SE510035C2 - Sätt och anordningar för uppmätning av ett fordons framvagnsvinklar - Google Patents

Description

? Û 035 respektiva planvy; Fig. 7a,b visar ett vinkelmätinstrument enligt uppfinningen, benämnt "skalslid", i planvy respektive sidovy; Fig. 8 visar schematiskt skalsliden i utgångsläge bredvid ett fram- hjul; Fig. 9 motsvarar en del av fig. 8 i större skala, men med centrerings- anordningen monterad; Fig. 10 motsvarar fig. 9 men visar framhjulet vridet maximalt åt höger (styrutslagsvinkel); Fig. 11 och 12 svarar båda mot fig. 10, men visar hjulet vridet 300 åt höger respektive vänster; Fig. 13 och 14 visar sido- respektive planvyer av laserstrålkastare och mätprisma monterade på centreringsanordningens tapp för mätning av castervinkeln; Fig. l5a,b är en ändvy respektive planvy av en s.k. adapter, som används vid mätning av kingpinvinkeln; Fig. 16 och 17 visar som fig. 13 resp. 14 laserstrålkastare och mätprisma men monterade med adapter för kingpinvinkelmätning; samt, Fig. 18a-c visar mätprismat enligt fig. 6a-c kompletterat med en noll- ställningsanordning.

Förberedelser för mätningarna I utgångsläget ställes framaxeln i horisontellt läge, exempelvis så, som fig. 2 visar: ett känt, horisontalplanet visande libellinstrument 1 fästes på framaxelns 2 undersida, företrädesvis på magnetisk väg, och med hjälp av en domkraft 3 ställes framaxeln horisontell. Härvid tillses att hjulen kan vridas fritt genom att de får vila i s.k. vridskålar eller bringas att lätta något från underlaget. För övrigt gäller att då hjulen svänges (utför styrrörelser) under mätningarna skall de vara lägga eller bromsade, så att de inte kan rotera. Det påpekas att fig. 2 endast visar ett principexempel; flera enkla medel för att ställa framaxeln i våg är kända.

På det mätning underkastade framhjulets utsida fästes (fig. 3) den ovannämnda centreringsanordningen, betecknad 4, och sedan den ställts in kommer dess tapp 5 som nämnts att hamna i ett läge exakt koaxiellt med hjulets rotationsriktning. På tappen 5 kan i det följande närmare be- skrivna, för mätningarna enligt uppfinningen erforderliga instrument fäs- tas, exakt orienterade i förhållande till tappens 5 centrumlinje och där- med till hjulets rotationsriktning. 510 035 Mätinstrumenten Dessa är i huvudsak tre, vilka åskådliggöres på ritningarna och be- skrives nedan, nämligen laserstrålkastare, mätprisma och skalslid. Den senare är ett slags vinkelavläsare avsedd att samverka med laserstrålkas- taren. Dessutom kan enligt uppfinningen mätprismat kompletteras med en nollställningsanordning, såsom skall beskrivas- Laserstrålkastaren, se den schematiska framställningen i fig. 4, be- tecknas som helhet 1U och består av en i och för sig känd laser 11, som enligt uppfinningen är försedd med en speciellt utformad magnetisk hålla- re 12, med vars hjälp lasern kan fästas på och svängas kring tappen 5, hela tiden med sin ljusstråle 15 riktad exakt vinkelrätt mot tappen. Med- elst ett i fästet anordnat magnetlås, manövrerat med ett vred, kan lasern låsas fast i ett godtyckligt svängningsläge på tappen.

Laserstrålkastaren visas närmare i fig. 5. Den nämnda, med 12 be- tecknade och med ett manövervred 13 försedda magnethållaren, har på un- dersidan ett första styrspår 14, med vars hjälp lasern kan riktas upp ex- akt vinkelrätt mot tappen 5. Även ett andra styrspår 16, vinkelrätt mot det första, finnes på hållarens 12 undersida. Med tappen 5 ingripande i detta spår 16 blir laserstrålen 15 exakt parallell med tappen.

Enligt uppfinningen kan lasern med hjälp av ett inbyggt cylindriskt prisma ställas om så, att dess stråle 15, som normalt utgör en smal, ko-. herent ljusstråle och på en skärm tecknar en skarpt avgränsad punkt 15', kan bredas ut till ett tunt, platt strålknippe 17, vars plan sträcker sig exakt vinkelrätt mot tappen 5 i det i fig. 5 visade läget. På en skärm eller vägg kommer således strålknippet att teckna en smal, rät linje lö. Även mätprismat, som helhet betecknat 20, se fig. 6a-c, har en lås- bar magnetisk hållare 12, likadan som laserns tidigare beskrivna hållare med samma beteckning. I korthet består prismat självt av en U-formad, på magnethållaren 12 fästad stomme 28 uppbärande en svängbart lagrad brygga 25. Arrangemanget är sådant, att bryggans svängningsaxel y-y allt efter instrumentets placering på tappen 5 (med denna i hållarens 12 spår 14 el- ler 16) sträcker sig exakt vinkelrätt mot eller parallellt med tappen. På bryggan finns två libeller 24 och 26 placerade parallellt med respektive vinkelrätt mot svängningsaxeln y-y. Bryggan kan svängas kring sin axel Y-Y mëd hjälp en på en skruvspindel anbragt ratt 35. Denna har en noll- ställbar, graderad skala 36, som direkt, med en noggrannhet av en minut, anger bryggans vridning kring sin axel y-y. För en närmare beskrivning av mätprismat hänvisas till ovannämnda patentansökan 9504360-0.

Om nu mätprismat placeras på tappen 5 enligt fig. 6 kan bryggans 25 510 035 4 svängningsaxel y-y placeras exakt horisontellt genom att prismat vrides kring tappen och låses i ett läge där libellen 24 visar horisontalläge.

Sedan kan bryggan 25 som helhet bringas att inta horisontalläge, avläst på libellen 26, genom att svängas kring sin axel y-y med hjälp av ratten 35, vars skala 36 nollställes. Om hjulet vrides till ett nytt läge (var- vid påminnes om att hjulet under vridningen skall vara låst, dvs. bromsat i fast läge), och den nämnda inställningsproceduren upprepas, kommer up- penbarligen skalan på ratten 35 att ange ändringen av tappens och därmed hjulaxelns lutning mot horisontalplanet.

Det tredje instrumentet, vinkelavläsaren eller skalsliden, se fig. 7a, b, betecknas 50 och har formen av en platta 51, som i utgångsläget placeras på underlaget bredvid ett framhjul med sin längdriktning exakt parallell med fordonets, såsom antydes i principskissen enligt fig. 8. hur riktningarna kontrolleras skall beskrivas närmare i det följande.

Skalsliden 50 kan för sin önskade funktion utföras på flera sätt; ett praktiskt sådant visas i fig. 7. Den nämnda plattan 51 är sammansatt av två skenor 51' och 51" anbragta på ett par tvärgående, bärande ribbor 52 med ett litet mellanrum sinsemellan, så att ett spalt 53 bildas mellan dem. Spalten 53 bildar styrning för en slidskena 54, som är anordnad glidbar exakt rätlinigt i längdriktningen. På slidskenan är en skalskiva 55 anordnad, vridbar kring sitt centrum 56 på slidskenan 54. Skalskivan är graderad såsom fig. 7a visar, med sin ena halva indelad med ett fält parallella linjer 57 och sin andra halva bildande en vinkelskala 58 om- fattande 2 x 900, varvid den centrum 56 passerande baslinjen från 0 till 0 sträcker sig parallell med det nyssnämnda linjemönstret 57. Skalskivans 55 vridning kan avläsas på vinkelskalan mot ettdera av två index 54' el- ler 54" på slidskenan 54.

Fig. 9 visar läget enligt fig. 8 närmare, utgångsläget för mätning- en. Centreringsanordningen med tappen 5 är monterad på ena framhjulet, färdig att ta emot mätprismat och/eller laserstrålkastaren, vilka för tydlighets skull utelämnats i fig. 9. Pilarna 60 i denna figur markerar emellertid den linje (18) som en på tappen 5 anbragt laserstrålkastare enligt det föregående skulle rita upp på den på underlaget placerade skalsliden 50. Skalskivan 55 befinner sig i noll-läge, vilket innebär att skalans nämnda centrumlinje O-0 ställts in mot de fasta indexen 54' och 54" på slidskenan 54, och skalsliden 50 kan alltså som helhet placeras exakt i fordonets längdriktning med hjälp av laserlinjen 60, vars rikt- ning, med ifrågavarande framhjul ställt i neutralläge rakt fram, bringas att sammanfalla med linjemönstrets 57 riktning.

Bestämning_av de aktuella vinklarna Styrutslagsvinklarna Fig. 10 visar ett exempel på hur dessa vinklar bestämmes. I detta fall gäller det att mäta vänster framhjuls utslag åt höger: skalsliden 50 ligger som helhet kvar i sitt utgångsläge, medan framhjulet har vridits maximalt, alltså åt höger. På hjulets centreringstapp 5 sitter (den för tydlighets skull inte visade) laserstrålkastaren, och såsom förut beskri- vits tecknar den en linje 60 nedåt mot underlaget, varvid arrangemanget är sådant, att linjen kommer att skära mätsliden 50 någonstans. Genom att förskjuta slidskenan 54 och vrida skalskivan 55 kan ett läge finnas, där laserlinjens 60 riktning sammanfaller med riktningen av skivans linje- mönster 57. Fig. 10 visar detta läge, och uppenbarligen kan nu utslags- vinkeln avläsas på skalskivans skala 58, i detta fall mot indexet 54'; exemplet visar hjulutslaget 43°. På detta sätt kan båda framhjulens ut- slagsvinklar wl och 92 åt Avänster och höger bestämmas; se vidare den schematiska sammanställningen i fig. ld och e. ' Det noteras att möjligheten att bestämma riktningen av en laserlinje 60 på den på underlaget fast vilande skalsliden 50 är synnerligen vid- sträckt. Praktiskt taget varje laserlinje 60 som korsar den långa skal- sliden någonstans kan få sin riktning bestämd genom att slidskenan 54 förskjutes och skalskivan 55 vrides till lägen där laserlinjen blir pa- rallell med linjemönstret 57, varpå vinkelläget kan avläsas på skalan 58 mot något av slidens 54 index 54' eller 54".

Bestämning av caster- och kingpinvinklarna Dessa vinklar bestämmes genom att nedan beskrivna mätningar genomfö- res på framhjulet i fråga med detta i två bestämda lägen, se fig. 11 och 12, närmare bestämt med hjulet vridet en viss vinkel åt ena hållet, sedan samma vinkel åt andra hållet, varvid denna utslagsvinkel, som företrädes- vis väljes till 30°, kan bestämmas noggrant med hjälp av skalsliden 50, såsom ovan beskrivits. Inte heller i fig. ll eller 12 är, för tydlighets skull, instrumenten på tappen 5 visade.

Caster Utgångsvillkoret för castermätningen är att fordonets ram, sett rakt från sidan, ligger horisontellt. Detta kontrolleras och eventuellt juste- ras på ett sätt analogt med det som exemplifierats i fig. 2: på en längs- gående rambalk innanför framhjulet fästes magnetiskt eller på annat sätt ett libellinstrument, med vars hjälp ramens vågläge kontrolleras. Däref- ter placeras laserstrålkastare och mätprisma på tappen 5 såsom fig. 13 och 14 visar. Såsom förut beskrivits är laserstrålkastaren 10 anordnad 6 att rita en smal linje 60 på underlaget, och detta utgöres saledes av slidskalan 50 (ej visad i fig. 14). Mätprismat 20 är placerat med sin se fig. 13 och 14. I det första mät- längdriktning parallell med tappen, läget, det i fig. ll visade, vrides mätprismat 20 på sin tapp 5 tills li- bellen 24 visar vågläge, dvs. prismats tvärriktning befinner sig exakt horisontell. Därefter vrides bryggan 25 med hjälp av ratten 35 kring sin axel y-y, tills den befinner sig i horisontellt läge, varpå rattens skala 36 nollställes.

Nu vrides hjulet till det motsatta läget, det enligt fig. 12, alltså 300 åt andra hållet, dvs. vinkelskillnaden mellan mätlägena är 600. Mät- prismat vrides på tappen 5 tills libellen 24 ånyo visar vågläge. Ratten 35 vrides för att svänga bryggan 25 tillbaka till horisontalläge, visat av libellen 26, och svängningsvinkeln avläses på rattens skala 36. Denna vinkel, som alltså blir skillnaden mellan tappens 5 vinkel med horison- talplanet i det första läget och dess vinkel med horisontalplanet i det andra läget, skilt 600 från det första, utgör den sökta castervinkeln.

Kingpin Även mätning av denna vinkel är enligt uppfinningen en relativmät- ning med jämförelse av mätresultat vid två lägen av det aktuella framhju- let. Som nämnts sker mätningen i två motsatta lägen, 300 åt vartdera hål- let från neutralläget, och arrangemanget enligt fig. ll och 12 gäller alltså även för kingpinmätning. Mätprismat 20 används emellertid annor- lunda, se fig. 15-17. Laserstrålkastaren 10 används som förut för att be- stämma hjulets mätlägen, 30°:s utslag åt vartdera hållet, men mätprismat placeras på tappen 5 med sin längdaxel vinkelrät mot tappen 10, varvid en s.k. adapter 6 enligt fig. 15 är inskjuten mellan prismats magnethållare 12 och tappen 5, se fig. 15 och 16.

Adaptern 6, som visas närmare i fig. l5a och 15b, är samansatt av en kort hylsa 7, som passar på och t.ex. med en skruv 7' kan låsas fast på tappen 5, samt ett vinkelrätt mot hylsan fastsvetsat rörstycke 8 med samma diameter som tappen 5. Med hjulet placerat i det första mätläget och med prismat som nämnts placerat vinkelrätt mot tappen 5 med adaptern 6 inskjuten mellan prisma och tapp enligt fig. 16, blir det nu möjligt att vrida prismat kring sin längdaxel, dvs. kring rörstycket 8, tills li- bellen 24 visar vågläge och, med andra ord, prismats tvärriktning befin- ner sig exakt horisontell.

I nästa steg vrides prismats brygga 25 kring sin axel y-y medelst ratten 35 till vågläge, avläst på libellen 26, och rattens skala 36 noll- ställes. Sedan svänges hjulet 600 till det motsatta mätläget enligt fig. 7 12 och processen upprepas, dvs. mätprismat vrides kring adapterns 6 rör- stycke 7 tills libellen 24 ånyo visar vågläge. Bryggans 25 horisontalläge återställes med ratten 35 och den för återställandet erforderliga vrid- ningsvinkeln, avläst på skalan 36, utgör den sökta kingpinvinkeln.

I fig. 18 visas slutligen hur det i fig. 6 visade mätprismat genom en enkel komplettering enligt uppfinningen kan vinna ökad användbarhet, speciellt för mätning av den i inledningen nämnda cambervinkeln. Som sy- nes fungerar både mätprismat 20 enligt fig. 6 och mätprismat 20' enligt fig. 18 som ett vanligt vattenpass i en riktning tvärs prismat (längs bryggans 25 svängningsaxel y-y), dvs. om prismat placeras på en axel med denna i prismahållarens 12 spår 16 visar libellen 24 genast om axeln lig- ger i våg. Samma kontroll kan göras om axeln placeras i hållarens spår 14, förutsatt att bryggan 25 med libellen 26 kan ställas in i ett exakt noll-läge, där libellen visar om axeln ligger i våg eller inte.

För att åstadkomma det nmdifierade mätprismat 20' enligt fig. 18 fästes en skalplåt 70, försedd med två mot varandra vinkelräta skalstreck 71 och 72, på änden av stommen 28, se fig. 18a-c. På änden av bryggan 25 graveras skalstreck 76 enligt fig. 18b. Strecken 71 och 76 är så placera- de, att de står mitt för varandra när bryggan sträcker sig exakt paral- lell med stommen 28 eller, med andra ord, exakt parallell med en i spåret 14 placerad axel. Om denna är horisontell blir alltså i detta prismats nollställda läge också bryggan horisontell, vilket libellen 26 visar.

Om axeln inte är horisontell visas detta genast av det nollställda prismats libell 26 på bryggan 25. Den vinkel som bryggan måste svängas för att återta horisontellt läge visar axelns lutning. För att svänga bryggan vrides en ratt 35, varvid ett varv på ratten svarar mot exakt 1 grads svängning av bryggan 25. Att ställa skalstrecken 71 och 76 mittför varandra innebär endast en grovinställning; genom att ett index 75 fästes i ett avpassat läge på ratten 35, se figurerna 18, kan exakt fininställ- ning ske genom att indexet ställes mitt för det lodräta skalstrecket 72 på skalplåten 70.

Ett prisma 20', som nollställts enligt ovan, kan användas för direkt bestämning av hjullutningen eller cambervinkeln, förutsatt att fordonets framaxel ligger exakt vågrätt, t.ex. genom ett arrangemang enligt fig. 2.

Om i så fall det nollställda prismat placeras på centreringsanordningens tapp 5 med denna i prismats spår 14 och låses i uppriktat läge, dvs. med libellen 24 visande vågläge, kan tappens lutning mot horisontalplanet, dvs. cambervinkeln, bestämmas direkt genom att den vinkel avläses som nu' krävs för att med ratten 35 återställa bryggans 25 vågläge. u oo en:

Claims (8)

510 055 Patentkrav

1. Förfaringssätt för uppmätning av ett fordons framvagnsvinklar med fordonet placerat på ett underlag och med respektive framhjul på i och för sig känt sätt försett med en axelförlängning i form av en cylindrisk tapp (5), vilken fixerats på utsidan av hjulet med sin centrumlinje pa- rallell med eller sammanfallande med hjulets rotationsaxel, k ä n n e t e c k n a t av att av framvagnsvinklarna bestämmes caster- vinkeln eller axellutningen (ß), dvs. styrspindelns lutning mot ett ver- tikalplan, sett rakt från sidan, genom att ifrågavarande framhjul, med rambalken intill hjulet horisontell och med hjulet låst genom bromsning eller på annat sätt, svänges från neutralläget (rakt fram) en viss vin- kel, företrädesvis 300, åt ena hållet, sedan samma vinkel åt andra hållet från neutralläget, varvid svängningsvinkeln bestämmes med hjälp av en vinkelavläsare (50) placerad på underlaget under den nämnda tappen (5), vars lage och lägesförändringar projiceras och avläses på vinkelavläsaren med hjälp av en projektoranordning (10), som är placerad på tappen (5) och vinkelrätt mot denna projicerar en smal ljuslinje (18) nedåt mot vinkelavläsaren (50), varefter skillnaden mellan tappens lutning mot ho- risontalplanet i det ena läget och dess lutning mot horisontalplanet i det andra läget uppmätes med hjälp av ett tyngdkraftens riktning avkän- nande instrument (mätprisma, 20), likaledes placerat på tappen (5), var- vid skillnaden utgör den sökta castervinkeln (ß).

2. Förfaringssätt för uppmätning av ett fordons framvagnsvinklar med fordonet placerat på ett underlag och med respektive framhjul på i och för sig känt sätt försett med en axelförlängning i form av en cylindrisk tapp (5), vilken fixerats på utsidan av hjulet med sin centrumlinje pa- rallell med eller sammanfallande med hjulets rotationsaxel, k ä n n e t e c k n a t av att av framvagnsvinklarna bestämmes kingpin- vinkeln (KPI) eller spindeltapplutningen (V), dvs. styrspindelns lutning mot ett vertikalplan, sett rakt framifrån, genom att ifrågavarande fram- hjul, med fordonets framaxel horisontell och med hjulet låst genom broms- ning eller på annat sätt, svänges från neutralläget (rakt fram) en viss vinkel, företrädesvis 30°, åt ena hållet, sedan samma vinkel åt andra hållet från neutralläget, varvid svängningsvinklarna bestämmes med hjälp av en vinkelavläsare (50) placerad på underlaget under den nämnda tappen (5), vars läge och lägesförförändringar projiceras och avläses på vinkel- avläsaren med hjälp av en projektoranordning (10), som är placerad på 51 Ü 035 ”i tappen (5) och vinkelrätt mot tappen projicerar en smal ljuslinje (18) nedåt mot vinkelavläsaren (50), varjämte ett tyngdkraftens riktning av- kännande instrument (mätprisma, 20), likaledes placerat på tappen (5), uppvisar ett plan i form av en skiva e.d. vilket är anordnat att samverka med hjulets tapp på sådant sätt, att det är vridbart kring en med ett vertikalplan genom tappens centrumlinje parallell axel (y-y), som i båda svängningslägena hålles horisontell med hjälp av nämnda mätprisma (20), varvid skillnaden mellan planets lutning mot horisontalplanet i det ena läget och dess lutning mot horisontalplanet i det andra läget uppmätes med samma mätprisma (20), varvid skillnaden utgör den sökta kingpinvin- keln (V).

3. Förfaringssätt för uppmätning av ett fordons framvagnsvinklar med fordonet placerat på ett underlag och med respektive framhjul på i och för sig känt sätt försett med en axelförlängning i form av en cylindrisk tapp (5), vilken fixerats på utsidan av hjulet med sin centrumlinje pa- rallell med eller sammanfallande med hjulets rotationsaxel, k ä n n e t e c k n a t av att av framvagnsvinklarna bestämmes styrut- slagsvinklarna (9), dvs. framhjulens maximala svängningsvinkel åt vartde- ra hållet, genom att framhjulen med fordonets framaxel horisontell och med hjulen låsta genom bromsning eller på annat sätt, svänges till maxi- malt styrutslag, först åt ena hållet, sedan åt det andra, varvid för var- je framhjul den nämnda centreringstappens (5) och därmed hjulets egen riktningsändring från max höger till max vänster, eller vice versa, avlä- ses på en på underlaget under den nämnda tappen (5) placerad vinkelavlä- sare (50) med hjälp av en projektoranordning (10), som är placerad på tappen (5) och vinkelrätt mot denna projicerar en smal ljuslinje (18) ne- dåt mot vinkelavläsaren (50),

4. Vinkelavläsare, s.k. skalslid (50), för utövande av sättet enligt krav 1-3 för uppmätning av ett fordons framvagnsvinklar, k ä n n e t e c k n a d av en långsträckt platta (51) för placering på underlaget vid sidan av ett framhjul i fordonets längdriktning, på vilken platta en slid (54) uppbärande en på sliden vridbar skalskiva (55) är förskjutbar i en styrning (53) utefter plattans (51) praktiskt taget hela längd, varvid skalskivan (55) uppvisar dels ett mönster av parallella rä- ta linjer (57), dels en vinkelskala, som är avläsbar mot index (54', 54") på sliden (54), och varvid linjemönstret (57) sträcker sig parallellt med den nämnda styrningen (53) när gradskivan nollställts mot slidens (54) 510 G55 /0 index (54', 54").

5. Tyngdkraftens riktning avkännande instrument eller mätprisma (20) för utdvande av sättet enligt krav 1 och 2, bestående av en i en stomme (28) lagrad brygga (25), vridbar kring en mot stommens längdriktning vinkelrät axel (y-y) och uppbärande tyngkraftavkännande element i form av två mot varandra vinkelräta libeller (24, 26) riktade parallellt med res- pektive vinkelrätt mot bryggans vridningsaxel (y-y), varvid bryggan vri- des medelst en rattmanövrerad skruvspindelmekanism, där ratten (35) är anordnad att medelst en nollställbar graderad skala (36) direkt ange bryggans vridningsvinkel kring nämnda axel (y-y), k ä n n e t e c k n a t av att stommen (28) är anbragt på ett fäste (12), som på undersidan är försett med två mot varandra vinkelräta spår (14, 16) för styrning på den nämnda centreringstappen (5) eller liknande kropp i en riktning antingen parallell med eller vinkelrät mot den nämnda vridningsaxeln (y-y), varvid fästet är anordnat förskjutbart på och vrid- bart kring tappen (5) och låsbart på denna i godtyckligt läge, företrä- desvis på magnetisk väg.

6. - Mätprisma enligt krav 5 i kombination med en s.k. adapter (6) avsedd att skjutas in mellan mätprismat (20) och centreringstappen (5) för att medge att ett prisma, som placerats på tappen (5) med sin längdaxel vin- kelrät mot tappens, kan vridas kring en med den egna längdaxeln parallell axel, k ä n n e t e c k n a t av att en kort, cylindrisk styrtapp (8), vars ytterdiameter i stort sett överensstämmer med centreringstappens (5), ge- nom svetsning e.d. förenats med, eller utformats i ett stycke med, en kort rörhylsa (7), som sträcker sig vinkelrätt mot styrtappen och kan skjutas på och vridas kring centreringstappen (5) samt, t.ex. medelst en låsskruv (7'), låsas fast på centreringstappen i ett valt läge.

7. Mätprisma enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att prismat (20') kompletterats med en indi- keringsanordning samverkande med den nämnda skruvspindelmekanismen för att markera ett noll- eller neutralläge, i vilket den nämnda bryggan lig- ger exakt parallellt med stommen (28), dvs. intar horisontellt läge då den avkännaren (20') uppbärande tappen (5) intar horisontellt läge, vil- ken indikeringsanordning består av ett skalelement (70) förbundet med stommen (28) och samverkande med bryggan (25) för att ange dennas med 510 oss /«/ stommen ungefärligen parallella läge, medan ett med skruvspindelmekanis- mens ratt (35) förbundet index (75) är anordnat att i samverkan med skal- elementet (70) ange det exakta parallell-läget.

8. Projektoranordning för utövande av sättet enligt kraven 1-3 att uppmäta ett fordons framvagnsvinklar, i form av en laserstrålkastare (10), innefattande en i och för sig känd laser (ll) för avgivande av en en koherent ljusstråle (15), k ä n n e t e c k n a d av att lasern (ll) är anbragt på ett fäste (12), som på undersidan är försett med ett spår (14) för styrning på en på hju- let anbragt centreringstapp (5) eller liknande kropp i en riktning vin- kelrät mot hjulets rotationsriktning, varvid fästet är anordnat förskjut- bart på och vridbart kring tappen (5) och låsbart på denna i godtyckligt läge, företrädesvis på magnetisk väg, varjämte lasern (11) är försedd med ett i laserstrålens väg införbart, transparent cylindriskt prisma, vilket breder ut strålen till ett tunt, platt strålknippe (17), som sträcker sig exakt vinkelrätt mot centreringstappen (5) och därvid mot en skärm eller ett underlag tecknar den för mätningarna erforderliga ljuslinjen (18).