SE512973C2 - Metod att framställa ett våtlagt termobundet banformigt fiberbaserat material och material framställt enligt metoden - Google Patents

Description

15 20 25 30 512 3973 2 Papper framställt på detta sätt, huvudsakligen mjukpapper, blir mycket mjukt och bulki gt. Metoden är dock mycket energikrävande då allt vatten som avlägsnas måste íörångas. Man kan i samband med TAD-torkningen överföra torkvirans mönsterstruktur till papperet. Denna struktur bibehålles väsentligen även i vått tillstånd hos papperet, eftersom den bibringats den våta pappersbanan. En beskrivning av TAD-tekniken ñnns bl.a. i US-A-3,30l,746.

Impulstorkning av en pappersbana beskrivs bl.a. i SE-B-423 118 och innebär i korthet att den filktiga pappersbanan får passera genom pressnypet mellan en pressvals och en upphettad vals som är upphettad till så hög temperatur att en snabb och krafiig ång- utveckling sker i gränsytan mellan den fliktiga pappersbanan och den upphettade valsen. Upphettningen av valsen sker exempelvis medelst gasbrännare eller andra uppvärmningsanordningar, t.ex medelst elektromagnetisk induktion. Genom att värmeöverföringen till papperet i huvudsak skeri ett pressnyp erhålls en utomordentligt hög värmeövertöringshastighet. Allt vatten som avgår ur pappersbanan under impuls- torkningen fórångas inte, utan ångan för på sin väg genom pappersbanan med sig vatten som finns i porema mellan fibrema i pappersbanan. Torlcningseffektiviteten blir häri- genom mycket hög.

I EP-A- 0 490 655 beskrivs framställning av en pappersbana, i synnerhet mjukpapper, där man samtidigt med impulstorlcningen bibringar pappersbanan en präglad yta. Denna prägling sker genom att man från en eller båda :sidor av pappersbanan trycker in ett mönster i papperet mot ett hårt mothåll. Detta ger en komprimering av papperet och därmed en högre densitet i vissa delar mittfór intryckningama och en lägre densitet i mellanliggande partier.

I DE-A-26 15 889 beskrivs framställning av ett termobundet präglat mj ulcpapper.

Termofibrer tillsätts till pappersbanan och efter torkning av denna sker en uppvärmning av pappersbanan till en temperatur som överskrider termoñbremas mjuknings- temperatur. Samtidigt med denna uppvärmning sker en mönsterformad prägling av papperet. Som torkningsmetod nämns genomblåsningstorlcliing. 10 15 20 25 30 512? 973 3 Uppfinningens ändamål och viktigaste kännetecken Ändamålet med föreliggande uppfinning är att erbjuda en metod att franiställa ett våtlagt impulstorkat banforrni gt fiberbaserat material, såsom papper eller nonwoven, uppvisande ett tredimensionellt mönster tex. ett torkmaterial eller ett mjukpapper avsett som toalett- eller hushållspapper, pappersnäsdukar, Servetter och liknande och där materailet uppvisar en hög bulk, hög elasticitet och en hög mjukhet. Mateñalets, t ex papperets struktur skall väsentligen bibehållas även i vått tillstånd. Detta har enligt uppfinningen uppnåtts genom att att man till ñberbanan tillsatt ett material som mjuknar eller smälter i temperaturintervallet 100-400°C och att åtminstone de delar av ñberbanan som befinner sig närmast de upphöjda partiema av den uppvärmda valsen bibringas en så hög temperatur att sagda material mjuknar eller smälter och härigenom åstadkommer ett ökat antal bindningspunkter fiberbanan.

Genom att torkning, terrnobindning och mönsterprägling sker i ett och samma steg - impulstorlmingssteget - erhålls en stabilare fiberstruktur med en låg grad av inre spänningar, vilka armars lätt uppstår om mantorkar fiberbanan och härmed låser ñberstrukttrren innan termobindningen.

Dessutom avses ett våtlagt impulstorkat banforrnigt fiberbaserat material, t ex papper eller nonwoven, vilket uppvisar ett tredimensionellt mönster med omväxlande upphöjda och nedsänkta partier, som bibringats ñberbanan i samband med impulstorkning, varvid fiberbanan innehåller minst 5 vikts-% räknat på fiberbanans torrvikt, av ett material som mjuknar eller smälter i temperaturintervallet 100-400°C.

Ytterligare särdrag och fördelar med uppfinningen framgår av den efterföljande beskrivningen samt underkraven.

Beskrivning av ritningar Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas med hänvisning till några på bifogade ritningar visade utíöringsexempel. _ 10 15 20 25 30 0512 973 4 Fig. 1-4 är schematiska sidovyer av impulstorkningsanordningar enligt några olika utföranden.

Fig. 5 visar en schematisk sidovy av en anordning för framställning av en skumformad fiberbana vilken hydroentaglas före impulstorkning.

Beskrivning av uppfinningen I Fi g. 1 visas schematiskt en anordning för att genomföra impulstorlcning av en pappersbana. Den våta pappersbanan 10 vilken avvattnats över suglådor (ej visade) uppbärs av en vira eller filt 11 och förs in i ett pressnyp 12 mellan två roterbara valsar 13 och 14, varvid den vals 13 som är i kontakt med pappersbanan medelst en uppvärmningsanordning 15 är uppvärmd till en temperatur som är tillräckligt hög för att åstakomma en torkning av pappersbanan. Yttemperaturen på den uppvärmda valsen kan variera beroende på sådana faktorer som pappersbanans fuktinnehåll, tjockleken på pappersbanan, kontakttiden mellan pappersbanan och valsen samt den önskade fukthalten i den färdiga pappersbanan. Yttemperaturen får naturligtvis inte vara så hög att pappersbanan skadas. En lämplig temperatur torde ligga i intervallet 100-400 °C, företrädesvis 150-350°C och helst 200-350°C.

Pappersbanan pressas mot den uppvärmda valsen 13 medelst valsen 14. Pressanord- ningen kan naturligtvis vara utformad på många andra sätt. Två eller flera pressanord- ningar kan också vara anordnade efier varandra. Mothållet 14 kan även utgöras av en pressko. Likaså är det tänkbart att pappersbanan 11 förs in i pressnypet ounderstödd, dvs inte uppburen av vare sig en vira eller filt.

En mycket snabb, häfiig och nära nog explosiv ångutveckling sker i gränsytan mellan den upphettade valsen 13 och den fuktiga pappersbanan, varvid den alstrade ångan rycker med sig vatten på sin väg genom pappersbanan. För en ytterligare bekrivning av impulstorkningstelcniken hänvisas till den ovan nänmda SE-B-423 118 samt bl.a. till EP-A- 0 337 973 samt US-A-5,556,5l 1. 10 15 20 25 30 512 973 5 Papperet rullas efter torkningen upp på en upprullningsvals 16. Om man önskar kan papperet kräppas före upprullningen. Det bör dock påpekas att behovet av att kräppa papperet, för att ge det den mjttkhet och bulk som eftersträvas hos mjukpapper, reduceras vid användande av impuls-torkningslörfarandet då papperet genom den tredimensionella strukturen och det valde mönstret bibringas bulk och mjukhet.

Pappersbanan kan innan den förs in i impulstorken antingen vara enbart avvattnad över suglådor eller dessutom vara lätt pressad.

Samtidigt med impulstorkningen bibringas pappersbanan en tredimensionell stmktur.

Detta kan ske genom att såsom visas i Pig. l den uppvärmda valsen 13 uppvisar ett präglingsmönster bestående av omväxlande upphöjda och nedsänkta områden. Detta mönster bibehålles väsentligen även i vått tillstånd hos papperet, efiersom det bibringats den våta pappersbanan i samband med torkningen av denna. Då begreppet prägling normalt används för en forrnning som utförs på torkat papper har fortsättnings- vis använts begreppet pressformning for den tredimensionella forrnning av papperet som sker i samband med impulstorkníngen. Genom denna pressformning ökar papperets bulk och absorptionsforrnåga, vilka för mjukpapper är viktiga egenskaper.

Pappersbanan kan pressas mot en efiergivlig yta, t ex en kompressibel pressñlt l 1.

Valsen 14 kan även uppvisa en elastiskt eñergivlig yta, t ex en mantelyta av gummi.

Papperet bibringas härigenom en tredimensionell struktur som uppvisar en total tjocklek som är större än det opressade papperets. Härmed erhålles en hög bulk och därmed en hög absorption samt en hög mjuket i papperet. Dessutom blir papperet elastiskt. Samtidigt fås en lokalt varierande densitet i papperet.

Pappersbanan kan även pressas mot en. hård yta, t ex en vira 11 och/eller en vals 14 som uppvisar en hård yta, varvid den uppvärmda valsens 13 mönster pressas in i pappers- banan under kraflig komprimering av papperet mitt för intryckningania, medan partiema däremellan bibehålles okomprimerade.

Ilu, 10 15 20 25 30 512 973 6 Det utföringsexempel som visas i Fig. 2 skiljer sig från det som visas i Fig. 1 genom att under viran 11 är anordnat en filt 17, vilken sträcker sig runt mothållsvalsen 14.

Funktionen av filten 17 är att förbättra avvattningseffekten och förlänga pressnypet.

Enligt det i Fig. 3 visade utföringsexemplet uppbärs pappersbanan 10 under torkningen av en vira 11 som uppvisar ett mönster, vilket pressfonnas in i pappersbanan då denna passerar genom pressnypet 12 mellan valsama 13 och 14. Valsen 13 kan antingen vara slät, såsom visas i Fig. 3, eller uppvisa ett präglingsmönster. I det fall valsen 13 är slät kommer det pressformade papperet att få en slät yta och en yta med intryckningar. I det fall valsen 13 uppvisar ett präglingsmönster kommer även detta att pressas in i papperet, vilket således på den ena sidan uppvisat ett mönster som svarar mot virans 1 1 struktur och på den motsatta sidan svarar mot valsens präglingsmönster. Mönstren kan men behöver inte sammanfalla och/eller kan vara lika eller olika.

Enligt det i Fig. 4 visade utforingsexemplet åstadkommes det tredimensionella mönstret i pappersbanan av ett mönstrat band ll eller bälte, vilket sträcker sig runt och uppvärms av cylindern 13. Bandets 11 mönster pressfomias in i pappersbanan då denna passerar genom pressnypet 12 mellan valsarna 13 och 14. Pappersbanan 10 uppbärs av en filt 17 genom pressnypet.

Enligt uppfinningen tillsätts till pappersbanan ett material som mjuknar eller smälter i temperaturintervallet 100-400°C. Detta material kan utgöras av syntetiska eller naturliga polymerer med terrnoplastiska egenskaper, kemiskt modifierat lignin och/eller syntetiska eller naturliga polymerer i närvaro av mjukgörare. Materialet kan vara i form av pulver, flingor, fibrer, kontinuerliga filament eller en vattenbaserad suspension, exempelvis en latex-dispersion. Exempel på tennoplastiska polymerer är polyoleñner såsom polyetylen och polypropylen, polyester, polyarnider, polylaktider, bikomponent- fibrer etc.

Materialet kan tillsättas i papperstillverlcriingsprocessen tillsammans med massañbrerna innan forrning och avvattning av pappersbanan. Det kan även tillsättas i form av en 10 15 20 25 30 512 973 7 suspension som får utströmma på fornmingsviran genom en separat inloppslåda anordnad antingen fóre eller efier inloppslådan för massasuspensionen. Alternativt kan materialet i form av en suspension tíllsättas genom en särskild sektion i en flerskikts- låda och där massasuspensionen tillsätts genom övriga sektioner i flerskiktslådan.

Det är även möjligt att tillföra materialet till den formade pappersbanan i form av en vätskesuspension genom påspruting eller genom kontakt med en roterande överförings- vals.

Materialet kan antingen tillföras hela pappersbanan eller endast till de delar av denna som är avsedda att befinna sig nära den uppvärmda valsen 13 i synnerhet nära de upphöjda partierna av denna.

Genom att blanda materialet med massafibrema före inloppslådan erhålls en väsentli- gen homogen inblandning av materialet i hela pappersbanan. Om man däremot tillsätter materialet via en särskild inloppslåda eller genom en särskild sektion i en flerskíktslåda alternativt om de sprutas eller trycks på den redan formade pappersbanan kommer materialet att huvudsakligen hamna i ett visst skikt av pappersbanan, företrädesvis i det skikt som kommer att befinna sig nära den uppvärmda valsen 13 under impulstork- ningen.

Om materialet trycks på den formade pappersbanan via en överiöringsvals är det även tänkbart att materialet trycks på i ett mönster som väsentligen svarar mot den uppvärm- da valsens !3 mönster av upphöjda och partier, så att pappersbanan kommer att inne- hålla det mjuknande eller smältande materialet endast i de partier som kommer i kontakt med valsens 13 upphöjda partier.

Genom att man till pappersbanan tillsatt sagda material, vilket bringas att mjukna eller smälta, åstadkommas ett ökat antal bindningspunkter i pappersbanan. Härigenom låses på ett effektivt sätt den tredimensionella struktur som bibringas papperet i samband 10 15 20 25 30 -512 973 8 med den kombinerade impulstorkningen och formpressningen. Denna tredimensionella struktur bibehålles väsentligen även i papperets våta tillstånd.

En ytterligare fördel med uppfinningen är att torkning, termobindning och mönster- prägling sker i ett och samma steg - impulstorkningssteget - varvid erhålls en stabilare pappersstruktur med en låg grad av inre spärmingar, vilka annars lätt uppstår om man torkar papperet och härmed låser fiberstrukturen innan termobindnjngen.

Enligt utföringsexemplet i Pig. 5 utgörs det termoplastiska materialet av kontinuerliga ñlament 20, t ex spunbond- eller meltblownfibrer, vilka formas av en meltblown- respektive spunbondutrustning 21 och läggs ned på en vira 22 där det får bildsa en relativt lös, öppen florliknande ñberstruktur i vilken ñbrema är relativt fria från varandra. Detta uppnås antingen genom att avståndet mellan meltblown/spunbond- munstycket och viran är relativt stort, så att fibrema hinner kylas av innan de harnnar på viran 22, varvid deras klibbningsfönnåga reduceras. Alternativt åstadkommes på annat sätt, t ex genom vätskebesprutning, en kylning av meltblown/spunbondfibrerna innan de läggs ned på viran.

Ovanpå meltblown/spunbondskiktet läggs en skumforrnad fiberbana 23 från en inloppslåda 24. Skumformning innebär att man bildar en fiberbana från en dispersion av massafibrer i en uppskummad vätska innehållande vatten och en tensid.

Skumformningstelcriiken beskrivs exempelvis i GB l,329,409 , US 4,443,297 samt i WO 96/02701. En skumformad fiberbana uppvisar en hög jämnhet i fiberforrneringen.

För en närmare beskriv-ning av skumfommingstelmiken hänvisas till de ovannämnda dokumenten. Genom den intensiva skumningseffekten kommer redan i detta steg en inblandning av rneltblown/spunbondñbrerna i den uppskumrnade ñberdispersionen att ske. Lufiblåsor från det intensiva turbulenta skum som lärnnar inloppslådan 24 kommer att tränga ned i och trycka isär de rörliga meltblownfibrema, så att de något grövre skumformade fibrerna integreras med meltblownfibrema. Efter detta steg finns därför i huvudsak endast en integrerad fiberbana och ej längre skikt av olika ñberbanor. 10 15 20 25 30 512 973 9 Förutom massañbrer kan den skumfonnade fiberbanan även innehålla fibrer, såväl syntetiska som naturliga, av armat slag.

Skurnmet sugs genom viran 22 och genom den på viran lagda fiberbanan av meltblown- spunbondfibrer medelst under viran anordnade suglådor (ej visade). De integrerade fiberbana av meltblown/spunbondñbrer och övriga fibrer hydroentanglas därefter samman medan de fortfarande uppbärs av viran 22 och bildar härvid ett komposit- material. Eventuellt kan ñberbanan innan hydroentanglingen överföras till en speciell entanglingsvira. Entanglingsstationen 25 innefattar flera rader av munstycken från vilka mycket fma vattenstrålar under mycket högt tryck riktas mot fiberbanoma och åstadkommer en entangling av dessa, dvsen hoptrassling av fibrema.

För ytterligare beskrivning av hydroentanglings- eller som den också kallas spunlace- tekniken hänvisas bl.a. till CA patentet 84l,938.

Meltblown/spunbondflbrema kommer således redan före hydroentanglingen att blandas in i och integreras med ñbrerna i den skumformade fiberbanan tack vare skumnings- effekten. Vid den efterföljande hydroentanglingen sker en hoptrassling av de olika fiberslagen och man erhåller ett kompositrnaterial där samtliga fibersorter är väsentli- gen homogent blandade och integrerade med varandra Den tunna lättrörliga melt- blownfibrema virar sig lätt runt och entanglas med övriga fibrer vilket ger ett material med hög styrka. Den energiinsats som krävs vid hydroentanglingen är relativt låg, dvs. materialet är lätt att entangla. Energiinsatsen vid hydroentanglingen ligger lämpligen i intervallet 50 - 300 kWh/ton.

Efter hydroentanglingen impulstorkas och pressfonnas pappersbanan på motsvarande sätt som beskrivits ovan. Hydroentanglingssteget kan dock uteslutas, varvid impuls- torkningen sker direkt efter dränering av den skumformade ñberbanan. Hydro- entanglingen bidrar till en väsentligt ökad våtstyrka hos materialet, genom att ñbrema är intrasslade i varandra. Denna förhöjda våtstyrka är önskvärd i synnerhet för applika- tioner där materialet skall användas som torkmaterial. Dock kan den höga våtstyrka 10 15 20 25 30 '512 973 10 som pappersmaterialet bibringas genom tennobindningen vara tillräcklig för många användningsområden Alternativa utföranden av den ovan beskrivna metoden är att som basskikt använda ett förformat tissueskikt eller motsvarande på vilket meltblown/spunbondfibrema 20 läggs, varefier den skumformade fiberbanan 23 läggs ovanpå meltblown/spunbondfibrema.

Ett skikt av meltblown/spunbondfibrer kan även läggas mellan två skumfonnade pappersbanor.

Papper kan tillverkas av en rad olika massatyper. Om man bortser från returfibrer, som idag används i stor utsträckning i framför allt toalett- och hushållspapper, är vid tillverkning av mjukpapper den allra vanligaste massatypen kemisk massa. Lignin- innehållet i sådan massa är praktiskt taget noll och fibrerna, som väsentligen består av ren cellulosa, är relativt slanka och böjliga. Kemisk massa är en lågutbytesmassa då den ger ett utbyte på endast ca 50% räknat på den använda vedråvaran. Den är därför en relativt dyr massa.

Man har därför använt billigare s k högutbytesmassor, t.ex. mekanisk, termomekanisk massa, kernimekanisk (CMP) eller kemitennomekanisk massa (CTMP) i såväl mjukpapper som andra typer av papper, t.ex. tidningspapper, kartong m.m. I högutbytesmassor är fibrema grövre och innehåller en hög andel lignin, hartser och hemicellulosa. Ligninet och hartserna ger fibrerna mer hydrofoba egenskaper och en minskad förmåga att bilda vätebindningar. Inblandningen av en viss andel kemiterrno- mekanisk massa i mjukpapper har genom den minskade fiber-fiberbindningen en positiv inverkan på egenskaper som bulk och absorptionsförmåga.

En speciell variant på kemitermomekanisk massa (CTMP) är s.k. högtemperatur- kemitermomekanisk massa (HT -C'l'l\flP), vars tillverkningsmetod skiljer sig från framställning av CTMP av standardtyp fiamför allt genom att man använder sig av en högre temperatur vid impregering, förvärmning och rafñnering, företrädesvis lägst l40°C. För en mer delaljerad beskrivning av tillverkningsmetoden för HT-CTMP 10 15 20 25 30 512 973 11 hänvisas till PCT-ansökrlingen WO 95/3471 l. Kännetecknande för HT-CTMP är att den är en långfibrig, lättavvattriad, bulki g högutbytesmassa med låg spethalt och låg finmaterialhalt.

Enligt uppfinningen har man kunnat konstatera att högutbytesmassa speciellt lämpar sig för impulstorkningsförfarandet då den är tryckokänslig, lättavvattnad samt uppvisar en öppen stniktur vilken medger utsläpp av ånga. Detta minimerar risken att papperet överhettas och förstörs under irnpulstorlcriingen, vilken genomförs vid betydligt högre temperaturer än övriga torkningstekniker. Tryckokänsligheten samt den öppna struk- turen beror på att fibrema i högutbytesmassa är relativt grova och styva i jämförelse med fibrerna i kemisk massa.

En ytterligare viktig fördel är att det tredimensionella mönster som bibringats papperet bibehålles väsentligen även i vått tillstånd hos papperet, eftersom det bibringats den våta pappersbanan i samband med torkningen av denna. Impulstorkning sker dessutom vid en betydligt högre temperatur än t.ex. Yankee-torkning eller genomblåsnings- torkning, varvid enligt en teori, till vilken uppfinningen dock ej är bunden, ligninets mjukningstemperatur i högutbytesmassan uppnås under den samtidiga impuls- torkningen och pressfommingen. När papperet därefier svalnar stelnar åter ligninet och bidrar till att låsa den tredimensionella struktur som bibringats papperet. Denna bibehålles därför väsentligen även i papperets våta tillstånd, vilket kraftigt förbättrar papperets bulk- och absorptionsegenskaper.

Enligt ett utförande av uppfinningen ingår i papperet en viss andel högutbytesmassa, vilken andel bör vara minst 10 vikts-% räknat på den torra fibervikten, företrädesvis minst 30 vikts-% och helst minst 50 vikts-%. Inblandning av en viss mängd annan massa med goda styrkeegenskaper, såsom kemisk massa, företrädesvis långfibrig sulfatrnassa, eller returfibermassa, är en fördel om en hög styrka hos det färdiga papperet eftersträvas. Uppfinningen är dock inte bunden till användandet av en viss typ av massa i papperet, utan kan tillämpas med valfii massatyp eller blandning av massatyper. 10 512 973 12 __ Vanliga tillsatsmedel såsom våtstyrkemedel, mijukgörare, fyllrnedel etc. kan naturligtvis användas i papperet. Pappersbanan kan efier impulstorlcningen genomgå olika typer av i och för sig känd behandling såsom tillsats av olika kemikalier, ytterligare prägling, laminering osv. Det är även möjligt att i samband med överföring av pappersbanan mellan två olika viror, t ex från en avvattningsvira till en torkvira, ha en hastighets- differens mellan viroma så att pappersbanan i samband med överföringen bromsas.

Pappersbanan kommer härvid att packas ihop något, vilket ökar mjukhetsegenskapema ytterligare.

Det banformiga materialet har i ovanstående beskrivning för enkelhetens skull benärnnts papper. Vid en hög inblandning av andra fibrer än massafibrer i materialet kan dock nonwoven vara en mer korrekt benämning, vilket naturligtvis inkluderas i uppfinningen.

Claims (20)

10 15 20 25 30 512 973 13 PATENTKRAV

1. Metod att framställa ett våtlagt fiberbaserat banformigt material, såsom papper eller nonwoven, uppvisande ett tredimensionellt mönster med omväxlande upphöjda och nedsänkta partier vilket bibringats materialet i samband med impulstorkning, varvid den våta fiberbanan får passera genom ett pressnyp (12) innefattande en roterbar vals (13) vilken är uppvärmd och att fiberbanan vid passagen genom pressnypet bibringas ett tredimensionellt mönster med omväxlande upphöjda och nedsänkta partier antingen medelst en mönstringsvira eller genom att den uppvärmda valsen uppvisar ett mönster och där sagda mönster är avsett att pressas in i fiberbanan mot ett mothåll (1 1,14), kännetecknad av att man till fiberbanan tillsätter ett material som mjuknar eller smälter i temperatur- intervallet 100-400°C och att åtminstone de delar av fiberbanan som befinner sig närmast de upphöjda partiema av den uppvärmda valsen (13) bibringas en så hög temperatur att sagda material mjuknar eller smälter och härigenom åstadkommer ett ökat antal bindningspunkter i fiberbanan.

2. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad av att sagda a material utgörs av syntetiska eller naturliga polymerer med tennoplastiska egenskaper, kemiskt modiñerat lignin och/eller syntetiska eller naturliga polymerer i närvaro av mjukgörare.

3. Metod enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av att sagda material år i fonn av pulver, flingor, ñbrer eller en vattenbaserad suspension, exempelvis en latexdispersion.

4. Metod enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad av att sagda material utgörs av kontinuerliga filament (20). 10 15 20 25 30 512 973 14

5. Metod enligt patentlcrav 4, kännetecknad av att de kontinuerliga filamenten (20) utgörs av meltblown- och/eller spunbondfibrer.

6. Metod enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad av att flberbanan är skumformad (23).

7. Metod enligt något eller några av patentkraven 4-6, kännetecknad av att man skumforrnar en fiberbana och att den skummade fiberdispersionen (23) blandas med de kontinuerliga filarnenten (20), varefter impulstorkning sker av den dränerade fiberbanan.

8. Metod enligt något eller några av patentkrrav 7, kännetecknad av att man hydroentanglar samman den skummade fiberdispersionen med de kontinuerliga filarnenten.

9. Metod enligt något eller några av patentkraven 1-3, kännetecknad av att sagda material tillsätts ñbermälden innan forrning och avvattning av fiberbanan.

10. Metod enligt något eller några av patentkraven l-3, kännetecknad av att sagda material tillsätts fiberbanan i form av en suspension som får utströmma på formningsviran genom en separat inloppslåda.

11. Metod enligt något eller några av patentkraven 1-3, kännetecknad av 10 15 20 25 30 '512 973 15 att sagda material i form av en suspension tillsätts genom minst en särskild sektion i en flerskiktslåda och där övrig ñbennäld tillsätts genom övriga sektioner i flerskiktslådan

12. Metod enligt något eller några av patentkraven 1-3, kännetecknad av att sagda material tillförs den fonnade ñberbanan i form av en vätskesuspension genom påsprutning eller genom kontakt med en roterande överföringsvals.

13. Metod enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad av att sagda material tillförs fiberbanan endast i de delar av denna som är avsedda att beñnna sig nära den uppvärmda valsen (13) i synnerhet nära de upphöjda partierna av denna.

14. Metod enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad av att mothållet (l 1,14) uppvisar en eftergivlig yta så att fiberbanan bibringas en tredimensionell struktur vilken uppvisar en total tjocklek som är större än den opressade fiberbanans tjocklek.

15. Metod enligt patentkrav 14, kännetecknad av att ñberbanan uppbärs av en kompressibel pressfilt (11) genom pressnypet (12), vilken pressfilt bildar det efiergivliga mothållet.

16. Metod enligt patentkrav 15, kännetecknad av att pressñlten (11) pressas mot en elastiskt eftergivlig yta (14) i pressnypet.

17. Metod enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad av 10 15 20 512 973 16 att den i ñberbanan ingående massafibrerna innehåller minst 10 vikts-%, företrädesvis minst 30 vikts-% och helst minst 50 vikts-%, räknat på den torra fibervikten, av en högutbytesmassa, såsom mekanisk, termomekanisk (TMP) eller kemitennomekanisk (CTMP) massa.

18. Metod enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad av att till ñbermälden eller fiberbanan före impulstorkningen tillsätts ett våtstyrkemedel.

19. Impulstorkat våtlagt banfonnigt fiberbaserat material, såsom papper eller nonwoven, vilket uppvisar ett tredirnensionellt mönster med omväxlande upphöjda och nedsänkta partier, som bibringats fiberbanan i samband med impulstorkning, kännetecknat av att fiberbanan innehåller minst 5 vikts-%, räknat på fiberbanans torrvikt, av ett material som mjuknar eller smälter i temperaturintervallet 100-400°C.

20. Banformigt fibermaterial enligt patentkrav 19, kännetecknat av _ att det termoplastiska material utgörs av syntetiska eller naturliga polymerer med termoplastiska egenskaper, kemiskt modifierat lignin och/eller syntetiska eller naturliga polymerer i närvaro av mjukgörare.