SE514325C2 - Förfarande och anordning för kanalallokering till flerkanalsförbindelser i ett mobilkommunikationsnät - Google Patents

Description

25 30 514 325 2 Olika mobila terminaler kan hantera olika antal kanaler. Maximiantalet av upplänks- resp. nedlänkskanaler och maximiantalet kanaler totalt kan vara begränsade. I GSM- standarden har 18 olika mobilklasserdefinierats vilka specificerar antalet kanaler en mobil terminal kan hantera. Andra restriktioner är också specificerade, t.ex. kan vis- sa mobila terminaler endast hantera på varandra följ ande kanaler _i en flerkanalsför- .binde1se, medan andra kan hantera vilken som helst kombination av kanaler. Den enklaste mobilklassen kan endast hantera en upplänks- och en nedlänkskanal. Den mest avancerade mobilklassen hanterar upp till åtta kanaler i vardera riktningen och vilken som helst kombination av kanaler kan användas.

GSM-standarden slår fast att alla kanaler som skall tilldelas en mobil förbindelse i en flerkanalskonfiguration måste ha samma Training Sequence Code (TSC), Hop- ping Sequence Number (HSN), Mobile Allocation (MA) och Mobile Allocation In- dex Ofišet (MAIO), om frekvenshopp används. Om frekvenshopp inte används måste alla kanaler som används i samma flerkanalskonfiguration ha samma TSC och Absolute Radio Frequency Channel (ARFCN). Detta innebär att alla kanaler i en flerkanalskonfiguration sänder och mottar på samma frekvenser vid samma tidpunkt, med samma TSC, även när frekvenshopp används. i .GSM-standarden kan olika talversioner användas i beroende av typen av mo- bil terminal som används. Version I full hastighet var den urspnmgliga talversionen och används fortfarande av vissa mobila terminaler. Senare har Version II, utvidgad full hastighet och halv hastighet lagts till. Olika kanaler stöder olika talversioner. En kanal kan tillåta endast en talversion eller flera olika, beroende på nätutrustningen som används.

För standardförbindelser som upptar en kanal har algoritmer beskrivits för att till- dela en kanal till en förbindelse. T.ex. beskrivs i det amerikanska patentet US 5, g 448, 750 ett förfarande för dynamisk tilldelning av kanaler. Kanaler inordnas i en prioritetslista enligt deras prestanda i tidigare förbindelser. 10 15 20 25 514 325 3 Det finns emellertid inget sätt att tilldela flera än en kanal till en förbindelse på nå- got lämpligt sätt. Om en förbindelse kräver användning av mer än en kanal används vanligtvis en känd algoritm för tilldelning av en kanal. Om det finns andra lediga kanaler vilka uppfyller kraven för en flerkanalsförbindelse, dvs. kanaler vilka sänder på samma frekvens och med samma fiekvenshoppmönster kan dessa kanaler då an- .vändas för en flerkanalsiörbindelse. Beroende på den mobila terminalen som an- vänds kan kanalerna som används i en flerkanalsförbindelse behöva uppta på var- andra följ ande tidsluckor i en ram, vilket inte heller kan säkerställas med kända metoder. Det finns därför praktiskt taget inget sätt att säkerställa att det önskade an- talet extra kanaler kan läggas I de flesta mobiltelefonsystem användskanalseparation, dvs. upplänksbärfrekvensen och nedlånksbärfrekvensen som används i en förbindelse är alltid på ett bestämt av- stånd fi-ån varandra. När en bärfrekvens har valts för en riktning är bärfrekvensen som skall användas i den andra riktningen given. När höga överföringshasfigheter önskas i båda riktningarna måste det därför säkerställas att det önskade antalet ka- - naler är tillgängligt på både upplänks- och nedlänksbärfrekvensema.

Ideellt bör tilldelningen av flerkanalsíörbindelser uppfylla följande krav: o Den maximala överföringshastigheten över radiogränssnittet bör vara så hög som möjligt. o De lediga kanalerna bör väljas på ett sådant sätt att möjligheten att upprätta yt- terligare flerkanalsförbindelser maximeras. ø De lediga kanalema bör väljas på ett sådant sätt att tilldelning av lämpliga kanaler till samtalsförbindelser som begärs senare tillåts. Därför bör kanalerna som tillå- ter det största antalet- talversioner lämnas lediga om möjligt. 0 De lediga kanalema bör väljas enligt operatörens föredragna strategi avseende icke-hoppande trafikkanaler på BCCH-frekvensen. - 0 Kanaler med låg interferens bör väljas. 10 15 20 25 30 514 325 4 o Kanalema bör väljas på ett sådant sätt att påverkan av interferens och flervägs- fädning i systemet minimeras genom effektiv användning av frekvenshopp. o Kanaltilldelningsalgoritrnen bör vara snabb. o Kanalerna bör väljas på ett sådant sätt att det önskade antalet kanaler tillåts i upplänks- och nedlänksrikmingarna. I Sammanfattning av uppfinningstanken Det är ett syfte med föreliggande uppfinning att definiera ett sätt att välja och till- dela kanaler till flerkanalsförbindelser för önskad kapacitet.

Det är ett annat syfte med uppfinningen att tilldela kanaler till flerkanalsförbindelser på ett sådant sätt att interferensen mellan förbindelsema minimeras.

Det är ytterligare ett syfte att minska tiden som behövs för tilldelning av kanaler för flerkanalsförbindelser jämfört med kända lösningar.

Det är även ett syfte att tillhandahålla ett förfarande som uppfyller de ovan specifi- cerade kraven. i Dessa syften nppfylls enligt den föreliggande uppfinningen genom ett förfarande för tilldelning av kanaler till en höghastighetsförbindelse mellan en basstation och en mobil terminal i ett mobiltelekommunikationsnät, vilken höghastighetsförbindelse uppnås genom att en förbindelse tillåts belägga mer än en fysisk kanal, vilket förfa- rande innefattar följande steg: i alla kanaler som kan användas för att överföra trafik i det mobila nätet sorteras in i grupper, vardera innefattande alla kanaler som kan tilldelas till en förbindelse i nätet; I i o när en förbindelse begärs specificeras ett antal kanaler som önskas för förbindel- sen; ø en lämplig grupp väljs för förbindelsen. 1.0 15 20 25 30 514 325 För att förfina urvalet kan förfarandet innefatta följande ytterligare steg: o mobilklassen för den mobila terminalen som skall delta i förbindelsen identifie- Tas; o grupperna som har åtminstone det önskade antalet lediga kanaler identifieras; 'o om inga grupper har åtminstone det önskade antalet lediga kanaler identifieras gruppema som har det högsta antalet lediga kanaler. o gruppema med det lägsta antalet lediga kanaler utöver det önskade antalet kanaler identifieras. o grupperna med minst anpassningsbara TCH-egenskaper identifieras. o grupperna med lägst interferensnivå identifieras. o grupperna som följer den önskade strategin för tilldelning av trafikkanaler på BCCH-firekvensen identifieras. o grupperna som hoppar över det största antalet frekvenser identifieras.

Förfarandet enligt uppfinningen kan utföras för nedlänkskanaler, upplänkskanaler eller bådadera.

En nod för tilldelning av nätresurser i ett mobiltelekommunikationsnät beskrivs ock- så, vilken nöd är kännetecknad av att den innefattar: I en lista pâalla kanalgrupper av kanaler som kan användas tillsammans för en för- bindelse mellan en basstation och en mobil terminal, I väljarorgan för att, när en höghastighetsförbindelse begärs, välja en lämplig kanal- grupp från listan och tilldela gruppen till höghastighetsförbindelsen.

Väljarorganet är företrädesvis anordnat att välja en kanalgrupp som överensstämmer med mobilklassen för den mobila terminalen som skall delta i förbindelsen.

I en föredragen utföringsform är väljarorganet anordnat att identifiera, bland de ka- nalgrupper som har åtminstone det önskade antalet lediga kanaler, de kanalgrupper 10 15 20 25 30 514 325 6 som har det lägsta antalet lediga kanaler utöver det önskade antalet kanaler och att välja en av de identifierade kanalgruppema.

Väljarorganet är också lämpligen anordnat att välja kanalgmpp utifiån kanalgrup- pemas trafikkanalsegenskaper. I Uppfinningen medför följande fördelar: Den högsta möjliga överföringshastigheten över radiogränssnittet uppnås för vaije förbindelse som kopplas upp enligt uppfinningen.

Sannolikheten att lyckas med att uppnå höga överföringshastigheter för flerkanals- förbindelser ökar jämfört med den kända tekniken.

Sannolikheten att tilldela kanaler som stöder den begärda talversionen för ytterligare talförbindelser ökar jämfört med den kända tekniken. i i De lediga kanalema kan väljas för att minimera fádning på av mottagning flervägsfadning och uppnå utjämning av interferensen när flerkanalskonfigurationer tilldelas, vilket ger en förbättrad och mer enhetlig talkvalitet och möjliggör kortare avstånd mellan :frekvenser som används.

Kortfattad beskrivning av rítningarna Figur 1 visar signaleringsprincipen mellan en basstafion och en mobil terminal en- ligt TDMA, _ Figur 2 visar de grundläggande byggstenarna i ett mobiltelefonnät, Figur 3A-3E visar, något förenklat, de olika signalformaten som används i ett GSM- system, _ Figur 4 visar principerna för nedlänks styrsignalering enligt GSM-protokollen, Figur 5 är ett flödesschema över proceduren för att tilldela en nedlänks flerkanals- förbindelse enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 514 325 7 Detaljerad beskrivning av utfóringsformer Figur 1 visar överfóringen mellan en basstation 1 och en mobil terminal 3 i ett mo- biltelefonnät. Ett antal kanaler, vanligtvis åtta, delar samma bärfiekvens medelst tidsmultiplexering. i -Övertbringsrikmingen från basstationen 1 till den mobila terminalen 3 kallas ned- länlß- eller framåtrikmingen och anges med en pil 5. Överfóringsríkmingen fi-ån den mobila terminalen 3 till basstationen 1 kallas upplänks- eller bakåtriktningen och anges med en pil 7.

Vanligtvis används olika fi-ekvensband for nedlänks- och upplänksöverfóring. Detta kallas frekvensduplex (Frequency Division Duplex - FDD). Tidsduplex (Time Divi- sion Duplex - TDD), varvid samma fi-ekvens används i båda rikmingarna till olika tider används sällan.

Figur 2 visar de grundläggande byggstenarna i ett mobiltelekommunikationsnät.

Som i figur 1 finns en basstation 11 som kommunicerar med en mobil terminal 13.

Nedlänksriktningen anges av en pil 15 och upplänksrilctningen anges av en pil 17.

Basstationen 11 är förbunden med ett basstafionsstyrorgan (Base Station Controller - BSC) 19 vilket primärt styr radionätet. Dess viktigaste uppgift är att säkerställa att resursema i nätet används på ett effektivt sätt. Ett flertal basstationer kan vara an- slutna till ett styrorgan.

Basstafionsstyrorganet 19 är anslutet till en mobilnätsväxel (Mobile Switching Cen- tre - MSC) 21, vilken utiör alla växelfimktioner som har att göra med samtalshan- teringi mobilnätet. Växeln 21 typiskt ansluten till ett fastpublikt nät (Public Ser- vices Telephone Network - PSTN) 23 och till andra telekommunikationsnät på van- ligt sätt.

Basstafionsstyrorganet utför följande fimktioner: 10 15 20 25 5141325 8 o tilldelning av nätresurser såsom radiokanaler, o administration av cellbeskrivningsdata och cellkonfigiirationsdata, såsom Cell Global Identity (CGI), Base Station Identity Code (BSIC) och BCCH-nummer, o administration av systemdata och lokaliseringsdata, _ o mätning av trafik och händelser (events), såsom mätningar av antalet anrop, spänning, antal handovers, osv. _ o mätning på lediga kanaler, t. ex. för att möjliggöra tilldelning av kanalen med lägst interferens till ett samtal, o trafikregistrering för att spåra upp händelser under ett samtal, t. ex. för att upp- täcka funktionsfel i nätet.

Det är uppenbart för fackmannen att dessa fimktioner kan realiseras på olika sätt och inte nödvändigtvis i samma enhet. Basstationsstyrorganets och växelns fimktioner kan också realiseras i en enhet. Funktionema som är viktiga för uppfinningen är primärt resursfilldelningsfimktionema.

Enligt uppfinningen sparas listan över alla flerkanalsresursgrupper i basstationsstyr- organet 19. Styrorganet 19 innefattar också medel for att välja rätt flerkanalsresurs- grupp för en begärd förbindelse. Urvalet sker enligt förfarandet som beskrivs-i sam- band med figur 5.

Sigalering i TDMA-gstem I ett TDMA-system är varje bärfiekyens indelad i ett antal tidsluckor. I detta exem- pel används åtta tidsluckor TSO, TS1,..., TS7, såsom visat i figur 1. Dessa åtta tids- luckor utgör en TDMA-ram. Samma tidslucka i en följd av ramar, tex. tidslucka nr 0 i alla ramar, kallas en fysisk kanal.

En fysisk kanal kan användas, till olika tider, för överföring av olika logiska kanaler.

Logiska kanaler kan vara antingen trafikkanaler innehållande nyttolast eller styrka- 10 15 20 25 30 5 1 4 3 2 5 V9 naler innehållande olika typer av styrinformation. Ett telefonsamtal använder en fy- sisk kanal för överföring i vardera riktningen så länge samtalet varar.

Informationen i styrkanalerna överförs i skurar. En skur innefattar infonnationen i samma tidslucka i en följd av ramar med förbestämd längd. De olika typerna av sku- -rar visas, något förenklat, i figur 3A-3E.

Figur 3A visar den normala skuren (normal burst), vilken används för att överföra information på trafikkanaler och på vissa styrkanaler såsom BCCH och PCH. De första åtta bitarna svansbitar (tal bits - TB) vilka anger en startpunkt. Den nästa bitsekvensen överför krypterade data eller tal. Därefter följer en anpassningssekvens (Training Sequence Code - TSC), dvs. ett specificerat bitrnönster som används av utj ämnaren för att skapa en kanalmod, och en andra sekvens av krypterade data eller tal. De sista åtta bitarna är svansbitar TB, vilka denna gång anger en slutpunkt.

Svansbitama är alltid satta till 0, 0, 0.

Figur 3B visar frekvenskorrigeringsskuren (Frequency Correction Bmst), vilken an- vänds för synkronisering av den mobila terminalen med avseende på frekvens. Åtta svansbitar TB följs av en sekvens av fasta bitar och ytterligare åtta svansbitar TB. i Figur 3C visar synkroniseringsskuren (Synchronization Burts), vilken används för synkronisering av den mobila terminalenmed avseende på tid. Den innefattar åtta svansbitar TB, en följd av lcrypterade bitar, en lång synkroniseringssekvens, ytterli- gare en följd av krypterade bitar och ytterligare åtta svansbitar. De krypterade se- kvensema överför informationen om TDMA-ramnummer och basstationsidentitet (Base station Ideafity code- Bslc).

Figur 3D visar accesskuren (Access Burst), vilken används för upplänkssignalering vid random access och handover access. Accesskuren innefattar åtta svansbitar TV åtföljda av en synkroniseringssekvens, en följd av krypterade bitar och ytterligare åtta svansbitar TB. 20 25 30 514 325 10 Figur 3E visar en tom skur (dummy burst) vilken överförs på BCCH-bärfrekvensen när ingen annan information skall överföras på denna frekvens. Åtta svansbitar TB följs av en sekvens av blandade bitar, en anpassníngssekvens TSC; ytterligare en se- kvens av blandade bitar och ytterligare åtta svansbitar. Den tomma skuren innehåller. -ingen information.

De logiska kanalerna som är relevanta för uppfinningen är följande: _ Broadcast Control Channel (BCCI-I) och Paging Channel (PCH) överförs som nor- mala skurar, som visat i figur 3A. BCCH innehåller allmän information om cellen och PCH används för att söka efter en mobil terminal.

I ledig mod innefattar nedlänksöverföringen, dvs. fiån basstationen till den mobila terminalen, vanligtvis normala skurar (BCCH och PCH), frekvenskorrigeringsslairar (FCCH), synlcroniseringsskurar (SCH) och tomma skurar.

En mobil terminal kan vanligtvis endast sända ut normala skurar och accesskurar.

Två styrkanaler som är relevanta för uppfinningen är Fast Associated Control Chan- nel (FACCH) och Slow Associated Control Channel (SACCH). FACCH används för signalering i samband med handover, dvs. när en förbindelse mellan en mobil terminal och en basstatíon överförs till en annan basstation. SACCH används för upplänksöverfciring av mätningar av signalstyrka och kvalitet och för nedlänks- transmission av systeminformaticn, såsom vilken sändningsstyrka som skall använ- das.

Endast en av de fysiska kanalema i en flerkanalsförbindelse överför en FACCH, vilken hanterar FACCH-signalering för alla fysiska kanaler som ingår i flerkanals- förbindelsen. Kanalen som överför FACCH kallas huvudkanalen. Den tillhörande 20 25 30 514 325 ll SACCHkallas huvud-SACCH. Huvudkanalen bär huvudsignaleringslänken som an- vänds för nedlänkssignalering.

Följande nya kanalkombinationer är innefattade för HSCSD: TCH/F + FACCH/F + SACCH/M (Huvudkanal) TcH/F + sAccH/M (Tvåvagskanai) TcH/FD + sAccH/MJJ (Envägskanal) Sufixet F anger överföring med full hastighet och FD anger full hastighet endast i nedlänksriktuingen. Suffixet M anger en flerkanalsförbindelse och MD anger en flerkanalsförbindelse endast i nedlänksriktningen.

Figur 4A visar principerna för styrsignalering i nedlänksriktningen, som sker i tids- luckan 0 av kanalen Co enligt GSM-protokollen. Den fysiska kanalen som definieras av denna tidslucka innefattar följande kanaler. FCCH, SCH, BCCH, såsom definie- rade ovan, och Common Control Channel (CCCH) vilken innefattar PCH.

Figur 4B visar mappningen av styrkanalerna FCCH, SCH, BCCH och CCCH i en icke-kombinerad cell i GSM, som ett exempel på ett TDMÅ-system. En FCCH-ram åtföljs av en SCH-ram, fyra BCCH-ramar och fyra CCCH-ramar. Därefier kommer följande mönster fyra gånger: En FCCH-ram, en SCH-ram, fyra BCCH-ramar och fyra CCCH-ramar. Sekvensen slutar med en ledig ram.

På alla kanaler bortsett från BCCH och kanalema som sänder på samma fi-ekvens som BCCH, används frekvenshopp. BCCH-kanalen som används för att sända broadcast-meddelanden, sänds med en högre uteifelct än de andra kanalerna. Vissa ^ operatörer finner det önskvärt att trafikkanalema på BCCH-fiekvensen, för vilka frekvenshoppning inte används, tilldelas först. Andra föredrar att dessa trafikkanaler tilldelas sist, och åter andra har inga preferenser. 10 20 25 sot 514 325 12 För att göra processen för tilldelning av kanaler till flerkanalsförbindelser så snabb som möjligt, sorteras de tillgängliga kanalema in i flerkanalsresiirsgrupper (RG).

Kanaler som tillhör samma RG kan tilldelas till samma mobila terminal i en flerka- nalsförbindelse. Alla kanaler som kan användas tillsammans för en flerkanalsförbin- delse grupperas tillsammans. För GSM betyder detta att alla kanaler som sänder på samma frekvens, med samma frekvenshoppmönster och samma TSC, hamnar i samma grupp. En RG i GSM kan därför omfatta maximalt åtta kanaler.

Allaukanaler som är tillgängliga för flerkanalstrafik sorteras automatiskt in i flerka- nalsresursgmpper. Resursgruppema kan innefatta nedlânkskanalerna för en fiekvens och upplänlskanalema för den motsvarande upplänksfrekvensen eller endast ned- länks- eller upplânkskanaler. När kanaler skall tilldelas kan den sorterade listan an- vändas, vilket reducerar tiden som behövs för kanaltilldelning. Vanligtvis lagras listan i en telefonväxel som kallas basstationsstyrorganet (Base Station Controller - BSC). Detta styrorgan styr även valet av resursgrupp.

Trafikkanalema kan ha olika trafikkanalsegenskaper, dvs. kanalhastigheten och tal- versionen kan variera. En trafikkanalsegenskapsgrupp är en grupp av fysiska kanaler vilka erbjuder samma trafikkanalsegenskaper. Till exempel kan en grupp bestå av trafikkanalema som erbjuder full hastighet, version 1 och en annan grupp kan bestå av trafikkanalerna som erbjuder full hastighet, version 2.

En trafikkanalsegenskapsgrupp kan erbjuda flera olika trafikkanalsegenskaper. Den minst anpassningsbara trafikkanalsegenskapsgruppen är den som erbjuder det minst antalet kanalhastigheter och talversioner. Det är önskvärt att välja den minst anpass- ningsbara trafikkanalen för en ny förbindelse för att bibehålla maximal flexibilitet för senare förbindelser i systemet.

Figur 5 visar förfarandet som används för kanaltilldelning enligt uppfinningen, när en högre överföringshastighet önskas. 10 15 20 25 30 Steg S5 1: Steg S52: .Steg S53: Steg S54: Steg S55: Steg S56: Steg S57: i Steg S58: 514 325 13 Antalet kanaler som behövs för att uppnå den önskade hastigheten över radiogränssnittet bestäms. Detta är det begärda antalet kanaler. Upp- länks- eller nedlänkskanaler, eller bådadera, kan specificeras.

Mobilklassen för den mobila terminalen som skall delta i förbindelsen specificeras.

Resursgrupperna som har åtminstone det begärda antalet lediga kanaler identifieras. i Bland resursgrupperna som identifierades i steg S53' identifieras resurs- gruppema för vilka det är möjligt att tilldela åtminstone det begärda antalet lediga kanaler när hänsyn tas till mobilklassen som bestämdes i steg S52.

Bland resursgruppema som identifierades i steg S54 identifieras resurs- grupperna som har det lägsta antalet lediga kanaler utöver det begärda antalet kanaler.

Bland resursgruppema som identifierades i steg S55 identifieras resurs- grupperna från den minst anpassningsbara TCH-egenskapsgruppen, med hjälp av snittet av TCH-egenskapsgruppvärdena för alla tillgängli- ga kanaler för varje resursgrupp.

Bland resursgrupperna som identifierades i steg S56 identifieras resurs- grupperna som följer den valda strategin för de trafikkanaler som inte har frekvenshoppning, på BCCH-kanalen. Denna strategi avgör huruvi- da trafikkanalerna på BCCH-kanalen, vilka inte använder fiekvens- hoppning, skall tilldelas först eller sist, eller om inga preferenser har angivits. i i Bland resursgrupperna som identifierades i steg S57 identifieras dersom har lägst interferens. Mätningar på lediga kanaler används för att be- stämma interferensnivåema. Mätningarna kan utgöras på olika sätt. I det enklaste fallet tas hänsyn endast till kanalen som har sämst interferens- värde av alla tillgängliga kanaler för varje resursgrupp. Det är även möjligt att beräkna ett genomsnittsvärde för alla kanaler. Detta ger ett bättre resultat men kräver också större resurser för beräkningar. 10 15 20 25 30 514 325 14 Steg S59: Bland resursgruppeina som idenfifierades i steg S58 identifieras resurs- gruppen som hoppar över så många frekvenser som möjligt, om fre- kvenshoppning används.

Om en flerkanalsförbindelse begärs i båda riktningama och ingen resursgrupp finns som uppfyller kraven avseende både upplänks- och nedlånkskanalema, kan systemet försöka optimera valet enligt någon av följande regler: o med avseende på upplänkskanalerna; o med avseende på nedlänkskanalema, o med avseende påbåde upplänks- och, nedlänkskanalema.

Alternativt kan man låta bli att koppla upp förbindelsen om alla krav inte kan upp- fyllas.

Om, tex. ingen flerkanalsresiirsgrupp visar sig ha åtminstone det begärda antalet le- diga kanaler i både upplänks- och nedlänksriktningen, kan systemet reagera på ett flertal olika sätt, t.ex.: o resursgruppen som har det begärda antalet lediga kanaler i en av riktningarna väljs (om man antar att flerkanalsförbindelser har begärts både i upplänks- och nedlänksriktningen) o resursgruppen som har det största totala antalet lediga kanaler väljs, o förbindelsen kopplas inte upp.

Proceduren som visades i figur 5 tillämpar vissa lniterier för valet av en flerkanals- resursgrupp. Såsom är uppenbart för fackmannen kan stegen utföras i vilken som helst ordningsföljd, med början vid det steg som anses viktigast. Ordningsföljden av stegen kan därför ändras såsom man önskar. Steg som inte anses viktiga kan uteläm- i nas. Om det t. ex. inte finns preferenser avseende tilldelning av kanaler på BCCH- frekvensen kan steget S57 utelämnas. 10 514325 15 Om endast en flerkanalsresttrsgrupp kvarstår efter något av stegen i figur 5 väljs denna resursgrupp för den begärda förbindelsen, oberoende av huruvida den upp- fyller återstående laiterier. Alternativt nekas förbindelsen om ingen resursgrupp uppfynef ana kriterier. ' .Om ingen resursgrupp kvarstår efter något av stegen, kan en godtycklig resursgrupp väljas bland dem som identifierades i det föregående steget.

Om mer än en flerkanalsresursgrupp kvarstår efter steg S57 kan vilken som helst av dessa resursgrupper väljas för den begärda förbindelsen. Valet 'kan därför göras på ett godtyckligt sätt.

Claims (17)

10 l5 25 514 325 16 Patentkrav

1. l. Förfarande för tilldelning av kanaler till en förbindelse med hög överföringshas- tighet mellan en basstation och en mobil terminal i ett mobiltelekommunikationsnât, varvid nämnda höghastighetttirbindelse uppnås genom att en förbindelse tillåts be- lägga mer än en fysisk kanal, vilket förfarande innefattar följande steg: - alla kanaler som kan användas för att överföra trafik i det mobila nätet sorteras in i grupper, vardera innefattande alla kanaler som kan allokeras till en och samma för- bindelse i nätet; - när en förbindelse begärs specificeras ett antal kanaler som önskas för förbindel- sen; - en lämplig grupp väljs för förbindelsen.

2. F örfarande enligt krav 1, kännetecknat av steget att mobilklassen för den mobila terminalen som skall delta i förbindelsen identifieras.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av steget att grupperna som har åtminstone det önskade antalet lediga kanaler identifieras.

4. Förfarande enligt krav 3, kännetecknat av steget att, om inga grupper har åtmin- stone det önskade antalet lediga kanaler identifieras gmppema som har det högsta antalet lediga kanaler.

5. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av steget att grupperna som har det lägsta antalet lediga kanaler utöver det önskade antalet kanaler identifie- IäS. 10 15 25 30 i 514 325 17

6. Förfarande enligt något av föregående hav, kännetecknat av steget att grupperna med minst anpassningsbara trafikkanalsegenskaper identifieras.

7. Förfarande enligt något av föregående hav, kännetecknat av steget att gruppema som har lägst interferensnivå identifieras.

8. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av steget att gmppema som följer den valda strategin för tilldelning av trafikkanaler på BCCH-frekvensen identifieras.

9. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att gruppema som hoppar över det största' antalet fi-ekvenser identifieras.

10. -10. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att kanaltilldel- ningen sker med avseende på nedlånkskanalema eller upplånkskanalema

11. ll. Förfarande enligt något av haven l-9, kännetecknat av att kanaltilldelningen sker med avseende på både nedlänkskanalerna och upplänkskanalema.

12. Förfarande enligt hav 11, kännetecknat av att om alla kriterier för urvalet inte kan uppfyllas optimeras kanaltilldelningen med avseende på upplänkskanalema, el- ler med avseende på nedlänkskanalerna

13. Förfarande enligt krav 11, kännetecknat av att om alla hiterier för urvalet inte kan uppfyllas optimeras kanaltilldelningen med avseende på hela förbindelsen.

14. Nod för tilldelning av nätresurser i ett mobiltelekommunikationsnât, känneteck- nad av att den innefattar: en lista på alla kanalgmpper av kanaler som kan användas tillsammans för en för- bindelse mellan en basstation och en mobil terminal, 10 15 514 325 i ts välj arorgan för att, när en höghastighetstörbindelse begärs, välja en lämplig kanal- grupp ifrån listan och tilldela gruppen till höghastighetsiörbindelsen.

15. Nod enligt kmv 14, varvid väljarorganet är anordnat att välja en kanalgrupp som överensstämmer med mobilklassen för den mobila terminalen som skall delta i fór- bindelsen.

16. Nod enligt lcrav 14 eller 15, varvid väljarorganet är anordnat att identifiera, bland de kanalgrupper som har åtminstone det önskade antalet lediga kanaler, de kanalgrupper som har det lägsta antalet lediga kanaler utöver det önskade antalet kanaler och att välja en av de identifierade kanalgruppema.

17. Nod enligt något av kraven 14-16, varvid vâljarorganet är anordnat att välja ka- nalgrupp utifrån kanalgruppemas trafikkanalsegenskaper.