsteget 502 kan altemativt innefatta val att informera den första enheten om ram- mottagningsstatusen vid den andra enheten vid mottagande av en eller flera valda ramar av den andra enheten. Till exempel, om meddelandeöverföringen innefattar överföring av åtminstone tre ramar från den forsta enheten till den andra enheten, kan den andra enheten ombedjas att informera den forsta enheten om ramrnot- tagningsstatus vid mottagning av den första ramen, den sista ramen och/eller en ram mellan den forsta och sista ramen. Den forsta enheten informeras företrädesvis om rammottagningsstatus vid den andra enheten mer frekvent vid utförande av medde- landeöverföring under dåliga förhållanden för radiokommunikation och mindre frekvent vid utförande av meddelandeöverföring under bättre förhållanden för radio- kommunikation.

Valsteget 502 kan naturligtvis också innefatta ett initialt val av en ickekvitterande- eller kvitterandemod och, under förutsättning att en kvitterandemod väljs, ett ytterligare val av exempelvis hur frekvent den andra enheten bör informera den första enheten om rammottagningsstatus vid den andra enheten.

I samband med radiokommunikationssystemet SYSl i fig. l, kan förfarandet enligt uppfinningen användas for att överfora meddelanden på subkanalema ARCH och SMSCH i nedlänksriktningen av den digitala styrkanalen DCCH1. Förfarandet enligt uppfinningen kan emellertid också användas for överföring av meddelanden på den digitala trafikkanalen DTCl i både nedlänks- och upplänksriktningen.

Vid användning av förfarandet för att överfora meddelanden i nedlänksriktningen, antingen på den digitala styrkanalen DCCHl eller på den digitala trafikkanalen DTCl, verkar den betj änande basstationen BS1 som den första enheten och den första mobilstationen MSl verkar som den andra enheten. 10 15 20 25 30 514 528 15 Vid användning av förfarandet för att överföra meddelanden i upplänksriktningen på den digitala trafikkanalen DTCl, verkar den första mobilstationen MSI som den första enheten och den betj änande basstationen BSl verkar som den andra enheten.

Vid användning av förfarandet för att överföra meddelanden i nedlänksriktningen på antingen den digitala styrkanalen DCCHl eller den digitala trafikkanalen DTCl, kan mätningen av signalegenskaper vid steg 501 innefatta mätning av egenskaper hos radiosignaler som mottas av den betjänande basstationen BSl från den första mobilstationen MSl i upplänksriktningen på den respektive kanalen DCCH1 eller DTC1 och/eller mätning av egenskaper hos radiosigiialer som mottas av den första mobilstationen MS1 i nedlänksriktningen på den respektive kanalen DCCHl eller DTC1. Signalegenskaper som mäts av den första mobilstationen MSI rapporteras till den betj änande basstationen BSl. Om mätningar utförs på den digitala styrkana- len DCCHl, d.v.s. när den första mobilstationen MS1 är förlagd till DCCHl, kan signalegenskapema rapporteras under användning av den mobilassisterade kanal- tilldelningsfunktionen, MACA (mobile assisted channel allocation) i TIA/EIA 18-136 specifikationerna. Om mätningar utförs på den digitala trafikkanalen DTCl, kan signalegenskapema rapporteras under användning av den mobilassisterade handoff-furildionen, MAHO (mobile assisted handoft) i TIA/EIA IS-136 specifi- kationema.

Vid användning av förfarandet för att överföra meddelanden i upplänksriktningen av den digitala trafikkanalen DTC1, innefattar mätningen av signalegenskaper vid steg 501 mätning av egenskaper hos radiosignaler som mottas av den första mobil- stationen MSl från den betjänande basstationen BSl i nedlänksriktningen av den digitala trafikkanalen DTCl, Fig. 6 visar ett flödesschema som visar ett mer detaljerat exempel på hur förfarandet enligt uppfinningen kan användas i radiokommunikationssystemet SYSl för att överföra meddelanden i nedlänksriktningen av den digitala styrkanalen DCCH1. 10 15 20 25 514 328 16 F ig. 7 visar ett signaldiagram som illustrerar meddelanden som överförs mellan olika enheter i radiokommunikationssystemet SYS1 vid utförande av förfarandet enligt fig. 6.

Vid steg 601 är den första mobilstationen MSl förlagd till den digitala styrkanalen DCCH1 och utför mätningar av signalegenskaper på radiosignaler som mottas i nedlänksriktningen för den digitala styrkanalen DCCH1. Den betj änande basstatio- nen BSl sänder ett mobilassisterat kanaltilldelningsmeddelande, MACA på den logiska kanalen BCCH, där den instruerar den första mobilstationen MS1 att utföra MACA-mätningar på den framriktade digitala styrkanalen DCCHl. Den betj änande basstationen BS1 kan begära att den första mobilstationen MSl utför långsiktig MACA (long-terrn MACA), varvid mobilstationen MSl mäter ordfelsandel, bitfelsandel och mottagen signalstyrka för sökram, och/eller kortsiktig MACA, (short-term MACA) varvid den första mobilstationen MS1 mäter kortsiktig mottagen signalstyrka.

Vid steg 602 initieras ett utgående samtal från den första mobilstationen MS1 och den första mobilstationen MSl skickar ett TIA/EIA IS-l36 ursprungsmeddelande (origination message). Den första mobilstationen MSl rapporterar också resultaten av de genomförda MACA-mätningarna genom att tillfoga ett MACA- rapportmeddelande (MACA report message) till ursprungsmeddelandet. Fig. 7 illustrerar hur de sammankedj ade ursprungs- och MACA-rapportmeddelandena 701 överförs från den första mobilstationen MSl till den betj änande basstationen BSl på upplänken RACH av den digitala styrkanalen DCCHl.

Vid steg 603 mottar den betjänande basstationen BSl de hoplänkade meddelandena 701 och mäter samtidigt signalegenskaper hos radiosignalema som befordrar meddelandena 701 från den första mobilstationen MSl. De uppmätta DCCH upp- 10 15 20 25 514 328 17 länkssignalegenskapema kan vara vilken som helst kombination av mottagen signal- styrka, bitfelsandel och tidssynkroniseringsfel.

Vid steg 604 rapporterar den betjänande basstationen BSl den ursprungliga access- händelsen till mobiltelefonväxeln MSC 1. Den ursprungliga accessrapporten, 702 i fig. 7, inkluderar dels mottaget data i ursprtmgsmeddelandet samt både DCCH nedlänksegenskaper som blivit uppmätta vid den forsta mobilstationen MSI och rapporterats i MACA rapportmeddelandet, och DCCH upplänksegenskaper som blivit uppmätta vid den betjänande basstationen BS 1.

Vid steg 605 utvärderar mobiltelefonväxeln MSCI förutsättningarna för radiokom- munikation mellan den betjänande basstationen BS1 och mobilstationen MSl baserat på de uppmätta signalegenskaperna. Steg 605 kan utföras genom att jämföra de uppmätta signalegenskapema med motsvarande tröskelvärden och baserat på denna järnfórelse kan förhållandena for radiokommunikation bedömas vara exem- pelvis utmärkta, goda, medelgoda eller under medel. Utvärderingen kan baseras på en enstaka uppmätt radiosignalegenskap, exempelvis ordfelsandelen i nedlänken som mäts vid den forsta mobilstationen MS1, eller en kombination av åtskilliga uppmätta signalegenskaper. Tröskelvärdena väljs för att tillhandahålla en önskvärd balans mellan minskad protokolloverhead och meddelandeöverfóringsrobusthet.

Vid steg 606 väljer mobiltelefonväxeln MSCl en digital trafikkanal, exempelvis DTCl i fig. l, för användning under det utgående samtalet.

Vid steg 607 sänder mobiltelefonväxeln MSCl ett meddelande, 703 i fig. 7, som innehåller en kanaltilldelningsorder och en indikation på de rådande förhållandena för radiokommunikation, till den betj änande basstationen BS 1 . Vid mottagande av kanaltilldelningsordern aktiverar basstationen BSl den digitala trafikkanalen DTCl och förbereder ett digitalt trafikkanaltilldelningsmeddelande (digital traffic channel 10 15 20 25 30 514 328 is designation message), 704 i fig. 7, för transmission till den första mobilstationen MSI och innehållande information om den digitala trafikkanalen DTCl.

Vid steg 608 väljer den betjänande basstationen BSl en mod för att tillhandahålla r information om ranunottagningsstatus från den första mobilstationen MSI till den betjänande basstationen BS1, vilken skall användas under överföring av det digitala trafikkanaltilldelningsmeddelandet. Moden för inforrnering väljs baserat på indi- kationen om de rådande förhållandena för radiokommunikation som mottagits 'från mobiltelefonväxeln MSCl. En exempliñerande uppsättning av allmänna regler, som används av den betjänande basstationen BSl för att välja en mod för att tillhanda- hålla information om ramrnottagningsstatus under överföring av ett meddelande, som kräver ett flertal ramar på nedlänkens ARCH- och SMSCH-kanaler, är utformade som indikeras nedan.

Om förhållandena för radiokommunikation bedöms vara utmärkta, välj er den betj änande basstationen BSl att använda funktion i en ickekvitterandemod, d.v.s. ingen information om rammottagningsstatus sänds till den betjänande basstationen BS 1. Detta medför att i stället för att använda ARQ BEGIN-ram- och ARQ CONTINUE-ramformat som illustreras i fig. 4, använder den betjänande basstatio- nen BSl MSID-ram- och CONTINUE-rarnfonnat under överföring av meddelandet.

Om förhållandena för radiokommunikation bedöms vara goda, väljer den betjänande basstationen BSl att använda funktion i en ARQ-mod, varvid PI-fáltet sätts till ett i den sista ARQ CONTlNUE-ranien, d.v.s. den första mobilstationen MSI tillfrågas om att tillhandahålla information om rammottagningsstatus vid mottagande av den sista ramen som befordrar meddelandet.

Om förhållandena för radiokommunikation bedöms vara medelgoda, välj er den betjänande basstationen BSl att använda funktion i en ARQ-mod, varvid PI-fältet sätts till ett både i ARQ BEGIN-ramen och den sista ARQ CONTINUE-rarnen, 10 15 20 25 514 328 19 d.v.s. den första mobilstationen MSI ombeds att tillhandahålla information om ramrnottagningsstatus vid mottagande av den första och den sista ramen som befordrar det digitala trafiktilldelningsmeddelandet. Som tidigare diskuterats, mot- svarar detta ARQ-moden som används i nuvarande CMSSS-meddelanden vid överföring av meddelanden på ARCH- eller SMSCH-subkanaler.

Om förhållandena för radiokommunikation bedöms vara under medel, välj er den betj änande basstationen BS1 att använda funktion i en ARQ-mod, varvid PI-fáltet sätts till ett i både ARQ BEGIN-ramen och den sista ARQ CONTINUE-rainen men också i var xzte ARQ CONTINUE-ram, där x väljs beroende på hur dåliga förhållandena för radiokommunikation bedöms vara. Värdet x bestämmer således hur frekvent den första mobilstationen MSl tillfrågas om att tillhandahålla information om rammottagningsstatus. I allmänhet väljs ett lågt värde på x om för- hållandena för radiokommunikation är dåliga och ett högre värde för x om förhål- landena för radiokommunikation är bättre.

Eftersom det digitala trafiktilldelningsmeddelandet är ett meddelande som vanligtvis erfordrar segmentering i två ramar, resulterar de allmänna reglerna i ovanstående exempel i funktion i samma ARQ-mod under både medelgoda och sämre än medel- goda förhållanden.

Andra regler för att välja en mod för att tillhandahålla rammottagningsstatus är möjliga, att definiera utan att gå utanför skyddsomfånget för uppfinningen.

Vid steg 609 överförs det digitala trafikkanaltilldelningsmeddelandet, 704 i fig. 7, i de erforderliga två ramama från den betj änande basstationen BS1 till mobilstationen MSl. Under överföring av meddelandet 704, används den valda moden för att till- handahålla information om rammottagningsstatus. Om mobilstationen MSI retur- nerar ett ARQ STATUS-meddelande som indikerar att en sänd ram inte har motta- 10 l5 20 25 30 514 328 20 gits framgångsrikt av mobilstationen MSI, kan den betjänande basstationen BS1 antingen âterutsända den förlorade ramen eller avbryta meddelandeöverföringen.

Fig. 8 visar ett schematiskt blockschema som illustrerar funktionsblock som relaterar till den föreliggande uppfinningen i den betjänande basstationen BSl och den första mobilstationen MS l.

Den betj änande basstationen BSl inkluderar, förutom det första kommunikations- funktionsblocket 201 som introducerats i fig. 2, ett första mätblock 803 och ett första styrblock 801.

Den första mobilstationen MSl inkluderar, förutom det andra kommunikationsfunk- tionsblocket 202 som introducerats i flg. 2, ett andra mätblock 804 och ett andra styrblock 802.

Som beskrivs i anslutning till fig. 2, hanterar det första kommunikationsblocket 201 och det andra kommunikationsblocket 202 överföring av meddelanden mellan den betjänande basstationen BS1 och den första mobilstationen MSl i enlighet med spe- cifikationema i TIA/EIA IS-136. Således är kommunikationsblocken 201 och 202 involverade vid utförande av stegen 602, 603 och steg 609 i fig. 6.

Det första mätblocket 803 vid den betj änande basstationen BSl utför mätningar av signalegenskaper, exempelvis mottagen signalstyrka och bitfelsandel, hos radio- signaler 21 l som mottas av den betjänande basstationen BSl från den första mobil- stationen MS1. Således utför mätblocket 803 vid den betjänande basstationen BSl mätningarna vid steg 603 i fig. 6.

Det andra mätblocket 804 vid den första mobilstationen MSI utför mätningar av signalegenskaper, exempelvis mottagen signalstyrka och bitfelsandel, hos radio- signaler 211 som mottas av den första mobilstationen MSl från den betjänande bas- 10 15 20 25 30 514 328 21 stationen BS 1. Således utför mätblocket 804 vid den forsta mobilstationen MSI mätningarna vid steg 601 i fig. 6.

Det första styrblocket 801 vid den betj änande basstationen BSl ansvarar för övergri- pande styrning av funktionen hos den betjänande basstationen BS 1. En av funk- tionerna som utförs av styrblocket 801 är att välja mod för att tillhandahålla in- fonnation om rammottagningsstatus vid steg 608 i fig. 6. Det forsta styrblocket 801 instruerar det första kommunikationsblocket 201 om att den utvalda moden for att tillhandahålla information om rammottagningsstatus skall användas vid utförande av meddelandeöverforing i nedlänksriktningen av den digitala styrkanalen DCCHl vid steg 609 i fig. 6.

Det andra styrblocket 802 vid den första mobilstationen MSl ansvarar för över- gripande styrning av fimktionen hos mobilstationen MS 1. Vid utförande av en meddelandeöverforing i upplänksriktningen av den digitala trafikkanalen DTCl, välj er det andra styrblocket 802 en mod for att tillhandahålla infonnation om ram- mottagningsstatus under meddelandeöverforingen, baserad på radiosignal- egenskaper uppmätta av det andra mätblocket 804 for radiosignaler 211 som mottas av den forsta mobilstationen MSI från den betj änande basstationen BS 1. Det andra styrblocket 802 instruerar det andra kommunikationsblocket 202 om att den utvalda moden for att tillhandahålla information om ramrnottagningsstatus skall användas vid utförande av meddelandeöverforing på upplänkens digitala trafikkanal DTCl.

Förutom de exemplifierande utforingsformerna av uppfinningen som beskrivits _ ovan, finns det åtskilliga sätt att tillhandahålla omarrangemang, modifikationer och utbyten som resulterar i ytterligare utfiiringsformer av uppfinningen.

Som en fackrnan inom området inser, begränsas inte uppfinningen på något sätt till radiokommunikationssystem i enlighet med TIA/EIA IS-l36. Uppfmningen kan användas inom ett vidsträckt område av andra radiokommunikationssystem där det 10 15 20 514 328 22 är möjligt att välja en mod för att informera en sändande enhet om rammottag- ningsstatus vid en mottagande enhet vid utförande av meddelandeöverföring. Valet kan innefatta att välja huruvida att använda en ickekvitterandemod eller en kvitterandemod (ARQ-mod) för inforrnering. Valet kan också innefatta anpassning av en kvitterandemod för att informera genom att välja när den mottagande enheten bör rapportera tillbaka rammottagningsstatus till den sändande enheten.

Ett exempel på en annan användning av uppfinningen, är i ett radiosystem som stö- der paketdataservice. Utvecklingar av specifikationerna i TIA/EIA IS-l36 som stö- der integrerad röst- och paketdataservice i ett radiokommunikationssystem disku- teras for närvarande. I dessa utvecklade TIA/EIA IS-l36 specifikationer kommer en paketstyrningskanal, PCCH (packet control channel) och en pakettrafikkanal, PTCH (packet traffic channel) som stöder paketdataöverföringar. Ett protokollager för mediumaccesstyrníng, MAC (medium access control) introduceras, vilket kommer att stödja funktion i en ARQ-mod på både PCCH och PTCH i både nedlänk och upplänk. ARQ-mekanismen i det nya MAC-protokollet är väldigt lik ARQ- mekanismen som används i nedlänksriktningen för en digital styrkanal enligt de nuvarande specifikationerna i TIA/EIA IS- l 3 6.

Således kan den föreliggande uppfinningen användas för både PCCH och PTCH i både nedlänks- och upplänksrildningen.

Claims (24)

10 15 20 25 514 328 23 Patentkrav

1. Förfarande i ett radiokommunikationssystem (SYS1) för utförande av en med- delandeöverföring (300), varvid åtminstone ett meddelande (210, 704) överfiörs i åtminstone en ram (209, 301, 302) från en första enhet (BS1) till en andra enhet (MSI) under utnyttjande av digitalt modulerade radiosignaler (211), där förfarandet innefattar stegen: a) mätning (501) av egenskaper hos radiosignaler (211) som utväxlas mellan den första enheten (BS1) och den andra enheten (MS 1); b) val (502) av en mod for informering av den forsta enheten (BS 1) om rarrnnot- tagningsstatus vid den andra enheten (MS 1) under meddelandeöverföringen som baseras på uppmätta signalegenskaper; c) överföring (503) av det åtminstone ena meddelandet (210, 704) i den åtminstone ena ramen (209) från den forsta enheten (BS 1) till den andra enheten (MS 1) under informering av den första enheten (BSl) om rammottagningsstatus vid den andra enheten (MS 1) i enlighet med den valda moden for infonnering, varvid steget b) innefattar val att informera den forsta enheten (BS1) om rammottagningsstatusen, vid mottagande av åtminstone en vald ram, av den åtminstone ena ramen (209, 301, 302), av den andra enheten (MSI) och varvid steget b) innefattar val att informera den forsta enheten (BS l) om rarmnottagnings- statusen vid den andra enheten (MS 1) mer frekvent när de uppmätta radiosignal- egenskapema indikerar dåliga förhållanden för radiokommunikation och mindre frekvent när de uppmätta radiosignalegenskaperna indikerar bättre förhållanden för radiokommunikation.

2. Förfarande enligt krav 1, varvid närrmda egenskapsmätandesteg a) inkluderar mätning av radiosignalegenskaper som speglar förhållanden för radiokommuni- kation mellan den första enheten (BS1) och den andra enheten (MSI). 10 15 20 25 30 514 328 24

3. Förfarande enligt något av kraven 1-2, varvid stegen a) och b) utförs före överfö- ring av någon av den åtminstone ena ramen till den andra enheten (MSI).

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, varvid steget b) innefattar val att informera den första enheten (BS1) om rammottagningsstatusen, vid mottagande av den första ramen, av den åtminstone ena ramen, av den andra enheten (MSI).

5. Förfarande enligt något av kraven 1-4, varvid meddelandeöverföringen (300) innefattar åtminstone två ramar och steget b) innefattar val att informera den första enheten (BS 1) om rammottagningsstatusen, vid mottagande av den sista ramen, av de åtminstone två ramarna, av den andra enheten (MS 1).

6. Förfarande enligt något av kraven 1-5, varvid meddelandeöverföringen (300) innefattar åtminstone tre ramar och steget b) innefattar val att infonnera den första enheten (BS 1) om ramrnottagningsstatusen, vid mottagande av åtminstone en ram, mellan den första ramen och den sista ramen av de åtminstone tre ramarna, av den andra enheten (MSI).

7. Förfarande enligt något av kraven 1-6, varvid den första enheten är en basstation (BS1), den andra enheten är en mobilstation (MSl) och steget c) innefattar över- föring av den åtminstone ena ramen (209, 301, 302) på en styrkanal (DCCH1).

8. Förfarande enligt något av kraven 1-6, varvid den första enheten (BS1) är en basstation, den andra enheten är en mobilstation (MS 1) och steget c) innefattar över- föring av den åtminstone ena ramen (209) på en digital trafikkanal (DTC1).

9. Förfarande enligt något av kraven 7-8, varvid steget a) innefattar mätning av egenskaper hos radiosignaler som mottas av basstationen (BS 1) från mobilstationen (MSI). 10 15 20 25 30 514 328 a i 25

10. Förfarande enligt något av kraven 7-8, varvid steget a) innefattar mätning av egenskaper hos radiosignaler som mottas av mobilstationen (MSI) från basstationen (BS 1) och steget a) dessutom innefattar rapportering (602) av radiosignalegenska- perna som uppmäts vid mobilstationen (MS 1) till basstationen (BS1).

11. Förfarande enligt något av kraven 1-6, varvid den forsta enheten är en mobilstation (MS1), den andra enheten är en basstation (BSl) och steget a) innefattar mätning av egenskaper hos radiosignaler som mottas av mobilstationen (MS 1) från basstationen (BS 1).

12. Förfarande enligt krav 11, varvid steget c) innefattar sändning av den åtminstone ena ramen (209) på en digital trafikkanal (DTCl).

13. Ett radiokommunikationssystem (SYSI) innefattande: en forsta enhet (BS 1) med ett första radiokommunikationsorgan (20l); en andra enhet (MS1) med ett andra radiokommunikationsorgan (202); mätorgan (803, 804) för mätning av egenskaper hos radiosignaler (21 1) som utväx- las mellan den första enheten (BS1) och den andra enheten (MS1); välj organ (801) for val av mod för informering av det första radiokommunikations- organet (201) om rammottagningsstatus vid det andra radiokommunikationsorganet (202) som baseras på de uppmätta radiosignalegenskapema, varvid det forsta radiokommunikationsorganet (201) och det andra radiokommuni- kationsorganet (202) är anpassade för att utföra en meddelandeöverföring (300), varvid åtminstone ett meddelande (210, 704) överförs i åtminstone en ram (209, 301, 302) fiån det första radiokommunikationsorganet (201) i den första enheten (BS 1) till det andra radiokommunikationsorganet (202) i den andra enheten (MS 1) under utnyttjande av digitalt modulerade radiosignaler (211) och varvid det första radiokommunikationsorganet (201) och det andra radiokommunikationsorganet (202) är anpassade för att utföra meddelandeöverföringen (300) under utnyttjande av den valda moden för informering av det första radiokommunikationsorganet 10 15 20 25 30 514 328 26 (201) om rammottagningsstatusen vid det andra radiokommunikationsorganet (202), kännetecknat av att väljorganet (801) är anpassat för att välja ett tillstånd för informering, i vilket det första radiokommunikationsorganet (201) infonneras om rammottagningsstatusen vid det andra radiokommunikationsorganet (202) vid mottagande av åtminstone en vald ram, av den åtminstone ena ramen (209, 301, 302), av det andra radiokommunikationsorganet (202) och att välj organet (801) är anpassat för att välja att informera det första radiokommunikationsorganet (201) om rammottagningsstatusen vid det andra radiokommunikationsorganet (202) mer frekvent när de uppmätta radiosignalegenskapema indikerar dåliga förhållanden för radiokommunikation och mindre frekvent när de uppmätta radiosignalegenskapema indikerar bättre förhållanden för radiokommunikation.

14. Radiokommunikationssystem (SYS 1) enligt krav 13, varvid mätorganet (803, 804) är anpassat för att mäta radiosignalegenskaper som speglar förhållandena för radiokommunikation mellan den första enheten (BS1) och den andra enheten (MS 1).

15. Radiokommunikationssystem (SYS 1) enligt något av kraven 13-14, varvid välj- organet (801) är anpassat för att välja mod för informering innan överföringen av någon av den åtminstone ena ramen (209, 301, 302) till det andra radiokommunika- tionsorganet (202).

16. Radiokommunikationssystem (SYS1) enligt något av kraven 13-15, varvid välj organet (801) är anpassat för att välja en mod för informering, i vilken det första radiokommunikationsorganet (201) informeras om rammottagningsstatusen vid det andra radiokommunikationsorganet (202) vid mottagande av den första ramen, av den åtminstone ena ramen (209, 301, 302), vid det andra radiokommunikationsorganet (202).

17. Radiokommunikationssystem (SYSl) enligt något av kraven 13-16, varvid med- delandeöverföringen (3 00) innefattar åtminstone två ramar (209, 301, 302) och välj- 10 15 20 25 30 514 328 27 organet (801) är anpassat för att välja en mod för infonnering, i vilken det första radiokommunikationsorganet (201) informeras om ramrnottagningsstatusen vid det andra radiokommunikationsorganet (202) vid mottagande av den sista ramen, av de åtminstone två ramarna (209, 301, 302), vid det andra radiokommunikationsorganet (202).

18. Radiokommunikationssystem (SYS 1) enligt något av kraven 13- 17, varvid med- delandeöverföringen (300) innefattar åtminstone tre ramar (209, 301, 302) och välj- organet (801) är anpassat för att välja en mod för infonnering, i vilken det första radiokommunikationsorganet (201) informeras om ramrnottagningsstatusen vid det andra radiokommunikationsorganet (202) vid mottagande av åtminstone en ram, mellan den första ramen och den sista ramen av de åtminstone tre ramama (209, 301, 302), av det andra radiokommunikationsorganet (202).

19. Radiokommunikationssystem (SYSI) enligt något av kraven 13-18, varvid den första enheten är en basstation (BS1), den andra enheten är en mobilstation (MS1) och det första kommunikationsorganet (201) och det andra kommunikationsorganet (202) är anpassade att överföra den åtminstone ena ramen (209, 301, 302) på en Styrkanai (Dcciii).

20. Radiokommunikationssystem (SYS1) enligt något av kraven 13-18, varvid den forsta enheten är en basstation (BSl), den andra enheten är en mobilstation (MSI) och det forsta kommunikationsorganet (201) och det andra kommunikationsorganet (202) är anpassade för att överföra den åtminstone ena ramen (209, 301, 302) på en digital trafikkanal (DTC1).

21. Radiokommunikationssystem (SYS1) enligt något av kraven 19-20, varvid mät- organet innefattar mätorgan (803) placerat vid basstationen (BSl) och anpassat för att mäta egenskaper hos radiosignaler som mottas av basstationen (BS l) från mobilstationen (MS 1). 10 15 514 328 28

22. Radiokommunikationssystem (SYS 1) enligt något av kraven 19-21, varvid mät- organet innefattar mätorgan (804) placerat vid mobilstationen (MS 1) och anpassat för att mäta egenskaper hos radiosignaler (21 l) som mottas av mobilstationen (MS1) från basstationen (BS 1), och det forsta radiokommunikationsorganet (201) och det andra radiokommunikationsorganet (202) är anpassade för att överföra en rapport (701) av signalegenskaperna som mäts av mätorganet vid mobilstationen (MSI) till basstationen (BS 1).

23. Radiokommunikationssystem (SYS1) enligt något av kraven 13-18, varvid den forsta enheten är en mobilstation (MS 1), den andra enheten är en basstation (BS1) och mätorganet (804) är placerat vid mobilstationen (MSI) och anpassat för att mäta egenskaper hos radiosignaler (211) som mottas av mobilstationen (MS1) fiån basstationen (BS 1).

24. Radiokommunikationssystem (SYS 1) enligt krav 23, varvid det forsta kommuni- kationsorganet (202) och det andra kommunikationsorganet (201) är anpassade för att överföra flerramsmeddelandet på en digital trafikkanal (DTC1).