SE506495C2 - Infodring - Google Patents

Description

506 495 2 tur som förbränningsgasema har när de lämnar en bädd i en förbrännings- anläggning.

En förbränningsanläggning av exempelvis PFBC-typ arbetar med en gas- temperatur som kan uppgå till 950 °C. Denna höga temperatur innebär stora påfrestningar i cykloner för rening av förbränningsgaserna innan dessa till- föres en turbin. Speciellt stora är problemen i cyklonens nedersta del och i cyklonben. Den höga hastigheten hos de starkt slitande, erosiva partiklarna i gasmassan och den höga temperaturen nedsätter cyklonmaterialets hållfast- het och försämrar dæs motståndskraft mot nötning.

Trots olika former av kylning av cykloner och olika varianter av cykloner- nas och cyklonbeneris utformning kvarstår ändock problem med det hårda slitaget på cyklonmaterialet från stoft i gasen. Det har därför blivit nödvän- digt att förse cykloner med ett erosionsresistent material, vanligen i form av en infodring. Derma infodring kan utformas av keramiskt material, vilket utgör sedan länge känd teknik. I redan eadsterande PFBC-energianlägg- ningar har cyklonema invändigt fodrats med högresistent keramiskt material.

Ett sätt att förse cykloner eller andra motsvarande anordningar med kera- miskt resistent material enligt känd teknik är att anbringa ett stålnät med ' hexagonala maskor till den yta som skall beklädas. Nätet punktsvetsas fast till derma yta. Nätet har en viss tjocklek, eftersom nätet är utformat av stålband. Inuti varje maska förekommer centrala hål i stålbandet. Maskoma i stålnätet fylles efter applicering med ett keramiskt material, vanligen aluminiumoxid, vilket fixeras på plats genom att det keramiska materialet även penetrerar de nämnda hålen i stålbandet. Keramen ger ytan ett gott motstånd mot erosion och ger ett gott skydd mot bränder som kan uppstå under vissa förhållanden. Dessutom uthärdar keramen tillfälliga tempera- turhöjningar. Ett problem utgör dock keramens och det fodrade materialets' skilda längdutvidgningskoefficienter.

Vid start uppvärms cykloner från rums- till driftstemperatur under för- hållandevis lång tid. När keramen så småningom uppnår driftstemperatur har temperaturen på cyklonväggen stigit till omkring 850 °C eller omkring 350 °C beroende på om isolering anbringats utanpå cyklonväggen eller mellan keram och stålvägg.

Före start av anläggningen finns mellan de hexagonala keramplattorna inuti stålmaskorna och dessa maskors stålband små spalter vid ca 20 °C.

Under en uppvärmning och på grund av stålmaterialets större längdut- vidgning ökar bredden på nämnda spalt, varvid stoft från rökgaserna packas in i dessa spalter. Vid efterföljande krympning av materialen under drift- avbrott eller annan anledning till sänkning av de båda materialens tempe- raturer uppkommer då, på grund av nämnda stoftinpackning i spalterna, spänningar i det keramiska materialet, vilket får till föjd att keramen lätt kan spräckas. Detta problem förvärras naturligtvis av upprepade temp.- höjningar och sänkningar. 3 sne 495 Ett annat problem uppträder i och med befintlig temperaturgradient över keramens in- och utsida. Under vissa förhållanden är nämligen tempera- turskillnaden mellan keramens in - och utsida mycket stor, vilket föror- sakar sprickbildningar i det keramiska materialet. En anledning till att nämnda temperturskillnader uppkommer är att rökgas ej tillåts att svepa runt det keramiska materialets baksida.

De idag utnyttjade keramema för ovarmämnda teknik är ej heller till- räckligt erosionsbeständiga. Mer erosionsbeständiga keramer är tillgängliga men kräver annan tillämpning.

Ytterligare en variant på en lösning av problemet med att två material vid en infodring utvidgar sig olika vid uppvärmning hämtas från ett exempel med en keramisk infodring av ett stålhölje. Keramiska plattor är försedda med ingjutna stålfästen. Dessa fästen svetsas fast vid stålhöljet så att en viss spalt uppkommer mellan stålhöljet och keramiken. Utrymmet som den nämnda spalten bildar utfylles med isolering. På detta sätt kan keramik och stålhölje anordnas för att uppehållas i skilda temperaturer. Keramikens båda sidor antar exempelvis temperaturen 850 °C medan stålhöljet tillåts en högsta temperatur av t. ex. 350 °C. Genom att reglera den temperatur som respektive ämne antar är det möjligt att tilldela vardera ämnet en längd- utvidgning som blir lika. Härvid kommer de båda ämnena att vara utvidgade i samma grad, varvid några inbördes förskjutningar mellan de två ämnena ej uppkommer. Aven denna lösning har dock nackdelar då det ovan sagda endast gäller under stationärt tillstånd. Under uppvärmnings- eller nedkylningsförhållanden kan spänningar uppkomma eller stoftsamlande tillväxt av spalter uppträda i keramiken.

En laavspecifikation kan upprättas för en infodring med målet att uppnå en lösning på de ovan beskrivna problemen. Onskvärt är exempelvis stora, släta sammanhängande ytor med undvikande av skarvar hos den kera- miska infodringen. Ett andra önskemål är så få kontaktpunkter som möjligt mellan infodring och hölje. Dessutom är det fördelaktigt att upprätta en spalt mellan infodring och hölje. Härigenom kan i exemplet med cykloner en liten mängd gas svepa även över infodringens baksida, varvid derma antar samma temperatur som framsidan för att undvika temperatur- gradienter över fodermaterialet. Med hjälp av en sådan spalt kan stoft som tränger in mellan infodring och hölje även tillåtas utträde ur spalten.

Med inriktning på lösning av ovannämnda problem har en ny konstruk- tion avseende ett keramiskt foder utvecklats. Lösningen är dock av en så allmän princip att den kan tillämpas i mångahanda tekniska sammanhang.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Kortfattat kan uppfinningen beskrivas som en infodring av ett ämne som utgör ett yttre hölje medelst ett annat ämne som utgör ett inre foder för höljet och. där materialen i de båda änmena har skilda längdutvidgnings- koefficienter och där infodringen kännetecknas av att båda ämnenas 506 495 4 längdutvidgning är anordnad att utstråla från en enda gernensam fixpunkt och att samtliga beröringspunkter mellan de båda ämnena ligger på en tänkt kon eller en månghörning pyramid, vars kons eller pyramids spets sam- manfaller med nämnda fixpunkt, så att nämnda beröringspunkter mellan de två ämnena är belägna på nämnda kons generatriser, varvid under relativa längdförskjutningar, på grund av temperaturförändringar hos något av ämnena, beröringspunkterna har givits fri förflyttningsmöjlighet utefter generatriserna genom respektive beröringspunkt.

Vid uppvärmning av en kropp förflyttar sig varje punkt hos kroppen, om denna är homogen och blir likformigt uppvärmd, under längdförändringar på grund av temperaturfluktuationer hos kroppen längs en stråle som löper från en fritt vald fixpunkt inuti kroppen. Dvs att om varje punkt i kroppen betraktas från närrmda fixpunkt verkar det som om, exempelvis under en termisk utvidgning av kroppen, varje punkt tillhörig kroppen avlägsnar sig rätlinjigt utåt från fixpunkten. Motsvarande gäller givetvis under en kontraktion hos kroppen, när punkterna rör sig inåt mot fixpunkten.

Förflyttningen i längsled för kroppens punkter står i direkt proporfion till respektive punkts avstånd från fixpunkten. Av vad som sagts följer att en homogen kropp under en expansion eller kontraktion behåller samma form .och proportioner. Intressant i sammanhanget är vad som sker när en kropp fixeras i en punkt på ytan av eller inuti kroppen. Vid en sådan fixering kommer varje snitt genom den volymförändrade kroppen att vara en likfonnighetsavbildning av motsvarande snitt genom kroppen före volymförändringen med den fixerade punkten i ett motsvarande likforrnigt läge.

Ovan redovisade kända fysikaliska principer kan utnyttjas för att lösa problem med infodringar. Som nämnts är det exempelvis önskvärt med större sektioner av keramer som foder enligt exemplet ovan. I denna upp- ñnning är det möjligt att utforma ett keramiskt foder i en enda enhet eller i stora sektioner, där fodret utförts så att alla yttre ytor, som ska fimgera som stödjepunkter, vilka på något sätt ska beröra det hölje som ska infodras, är belägna på mantelytan av en tänkt kon. Denna kon utgör då en begräns- ningsyta för dessa stödjepunkter. På samma sätt utformas höljets inre, så att detta uppvisar stödjepunkter för infodringen, vilka stödjepunkter också samtliga är belägna på mantelytan av en tänkt kon. Dessa tänkta koner för dels stödjepunkterna för infodringen och dels stödjepunkterna för höljet får sammanfalla, dvs de bildar en och samma tänkta kon med gemensam spets.

Dessutom fixeras både infodring och hölje i denna tänkta kons spets. Vid relativa termiska volymförändringar mellan foder och hölje kommer då närrmda stödjepunkter att glida i förhållande till varandra utefter mantel- ytan på den tänkta konen. Närmare bestämt glider varje enskild stödje- punkt längs en generatris till konen. Den enda punkt som i princip inte utsätts för någon förflyttning på grund av termiska rörelser hos materialen är den för respektive ämne gemensamma fixpunkten.

Den beskrivna principen för utformning av ett foder kan tillämpas i alla tekniska sammanhang där termiska rörelser hos material som på något sätt är anslutna till varandra förekommer. Det kan gälla exempelvis infordring 5 506 495 av rör med erosionsresistenta material i utsatta böjar, ändstoppar och liknande.

Vad som sagts ovan kan naturligtvis omvändas så att ett foder placeras utanpå ett av fodret inneslutet ämne enligt samma princip. Dessutom är uppfinningen ej begränsad till två material. Samma princip kan användas även om fler än två material ska bekläda varandra.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar ett snitt genom en keramisk infodring av en stålmantel avsedd att användas i en cyklon för rökgasrening. Infodringen är uppdelad i flera sektioner.

Figur 2 återger ett snitt genom en detalj i stödanordningen för det keramiska fodret enligt figur 1.

Figur 3 återger ett tvärsnitt genom en stödbygel enligt snitt A-A i figur 2.

Figur 4 visar utformningen av anslutning mellan fodrets övre del och manteln.

UrFöRmGsPoRMaR Med stöd av bilagda figurer redovisas i det följande ett antal föredragna utföringsformer av förelagda uppfinning. Som tidigare nämnts är principen för en infodring enligt uppfinningen tillämpbar inom skilda teknikom- råden. Här redovisas endast exempel på keramiska infodringar, men den nyttjade tekniska principen låter sig lätt överföras till närliggande teknik för lösning på infodringsproblem.

En infodring av ett cyklonben i en rökgasreningsanläggning visas i figur 1.

Ett keramiskt foder l är inneslutet i en stålmantel 2. Stålmanteln utgör ett cyklonben och/ eller den nedre koniska delen i en cyklon. Stålmanteln fodras, eftersom den är utsatt för hög temperatur, normalt omkring 850 °C, på grund av het anströmmande gasvirvel. Dessutom innehåller gasen i virveln starkt eroderande partiklar. Utan en infodring skulle materialet i stålmanteln snabbt nedslitas och formförändras.

Keramiken i infodringen kan tillverkas i ett stycke eller som i det före- dragna exemplet utföras i flera sektioner la, lb lc, vilka är staplade på var- andra. Varje sektion la, lb, lc är är utförd som ett rörstycke med invändigt cylindrisk eller konisk mantelyta. Utvändigt kan respektive rörsektion ges valfri form inom ramen för tillgängligt utrymme och funktion. Rörsek- tionernas ändytor ges god planhet, så att rörsektionerna kan staplas på varandra och ge god mellan skarvarna. Rörsektionerna vilar fritt på varandra och varje enskild rörsektion påverkas enbart genom tyngdkrafter 506 495 6 från ovanliggande rörsektioner, vilket är avsikten med denna uppbyggnad, eftersom keramik har större förmåga att motstå tryckkrafter än exempelvis dragkrafter. Längden på varje sektion kan lämpligen ligga i intervallet 700 mm - 900 mm, men har ingen annan betydelse än att medverka till en praktiskt hanterbar lösning av installations- och injusteringsproblem.

De keramiska rörsektionerna la, lb, lc behöver ej tillverkas på plats och kan därvid utföras i valfritt material. Det är fullt möjligt att välja mest erosions- resistenta och höghållfasta material. Som exempel på sådana material kan nämnas kiselkarbid, SiC, eller kiselnitrid, SiN.

Varje keramisk rörsektion förses utvändigt med minst två ringformiga koniska avsnitt 3a - 3e, så att varje sådant koniskt avsnitts respektive begränsningsyta bildar en stympad kon. Dessa koniska avsnitt är så valda att samtliga generatriser 4a - 4e längs mantelytan på varje sådan stympad kon som utbildar rörsektionemas koniska avsnitt skär varandra i en och samma punkt, benämnd fixpunkt 5. De koniska avsnitten förlägges lämp- ligen till ändarna av respektive rörsektion med undantag för den rörände där det keramiska fodret understöds, där uformningen av motsvarande rörsektions ände redovisas separat nedan. Om det keramiska fodret till- verkas i en enda sammanhängande sektion kan i princip ett utvändigt koniskt avsnitt 3e vara tillräckligt, men antalet kan väljas fritt efter omständigheterna. ' Omgivande stålmantel 2 uppvisar i nivå med varje ovan nämnt koniskt avsnitt 3a -3e hos det keramiska fodret ett antal radiella stöd 6a - 6e. Dessa radiella stöd är för varje separat nivå anordnade i en ring runt stålmanteln, där en sådan ring av radiella stöd fungerar som sidostöd för det keramiska fodret genom att varje koniskt avsnitt på fodret i princip anligger mot en tillhörig ring av radiella stöd. De radiella stöden 6a kan vara vinklade så att längdaxeln 7a genom respektive radiellt stöd är vinkelrät mot närmaste generatris 4a hos tillhörande koniska avsnitt hos fodret såsom visats i figurerna. Eftersom ett sådant utförande kräver en större insats vid till- verkning är det mer lämpligt att enbart kontaktytorna på stöden 6a - 6e anordnas att vara parallella med ett tangentiellt plan genom generatrisen hos tillhörande koniska avsnitt hos fodret. Härigenom uppnås ett oberoende av noggrann inriktning av de radiella stödens längdaxlar.

Den nedersta 1a av den keramiska infodringens rörsektioner har ett stycke ovanför understa rörände utformats med en krage 8 med större ytter- diameter än derma rörsektions ytterdiameter under kragen. Denna krage uppvisar en i huvudsak horisontell underyta.

I stålmantelns nedre del ett stycke under nivån för nämnda krage 8 övergår stålmanteln till en konisk/cylindrisk sektion med mindre ytterdiameter. I denna övergång är en i huvudsak horisontell hylla 9 utbildad hos stål- manteln. Se fig. 2. På denna hylla vilar en cirkulär stödring 10, med ett utseende som påminner om en ringhalva för ett radiallager. Stödringen 10 uppvisar runtom en uppåtvänd och inåtvänd mot centrum riktad cirkulär och skålad yta 11. 7 sne 495 För understödjande av det keramiska fodret 1 är ett antal bärelement, i fortsättningen kalladeflexstöd 12, anordnade i en ring mellan det keramiska fodret 1 och stålmanteln 2 Varje flexstöd 12 vilar med sin undre ände i den skålade ytan 11 hos stödringen 10 och med sin övre ände mot en avrundad del av det keramiska fodret som är utbildad i vinkeln mellan det keramiska fodrets understa yttre hals och kragen 8. Genom detta montage kommer flexstöden 12 att uppbära tyngden av det keramiska fodret 1 och överföra denna tyngd till stödringen 10 och vidare till hyllan 9 på stålmanteln 2. Ändamålet med de lösa flexstöden 12 är att åstadkomma en noggrann centrering av det keramiska fodret 1 i stålmanteln 2, så att symmetriaxlarna för foder 1 respektive stålmantel 2 sammanfaller och löper genom den tidigare omnämnda fixpunkten 5. Vid exempelvis en större utvidgning av stålmanteln 2 i förhållande till fodret 1 kommer de undre stödbenen på respektive flexstöd att förskjutas horisontellt utåt från centmm, varvid flexstöden 12 intar en något mer inåtlutande position än tidigare. Häri- genom sänks fodret en liten aning i förhållande till stålmanteln, men fodret bibehålles fortfarande centrerat genom den likformiga påverkan från samtliga flexstöd. .

För centrering av fodret och ett likformigt upptagande av tryck från fodrets krage _8 justeras stödringerts 10 vertikala och horisontella position medelst både horisontella 13 ställskruvar genom stålmantelns vägg och vertikala 14 ställskruvar genom hyllan 9.

Flexstöden 12 är utformade som byglar med bygelbenen avrundade nedåt och vilande i den skålade ytan 11. Aven upptill är flexstöden avrundade för att väl ansluta mot en skålning under fodrets krage. Flexstöden 12 är ställda intill varandra så att vardera bygelbenet på ett flexstöd i sidled stöder mot ett angränsande flexstöd i ringen av sådana.

Huvudprincipen enligt uppfinningen är att de två olika materialen i keramik respektive stålhölje har en enda gemensam punkt, varifrån all längdutvidgning eller längdsammandragning på grund av temperatur- förändringar utgår för de olika materialen. I föreliggande uppfirming är foder och stålhölje anordnade att innefatta en sådan punkt, vilken är den enda punkt som är gemensam och sammanfallande under relativa temperaturförskjutningar de två materialen sinsemellan. Denna punkt är densamma som den ovan nämnda fixpunkten 5. I detta fall har fixpunkten 5 förlagts i skämingspunkten mellan ett plan 15 genom keramikkragens 8 undersida och den gemensamma rotationsaxeln för stålmantel 2 och keramikfoder 1. Under temperaturrörelser får ej de båda materialen förskjutas från denna gemensamma fixpunkt, vilket innebär att det nänmda planet 15 genom fodrets krage ej kan tillåtas förskjutningar i vertikalled. Vid en större utvidgning av stålmanteln än fodret kommer visserligen flexstöden 12 att inta en mer inåtlutande position, varvid fodret sänks något. Denna vertikala sänkning av fodret är dock marginell och kan försummas. I fallet med keramik som foder har dessutom flexstöden 12, 506 495 8 vilka utförts i stål, en större längdutvidgning än keramiken, varvid vertikala relativa rörelser tar ut varandra.

Vid relativa volymförändringar på grund av temperaturfluktuationer kommer de båda materialen, stålmantel respektive foder att kunna röra sig i förhållande till varandra, genom att de koniska avsnitten 3a- 3e kan glida utefter de radiella stöden 6a- 6e längs de tidigare omnämnda generatrisema 4a - 4e, vilka strålar samman i fixpunkten 5. Detta är oberoende av vilket av de båda ämnena som utvidgas eller krymper. Härvid utsättes fodermate- rialet ej för några spänningar. Detta gäller under förutsättningen att de båda materialen är homogena och ej påverkade av eventuella restspänningar.

Mellan foder 1 och mantel 2 uppkommer en naturlig spalt 16, vilken tillåter en liten mängd gas att strömma fram i detta utrymme via spalt 18.

Ijlärigenom utsättes fodrets utsida för samma temperatur som dess insida.

Aven denna omständighet bidrar till att minska risken för uppträdande temperaturgradienter i fodermaterialet och risk för spänningar i detta.

Eftersom i gasen förekommer även stoft firms risk för att detta stoft sätter igen utrymmet i spalten 16. Nedtill vid fodrets ände är en spalt 17 anordnad, genom vilken gas och stoft ges möjlighet att utmyrma. I övre delen av spalten 16 är gastrycket högre än nedtill, varvid stoft blåses ut ur mellan- _ rummet mellan foder och mantel genom den nedre spalten 17. Vidden på derma spalt 17 kan väljas fritt genom att den nedåt skjutande halsen under kragen 8 på fodret göres längre eller kortare.

Flexstöden 12 har utformats avsiktligt som byglar, så att öppningar uppstår, i detta fall mellan bygelbenen samt mellan flexstöden, varvid gas och stoft i spalt 16 fritt kan genomströmma ringen av flexstöd och vidare ut genom den nedre spalten 17.

I övre delen av infodringen är, som visas, en spalt 18 anordnad. Såsom antyds i figur 4 kan stålmanteln 2 utformas med en inre krage, vilken hänger ned över fodrets ände som en läpp 2a, mellan vilken läpp och översta foderände nämnda övre spalt 18 är utbildad. Genom att både insidan av foderrörets ände och utsidan av den överhängande läppen 2a mot foderänden är vinklade i linje mot fixpunkten 5 bibehåller spalten 18 samma vidd även vid temperaturrörelser hos de båda materialen. Vidden hos derma spalt 18 kan väljas fritt.

I en alternativ utformning av keramiken enligt utföringsformen ovan är det möjligt att utnyttja två skilda keramer i fodret. Exempelvis kan ett billigare material med lägre erosionsbeständighet men med högre hållfast- het vid stor kroppsvolym användas som en yttre stomme i ett foder enligt ovan. Insidan av stommen beklädes därefter med mindre plattor av en annan keram med de önskade egenskaperna, som till exempel erosions- beständighet. Invändigt kan då plattor med exempelvis kiselkarbid bekläda en stomme av aluminiumoxid.

Claims (11)

9 sne 495 PATENTKRAV

1. Infodring i ett hölje (2), exempelvis ett cyklonhölje i en renings- anläggning för stoftbemängda gaser, medelst ett foder (1) av ett annat material med annan längdutvidgningskoefficient än nämnda hölje (2), kännetecknad av att fodret innefattar ett eller flera rörforrniga sektioner (la -1c) bildande sammanhängande rör, utvändigt utformat med koniska avsnitt (Sa - 3e), vilka koniska avsnitt stöder mot radiella stöd (6a - 6e) anordnade vid höljet (2) runtom fodret (1), där mellan de koniska sek- tionerna (3a - 3e) och de radiella stöden (6a - 6e) är anordnade kontakt- punkter, där kontaktpunktema är anordnade på generatriser (4a - 4e) hos en tänkt kon eller pyrarnid, där generatriserna (4a - 4e) löper från en fixpunkt (5) vilken är gemensam för fodret (1) och höljet (2) och sammanfaller med toppen på den tänkta konen eller pyramiden och att fodret (1) är flexibelt buret av höljet (2) medelst flexstöd (12).

2. Infodring enligt patentl avsnitten (Sa - 3e) och de radiella stöden (6a - 6e) uppvisar beröringspunkter, som vid terrniska volymförändringar hos foder (1) och/ eller hölje (2) glider längs strålar som utgår från den för foder och hölje gemensamma fix- punkten (5).

3. Infodring enligt patentkrav 2 kännetecknad av att fodret (1) är utfört i ett keramiskt material eller i en kombination av minst två olika keramiska material.

4. Infodring enligt patentkrav 3 kännetecknad av att fodret (1) är invändig beklädnad i en rökgasrenare eller annan anordning genom- strömmad av heta gaser med eller utan stoftinnehåll.

5. Infodring enligt patentkrav 4 kännetecknad av att fodret (l) är invändig beklädnad i en rökgasrenare vid en PFBC-energianläggning.

6. Infodring enligt något av föregående patentkrav kännetecknad av att foderinfästningen belastar fodret (1) huvudsakligen med tryckspänningar. sne 495 *O

7. Infodring enligt något av föregående patentkrav kännetecknad av att fodret (1) understöds av ett antal ringformigt anordnade flexstöd (12) som upptill vilar mot en skålad yta i en krage (8) runt fodret och som nedtill vilar på en skålad yta (11) i en cirkulär stödring (10), uppburen av höljet (2) så att fodret hålles centrerat med fixpunkten (5) gemensam för foder (1) och hölje (2) oberoende av temperaturväxlingar i materialen hos foder (1) och hölje (2).

8. Infodring enligt patentkrav 1 kännetecknad av att fodret (1) i sin övre respektive nedre ände mot höljet (2) uppvisar en spalt (17, 18), vilken spalt reglerar storleken hos ett delflöde av ett inuti fodret strömmande medium, vilket delflöde avledes att genomlöpa spalten (16) mellan foder och hölje.

9. Infodring enligt patentkrav 1 kännetecknad av att flexstöden (12) utformas, så att dessa uppvisar öppningar i ringen av flexstöd och att flexstödens övre och undre kontaktytor är avrundade.

10. Infodring enligt patentkrav 1 kännetecknad av att respektive radiella stöds (6a - 6e) kontaktyta mot fodret (1) är anordnad att vara parallell med ett fodret (1) i kontaktpunkten tangentiellt plan.

11. Infodring enligt patentkrav 3 kännetecknad av att keramen i fodret (1) utgöres av kiselnitrid eller kiselkarbid eller aluminiumoxid eller en kombination av nâgra av dessa ämnen.