SE506322C2 - Anordning för matning av mäld till en inloppslåda i en pappersmaskin - Google Patents

Description

506 322 10 15 20 25 30 35 munstycke på en formningsvira. På formningsviran avvatt- nas mälden så att en bana bildas på viran. Mälden matas till inloppslådan fràn ett uppströms beläget mäldsam- lingsrör, som matar mäld vid högt tryck till inlopps- lådan. När mälden matas till en inloppslàda i en pappers- maskin matas mälden vanligtvis från mäldsamlingsröret till inloppslådan i ett antal separata ledningar, som leder till inloppet av inloppslådan och som är anslutna till inloppet av inloppslådan vid ett antal med jämna mellanrum anslutna ställen som är anordnade i en rak rad som sträcker sig tvärs maskinriktningen. På detta sätt kommer mälden som tillföres inloppslådan att fördelas jämnt tvärs maskinriktningen för att säkerställa att mälden som utmatas från inloppslådan är likformigt för- delad tvärs maskinriktningen så att den pappersbana som framställes i pappersmaskinen kommer att ha likformiga egenskaper, såsom ytvikt och fiberorientering tvärs över banans bredd.

Under processen av papperstillverkningen kommer emeller- tid brister på grund av konstruktionen av pappersmaskinen liksom fysikaliska fenomen att medföra att man inte lyckas uppnå likformiga egenskaper tvärs över banan och den framställda pappersbanan kommer att ha ojämna egen- skaper tvärs över sin bredd. För att kompensera för dylika ojämnheter är det en allmän praktisk åtgärd att tvärs maskinriktningen reglera volymen av mäld som utma- tas från inloppslådan. Ett välkänt sätt att uppnå detta är att i inloppslådan använda en utloppsläpp, som är lokalt justerbar. Genom att variera öppningen av utlopps- läppen tvärs maskinriktningen är det möjligt att tvärs maskinriktningen justera volymen av mäld som utmatas från inloppslådan. Denna metod för reglering av mäldflödet från inloppslådan har emellertid den nackdelen att när flödet av mäld ändras vid en punkt tvärs utloppsläppen kommer denna ändring att orsaka tvärsflöden som kommer att påverka både ytvikt och fiberorientering. För att 10 15 20 25 30 35 506 322 övervinna detta problem har det föreslagits att den mäld som matas till inloppslådan selektivt kan utspädas på sådant sätt att ett spädmedel matas in i åtminstone nâgra av de ledningar genom vilka mälden matas till inlopps~ lådan. Genom att reglera mängden av spädmedel som matas in i varje ledning är det möjligt att kompensera för ytviktsvariationer tvärs maskinriktningen.

Anordningar för att selektivt utspäda mälden som matas till inloppslådan beskrivs i t.ex. de amerikanska paten- ten 5,l96,09l (Hergert) och 4,897,l58 (Weisshuhn et al.).

När en sådan anordning användes kommer ett flöde av mäld att möta och blanda sig med ett flöde av spädmedel vid en mötande punkt hos respektive flöden så att flödet av mäld och flödet av spädmedel kommer att sammanföras till ett: resulterande totalt flöde av utspädd mäld som är summan av de flöden som möter varandra, så att Qun=Qs+Qd, där QS är volymflödet av mäld, Qd är volymflödet av spädmedel och Qwtär det resulterande totala volymflödet av utspädd mäld nedströms den mötande punkten.

Eftersom det förväntas att mälden i varje ledning inte kommer att utspädas i samma utsträckning, är det av största betydelse att matningen av ett spädmedel in i mälden inte kommer att påverka det totala volymflödet av mäld eller utspädd mäld nedströms den mötande punkten mellan respektive flöden. Om det totala volymflödet av utspädd mäld, som når utloppsläppen, inte är jämnt tvärs maskinriktningen kommer detta att förorsaka tvärgående strömningar som kommer att påverka fiberorienteringen.

Det har därför insetts att när ett spädmedel matas in i mälden på sin väg till utloppsspalten måste åtgärder vid- tas för att säkerställa att det totala volymflödet av utspädd mäld i en mäldledning förblir konstant oavsett storleken av volymflödet av spädmedlet som matas in i flödet av mäld så att nedströms den punkt där ett späd- 506 522 10 15 20 25 30 35 medel matas in i mälden kommer volymflödet av utspädd mäld att vara detsamma i varje mäldledning.

En lösning på det ovannämnda problemet beskrivs i det amerikanska patentet 5,3l6,383 (Begemann et al.). Enligt detta dokument möts ett första volymflöde av vätska (t.ex. mäld), som kommer genom en första inloppsledning, av och blandas med ett andra volymflöde av vätska (t.ex. ett spädmedel, såsom vatten eller utspädd mäld) som kommer genom en andra inloppsledning. De två vätskorna blandar sig med varandra vid en mötande punkt och bildar ett resulterande totalt volymflöde av blandad vätska. Den första inloppsledningen är anordnad med en blandnings- vinkel i förhållande till den andra inloppsledningen och blandningsvinkeln väljes sà att det resulterande totala volymflödet av blandad vätska förblir konstant. Enligt detta dokument ligger lösningen till det ovannämnda pro- blemet således i det rätta valet av blandningsvinkeln.

Den föredragna blandningsvinkeln för en utföringsform anges som 80°. Detta dokument beskriver även experiment med olika blandningsvinklar vilka visar att vid en bland- ningsvinkel av 90° kommer en ökning av det andra volym- flödet att resultera i en minskning av det totala volym- flödet av blandad vätska.

En annorlunda lösning på problemet för att uppnå ett kon- stant volymflöde av blandad vätska beskrivs i den ovan- nämnda amerikanska patentskriften 5,l96,09l (Hergert).

Enligt detta dokument förses en inloppslàda med ett avsmalnande inlopp eller mäldsamlingsrör för genomström- ning av mäld. Den uppströms belägna änden av en rörsam- ling, som har ett flertal rör för genomströmning av mäld, anslutet till det avsmalnande inloppet så att mäld ström- mar genom det avsmalnande inloppet och från inloppet genom den uppströms belägna änden av rörsamlingen till en nedströms ände av rörsamlingen. Ett flertal tillförsel- ledningar för ett spädmedel, såsom färskvatten eller bak- 10 15 20 25 30 35 5026322 vatten är anslutna till den uppströms belägna änden av rörsamlingen. Varje tillförselledning har en ände som är anordnad nära intill och uppströms i förhållande till ett uppströms beläget rör i rörsamlingen. I fig. 6 av det amerikanska patentet 5,l96,091 är slutet av tillförsel- ledningarna visat som att det är beläget i en vägg av det avsmalnande inloppet så att en tillförselledning kommer att mata ett spädmedel direkt in i mälden vid ett ställe uppströms den uppströms belägna änden av ett rör i rör- samlingen. Enligt det amerikanska patentet 5,l96,091 kommer, när ett spädmedel, såsom vatten, strömmar genom slutet och in i mälden, den mäld som strömmar genom ett rör intill slutet att utspädas, men flödeshastigheten genom röret kommer inte att ändras. I detta fall är kon- stanthàllningen av flödeshastigheten beroende på det fak- tumet att spädmedlet matas in i mälden uppströms röret. vardera av de ovannämnda lösningarna erbjuder en möjlig- het att utspäda mäld som strömmar genom ett rör utan att pàverka det totala volymflödet av mälden genom röret. De kända lösningarna är emellertid inte alltid tillfreds- ställande. Exempelvis medför lösningen enligt det ameri- kanska patentet 5,l96,091 en potentiell risk att späd- medlet inte kan matas in i mälden med fullständig nog- grannhet, eftersom spädmedlet matas direkt in i det avsmalnande inloppet eller mäldsamlingsröret vid en punkt uppströms rörändarna där det eventuellt skulle kunna undgå att nå den rätta tubänden. Dessutom finns en möj- lighet att matningen av ett spädmedel direkt in i mäld- samlingsröret skulle kunna förorsaka tryckvariationer i samlingsröret som skulle kunna påverka flödet i mäldled- ningarna. Lösningen enligt det amerikanska patentet S,3l6,383 kräver en speciellt utformad förbindelse mellan inloppsledningarna hos respektive volymflöden, eftersom flödena måste möta varandra under den rätta vinkeln och den erforderliga snedställda förbindelsen är ur tillverk- ningssynpunkt inte den enklaste att utforma. Dessutom har 506 322 10 15 20 25 30 35 experiment som utförts av uppfinnarna till föreliggande uppfinning inte lyckats att bekräfta att blandningsvin- keln är så viktig som anges i det amerikanska patentet 5,3l6,383.

Det finns därför ett behov för en lätt tillämpad lösning pà problemet med matning av ett volymflöde av ett späd- medel in i ett volymflöde av mäld så att flödet av mäld och flödet av spädmedel kommer att bilda ett resulterande totalt volymflöde av utspädd mäld där ändringar i volym- flödet av spädmedlet inte kommer att påverka det resulte- rande totala volymflödet av utspädd mäld. Det finns även ett behov för en anordning för att utspäda mäld som är enkel att tillverka. Dessutom finns det ett behov för en anordning för utspädning av mäld som säkerställer en god blandning av mälden och spädmedlet. Vidare finns ett behov för en anordning för matning av mäld till en inloppslåda som medger en enkel installation under en rad olika betingelser.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Huvudändamàlet med uppfinningen är att vid en anordning för matning av mäld till en inloppslåda åstadkomma en rätt tillämpad lösning på problemet med matning av ett volymflöde av ett spädmedel in i ett volymflöde av mäld sà att flödet av mäld och flödet av spädmedel kommer att bilda ett resulterande totalt volymflöde av utspädd mäld där ändringar i volymflödet av spädmedlet inte kommer att påverka det resulterande totala volymflödet av utspädd mäld. Huvudändamàlet enligt uppfinningen uppnås genom föreliggande uppfinning, som är riktad på en anordning för matning av mäld till en inloppslåda i en pappers- maskin. Anordningen omfattar minst ett mäldsamlingsrör för matning av mäld till en inloppsände av en inlopps- låda, där mäldsamlingsröret har ett inlopp för att föra 10 15 20 25 30 35 506 'S22 mäld in i samlingsröret och ett flertal utlopp som medger att mäld kan lämna samlingsröret. För varje utlopp hos mäldsamlingsröret finns det en mäldledning nedströms utloppet hos mäldsamlingsröret som medger att mäld kan passera från utloppet hos mäldsamlingsröret genom led- ningen till inloppsänden av en inloppslåda för att däri- genom ansluta utloppet av mäldsamlingsröret till inlopps- änden av inloppslådan. Anordningen innefattar vidare minst ett utspädningssamlingsrör för matning av ett späd- medel till ett flertal mäldledningar som ansluter ut- loppen hos ett mäldsamlingsrör till inloppsänden av inloppslådan, vilket utspädningssamlingsrör har ett inlopp för att föra ett spädmedel in i utspädningssam- lingsröret och ett flertal utlopp som medger att späd- medlet kan lämna utspädningssamlingsröret. Spädmedlet kan exempelvis vara vatten, bakvatten eller utspädd mäld. För varje utlopp hos utspädningssamlingsröret finns det en spädmedelsledning som medger att ett spädmedel kan passera från utspädningssamlingsröret genom spädmedels- ledningen till en av flertalet av mäldledningar nedströms mäldsamlingsröret in i den mäld som passerar genom mäld- ledningen. Varje spädmedelsledning har en uppströms ände som är ansluten till ett utlopp hos utspädningssamlings- röret och en nedströms ände som är ansluten till och leder in i en av mäldledningarna. Enligt uppfinningen är den nedströms belägna änden av varje spädmedelsledning ansluten till en av mäldledningarna vid en uppströms ände av mäldledningen och vid ett ställe omedelbart nedströms utloppet från mäldsamlingsröret eller alternativt vid ett ställe nedströms utloppet från mäldsamlingsröret och på ett närbeläget avstånd från utloppet från mäldsamlings- rörets utlopp. Därigenom kan ett spädmedel matas in i mälden vid ett ställe nedströms och på ett närbeläget avstånd till eller omedelbart nedströms ett utlopp från mäldsamlingsröret. Vidare är utloppen hos mäldsamlings- rören utformade på sådant sätt att hastigheten hos mälden vid den uppströms belägna änden av mäldledningarna är i 506 322 lO 15 20 25 30 35 huvudsak lika med hastigheten hos mälden i mäldsamlings- röret.

Uppfinnarna har funnit att avståndet mellan utloppet från mäldsamlingsröret och anslutningen mellan spädmedelsled- ningen och mäldledningen är avgörande betydelse för möj- ligheten att utföra variationer i flödet av spädmedel för att påverka det totala volymflödet av utspädd mäld ned- ströms anslutningen mellan mäldledningen och spädmedels- ledningen. Sambandet mellan avståndet och möjligheten till variationer i utspädningsflödet för att åstadkomma variationer i det totala volymflödet av utspädd mäld kommer nu att diskuteras.

När mäld passerar genom mäldledningarna nedströms utlop- pen hos mäldsamlingsröret, kommer tryckförluster på grund av friktion i ledningarna att uppkomma. Ju större avstån- det mellan utloppet från mäldsamlingsröret och förbindel- sen mellan spädmedelsledningen och mäldledningen ju större är tryckförlusten innan spädmedlet matas in i mälden. Ett stort tryckfall kommer att ske vid en stor tryckskillnad mellan utloppet från mäldsamlingsröret och den punkt i mäldledningen där spädmedlet matas in i mälden. När ett volymflöde av ett spädmedel matas in i mäldledningen kommer detta att ha en tendens till att påverka trycket i mäldledningen. Eftersom det förväntas att olika spädmedelsledningar kommer att mata olika mäng- der spädmedel till sina tillhörande mäldledningar, kommer trycket i varje separat mäldledning att pâverkas i en annan grad än trycket i närliggande mäldledningar. Som en följd av detta kommer volymflödet nedströms förbindelsen mellan mäldledningen och spädmedelsledningen inte att vara detsamma i alla mäldledningar.

Uppfinnarna har emellertid funnit att när avståndet mellan utloppet från mäldsamlingsröret och förbindelsen mellan mäldledningen och spädmedelsledningen är litet, 10 15 20 25 30 35 506 322 och tryckförlusten också är liten så att trycket i mäld- ledningen vid det ställe där spädmedlet matas in i mälden är nästan detsamma som trycket i själva mäldsamlings- röret, varvid matningen av ett flöde av spädmedel in i mäldledningen endast kommer att ha en marginell effekt på trycket i mäldledningen. Som en följd av detta kommer volymflödet av utspädd mäld nedströms förbindelsen mellan mäldledningen och spädmedelsledningen att påverkas endast i en marginell utsträckning och volymflödet av utspädd mäld kommer att förbli i huvudsak konstant oavsett even- tuella variationer i flödet av spädmedel in i mäldled- ningen. Uppfinnarna har funnit att ju mindre avståndet och tryckfallet mellan utloppet hos mäldsamlingsröret och förbindelsen mellan ledningarna är ju mindre kommer variationer i flödet av spädmedel, som matas in i mälden, att kunna orsaka variationer i volymflödet av utspädd mäld som passerar genom mäldledningen. I teorin bör avståndet företrädesvis vara noll eller nära noll, vilket skulle motsvara inget tryckfall alls mellan utloppet hos mäldsamlingsröret och förbindelsen mellan mäldledningen, och spädmedelsledningen. I praktiken kommer det emeller- tid vanligtvis att finnas ett visst avstånd mellan ut- loppet från mäldsamlingsröret och förbindelsen mellan mäldledningen och spädmedelsledningen. Uppfinnarna har emellertid funnit att detta avstånd inte bör överstiga 0,15 meter, vilket motsvarar ett tryckfall av inte mer än 1 KPa, när trycket i mäldsamlingsröret är i storleksord- ningen 300 KPa. Uttrycket "omedelbart nedströms" skall därför i samband med denna ansökning inte nödvändigtvis förstås som att det betyder att det inte finns något avstånd alls mellan utloppet hos mäldsamlingsröret och förbindelsen mellan mäldledningen och spädmedelsled- ningen.

Enligt uppfinningen bör hastigheten hos mälden i den upp- ströms belägna änden av mäldledningarna vara i huvudsak lika med hastigheten hos mälden i själva mäldsamlings- 506 322 10 15 20 25 30 35 10 röret. För detta ändamål är mäldsamlingsröret avsmalnande så att tvärsnittsarean av mäldsamlingsröret minskar i riktningen för flödet av mälden in i mäldsamlingsröret och diametern av utloppen hos mäldsamlingsrören och den uppströms belägna änden av mäldledningarna väljes så att tvärsnittsarean av utloppen hos mäldsamlingsrören och tvärsnittsarean av den uppströms belägna änden av en mäldledning är lika med minskningen i tvärsnittsarea hos mäldsamlingsröret mellan två utlopp hos mäldsamlings- röret, dvs. skillnaden i tvärsnittsarea hos mäldsamlings- röret mellan tvà utlopp hos mäldsamlingsröret är lika med tvärsnittsarean av varje utlopp hos mäldsamlingsröret och lika med tvärsnittsarean av den uppströms belägna änden av varje mäldledning. När det statiska trycket i mäldsam- lingsröret är i huvudsak samma vid båda ändarna av mäld- samlingsröret, kommer denna dimensionering av avsmal- ningen av mäldsamlingsröret att ge till resultat att hastigheten hos mälden i den uppströms belägna änden av mäldledningarna kommer att vara i huvudsak lika med has- tigheten hos mälden i mäldsamlingsröret. Uppfinnarna har funnit att när hastigheten hos mälden i den uppströms belägna änden av en mäldledning är lika med hastigheten hos mälden i mäldsamlingsröret och närmare bestämt, när hastigheten hos mälden i mäldledningen vid den punkt där ett spädmedel matas in i mälden är lika med hastigheten hos mälden i mäldhuvudet, kommer matningen av ett späd- medel in i mälden att ha en relativt liten inverkan på det resulterande totala flödet av utspädd mäld så att variationer i volymflödet av ett spädmedel som matas in i volymflödet av mäld endast kommer att medföra negliger- bara variationer i det totala volymflödet av utspädd mäld.

De mäldledningar som är anslutna till en spädmedelsled- ning omfattar med fördel en strypventil som är anordnad vid ett ställe nedströms anslutningen mellan mäldled- ningen och spädmedelsledningen för att alstra turbulens 10 15 20 25 30 35 50-6 322 ll och därigenom säkerställa att mälden och spädmedlet blan- das pà rätt sätt med varandra. För att ytterligare säker- ställa en god blandning mellan mälden och spädmedlet ges mäldledningarna en sådan längd att friktionsförluster i ledningarna kommer att medföra ytterligare turbulens.

Samtliga mäldledningar omfattar företrädesvis böjliga slangar, som medger att mäldsamlingsröret kan placeras pà många olika ställen i förhållande till inloppslàdan och därigenom är det möjligt att installera anordningen med storvenkelhet.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig. l är en schematisk sidovy av en inloppslåda med en anordning för matning av mäld till inloppslådan.

Fig. 2 är en schematisk vy ovanifrån av inloppsládan och en del av anordningen för matning av mäld visad i fig. 1.

Fig. 3 är en tvärsnittsvy genom ett mäldsamlingsrör som närmare visar mäldsamlingsröret, ett utlopp fràn mäldsam- lingsröret och anslutningen mellan en mäldledning och en spädningsmedelledning.

Fig. 4 är en tvärsnittsvy enligt linjen IV-IV i fig. l.

Fig. 5 är en vy liknande fig. 3 och visar närmare vissa av elementen som finns i fig. 3.

Fig. 6 är en schematisk vy ovanifrån som närmare visar vissa av elementen som visas i fig. 3. 506 322 10 15 20 25 30 35 12 BESKRIVNING AV FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Med hänvisning till fig. l och fig. 2 visas däri en inloppslàda med en anordning för matning av mäld till inloppsládan. En inloppslàda, som allmänt betecknas l, tillföres mäld med en anordning 2 för matning av mäld till inloppsládan. Anordningen för matning av mäld till inloppsládan omfattar åtminstone ett mäldsamlingsrör 3a, 3b, 3c för matning av mäld till en inloppsände av inloppsládan. I fig. l visas tre mäldsamlingsrör 3a, 3b, 3c i en anordning för matning av mäld till en treskikts inloppsláda. I detta fall är varje mäldsam- lingsrör anordnat att tillföra mäld som enbart är avsedd för ett av de tre skikten hos den bana som framställes med pappersmaskinen, som använder treskiktsinloppslådan.

Varje mäldsamlingsrör 3a, 3b, 3c har ett inlopp 4 för att få mäld till samlingsröret och ett flertal utlopp 5 hos mäldsamlingsrören som medger att mäld kan lämna samlings- röret och komma in i en uppströms ände 10, ll, 12 av ett flertal mäldledningar 7, 8, 9, vilka vardera är anslutna till ett utlopp 5 hos mäldsamlingsröret. Varje utlopp 5 hos mäldsamlingsröret är således anslutet till inlopps- änden 6 av inloppsládan medelst en ledning 7, 8, 9 som är belägen nedströms utloppet hos mäldsamlingsröret, vilka ledningar 7, 8, 9 medger att mäld kan föras fràn utloppet hos mäldsamlingsrören, genom mäldledningarna till inloppsänden 6 av inloppsládan l, och utloppet 5 hos mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c anslutes därigenom till inloppsänden av inloppsládan l så att mäld kan föras från mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c, genom mäldledningen 7, 8, 9 till inloppsänden 6 av inloppsládan l. Varje mäldledning 7, 8, 9 har en uppströms ände 10, ll, 12 som är ansluten till ett utlopp 5 av ett mäldsamlingsrör och en nedströms ände 14, 15, 16 som är ansluten till eller anpassad för att fästas vid inloppsänden 6 av inloppsládan. Den upp- ströms belägna änden av varje mäldledning har en avsedd allmän riktning av mäldflödet från utloppet 5 av mäldsam- 10 15 20 25 30 35 5086 322 13 lingsröret mot inloppsänden 6 av inloppslàdan och varje uppströms belägen ände 10, 11, 12 av en mäldledning 7, 8, 9 har en tvärsnittsarea A3, som är vinkelrät mot den avsedda allmänna flödesriktningen genom den uppströms belägna änden 10, 11, 12 av mäldledningen 7, 8, 9 och vilken tvärsnittsarea är lika med tvärsnittsarean av utloppet 5 av mäldsamlingsröret. Ledningarna 7, 8, 9 omfattar rör eller rörelement 17, 18, 19, som har en inre vägg som avgränsar en kanal för passering därigenom av mäld eller utspädd mäld. Varje rör eller rörelement 17, 18, 19 har en uppströms ände 20, 21, 22 och en ned- ströms ände 23, 24, 25. Rören eller rörelementen är alla med fördel böjliga slangar som har en längd av minst A 2 meter. Det faktumet att mäldsamlingsrören 3a, 3b, 3c är samtliga anslutna till inloppslàdan 1 medelst böjliga slangar 17, 18, 19 säkerställer att mäldsamlingsrören 3a, 3b, 3c lätt kan installeras i ett stort antal olika lägen i förhållande till inloppslàdan 1. Eftersom de böj- liga slangarna 17, 18, 19 har en längd av minst 2 meter, kommer avsevärda tryckförluster att inträffa under den utspädda mäldens passering därigenom, vilket i sin tur kommer att förorsaka turbulens som säkerställer en god blandning av mälden och spädningsmedlet. Längden av slangarna 17, 18, 19 bidrar även till en enkel installa- tion av mäldsamlingsrören 3a, 3b, 3c med en rad olika positioner i förhållande till inloppslàdan l. Med hänvis- ning till fig. 3 omfattar varje mäldledning 7, 8, 9 vid sin uppströms ände en rörformig koppling 26, vilken rör- formiga koppling 26 har en uppströms ände 27, som är ansluten till utloppet 5 hos mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c, och en nedströms ände 28, som är ansluten till ett tillhörande rörformigt element 17, 18, 19. I fig. 3 visas den rörformiga kopplingen 26 såsom fram- ställd av tre element 26a, 26b och 26c, där elementet 26a är beläget vid uppströmsänden 27 av den rörformiga kopp* lingen 26 och fastmonterad vid väggen 29 hos mäldsam- lingsröret 3a, 3b, 3c vid utloppet 5 av mäldsamlings- 506 322 10 15 20 25 30 35 14 röret. Elementet 26c är beläget vid den nedströms belägna änden 28 av kopplingen 26 och ansluter kopplingen 26 till ett tillhörande rörformigt element 17, 18, 19. Elementet 26b är ett mellanliggande element mellan elementen 26a och 26c och förbinder elementen 26a och 26c med varandra.

Elementet 26b kan vara anpassat för att anslutas till den nedströms belägna änden av en ledning för matning av ett spädningsmedel in i den mäld som passerar genom mäldled- ningen. För detta ändamål görs den mellanliggande kopp- lingen 26b som en T-förbindelse.

Med hänvisning till fig. 1 och fig. 2 visas däri ett utspädningssamlingsrör 30. Utspädningssamlingsröret 30 har ett inlopp 31 för att föra ett spädmedel in i utspäd- ningssamlingsröret 30 och ett flertal utlopp 32 som med- ger att spädmedlet kan lämna utspädningssamlingsröret 30.

Utspädningssamlingsröret 30 är avsett att mata ett späd- medel till ett flertal mäldledningar 7, 8, 9, som anslu- ter utloppen hos ett mäldsamlingsrör 3a, 3b, 3c till inloppsänden 6 av inloppslådan. För varje utlopp 32 hos utspädningssamlingsröret finns en spädmedelsledning 33 nedströms utloppet 32 hos utspädningssamlingsröret som medger att ett spädmedel kan passera från utloppet 32 hos utspädningssamlingsröret genom spädmedelsledningen 33 till en av mäldledningarna 7, 8, 9 nedströms mäldsam- lingsröret 3a, 3b, 3c och in i mälden som passerar genom mäldledningen 7, 8, 9. vardera av nämnda spädmedelsled- ningar 33 har en uppströms ände 34, som är ansluten till ett utlopp 32 hos utspädningssamlingsröret och en ned- ströms ände 35 som är ansluten till en av mäldledningarna 7, 8, 9 via en förbindelse 26b vid den uppströms belägna änden 10, ll, 12 av mäldledningen 7, 8, 9. Förbindelsen är företrädesvis i form av en T-förbindelse 26b. Enligt uppfinningen är den nedströms belägna änden 35 av varje spädmedelsledning ansluten till den uppströms belägna änden 10, 11, 12 av en mäldledning 7, 8, 9 vid ett ställe omedelbart nedströms det utlopp 5 som hör till den sär- 10 15 20 25 30 35 596 322 15 skilda mäldledningen så att spädmedlet kan passera från utspädningssamlingsröret 30 genom spädmedelsledningen 33 och in i mäldledningen 7, 8, 9 vid ett ställe omedelbart nedströms utloppet 5 från mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3o.

Uttrycket "omedelbart nedströms" skall i samband med denna ansökning inte förstås som att avståndet mellan utloppet hos mäldsamlingsröret och förbindelsen mellan spädmedelsledningen och mäldledningen 7, 8, 9 nödvändigt- vis är noll. I praktiken behövs det vanligtvis ett visst avstånd mellan nämnda förbindelse och utloppet hos mäld- samlingsröret. Detta avstånd skall emellertid hållas så litet som möjligt och inte överstiga 0,15 meter. Det är även möjligt att beskriva förbindelsen mellan spädmedels- ledningen 33 och mäldledningen 7, 8, 9 som att den är belägen nedströms utloppet 5 hos mäldsamlingsröret och med ett avstånd intill utloppet hos mäldsamlingsröret.

Den pressförlust som därigenom inträffar i mäldledningen mellan utloppet 5 frán mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c och förbindelsen mellan mäldledningen 7, 8, 9 och spädmedels- ledningen 33 kommer att hållas låg och inte överstiga 1 KPa. Med ett tryck i mäldsamlingsröret 3 i storleksord- ningen ungefär 300 KPa kommer trycket vid den punkt där ett spädmedel matas in i mäldledningen 7, 8, 9 kommer därför att vara detsamma eller endast en liten bråkdel mindre än trycket i mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c. Detta medför att variationer i flödet av spädmedel inte kommer att kunna påverka det totala volymflödet av den utspädda mälden som strömmar genom mäldledningen 7, 8, 9.

Med hänvisning till fig. 1 omfattar varje spädmedelsled- ning 33 ett rör 36, genom vilket spädmedlet är avsett att strömma, vilken ledning 36 har en uppströms ände 36a som är belägen intill ett tillhörande utlopp hos utspädnings- samlingsröret och en nedströms ände 35 som är ansluten till och utmatar till den uppströms belägna änden av en mäldledning så att ett spädmedel kan strömma genom röret in i ett flöde av mäld som passerar genom mäldledningen. 506 522 10 15 20 25 30 35 16 Spädmedelsledningen 33 omfattar även ett ventilorgan 37 uppströms röret 36 och nedströms det tillhörande utloppet hos utspädningssamlingsröret. Ventilorganet 37 har en kanal, genom vilken spädmedlet är avsett att strömma från utspädningssamlingsröret till röret, vilket ventilorgan därigenom bildar en förbindelse mellan utloppet hos utspädningssamlingsröret och röret. Ventilorganets 37 kanal har en tvärsnittsarea som är varierbar på ett sätt som är välkänt så att flödet av spädmedel genom ventil- organet 37 till röret kan varieras efter behov. För detta ändamål finns ett manöverdon 38 för varje ventilorgan 37, varvid manöverdonet 38 är anordnat att variera ett flöde av spädmedel från utspädningssamlingsröret 3b till mäld- ledningen 8 genom att variera tvärsnittsarean av den kanal genom vilken spädmedlet är avsett att strömma.

Varje manöverdon 38 kommer att öka eller minska flödet av spädmedel genom spädmedelsledningen 8 som svar på signa- ler från en centralenhet (ej visad) såsom en dator, var- vid signalerna från manöverdonen exempelvis kommer genom en ledning som betecknas med siffran 39 i fig. 2. Under pappersmaskinens drift kommer en avsökningsenhet (ej visad), som är belägen vid ett ställe nedströms inlopps- làdan 1, att hålla uppsikt pá eventuella variationer i pappersbanans egenskaper tvärs maskinriktningen. När sådana ojämnheter upptäckes, kommer en signal att sändas till centralenheten, som i sin tur avger en signal till ett eller flera av manöverdonen. Som svar därpå kommer manöverdonet eller manöverdonen 38 att verka för att minska eller öka ett flöde av spädmedel vid ett eller flera ställen så att en pappersbana med likformiga egen- skaper kommer att erhållas.

Enligt uppfinningen är det även viktigt att hastigheten av mälden i den uppströms belägna änden av mäldledning- arna är lika med hastigheten av mälden i mäldsamlings- röret. Uppfinnarna har funnit att när hastigheten av mälden, som strömmar genom varje utlopp 5 av mäldsam- 10 15 20 25 30 35 506 17 lingsröret och den uppströms belägna änden 10, ll, 12 av varje mäldledning 7, 8, 9, är lika med hastigheten av mälden i mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c kommer variationer i ett volymflöde av ett spädmedel, som matas in i volym- flödet av mälden, att få mindre förmåga att förorsaka variationer i det totala volymflödet av utspädd mäld.

Anledningen till detta förstås inte helt, men experiment och flödessimuleringar, som utförts av uppfinnarna, har bekräftat att så är fallet. Anordningen för matning av mäld till en inloppslåda är därför utformad på sådant sätt att hastigheten av mälden som strömmar genom utloppen 5 hos mäldsamlingsrören och den uppströms belägna änden 10, ll, 12 av mäldledningarna 7, 8, 9, kan göras lika med hastigheten av mälden i inloppsládan 3a, 3b, 3c.

Med hänvisning till fig. 3 och fig. 6 har mäldsamlings- röret 3a, 3b, 3c en första ände 40 och en andra ände 41 och har en längsgående förlängning från den första änden 40 till den andra änden 41, där inloppet 4 till mäldsam~ lingsröret, som medger att mäld kan komma in i mäldsam- lingsröret 3a, 3b, 3c från ett trycksatt förråd av mäld, är beläget vid den första änden 40 av mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c. En utgång 42 för återcirkulation är belägen vid den andra änden 41 av mäldsamlingsröret som medger att mäld kan lämna mäldsamlingsröret och komma in i en ledning 43 för àtercirkulation, genom vilken ungefär 5 % av mälden återcirkuleras. Ett ventilorgan 44 för àtercir- kulation är beläget vid utgången 42 för àtercirkulation eller omedelbart nedströms recirkulationsutloppet inuti ledningen 43 för àtercirkulation, vilket ventilorgan kan inställas på sådant sätt att det medger reglering av det statiska trycket vid den andra änden 41 av mäldsamlings- röret 3a, 3b, 3c. Under anordningens 2 drift för matning av mäld kommer mäld att strömma från den första änden 40 av mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c till den andra änden 41 av mäldsamlingsröret, medan vid varje utlopp 5 hos mäld- 506 322 lO l5 20 25 30 35 18 samlingsröret en del av mälden kommer att lämna samlings- röret via utloppet 5 hos mäldsamlingsröret. Utloppen 5 hos mäldsamlingsröret är givetvis placerade i en rad från den första änden 40 av mäldsamlingsröret till den andra änden 41 av mäldsamlingsröret och utloppen 5 hos mäldsam- lingsrören är anordnade på likformiga avstånd från var- andra. Utloppen hos mäldsamlingsröret har samtliga en tvärsnittsarea A3 som är lika för samtliga utlopp 5 hos mäldsamlingsröret. Mälden kommer således att ha en allmän flödesriktning från den första änden 40 av mäldsamlings- röret 3a, 3b, 3c till den andra änden 41 av mäldsamlings- röret 3a, 3b, 3c på ett sådant sätt att mäldsamlingsröret kan beskrivas som att det har en avsedd allmän flödes- riktning för mälden från den första änden 40 av mäldsam- lingsröret till den andra änden 41 av mäldsamlingsröret och den mäld som strömmar genom mäldsamlingsröret kommer att ha en hastighet. När mälden strömmar genom mäldsam- lingsröret 3a, 3b, 3c vidtages åtgärder för att säker- ställa att hastigheten av mälden förblir i huvudsak kon- stant fràn den första änden 40 av mäldsamlingsröret till den andra änden 41 av mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c. Detta kan uppnås genom att inställa ventilorganet 44 vid utgången 42 för återcirkulation på ett sådant sätt att det statiska trycket vid den andra änden 41 av mäldsam- lingsröret 3a, 3b, 3c är lika med det statiska trycket vid den första änden 40 av mäldsamlingsröret. Genom att använda Bernoullis ekvation kan man Visa att om det sta- tiska trycket är detsamma vid både den första änden 40 av mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c och den andra änden 41 av mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c och om tryckförlusterna på grund av friktion i mäldsamlingsröret är tillräckligt små för att ignoreras, kommer hastigheten av mälden att vara i huvudsak oförändrad från den första änden 40 av mäld- samlingsröret till den andra änden 41 av mäldsamlings- röret. 10 15 20 25 30 35 sus 322 19 Med hänvisning till fig. 6 har mäldsamlingsröret en tvär- snittsarea i ett plan som är vinkelrätt mot den avsedda allmänna flödesriktningen av mälden genom mäldsamlingsë röret. Mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c avsmalnar så att tvärsnittsarean av mäldsamlingsröret minskar från den första änden 40 av mäldsamlingsröret till den andra änden 41 av mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c. Såsom framgår av fig. 6 har mäldsamlingsröret vid en punkt där ett av utloppen 5 av mäldsamlingsröret är beläget en första tvärsnitts- area A1 och vid det följande utloppet 5 av mäldsamlings- röret en andra tvärsnittsarea A2 som är mindre än den första tvärsnittsarean A1. Varje utlopp 5 av mäldsam- lingsröret och den uppströms änden 10, ll, 12 av dess tillhörande mäldledning 7, 8, 9 har en tvärsnittsarea A3, som är vinkelrät mot den allmänna flödesriktningen av 12 av mäldledningen 7, 8, 9. Längs längden av mäldsamlingsröret mälden genom den uppströms belägna änden 10, 11, 3a, 3b, 3c är avsmalningen av mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c från den första änden 40 av mäldsamlingsröret till den andra änden 41 av mäldsamlingsröret sådant att A1-A2=A3. Med andra ord, mellan varje två närliggande utlopp 5 hos mäldsamlingsröret minskas tvärsnittsarean av mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c, och minskningen av tvär- snittsarean är lika med tvärsnittsarean av varje utlopp 5 hos mäldsamlingsröret som i sin tur är lika med tvär- snittsarean av den uppströms belägna änden 10, ll, 12 av varje mäldledning 7, 8, 9.

Genom att analysera flödena i mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c och mäldledningarna 7, 8, 9 kan man visa att, om hastigheten av den mäld som strömmar från den första änden 40 av mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c till den andra änden 41 av mäldsamlingsröret är i huvudsak konstant och om tvärsnittsarean av varje utlopp 5 hos mäldsamlings- röret och tvärsnittsarean av den uppströms belägna änden 10, ll, 12 av varje mäldledning 7, 8, 9 är lika med minskningen av tvärsnittsarean av mäldsamlingsröret 506 322 10 15 20 25 30 35 20 mellan varje två närliggande utlopp 5 hos mäldsamlings- röret, kommer hastigheten av den mäld som strömmar genom den uppströms belägna änden 10, ll, 12 av varje mäldled- ning 7, 8, 9 att vara i huvudsak lika med hastigheten hos mälden i mäldsamlingsröret då mälden strömmar från den första änden 40 av mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c till den andra änden 41 av mäldsamlingsröret. Det skall noteras att uttrycket “lika med" skall förstås som att det bety- der "lika i storlek", eftersom hastigheten hos den mäld som strömmar genom mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c kommer att ha en riktning som är i huvudsak normal mot rikt- ningen av hastigheten av den mäld som strömmar genom den uppströms belägna änden 10, ll, l2 av en mäldledning 7, 8, 9.

För att uppnå att ett volymflöde av ett spädmedel kan matas in i ett volymflöde av mäld på sådant sätt att variationer i storleken av volymflödet av spädmedlet inte kommer att orsaka variationer i det resulterande volym- flödet av utspädd mäld har uppfinnarna således för det första funnit att spädmedlet skall matas in i mälden vid ett ställe omedelbart nedströms utloppen 5 hos mäldsam- lingsrören eller vid ett ställe nedströms utloppen 5 hos mäldsamlingsröret och på ett avstånd i närheten av utloppen 5 hos mäldsamlingsröret och för det andra att mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c skall vara så utformat att hastigheten av mälden i den uppströms belägna änden 10, 11, sak lika med hastigheten av mälden i mäldsamlingsröret 12 av mäldledningarna 7, 8, 9 skall vara i huvud- 3a, 3b, 3c. Vardera av dessa egenskaper kommer själv att bidra till det önskade resultatet. Vid den föredragna utföringsformen av uppfinningen kombineras emellertid båda dessa egenskaper med varandra och det antages av uppfinnarna att kombinationen av dessa egenskaper har en synergistisk effekt så att de kommer att förstärka varandra. lO 15 20 25 30 35 506 322 21 När ett spädmedel matas in i flödet av mäld, är det viktigt att spädmedlet kommer att blanda sig pà rätt sätt med mälden. Såsom tidigare nämnts kommer längden av de rörformiga elementen 17, 18, 19 att bidra till uppnáendet av en god blandning mellan de två vätskorna. Dessutom omfattar kopplingen 26, som förbinder mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c med det rörformiga elementet 17, 18, 19 ned- ströms mäldsamlingsröret 3a, 3b, 3c, en strypventil 26d nedströms den förbindelse 26b, som förbinder spädmedels- ledningen 33 med mäldledningen 7, 8, 9. Strypventilen 26d kommer att orsaka turbulens i flödet av utspädd mäld, och därigenom säkerställas att spädmedlet kommer att blanda sig bra med mälden. Med hänvisning till fig. 3 och fig. 5 är strypventilen 26d belägen i det nedströms belägna kopplingselementet 26c och bildar en del av detsamma.

Fig. 5 visar även närmare förbindelsen mellan den ned- ströms belägna änden 35 av en spädmedelsledning 33 och en uppströms belägen ände 10, ll, 12 av en mäldledning.

Såsom framgår av fig. 5 är det mellanliggande elementet 26b av kopplingen 26 utformad som en 90° T-förbindelse så att elementet 26b har en längsgående utsträckning och en längdaxel i den allmänna flödesriktningen av mälden genom elementet 26b (från höger till vänster i fig. 5) och ele- mentet 26b omfattar ett kort rörformigt element 26e, som sträcker sig tvärs längdaxeln av det mellanliggande ele- mentet 26b. Den nedströms belägna änden 35 av en späd- medelsledning 33 anslutes till det korta rörformiga ele- mentet 26e så att ett spädmedel kan komma in därigenom och in i mäldledningen 7, 8, 9. Det mellanliggande ele- mentet 26b bildar därigenom en förbindelse mellan den nedströms belägna änden 35 av en spädmedelsledning 33 och en uppströms belägen ände 10, ll, 12 av en mäldledning (7, 8, 9)- Vid en föredragen utföringsform av uppfinningen användes tre mäldsamlingsrör 3a, 3b, 3c som medger att mäld kan matas till en flerskiktsinloppslåda 1 av det slag som är 506 522 10 15 20 25 30 35 22 utformat för att framställa en fiberhaltig bana (ej visad) som har tre skikt. vid denna utföringsform är varje mäldsamlingsrör 3a, 3b, 3c med sina tillhörande mäldledningar 7, 8, 9 nedströms utloppen 5 hos mäldsam- lingsröret anordnat att mata mäld som enbart är avsedd för ett av de tre skikten av den fiberhaltiga banan. Det finns således ett första mäldsamlingsrör 3a, som tillsam- mans med sina tillhörande mäldledningar 9 är anordnat att mata mäld som enbart är avsedd för ett första toppskikt av den fiberhaltiga banan, ett andra mäldsamlingsrör 3b, som tillsammans med sina tillhörande mäldledningar 8, är anordnat att mata mäld som enbart är avsedd för ett andra mittre skikt av den fiberhaltiga banan och ett tredje mäldsamlingsrör 3c, som tillsammans med sina tillhörande mäldledningar 7 är anordnat att mata mäld som enbart är avsedd för ett tredje bottenskikt av den fiberhaltiga banan. Vid den föredragna utföringsformen är utspädnings- samlingsröret anordnat att mata mäld enbart till de mäld- ledningar 8 som är anslutna till det andra mäldsamlings- röret 3b, som är anordnat att mata mäld som enbart är avsedd för det andra mittre skiktet av den fiberhaltiga banan så att ett spädmedel kan matas enbart till de mäld- ledningar 8 genom vilka mälden som är avsedd för det andra mittre skiktet av den fiberhaltiga banan passerar.

Banans egenskaper i maskinens tvärsriktning kommer sále- des att regleras uteslutande genom reglering av kon- sistensen av den mäld som är avsedd för det mittre skik- tet av banan.

Eftersom reglering av banans egenskaper ernås enbart genom att reglera mängden av spädmedel som matas till den mäld som är avsedd för det andra mittre skiktet är det viktigt att finjusteringar för det mittre skiktet kan göras i sektioner av inloppslàdan l som har en liten utsträckning i maskinens tvärsriktning. Därför är de rör- formiga elementen 18 hos mäldledningarna 8 som är anslut- na till det andra mäldsamlingsröret 3b, som är anordnat 10 15 20 25 30 35 506 322 23 att mata mäld som enbart är avsedd för det andra mittre skiktet av den fiberhaltiga banan, av större antal och mindre diameter än de rörformiga elementen nos mäldled- ningarna 7, 9 som är anslutna till de första och tredje mäldsamlingsrören 3a, 3c som är anordnade att mata mäld som är avsedd för det första toppskiktet av banan och det tredje bottenskiktet av banan. Med hänvisning till fig. 1, fig. 3 och fig. 4 utgör de rörformiga elementen 17, 18, 19 hos mäldledningarna 7, 8, 9, som är anslutna till utloppen 5 hos varje mäldsamlingsrör 3a, 3b, 3c, böjliga slangar 17, 18, 19, som har en inre och en yttre diameter, och samtliga böjliga slangar 17, 19 hos mäld- ledningarna 7, 9, som är anslutna till utloppen av de Å första och tredje mäldsamlingsrören 3a, 3c, som är anord- nade att mata mäld till de första och tredje skikten av den fiberhaltiga banan, har samma inre och yttre dia- meter, och de böjliga slangarna 18 hos mäldledningarna 8, som är anslutna till utloppen 5 av det andra mäldsam- lingsröret 3b, som är anordnade att mata mäld till det andra skiktet av den fiberhaltiga banan, har samtliga samma inre diameter och samma yttre diameter. Den inre diametern av de böjliga slangarna 18 hos mäldledningarna 8, som är anslutna till det andra mäldsamlingsröret 3b, som är anordnat att mata mäld till det andra skiktet av den fiberhaltiga banan, är mindre än den inre diametern av de böjliga slangarna 17, 19 av mäldledningarna 7, 9, som är anslutna till de första och tredje mäldsamlings- rören, som är anordnade att mata mäld till de första och tredje skikten av den fiberhaltiga banan.

Med hänvisning till fig. 3 och fig. 4 framgår det att vid inloppsänden 6 av inloppslàdan 1 är den nedströms belägna änden av varje böjlig slang 17, 18, 19 av mäldledningarna 7, 8, 9 anslutna till inloppsänden av inloppslàdan vid en anslutningspunkt 45, 46, 47. Anslutningspunkterna 45 för den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna 19 av mäldledningarna 9 hos det första mäldsamlingsröret 3a är 506 322 10 15 20 25 30 35 24 anordnade i en rak horisontell rad som sträcker sig tvärs maskinriktningen så att vid inloppsänden 6 av inlopps- lådan 1 är den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna 19 hos mäldledningarna 9, som är anslutna till det första mäldsamlingsröret, anordnade i en första rak rad som sträcker sig i maskinens tvärsriktning. På samma sätt är anslutningspunkterna 46 för den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna 18 hos mäldledningarna 8 hos det andra mäldsamlingsröret 3b anordnade i en rak horisontell rad som sträcker sig i maskinens tvärsrikt- ning så att vid inloppsänden 6 av inloppslàdan l är den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna 18 hos mäldledningarna 8, som är anslutna till det andra mäld- samlingsröret 3b, anordnade i en andra rak rad som sträcker sig tvärs maskinriktningen. På samma sätt är anslutningspunkterna 47 för de nedströms belägna ändarna av de böjliga slangarna 17 av mäldledningarna 7 hos det tredje mäldsamlingsröret 3c anordnade i en rak horison- tell rad som sträcker sig tvärs maskinriktningen så att vid inloppsänden 6 av inloppslàdan 1 är den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna 17 hos mäldled- ningarna 7, som är anslutna till det tredje mäldsamlings- röret 3c, anordnade i en tredje rak rad som sträcker sig tvärs maskinriktningen. De första, andra och tredje raderna är i vertikalled anordnade på avstånd från var- andra med den första raden placerad vertikalt ovanför de andra och tredje raderna, den andra raden placerad verti- kalt under den första raden och vertikalt ovanför den tredje raden och den tredje raden placerad vertikalt under de första och andra raderna.

Såsom framgår av fig. 4 är vardera av de ovannämnda första, andra och tredje raderna så anordnad att för varje rad är de nedströms belägna ändarna av de böjliga slangarna 17, 18, 19 vid anslutningspunkterna 45, 46, 47 mellan inloppsänden 6 av inloppslàdan och den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna 17, 18, 19 anord- 10 15 20 25 30 59-6 322 25 nade på avstånd från varandra tvärs maskinriktningen. I varje rad är den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna 17, 18, 19 anordnade på ett jämnt avstånd från varandra. Avståndet mellan den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna 18 i den andra raden, dvs. de böj- liga slangarna 18 genom vilka utspädd mäld passerar, är mindre än avståndet mellan den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna 17, 19 i de första och tredje raderna. Det mindre avståndet mellan den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna 18 hos den andra raden ger möjlighet till finjusteringar av mäldkonsisten- sen i sektioner som har en liten utsträckning tvärs maskinriktningen. I praktiken är avståndet mellan anslut- ningspunkterna för de böjliga slangarna hos den andra raden ungefärligen 50-70 mm och den inre diametern av de böjliga slangarna ungefärligen 45 mm.

Uppfinningen medger att ett volymflöde av ett spädmedel kan matas in i ett volymflöde av mäld så att ett resulte- rande totalt volymflöde av utspädd mäld kommer att vara konstant oavsett variationer i volymflödet av spädmedlet.

Variationer i volymflödet av spädmedlet kommer således. inte att förorsaka variationer i det resulterande totala volymflödet av utspädd mäld. Komponenterna kan tillverkas på ett enkelt sätt och i viss utsträckning kan uppfin- ningen enkelt tillämpas på befintlig utrustning. Uppfin- ningen resulterar även i en utmärkt blandning av späd- medlet och mälden. Dessutom medger uppfinningen en enkel installation av en anordning för matning av mäld till en inloppsláda, eftersom mäldsamlingsrören kan placeras i en rad olika positioner i förhållande till inloppslådan tack vare de långa böjliga slangar som användes för att ansluta mäldsamlingsrören till inloppslådan.

Claims (7)

1. 0 15 20 25 30 35 ísbs 322 b) C) 26 P A T E N T K R A V Anordning (2) för matning av mäld till en inlopps- (1) i en pappersmaskin, vari anordningen omfattar: minst ett mäldsamlingsrör (3a, 3b, 3c) av mäld till en inloppsände (6) av en inloppslàda 3b, 3c) har ett inlopp (4) för att föra mäld in i samlings- för matning (1), vilket minst ett mäldsamlingsrör (3a, röret och ett flertal utlopp (5) som medger att mäld kan lämna samlingsröret (3a, 3b, 3c), en mäldledning (7, 8, 9) för varje utlopp (5) hos mäldsamlingsröret, vilken mäldledning är belägen nedströms utloppet (5) hos mäldsamlingsröret och medger att mäld kan passera från utloppet (5) hos mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) via mäldledningen (7, 8, 9) till inloppsänden (6) av inloppslàdan, varvid varje mäldledning (7, 8, 9) har en uppströms ände (10, 11, 12) som är ansluten till utloppet (5) hos mäldsamlingsröret och en nedströms ände (14, 15, inloppsänden (6) av inloppslàdan för att därigenom l6) som är anpassad för att fästas vid ansluta utloppet (5) hos mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) till inloppsänden (6) av inloppslàdan (1) så att mäld kan passera från mäldsamlingsröret, genom mäldledningen (7, 8, 9) till inloppsänden (6) av inloppslàdan, ett utspädningssamlingsrör (30) för matning av ett spädmedel till ett flertal mäldledningar (7, 8, 9), som förbinder utloppen (5) hos nämnda minst ett mäldsamlingsrör (3a, 3b, 3c) med inloppsänden (6) av inloppslàdan (1), vilket utspädningssamlingsrör (30) har ett inlopp (31) för att föra ett spädmedel in i utspädningssamlingsröret (30) och ett flertal utlopp 10 15 20 25 30 35 d) 2. 506 322 27 (32) som medger att spädmedlet kan lämna utspäd- ningssamlingsröret (30), en spädmedelsledning (33) för varje utlopp (32) hos utspädningssamlingsröret, vilken spädmedelsledning är belägen nedströms utloppet (32) hos utspädnings- samlingsröret och medger att ett spädmedel kan passera från utloppet (32) hos utspädningssamlings- röret genom spädmedelsledningen (33) till en av 8, 9) nedströms mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) och in i mälden som nämnda flertal av mäldledningar (7, passerar genom mäldledningen (7, 8, 9), varvid var- dera av nämnda spädmedelsledningar (33) har en upp- ströms ände (34) som är ansluten till ett utlopp (32) hos utspädningssamlingsröret (30) och en ned- ströms ände (35), som är ansluten till en av mäld- ledningarna (7, 8, 9) hos nämnda flertal av mäldled- ningar (7, 8, 9) genom en förbindelse vid den upp- ströms belägna änden (10, ll, 12) av mäldledningen (7, 8, 9) vid ett ställe nedströms och pà ett när- beläget avstånd frán eller omedelbart nedströms utloppet (5) från mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) så att spädmedlet kan passera från utspädningssamlings- röret (30) genom spädmedelsledningen (33) in i mäld- ledningen (7, 8, 9) och därigenom matas in i mälden vid ett ställe nedströms och på ett närbeläget avstånd från eller omedelbart nedströms utloppet (5) från mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c).

2. Anordning enligt krav l, vari vardera av nämnda mäldledningar (7, 8, 9), som är anslutna till utloppet (5) hos ett mäldsamlingsrör (3a, 3b, 3c), omfattar: a) ett rörformigt element (17, 18, 19), genom vilket mäld är avsedd att strömma, vilket rörformiga ele- ment (17, 18, 19) har en uppströms ände (20, 21, 22) som är belägen nära mäldsamlingsröret och en ned- 506 522 10 15 20 25 30 35 28 ströms ände (23, 24, 25) som är belägen nära inloppet av inloppslàdan (1), b) en rörformig koppling (26) vid den uppströms belägna änden av mäldledningen (7, 8, 9) vilken koppling har en uppströms ände (27) som är ansluten till utloppet (5) hos mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) och en ned- ströms ände (28), som är ansluten till den uppströms belägna änden (20, 21, 22) av det rörformiga elemen- tet (17, 18, l9), som bildar en del av mäldledningen (7, 8, 9), varvid den rörformiga kopplingen (26) ansluter utloppet hos mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) till den uppströms belägna änden (20, 21, 22) av nämnda rörformiga element (17, 18, 19) på ett sådant sätt att mäld kan passera från utloppet (5) hos mäldsamlingsröret genom den rörformiga kopplingen (26) och in i det rörformiga elementet (17, 18, 19).

3. Anordning enligt krav 2, vari nämnda rörformiga koppling (26) hos mäldledningarna (7, 8, 9), som är anslutna till den nedströms belägna änden (35) av en spädmedelsledning (33), har en förbindelse (26b, 26e), såsom en T-förbindelse (26b), som förbinder den nedströms belägna änden (35) av nämnda spädmedelsledning (33) med den rörformiga kopplingen (26) så att spädmedel kan matas från spädmedelsledningen (33) in i mälden, när mälden passerar genom den rörformiga kopplingen (26) från utloppet (5) hos mäldsamlingsröret till det rörformiga elementet (17, 18, 19) av mäldledningen (7, 8, 9).

4. Anordning enligt något av föregående krav, vari samtliga rörformiga element (17, 18, 19) är böjliga slangar som har en längd som inte är mindre än 2 meter.

5. Anordning enligt något av föregående krav, vari varje spädmedelsledning (33) för att medge ett spädmedel att passera från ett utlopp (32) hos det ena utspädnings- 10 15 20 25 30 35 506 322 29 samlingsröret (30) till en mäldledning (7, 8, 9) ned- ströms mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) för att medge att mäld kan passera från utloppet (5) hos mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) till inloppet av inloppslàdan (l) omfattar: a) b) c)

6. ett rör (36) genom vilket spädmedlet är avsett att strömma, vilket rör (36) har en uppströms ände belä- gen intill ett utlopp (32) hos utspädningssamlings- röret och en nedströms ände som är ansluten till och utmatar till den uppströms belägna änden av en mäld- _ledning (7, 8, 9) så att ett spädmedel kan strömma genom röret (36) in i ett flöde av mäld som passerar genom mäldledningen(7, 8, 9), ett ventilorgan (37) uppströms nämnda rör och ned- ströms nämnda minst ett utlopp hos utspädningssam- lingsröret, vilket ventilorgan (37) bildar en för- bindelse mellan ett utlopp hos utspädningssamlings- röret och den uppströms belägna änden av nämnda rör, vilket ventilorgan (37) har en kanal genom vilken spädmedlet är avsett att strömma från utspädnings- samlingsröret till nämnda rör, vilken kanal har en varierbar tvärsnittsarea, ett manöverdon (38) för nämnda ventilorgan (37), vilket manöverdon (38) är anordnat att kunna variera ett flöde av spädmedel från utspädningssamlingsröret (30) genom att variera tvärsnittsarean av den kanal genom vilken spädmedlet är avsett att strömma. Anordning enligt något av föregående krav, vari kopplingarna (26) som ansluter utloppen (5) hos ett mäld- samlingsrör (3a, 3b, 3c) till mäldledningarna (7, 8, 9), som medger att mäld kan passera från utloppen (5) hos mäldsamlingsrören (3a, 3b, 3c) till inloppssidan av inloppslàdan (1) omfattar en strypventil (26d) nedströms den förbindelse (26b) som ansluter en spädmedelsledning _s06 322 10 15 20 25 30 35 30 med mäldledningen (7, 8, 9) nedströms mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) för att medge att mäld kan passera från utloppet av mäldsamlingsröret till inloppet av inlopps- lådan.

7. a) b) Anordning enligt något av föregående krav, vari tre mäldsamlingsrör (3a, 3b, 3c) användes som medger att mäld kan matas till en flerskiktsinloppslàda (1) av det slag som är utformad att framställa en fiber- haltig bana som har tre skikt, och varje mäldsam- lingsrör (3a, 3b, 3c) med sina tillhörande mäldled- ningar (7, 8, 9) nedströms utloppen (5) hos mäldsam- lingsröret är anordnat att mata mäld som enbart är avsedd för ett av nämnda tre skikt så att ett första mäldsamlingsrör (3a) tillsammans med sina tillhö- rande mäldledningar (9) är anordnat att mata mäld som är avsedd för ett första toppskikt av fiber- banan, ett andra mäldsamlingsrör (3b) tillsammans med sina tillhörande mäldledningar (8) är anordnat att mata mäld som är avsedd för ett andra mittre skikt av fiberbanan och ett tredje mäldsamlingsrör (3c) tillsammans med sina tillhörande mäldledningar (7) är avsett att mata mäld som är avsedd för ett tredje bottenskikt av fiberbanan, ett utspädningssaml_ngsrör (30) användes vilket utspädningssamlingsrör (30) har ett flertal utlopp (32), varvid varje utlopp (32) är anslutet till ett rör (36) för överföring av spädmedel till en mäld- ledning (8), som är ansluten till det andra mäldsam- lingsröret (3b), som är anordnat att mata mäld till det andra mittre skiktet av fiberbanan så att ett spädmedel kommer att enbart matas till mäldledning- arna (8) genom vilka mäld passerar som är avsedd för det andra mittre skiktet av fiberbanan, 10 15 20 25 30 35 c) d) 506 322 31 de rörformiga elementen (17, 18, 19) av mäldledning- arna (7, 8, 9), som är anslutna till utloppen hos varje mäldsamlingsrör (3a, 3b, 3c) är böjliga slangar som har en inre och en yttre diameter och där de böjliga slangarna (17, 19) hos de mäldled- ningar (7, 9), som är anslutna till utloppen hos de första och tredje mäldsamlingsrören (3a, 3c), som är anordnade att mata mäld till det första och tredje skiktet av fiberbanan, samtliga har samma inre dia- meter och samma yttre diameter, och där de böjliga aslangarna (18) av mäldledningarna (8), som är anslutna till utloppen hos det andra mäldsamlings- röret (3b) anordnat att mata mäld till det andra mittre skiktet, har samma inre diameter och sammaii yttre diameter, och där den inre diametern av de böjliga slangarna (18) av mäldledningarna (8), som är anslutna till nämnda andra mäldsamlingsrör (3b), är mindre än den inre diametern av de böjliga slang- arna (17, 19) av mäldledningarna (7, 9), som är anslutna till nämnda första och tredje mäldsamlings- rör (3a, 3c), och där den yttre diametern av de böj- liga slangarna (18) av mäldledningarna (8), som är anslutna till nämnda andra mäldsamlingsrör (3b), är mindre än den yttre diametern av de böjliga slang- arna (17, 19) av mäldledningarna (7, 9), som är anslutna till nämnda första och tredje mäldsamlings- rör (3a, 3b), den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna (19) hos mäldledningarna (9) hos nämnda första mäld- samlingsrör (3a) är vid inloppet till inloppslådan (1) anslutna till inloppslådan (1) vid en anslut- ningspunkt (45), varvid anslutningspunkterna (45) för de nedströms belägna ändarna av de böjliga _ slangarna (19) är anordnade i en rak rad som sträcker sig tvärs maskinriktningen sà att vid inloppsänden (6) av inloppslådan (1) är den ned- vsøs 322 10 15 20 25 30 35 e) 32 ströms belägna änden av de böjliga slangarna (19) hos mäldledningarna (9), som är anslutna till nämnda första mäldsamlingsrör (3a), anordnade i en första rak rad, som sträcker sig tvärs maskinriktningen, och där den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna (18) hos mäldledningarna (8), som är anslutna till nämnda andra mäldsamlingsrör (3b), är anslutna till inloppslådan (1) på ett liknande sätt som för den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna (19) hos mäldledningarna (9), som är anslutna till nämnda första mäldsamlingsrör (3a) så att vid inloppsänden (6) av inloppslådan (1) de är anordnade i en andra rak rad, som sträcker sig tvärs maskinriktningen och den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna (17) hos mäldledningarna (7), som är anslutna till nämnda tredje mäldsamlingsrör (3c), är anslutna till inloppsänden (6) av inlopps- lådan (1) på ett liknande sätt som för den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna (19, 18) av mäldledningarna (9, 8), som är anslutna till nämnda första och andra mäldsamlingsrör (3a, 3b) så att vid inloppsänden (6) av inloppslådan (1) de är anordnade i en tredje rak rad, som sträcker sig tvärs maskin- riktningen, vilka första, andra och tredje rader är anordnade i vertikalled på avstånd från varandra med den första raden placerad vertikalt ovanför de andra och tredje raderna, den andra raden placerad verti- kalt under den första raden och vertikalt ovanför den tredje raden och den tredje raden är placerad vertikalt under de första och andra raderna, vid vardera av nämnda första, andra och tredje rader är den nedströms belägna änden av de böjliga slang- arna (17, 18, 19) anordnade vid anslutningspunkterna (45, 46, 47) mellan inloppet av inloppslådan (1) och den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna (17, 18, 19) på avstånd frán varandra tvärs maskin- 10 15 20 25 30 35 låda a) 50-6 3 2,2 33 riktningen, varvid den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna (17) i den första raden är anord- nade pà jämna avstånd från varandra, den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna (18) i den andra raden är anordnade på jämna avstànd fràn var- andra som är mindre än avstàndet mellan den ned- ströms belägna änden av de böjliga slangarna (19) i den första raden och den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna (17) i den tredje raden är anordnade pà jämna avstånd från varandra som är större än avståndet mellan den nedströms belägna änden av de böjliga slangarna (18) i den andra raden. Anordning (2) för matning av mäld till en inlopps- (l) i en pappersmaskin, vari anordningen omfattar: minst ett mäldsamlingsrör (3a, 3b, 3c) för matning av mäld till en inloppsände (6) av en inloppslàda (1), vilket minst ett mäldsamlingsrör (3a, 3b, 3c) har en första ände (40) och en andra ände (41) och en längsgående förlängning fràn den första änden (40) till den andra änden (41), ett inlopp (4) som är beläget vid den första änden (40) för att föra mäld in i samlingsröret (3a, 3b, 3c) och ett flertal utlopp (5) hos mäldsamlingsröret som medger att mäld kan lämna samlingsröret (3a, 3b, 3c) och föras in i en uppströms ände (10, ll, 12) av ett flertal mäld- ledningar (7, 8, 9), som vardera är ansluten till ett utlopp (5) hos mäldsamlingsröret och vilka mäld- ledningar (7, 8, 9) leder till en inloppsände (6) av mäldlàdan (1), varvid en cirkulationsutgàng (42) är belägen vid den andra änden (41) av mäldsamlings- röret (3a, 3b, 3c) som medger att mäld kan lämna mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) och föras in i en cirkulationsledning (43), ett cirkulationsventil- organ (44) som är beläget vid cirkulationsutgången 506 522 10 15 20 25 30 35 b) 34 (42), som medger reglering av det statiska trycket vid den andra änden (41) av mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c), vilka utlopp (5) hos mäldsamlingsröret är placerade i en rad från den första änden (40) av mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) till den andra änden (41) av mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) och utloppen (5) hos mäldsamlingsröret är anordnade pà lika avstånd från varandra, och utloppen (5) hos mäldsam- lingsröret har en tvärsnittsarea (A3) som är lika för samtliga utlopp (5) hos mäldsamlingsröret, vilket mäldsamlingsrör (3a, 3b, 3c) vidare har en avsedd allmän flödesriktning för mälden genom mäld- samlingsröret (3a, 3b, 3c) från den första änden (40) av mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) till den andra änden (41) av mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c), varvid mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) vidare har en tvärsnittsarea i ett plan som är vinkelrätt mot den allmänna flödesriktningen för mälden i mäldsamlings- röret (3a, 3b, 3c) och mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) vidare är avsmalnande på sådant sätt att tvärsnittsarean hos mäldsamlingsröret minskar från den första änden (40) av mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) till den andra änden (41) av mäld- samlingsröret (3a, 3b, 3c) så att mellan två närlig- gande utlopp (5) hos mäldsamlingsröret är tvär- snittsarean av mäldsamlingsröret minskad och där minskningen (A1-A2) av tvärsnittsarean av mäldsam- lingsröret (3a, 3b, 3c) mellan två närliggande utlopp (5) hos mäldsamlingsröret är lika med tvär- snittsarean (A3) av utloppen (5) hos mäldsamlings- röret och den uppströms belägna änden (10, 11, 12) av mäldledningarna (7, 8, 9), en mäldledning (7, 8, 9) för varje utlopp (5) hos mäldsamlingsröret, vilken mäldledning är belägen nedströms utloppet (5) hos mäldsamlingsröret och medger att mäld kan passera från utloppet (5) hos 10 15 20 25 30 35 c) d) 50-62 322 35 mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) genom mäldledningen (7, 8, 9) till inloppsänden (6) av inloppslàdan (1), varvid varje mäldledning (7, 8, 9) har en uppströms ände (10, ll, 12) som är ansluten till utloppet (5) hos mäldsamlingsröret och en nedströms ände (14, 15, 16) som är avpassad för att fästas vid inloppsänden (6) av inloppslàdan (1) för att däri» genom ansluta utloppet (5) hos mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c) till inloppsänden (6) av inloppslàdan (1) så att mäld kan passera fràn mäldsamlingsröret (3a, 3b, 3c), genom mäldledningen (7, 8, 9) till inloppsänden (6) av inloppslàdan (1), varvid den uppströms belägna änden (10, ll, 12) av varje mäld- ledning (7, 8, 9) har en avsedd allmän flödesrikt- ning för mälden fràn utloppet (5) av mäldsamlings- röret mot inloppsänden (6) av inloppslàdan (1) och varje uppströms ände (10, ll, 12) av en mäldledning (7, 8, 9) har en tvärsnittsarea (A3) som är vinkel- rät mot den avsedda allmänna flödesriktningen genom den uppströms belägna änden (10, ll, 12) av mäldled- ningen (7, 8, 9) och som är lika med tvärsnittsarean (A3) av utloppet (5) hos mäldsamlingsröret, ett utspädningssamlingsrör (30) för matning av ett spädmedel till ett flertal mäldledningar (7, 8, 9) som ansluter utloppen (5) hos nämnda minst ett mäld- samlingsrör (3a, 3b, 3c) till inloppsänden (6) av inloppslådan (1), vilket utspädningssamlingsrör (30) har ett inlopp (31) för att föra ett spädmedel in i utspädningssamlingsröret (30) och ett flertal utlopp (32) som medger att spädmedlet kan lämna utspäd- ningssamlingsröret (30), en spädmedelsledning (33) för varje utlopp (32) hos utspädningssamlingsröret, vilken spädmedelsledning är belägen nedströms utloppet (32) hos utspädnings- samlingsröret och medger att ett spädmedel kan 506 322 10 15 20 9. 36 passera fràn utspädningssamlingsrörets utlopp (32) genom spädmedelsledningen (33) till en av nämnda flertal av mäldledningar (7, 8, 9) nedströms mäld- samlingsröret (3a, 3b, 3c) och in i ett flöde av 9), varvid vardera av nämnda flertal av spädmedelsled- mäld som passerar genom mäldledningen (7, 8, ningar (33) har en uppströms ände (34) som är anslu- ten till ett utlopp (32) hos utspädningssamlings- röret (30) och en nedströms ände (35) som är anslu- ten till en av mäldledningarna (7, 8, 9) hos nämnda flertal av mäldledningar (7, 8, 9) genom en förbin- delse (26b, 26e) vid den uppströms belägna änden (10, ll, 12) av mäldledningen (7, 8, 9). Anordning enligt krav 8, vari varje spädmedelsled- ning (33) är ansluten till den uppströms belägna änden (10, ll, 12) av en mäldledning (7, 8, 9) vid ett ställe omedelbart nedströms utloppet (5) hos mäldsamlingsröret, till vilket utlopp mäldledningen (7, 8, 9) är ansluten eller vid ett ställe nedströms och pà ett närbeläget avstånd fràn utloppet (5).