SE505738C2 - Anordning och förfarande för tvåaxlig kraftmätning jämte förfarande för bestämning av den varierande brytvinkeln respektive en dragkraft hos en löpande materialbana med hjälp av en anordning för tvåaxlig kraftmätning - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 ss' 45 505 738 2 med monteringsytan. Denna typ av lastcell monteras i regel på en horisontell yta och kallas vanligen för horisontalmätande lastcell eftersom den är känslig för krafter i dess horisontella riktning.

Det finns också vertikalmätande lastceller av Pillow Block typ vilket bl a framgår av KELK-broschyren MONOBLOCK, MST-BR-696. Denna mäter endast den kraft som är vinkelrätt mot monteringsytan. Denna typ av lastcell har oftast minst tv_å inbyggda givare för att på så sätt stabilisera konstruktionen.

Det finns också momentmätande lastceller av Pillow Block typ som mäter det moment som bildas över lastcellen och lagerbocken. Denna typ av lastcell har en inbyggd givare och mäter alla krafter som inte är riktade genom givarens momentpunkt. För att beräkna dragkraft och/eller dragspänning i materialbanan måste man veta axialpunktens läge hos brytrullen i förhållande till läget för lastcellens momentpunkt. En sådan lastcell framgår bl a av KELK-broschyren Tensiometers for Rolling Mills.

För att kunna beräkna dragkraft och/eller dragspänning i en materialbana med någon av de typer av lastceller som beskrivits ovan behövs dessutom kännedom om materialbanans pålöpsvinkel ot och avlöpsvinkel ß relativt ett horisontalplan.

I vissa valsningsprocesser, speciellt i haspelsammanhang, kommer emellertid en av brytvinklarna att variera i takt med att haspelkakans diameter antingen minskar eller ökar beroende på om det är en avhaspling eller påhaspling.

För att kunna mäta dragkraften med ovan nämnda lastceller under dessa omständigheter, måste kraftmätningen kompletteras med en uppmätning av den variabla vinkeln, något som både är kostsamt och i vissa fall opålitligt.

I detta fall, och i flera andra sammanhang, är det önskvärt att i en och samma lastcell kunna mäta både den horisontella och den vertikala kraftkomposanten av en given kraft, dvs utföra en tvåaxlig mätning av kraften. Att konstruera en sådan lastcell genom att kombinera ovan beskrivna horisontalmätande lastcell med en vertikalmätande lastcell skulle dock innebära en konstruktion med flera nackdelar, I lastcellen måste då ingå minst tre kraftgivare vilket kommer att resultera i en komplicerad konstruktion. Av utrymmestekniska skäl är det önskvärt att dessa lastceller är så låga som möjligt. En konstruktion med åtminstone tre givare kommer dock av nödvändighet att bli relativt hög.

BNSDOCID: Q 10 15 20 25 30 35 45 1 505 738 3 Dessutom måste en lastcell med horisontalmätande givare med nödvändighet göras vekare i horisontalriktningen än en lastcell med enbart vertikalmätande givare. Detta utgör en väsentlig nackdel då lastcellen installeras i en behandlingslinje, där styva infästningar är nödvändiga.

RITNINGSFÖRTBCKNING Figur 1 visar en utföringsform av en lastcell med symmetriskt placerade vertikalmätande kraftgivare enligt känd teknik.

Figur 2 visar en föredragen utföringsforrn av en lastcell enligt uppfinningen, med symmetriskt placerade kraftgivare som mäter kraften i vinkel relativt vertikalriktningen.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Uppñnningen baseras på en anordning som består av en lastcell som kan fungera som både vertikal- och horisontalmätande banspänningsmätare genom att kombinera utförandet av en vertikalmätande lastcell med principen för en momentmätande lastcell.

Den materialbana i vilken man önskar mäta dragkraft och/eller dragspänning löper över en brytrulle monterad mellan två lagerbockar monterade på var sin lastcell, enligt känd teknik.

Lastcellen är i en föredragen utföringsform enligt känd teknik anordnad med tvâ stycken lika vertikalkraftmätande givare A och B, som är placerade på var sin sida av, och på ett och samma givna avstånd L från ett vertikalt plan genom centrumlinjen hos lagerbockens axel och vars centra är belägna på samma vertikala avstånd h från ett horisontellt plan genom centrumlinjen hos lagerbocken. i Brytrullen förutsätts vara lagrad på ett sådant sätt i lagerbockarna att friktionen då brytrullen roterar med bandet ger upphov till ett försumbart vridmoment.

Vid belastning av brytrullen orsakad av den löpande materialbanan kommer den totala kraften att fördela sig mellan de båda lastcellerna Om banspänningen tvärs materialbanan är ojämn kommer kraften på lastcellema att bli olika. I system där banspänningen kan antas vara jämnt fördelad över bandet är det alltså i princip tillräckligt att mäta krafterna vid rullens ena sida. I system där större noggrannhet och säkerhet erfordras, är kraftmätning i rullens båda ändar nödvändig.

BNSDOCID: 505 738 10 15 20 25 30 35 45 4 I det som följer behandlas kraften på en lastcell.

Vid belastning av brytrullen kommer kraftgivarna A och B att mäta krafterna F A respektive FB. Den totala vertikala kraften på en lastcell blir sålunda enligt känd och vedertagen teknik F v = FA "f" F: (I) Förfarandet enligt uppfinningen går nu ut på att med givarna A och B dels bestämma den horisontella kraften FH som påverkar varje lastcell, och dels med hjälp av Fv och FH bestämma dragkraften Fpi materialbanan.

Den horisontella kraftkomposanten FH som uppstår när materialbanan löper över brytrullen ger upphov till ett vridande moment på lastcellen.

Om man utgår från att givaren A mäter den kraft som materialbanan påverkar brytrulle och lagerbock med på den pålöpande sidan respektive att givaren B mäter den kraft som materialbanan påverkar brytrulle och lagerbock med på den avlöpande sidan kommer den resulterande horisontella kraften FH från materialbanan att utveckla ett vridmoment på lastcellshuset lika med r,,-h=f;,-L-1-;-L (2) dvs att :vet-nå <ß> Observera att eftersom brytrullen är momentfritt inlagrad i lagerbocken så kommer det tillskott till momentekvationen (2) ovan, som följer av att kraftangreppspunkten egentligen befinner sig på ett avstånd lika med brytrullens radie från brytrullens centrum, att bli lika med noll.

Generellt sett behöver naturligtvis inte givarna placeras på ett så symrnetriskt sätt som beskrivits ovan. I en alternativ utföringsform kan givarna ha olika avstånd LA resp LB från ett vertikalt plan genom centrumlinjen hos brytrullens axel och olika avstånd ha, respektive hg från det horisontella planet genom centrumlinjen hos brytrullen.

Detta leder till mer komplicerade beräkningar, men systemet är fortfarande lösbart under förutsättning att de kraftinledande och stödjande delarna är mycket styvare än givarna, vilket praktiskt taget alltid är uppfyllt. Dessutom krävs att temperaturen i de kraftinledande och stödjande delarna är densamma.

BNSDOCID: 10 15 20 25 30 35 "sos 758 5 Om skillnaden mellan avstånden hA och hg är liten fås med mycket god approximation att horisontalkraften FH i detta fall blir lika med ._ 2(F Ls “Fall-Al FH- (aha *hal (4) Ett anordning enligt uppfinningen behöver ingalunda endast bestå av två kraftgivare. Om man kombinerar lagerbocken och lastcellen i en integrerad konstruktion på så vis att brytrullens lagring sker i lastcellen kan man erhålla både den horisontella kraften FH och den vertikala kraften Fv som verkar på lastcellen och bandet med hjälp av två ltraftgivare. Dessa givare måste då placeras på var sin sida av ett horisontalplan genom centrumlinjen för brytrullens axel och deras centra får ej ligga i ett vertikalplan genom centrumlinjen hos brytrullens axel.

Generellt kan man säga att den kraftkomposant hos dragkraften i materialbanan som är riktad i kraftgivarnas gemensamma mätriktning bestäms enligt FM=E4+Fa (5) Förfarandet enligt uppfinningen ger dessutom att den lcraftkomposant hos dragkraften som är riktad vinkelrätt mot kraftgivamas mätriktning kan bestämmas enligt 2(FaLn “ Ei LA l F =_-:-- (6) m (ha 4411:) Avstånden LA, LA, hA respektive hg, definieras i detta generella fall av att de kraftmätande delarna A och B är placerade på avstånd LA respektive LB på var sin sida av ett plan parallellt med mätriktningen genom _ brytrullens centrum, och på avstånd ha, respektive hg på samma sida från ett plan vinkelrätt mot mätiikniingen genom brytrullens centrum Generellt sett kan en anordning, på vilken förfarandet enligt uppfinningen är tillämplig, bestå av två kraftgivare som mäter kraften i vinkel i förhållande till vertikalriktriingen. Dessa förutsätts vara placerade på var sin sida av ett vertikalt plan genom centrumlinjen hos brytrullens axel och på avstånd från det horisontella planet genom centrumlinjen hos brytrullen.

I figur 2 beskrivs ett symmetriskt fall, där givarna placerats på samma avstånd L från det vertikala planet genom centrumlinjen hos brytrullens axel och på samma avstånd hfrån det horisontella planet genom BNSDOCID: 505 738 10 15 20 25 30 35 6 centrumlinjen hos brytrullen, och där kraftgivarna mäter kraften i en riktning vinklad vinkeln id) mot ett vertikalt plan genom centrumlinjen hos brytrullens axel.

I detta fall kan vertikalkraften beräknas enligt F =f4_i'f¿ (7) V cosø Horisontalkraften blir lika med _ F» -FJL F” (hcosciwLsinö) (8) På samma sätt som ovan kan givarna placeras på sarnma avstånd L från det horisontella planet genom centrumlinjen hos brytrullens axel och på samma avstånd h från det vertikala planet genom centrumlinjen hos brytrullens axel. Kraftgivarna skalli detta fall mäta kraften i en riktning vinklad vinkeln ich mot ett horisontellt plan genom centrumlinjen hos brytrullens axel.

Om man som en parallell till ovanstående resonemang om mätriktriing definierar kraftkomposanten i en medelmätriktning FMM och kraftkomposanten i en riktning vinkelrätt mot denna som FVMN; kan man som ovan i ett generellt fall bestämma den komposant av dragkraften i materialbanan, som är riktad i kraftgivarnas medelmäu-ikming enligt F, +P 705% (9) MM och motsvarande för den komposant av dragkraften i materialbanan, som är riktad vinkelrätt mot medelmätriktnin gen _ (Fa '_ Ei V* 0 W” _ (hcosqíwLsind) (l ) Inom ramen för uppfinningen ingår även då mätriktningen är vinklad, utföranden där givarna kan vara placerade på olika L- och h-avstånd.

Att mäta krafter i vinkel mot medelmätriktningen kan vara fördelaktigt för att minimera tvärkraften, dvs den kraftkomposant som är riktad vinkelrätt mot den av var och en av givarna uppmätta lcraftkomposanten.

Höga tvärkrafter på givare försäinrar noggrannheten hos mätningen och bör därför undvikas.

BNSDOCID: ' 10 15 20 25 30 35 i 505 738 7 Nonnalt sett undviks stora tvärkrafter genom att vinkla lastcellen så att mätriktningen eller medelmätriktningen sammanfaller med riktningen hos medelvärdet av den totala kraften som påverkar brytrullen.

Om kraftkomposanten vinkelrätt mot denna riktning varierar mycket och om avståndet mellan kraftgivare och brytrulle är stort, dvs om det maximala värdet av FvMM/FMM är större än L/h så kan tvärkraften minimeras genom att vinkeln cp ovan väljs enligt a = matig) (11) I enlighet med förfarandet enligt uppfinningen kan dragkraften Fpi materialbanan vid varje lagerbock bestämmas med utgångspunkt från de erhållna värdena på kraften i medelmätriktningen och dess vikelräta komposant, samt materialbanans brytvinklar ot och ß.

Materialbanans brytvinklar ot och |3 definieras här relativt ett plan vinkelrätt mot kraftgivarnas mätriktning. Genom att ansätta kraftbalans i kraftgivarnas mätriktning erhålls följande ekvation FD(sina-sinß)=F,, (12) Denna ekvation används enligt känd teknik för att beräkna dragkraften FD då bägge brytvinklama är kända.

Genom att ansätta kraftbalans vinkelrätt kraftgivarnas mätriktning kan man emellertid erhålla ytterligare en ekvation (13) F,,(cosß - cos a) = FW Om kraften vinkelrätt mot mätriktningen nu är känd, utgör ekvationerna (1 1) och (12) ett ekvationssystem. Genom att kombinera dessa ekvationer - och utgå från den av brytvinklama som är konstant kan dragkraften bestämmas oberoende av den varierande brytvinkeln.

Om vinkeln ß är den obekanta fås: _ “(512 *Fwzl F” _2(F,,,, cosa-Fusina) (14) Om vinkeln ot är den obekanta fås: FD = (FJ + Fm-) (15) 2(F,,M cosß - FM sinß) BNSDOCID: 505 738 10 15 20 25 30 35 8 Då kraftgivarnas mätriktning är vinklad id) gäller motsvarande definitioner och ekvationer för medelmätriktningen Den totala dragkraften från bandet fås genom att summera bidragen från de båda lastcellerna på var sin sida om brytrullen.

Dessutom kan man bestämma den variabla brytvinkeln vid varje lagerbock, och därmed få information om hur långt hasplingen fortskridit. Man kan även på detta sätt detektera och varna för, om påhaspling sker ojämnt.

Om vinkeln ß är den obekanta fås: . = gßivlcosa-Åäina-»Fvëzsina smß Fu, +Fw2 (16) Om vinkeln ot är den obekanta fås istället: sina = ZFMFVM cosß-Fuzsinßfil-'mzsinß (17) 2 2 FM + Fm Alternativt kan man genom att jämföra de beräknade brytvinklarna vid varje lagerbock indikera och varna för hög friktion i en av lagerbockarna.

En anordning och ett förfarande enligt uppfinningen har således väsentliga fördelar relativt kända anordningar för bestämning av dragkraft i en löpande materialbana där den ena brytvinkeln är okänd.

Det är slutligen inget krav att de kraftgivare som beskrivits ovan sitter integrerade i en och samma lastcell. Förfarandet enligt uppfinningen kan även tillämpas i en situation då man med hjälp av två olika lastceller, ' placerade på samrna sätt som ltraftgivarna enligt ovan, mäter de aktuella krafterna från en lagerbock.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER En känd utföringsform av en anordning som förfarandet enligt uppfinningen baseras på, framgår av figur 1. En materialbana 1 löper över en brytrulle 2 vars ena sida är lagrad i en lagerbock 3. Den andra sidan är lagrad i en motsvarande lagerbock. Brytrullen förutsätts vara lagrad på ett sådant sätt i lagerbockarna att friktionen då brytrullen roterar med bandet ger upphov till ett försumbart vridmoment. Under drift påverkas brytrullens axel av den vertikala kraften Fv och den BNSDOCI D. 10 15 20 25 30 35 45 1505 738 9 horisontella kraften FH . Varje lagerbock är fixerat vid en lastcell som innefattar en kraftinledande del i form av ett lastcellshus 4 och kraftgivarna A och B. Lastcellshuset är i sin tur fixerad vid ett underlag 5. Materialbanans pålöpsvinkel ot och avlöpsvinkel ß på brytrullen relativt ett horisontalplan har också indikerats på figuren.

Den vertikala kraften Fvi materialbanan som påverkar brytrullen fortplantas via lagerbock och lastcellshus till givarna A och B. Vid korrekt montering och rätt kalibrerade givare kommer givare A att mäta en kraft FA och givare B att mäta en kraft FB vars summa är lika med Fv.

Givarcentrum för givarna A och B är beläget på var sin sida av ett vertikalt plan genom en centrumlinje hos brytrullens axel. Generellt sett är avståndet från detta plan till givare Azs centrum LA och avståndet från detta plan till givare Bzs centrum LB. Givare Azs centrum är dessutom generellt sett beläget på ett vertikalt avstånd hA från ett horisontellt plan genom en centrumlinje hos brytrullens axel och givare Bzs centrum är beläget på ett vertikalt avstånd hg från samma horisontella plan. I den bifogade figuren har dock de horisontella avstånden LA och LB ritats så att LA = LB = L och de vertikala avstånden hA och hg ritats så att h A = hB = h.

Den horisontella kraften FH i materialbanan som påverkar brytrullen bestäms nu med hjälp av de av givarna A och B uppmätta lcraftema, och de under redogörelsen för uppfinningen redovisade ekvationerna (3) eller (4) beroende på givarnas placering i lastcellshuset.

En alternativ utföringsforrn av en lastcell redovisas i ñgur 2. I denna lastcell är kraftgivarna vinklade så att de mäter krafterna F A resp FB i en vinkel q) mot vertikallinjen. Vidare är givarna symmetriskt placerade på samma avstånd L från ett vertikalt plan genom centrumlinjen hos brytrullens axel och på samma avstånd hfrån det horisontella planet genom centrumlinjen hos brytrullen.

'Den mjukvara och de algoritmer som behövs för att beräkna den i materialbanan uppträdande dragkraften FD och motsvarande mekanisk spänning enligt de i redogörelsen för uppfinningen visade formlerna tillhör numera konventionell teknik och kommer därför inte att beskrivas här.

Som omtalat under teknikens ståndpunkt är givarna företrädesvis av magnetoelastisk typ. Beskrivningen av uppfinningen har därför utformats med utgångspunkt från detta antagande. Inom ramen för uppfinningen finns självfallet möjlighet att använda givare baserade på andra mätprinciper, t ex trådtöjningsgivare m m som mäter krafter på samma sätt som de i figuren visade givarna.

BNSDOCID:

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 40 505 738 10 PATENTKRAV P. ans 9404128-2 95-10-18

1. Anordning för tvåaxlig mätning av en kraft där anordningen består av en kraftinledande del (4) med två kraftmätande delar A och B för bestämning av krafter FA och FB, och att kraften appliceras momentfritt kring ett kraftcentrum via en brytrulle (2) lagrad i lagerbockar (3), placerad på den kraftinledande delen och där anordningen är k ä n n e t e c k n a d a v att de kraftmätande delarna genom sin inbyggnad mäter krafter FA och FB i riktningar riktade i vinklar id) från en medelmätriktning mitt mellan mätriktningama +11) och -<|> och med d) skild från noll, och där de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd Lpå var sin sida av ett plan parallellt med medelmätriktningen och genom nämnda kraftcentrum, och där de kraftmätande delarna A och B är placerade på, ett avstånd h på samma sida av ett plan vinkelrätt mot medelmätriktningen och genom nämnda kraftcentrum.

2. Anordning enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a d a v att då det maximala värdet av kvoten mellan en kraft FvMM vinkelrät mot medelmätriktningen och en kraft FMM längs medelmätriktningen är större än L/h är vinkeln d) anordnad att uppfylla sambandet :p = arctaníâ)

3. Förfarande vid tvåaxlig mätning av en kraft vid användning av en anordning enligt patentkrav 1, bestående av en kraftinledande del (4) med två kraftmätande delar A och B för bestämning av krafter FA och P3, och där kraften appliceras momentfritt kring ett kraftcentrum via en brytrulle (2) lagrad i lagerbockar (3), placerad på den luaftinledande delen och där de kraftmätande delarna genom sin inbyggnad mäter krafter FA och FB i riktningar riktade i vinklar io från en medelmätriktning mitt mellan mätriktningarna +q> och -cp och med q: skild från noll och där de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd L på var sin sida av ett plan vinkelrätt mot medelmätriktningen och genom kraftcentrum, och där de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd h på samma sida av ett plan vinkelrätt mot medelmätriktningen och genom nämda kraftcentrum och att förfarandet k ä n n e t e c k n a s a v att den kraftkomposant FMM hos kraften som är riktad i medelmätriktningen bestäms enligt (11) pm" = ii (9) cos d: o c h att den kraftkomposant FVMM som är riktad vinkelrätt mot medel- mätriktningen FVMM bestäms enligt BNSDOCID: 10 15 20 25 30 35 ' 505 738 'U (Fr-Elf- FVM” = (hcosçb+Lsin ö) (10)

4. Förfarande för bestämning av dragkraft FDi en materialbana med hjälp av en anordning för tvåaxlig mätning av en kraft och där anordningen består av en kraftinledande del (4) med två kraftmätande delar A och B för bestämning av krafter FA och FB, och där kraften appliceras mornentfritt kring ett kraftcentrum via en brytrulle (2) lagrad i lagerbockar (3), placerad på den kraftinledande delen o ch att de kraflmätande delarna genom sin inbyggnad eller sin konstruktion mäter krafter FA och FB i riktningar riktade i vinklar ich från en medelmätriktning mitt mellan mätriktningama +q> och -cp och med 4) skild från noll, och där de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd L på var sin sida av ett plan parallellt med medelmätriktriingen och genom nämnda kraftcentmrn, och där de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd h på samma sida av ett plan vinkelrätt mot medelmätriktningen och genom kraftcentrum och där materialbanan löper över brytrullen med en pålöpsvinkel ot och en avlöpsvinkel ß relativt ett plan vinkelrätt mot medelmätriktningen, och där den ena av materialbanans brytvinklar är okänd, och att förfarande k ä n n e t e c k n a s a v att dragkraften FD beräknas utgående från kraften FMM i medelmätrikmingen och dess vinkelräta komposant FVMM enligt _ 2 z FD= (FW *FWU (14) 2 (Fmu cosa - Fm, sin a) om vinkeln ß är den obekanta, eller enligt 2 2 FD = (Fm, + FM, ) (15) 2(FW,,, cosß - Fm, sinß) om vinkeln ot är den obekanta.

5. Förfarande för bestämning av den varierande brytvinkeln (ot, ß) relativt ett horisantalplan som uppstår hos en materialbana (l) vid materialbanans passage över en brytrulle (2) vid haspling med hjälp av av en anordning för tvåaxlig mätning av dragkraften i materialbanan och där anordningen består av en kraftinledande del (4) med två kraftmätande delar A och B för bestämning av krafter FA och FB, och där kraften appliceras momentfritt kring ett kraftcentrum via en anordning (3), tex i form av brytrullen (2) lagrad i lagerbockar, placerad på den BNSDOCID: 505 738 10 15 20 25 30 35 40 BNSDOCID: ° 19.» kraftinledande delen o c h att de kraftmätande delarna genom sin inbyggnad mäter krafter FA och FB i riktningar riktade i vinklar id) från en medelmätiiktning mitt mellan mätriktningarna +q> och -o och med (b skild från noll, och där de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd L på var sin sida av ett plan parallellt med medelmätriktningen och genom nämnda kraftcentrum, och där de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd h på samma sida av ett plan vinkelrätt mot medelmätriktningen och genom kraftcentrum, och att förfarandet k ä n n e t e c k n a s a v att den varierande brytvinkeln beräknas utgående från kraften i medelmätriktningen FMM och dess vinkelräta komposant FvMM enligt sin ß FW: + Fmuz (16) om vinkeln ot är konstant och känd eller enligt sina: ZFMMI-"mllcosß-Fwz sinß+Fm2sinß (17) Fun: + Fvuuz om vinkeln ß är konstant och känd.

6. Förfarande vid tvåaxlig mätning av en kraft vid användning av en anordning bestående av en kraftinledande del (4) med två kraftmätande delar A och B för bestämning av krafter FA och FB, och där kraften appliceras momentfritt kring ett kraftcentrum via en brytrulle (2) lagrad i lagerbockar (3), placerad på den kraftinledande delen o ch där de kraftmätande delarna genom sin inbyggnad mäter krafter FA och FB i vertikala eller horisontala mätriktningar och att vid vertikal mätriktning är de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd LA respektive LB på var sin sida av ett plan parallellt med den vertikala mätriktningen och genom nämnda kraftcentrum och där de lcraftmätande delarna A och B är placerade på avstånd hA respektive hB på samma sida av ett plan vinkelrätt mot mätriktningen och genom nämnda kraftcentrum, och att vid horisontell mätriktning är de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd LA respektive LB på samma sida av ett vertikalt plan genom nämda kraftcentrum och där de kraftrnätande delarna A och B är placerade på avstånd hA respektive hB på var sin sida av ett plan parallellt med mätriktningen och genom nämnda kraftcentrum och att förfarandet k ä n n e t e c k n a s a v att den kraftkomposant FM hos dragkraften som är riktad i mätriktningen bestäms enligt F,,,=FA+F, (S) 10 15 20 25 30 35 40 I 505 738 TÅ och att den kraftkomposant FvM hos dragkraften som är riktad vinkelrätt mot mätriktningen bestäms enligt _ Nåla-BLÅ) 'FVM _ (hA +hsj

7. Förfarande för bestämning av dragkraft FDi en materialbana (1) med hjälp av en anordning för tvåaxlig mätning av en kraft och där anordningen består av en kraftinledande del (4) med två lcrafttnätande delar A och B för bestämning av krafter FA och FB, och där kraften appliceras momentfritt kring ett kraftcentrum via en brytrulle (2) lagrad i lagerbockar (3), placerad på den kraftinledande delen o c h att de kraftmätande delarna genom sin inbyggnad eller sin konstruktion mäter krafter FA och FB i vertikala eller horisontala riktningar, mätriktningar och att vid vertikal mätriktning är de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd LA respektive LB på var sin sida av ett plan parallellt med den vertikala mätriktningen och genom nämnda kraftcentrum och där de kraftmätande delarna A och B är placerade på avstånd hA respektive hB på samma sida av ett plan vinkelrätt mot mätriktningen och genom nämnda kraftcentrum, och att vid horisontell mätriktning är de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd LA respektive LB på samma sida av ett vertikalt plan genom nämda kraftcentrum och där de kraftmätande delarna A och B är placerade på avstånd hA respektive hg på var sin sida av ett plan parallellt med mätriktningen och genom nämnda krafteentrum och där den ena av materialbanans brytvinklar ot eller ß mot brytrullen relativt ett horistalplan är okänd och att förfarandet k ä n n e t e c k n a s a v att dragkraften beräknas utgående från kraften FMi mätrikmingen och dess vinkelräta komposant FvM enligt _ z 2 po = (14) 2(Fm cosa - F, sin a) om vinkeln ß är den obekanta, eller enligt n= (Fflfml (15) 2(Fm cosß- FM sinß) om vinkeln ot är den obekanta.

8. Förfarande för bestämning av den varierande brytvinkeln (ot, ß) relativt ett horisantalplan som uppstår hos en materialbana (1) vid materialbanans passage över en brytrulle (2) vid haspling med hjälp av BNSDOCID: 505 738 10 15 20 25 30 35 40 BNSDOCID: 15; ff av en anordning för tvåaxlig mätning av dragkraften i materialbanan och där anordningen består av en kraftinledande del (4) med två kraftmätande delar A och B för bestämning av krafter FA och FB, och där kraften appliceras momentfritt kring ett kraftcentrum via brytrullen (2) lagrad i lagerbockar (3), placerad på den kraftinledande delen och att de kraftmätande delarna genom sin inbyggnad mäter krafter FA och FB i vertikala eller horisontala mätriktningar och att vid vertikal mätriktning är de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd LA respektive LB på var sin sida av ett plan parallellt med den vertikala mätriktningen och genom nämnda kraftcentrum och där de lcraftrnätande delarna A och B är placerade på avstånd h A respektive hg på samma sida av ett plan vinkelrätt mot mätriktningen och genom nämnda kraftcentrum, och att vid horisontell mätriktning är de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd LA respektive LB på samma sida av ett vertikalt plan genom nämda kraftcentrum och där de kraftmätande delarna A och B är placerade på ett avstånd hA respektive hg på var sin sida av ett plan parallellt med mätriktningen och genom nämnda kraftcentrum och där förfarandet k ä n n e t e c k n a s a v att den varierande brytvinkeln beräknas utgående från kraften i medelmätriktningen FMM och dess vinkelräta komposant FVMM enligt 2FMFW cosa- FM* sin a + FW” sin a . : 1 Smß FM* + Fmz ( 6) om vinkeln ot är konstant och känd eller enligt sina:mcosß-Fuzsinß+lfmzsinß (17) FM* + Fm* om vinkeln ß är konstant och känd.