SE505584C2 - Förfarande för tillverkning av ett gallerverk för ett bränsleaggregat och enligt förfarandet tillverkat gallerverk - Google Patents

Description

10 505 584 ves och patentsökes här nedan.

Vad som behövs är sålunda en lämplig metod för att göra gallerverk för bränsleaggregat och det gallerverk som tillver- kas genom ett sådant förfarande.

Häri beskrives att förfarande att tillverka ett galler- verk för bränsleaggregat och det gallerverk, som tillverkas genom sådant förfarande. Förfarandet innefattar att placera ett flertal långsträckta metallband på en datorstyrd transportör, som successivt förflyttar banden i linje med vart och ett av ett flertal datastyrda stans- och dragverktyg som tillhör en kontinuerlig sänkpress. Verktygen påverkas selektivt av datorn för att utforma sådana element som böjda deflektorvingar och fjäderorgan på varje bandelement. Efter stans- och dragopera- tionerna har genomförts förbinds banden genom svetsning för att bilda ett gallerverk med sexkantig tvärsektion, varvid galler- verket utbildar ett flertal rombformade celler för bränslesta- var och ett flertal väsentligen rombformade foderceller för genomgående styrrör. Stavcellerna är i stånd att upptaga res- pektive stavar av ett flertal bränslestavar och fodercellerna är i stånd att upptaga respektive stav av ett flertal fodersta- var. Den rombiska formen hos stavcellerna samverkar med deflek- torvingarna för att avböja en komponent av en vätskeström kring den längsgående centrala axeln hos varje bränslestav till en flytande, väsentligen enfasig fluidström över ytan hos varje bränslestav för att på bränslestavarnas yta undvika "avsteg från nukleär kokning", DNB (= Departure from Nucleate Boiling).

Förfarandet.enligt föreliggande uppfinning förstås bättre av följande beskrivning, som lämnas i samband med bifogade rit- ningar i vilka: fig. 1 är en sidovy av en kärnreaktors bränsleaggregat med delar avlägsnade för större klarhet, varvid bränsleaggrega- tet innefattar ett flertal parallella bränslestavar och ett flertal parallella styrfoderstavar, som sträcker sig genom vart och ett av ett flertal åtskilda, koaxiellt anordnade galler- verk; fig. 2 är en planvy av ett av gallerverket, denna vy av gallerverket har ett antal av bränslestavar och foderrör av- lägsnade för tydlighets skull, denna vy av gallerverket visar 505 584 3 också ett flertal, varandra skärande första och andra inre band anordnade innanför en sexkantformad yttre plåt; fig. 3 är en delvy i perspektiv av gallerverket och visar en lasersvetsanordning anordnad intill; fig. 4 är en perspektivvy av ett av de första inre banden, som hör till det gallerverk, som skär ett av de andra inre banden som hör till gallerverket; fig. 5 är en sidovy av ett representativt bandämne, som enligt den uppfunna metoden utformas till antingen det första inre bandet, det andra inre bandet eller det yttre bandet; fig¿_§ är en vy i partiell sidovy av en kontinuerlig sänkpress som.omfattar ett flertal pneumatiskt påverkbara drag- och stansverktygsaggregat för att omforma ämnesbandet till antingen det första inre bandet, det andra inre bandet eller det yttre bandet; fig. 7 är en vy, delvis från sidan, av den kontinuerliga sänkpressen som visar ett stansverktyg, som stansar ett av ett flertal ämnesband; fig. 8 är en sidovy av ett av bandämnena sedan det har partiellt metallbearbetats genom drivning av stansverktygen; fig. 9 är en förstorad vy, delvis från sidan, av ett av verktygsaggregaten som pressar deflektorplâtar i ett av band- ämnena; fig. 10 är en vy, delvis från sidan, av ett av ett förut- valt par bandämnen, som tillhör det yttre bandet, innan det drages till ett regelbundet parti med tre lika sidor genom pâ- verkan av ett dragverktyg för åstadkommande av tre lika sidor; fig. 11 är en vy, delvis från sidan, av verktyget för dragning av tre lika sidor i utgångsläge för att draga ett av det förutvalda paret bandämnen till en regelbunden form med tre lika sidor; fig¿_;g är en vy, delvis i sidovy, av verktyget för drag- ning av tre lika sidor i färd med att draga ett av paret band- ämnen till en regelbunden form med tre lika sidor; fig. 13 visar, i sidovy, ett bandämne sedan det har dra- gits till en regelbunden form med tre lika sidor genom körning av dragverktyget för utformning av tre lika sidor; fig. 14 visar, delvis i sidovy, ett bandämne som präglas 505 584 av ett präglingsverktyg; och fig. 15 är en planvy av de monterade yttre banden sedan bandparet med tre lika sidor utformade har förbundits för att bilda det yttre bandet till en regelbunden sexkantig tvärgående tvärsektion.

Med hänvisning till fig. 1 och 2 visas ett kärnbränsle- aggregat, allmänt angivet med 10, för framställning av värme genom en kärnklyvningsprocess. Bränsleaggregatet 10 innefattar ett flertal långsträckta, vanligen cylindriska bränslestavar , vertikalt anordnade åtskilda :i en parellellgruppering.

Bränsleaggregatet 10 kan anordnas i en väsentligen enkelriktad kylmedelsflödesström (t.ex. avsaltat vatten), vilken flödes- ström avlägsnar den värme som genererats av den klyvningspro- cess, som äger rum i bränslestavarna 20. Flödesströmmen har en enkelriktad flödesaxel, väsentligen i den riktning som visas genom de raka vertikala pilarna i fig. 1. Varje bränslestav 20 innefattar i sin tu1'ettlångsträckt, ihåligt och huvudsakligen cylindriskt metallhus eller inklädnad 30 för att avtätat inne- sluta ett flertal huvudsakligen cylindriska bränslepellet 40.

Varje bränslepellet 40 är utformad av ett kärnbränslematerial, som innehåller klyvbart kärnbränsle jämnt fördelat i en matris med fertilt kärnbränsle för att generera värme genom kärnklyv- ningsprocessen. Inklädnaden 30 har en innerdiameter 50 och en ytterdiameter 60 och kan vara av godtycklig lämplig metall så- som "ZIRCALOY-4", eller liknande, som har en relativt liten mikroskopisk absorptionstvärsektion för neutroner i ändamål att minska parasitabsorption av neutroner. I detta hänseende är "ZIRCALOY-4" viktmässigt sammansatt av ungefär 1,5% tenn, 0,12% järn, 0,09% krom, 0,05% nickel och 98,24% zirkonium. Bränsle- aggregat 10 innefattar vidare ett första munstycke eller första fästplåt 70 med ett bottenparti 80, vilken första fästplåt 70 även kan ha en regelbunden sexkantig genomgående tvärsektion.

Koaxiellt i linje med och på avstånd från första fästplåten 70 är en andra munstycks- eller andra fästplåt 90 med ett topparti 100, vilken andra fästplåt 90 kan ha en regelbunden sexkantig tvärgående tvärsektion.

Fortfarande med hänvisning till fig. 1 och 2 finns utåt från bottenpartiet 80 hos den första fästplåten 10 utskjutande 505 584 och därtill förbundna ett flertal långsträckta, vanligen cylindriska styrfoderrör 110 för styrstavar anordnade i skild parallell gruppering, varvid varje foderrör 110 har ett första ändparti 120 och ett andra ändparti 130. Varje foderrör 110 har även en innerdiameter 140 och en ytterdiameter 150. Det första ändpartiet 20 i varje foderrör 110 är förbundet med bottenpar- tiet 80 på den första fästplåten 70 och andra ändpartiet 130 på varje foderrör 110 är förbundet med toppartiet 100 på den andra fästplåten 90 för att åstadkomma styvhet och strukturintegritet för bränsleaggregatet 10. Dessutom är innerdiamtern 140 hos varje foderrör 110 dimensionerat för att glidbart upptaga en långsträckt, vanligen cylindrisk absorptionsstav eller styrstav 160 för styrning av klyvningsprocessen i bränsleaggregatet 10.

I detta hänseende är varje styrstav 160 tillverkad av ett lämp- ligt material, som har en relativt stor mikroskopisk absorp- tionstvärsektion för neutroner. Med särskild hänvisning till fig. 2 visas endast två foderrör 110 och endast tjugo bränsle- stavar 20 för större klarhet.

Med hänvisning till fig. 1, 2, 3, 4 och 5 är ett flertal koaxiellt upplinjerade gallerverk fördelade utefter den axiella längden av foderrören 110 och bränslestavarna 20 och koaxiellt insatta mellan första fästplåten 70 och andra fästplåten 90, allmänt betecknade såsom 170, för att hålla foderrör 110 och bränslestavar 20 i deras förutbestämda, åtskilda parallell- gruppskonfiguration. Varje gallerverk 170 kan vara tillverkat av "ZIRCALOY-4" eller liknande av förutbeskrivna skäl beträff- ande neutronekonomi. Varje gallerverk 170 innefattar ett yttre band 180, som har en regelbunden sexkantig tvärgående kontur som kan anordnas med kanten i fluidströmmen. Det yttre bandet 80 omfattar ett par yttre band 190a och 190b med tre lika sidor, förbundna vid kanterna 175a och 175b för att utforma den sexkantiga tvärgående konturen hos det yttre bandet 180. Så- lunda har varje band 190a och 190b med tre lika sidor en regelbunden tvärgående kontur med regelbundna tre lika sidor.

När de är förbundna på lämpligt sätt, såsom genom svetsning vid kanterna 195a och l95b, åstadkommer de yttre banden 190a och 190b med tre lika sidor yttre band 180 med sex integrerat fästa långsträckta sidopaneler 200, varvid varje sidopanel 200 är an- 505 584 6 ordnad i en förutbestämd trubbig vinkel med avseende på sin in- tilliggande panel 200 för att utforma den regelbundna sexkant- formade tvärgående konturen hos det yttre bandet 180.

Fortfarande med hänvisning till fig. 1, 2, 3, 4 och 5 finns ett flertal långsträckta parallella och åtskilda första inre eller innerband 210, varvid varje första innerband 210 har en förutbestämd längd orienterad.med kanten i fluidströmmen och tvärs innanför det yttre bandet 180. Varje första innerplåt 210 har ett första ändparti 220 i ett stycke förbundet med en in- nervägg, såsom innerväggen 230 av ytterbandet 180 och ett andra ändparti 240 i ett stycke förbundet med en annan innervägg, så- som innerväggen 250 av ytterbandet 180. Varje första innerband 210 är anordnat parallellt med en förutvald sidopanel 200.

Förutvalda band av innerbanden 210 kan ha åtminstone ett ut- buktat parti 255 av skäl som beskrives här nedan. Dessutom finns, orienterade med kanterna i vätskeströmmen, ett tvärs inåtriktat yttre band 180 och ett flertal långsträckta, parallella och åtskilda andra inre eller innerband 260, varvid varje andra innerband 260 har en förutbestämd längd. Varje andra innerband 260 har ett första ändparti 270 i ett stycke förbundet med en inre vägg av ett yttre band 180 och ett andra ändparti 280 i ett stycke förbundet med en annan innervägg av det yttre bandet 180. Dessutom kan förutvalda band av de andra innerbanden 260 ha åtminstone ett utåtbuktat parti 285 av skäl som bekrives nedan. Varje andra innerband 260 skär och låses till varje första innerband 210 vid ett skärningsplan 290 (se fig. 3) för att förse varje gallerverk 170 med en äggkartong- liknande konstruktion. I detta hänseende är första innerband 210 och andra innerband 260 förbundna i skärningsplanet 290 och kan vara fästa till detta, exempelvis med svetsar 300. I det föredragna utförandet av uppfinningen, skär varje andra inner- band 260 varje första innerband 10 under en vinkel "o" på unge- fär 29” för att utforma ett flertal parallella rombformade stavceller 310 och ett flertal parallella huvudsakligen romb- formade foderceller 320 genom gallerverket 170. Återigen med hänvisning till fig. 1, 2, 3, 4 och 5 har var och en av de första innerbanden 210 ett flertal genomgående slitsar 330 vinkelrätt mot nedströmskanten på ett första inner- 505 584 7 band 210 och sträcker sig till ungefärligen mittenpartiet (dvs. mot den längsgående axeln) av första innerbandet 210 av skäl som strax beskrivas. Dessutom har varje andra innerband 260 ett flertal genomgående slitsar 340 vinkelräta mot uppströmskanten hos det andra innerbandet 260 och sträcker sig till ungefär mittenpartiet (dvs. till den längsgående axeln) av det andra innerbandet 260 av skäl som strax skall beskrivas. Ändamålet med slitsarna 330/340 är att åstadkomma organ för att låsa samman eller sammanbinda första innerband 210 och andra inner- band 260. Dvs. varje slits 330, som sträcker sig från ned- strömskanten på varje första innerband 210, är belägen så, att den passar att ingripa i sin respektive slits 340, som är ut- formad i uppströmskanten på andra innerband 260. På liknande sätt kan varje slits 340, som sträcker sig från uppströmskanten på varje andra innerband 260 vara belägen så, att den passar att ingripa med sin motsvarande slits 330, som bildas i ned- strömskanten på första innerband 210. På detta sätt kommer varje första innerband 210 att låsas till eller förbindas med varje andra innerband 260 för att utforma den äggkartongliknan- de konstruktion av ytterelement 170 eftersom slitsarna 330/ 340 passar och ingriper med varandra. Denna äggkartongliknande kon- struktion åstadkommer en maximal strukturintegritet hos galler- verket 170, medan den minimerar vikten av gallerverket 170.

Dessutom säkerställer denna äggkraterliknande konstruktion, att när bränslestavar 20 sträcker sig genom deras resp. stavceller 310, kommer de att erhålla en tätt packad triangulär delnings- gruppering. Det skall noteras att terminologin "nedströmskant" häri definieras att avse den kant, som är nedströms fluidflödet och terminologin "uppströmskant" är definierad häri att betyda den kant, som är uppströms i fluidflödet.

Såsom bäst synes i fig. 3 finns fjäderorgan, utformade från innerväggen i varje stavcell 310 och utskjutande inåt därifrån så, att ett flertal fjädrande fjäderorgan 350 med friktion uppbär och kvarhåller varje bränslestav 20 i sin motsvarande stavcell 310 så, att varje bränslestav 20 inte rör sig axiellt, sidledes eller roterar. Varje fjäderorgan 350 är anordnat i en förutbestämd spetsig vinkel, vilken vinkel kan vara ungefärligen 45° med hänsyn till en fjädrande första 505 584 8 pressförsänkning 360 och en fjädrande andra pressförsänkning 370, som är vertikalt koaxiellt upplinjerade. Fjäderorgan 350, som utformas ur innerväggarna i varje stavcell 310, understöder med friktion varje bränslestav 20. I det föredragna utförandet av uppfinningen är första.pressförsänkningar 310 anordnade upp- ströms fluidflödet, medan andra pressförsänkningar 370 är an- ordnade nedströms ett kylfluidflöde. Sålunda förstås från ovan- stående beskrivning att varje stavcell 310 håller och uppbär sin respektive bränslestav 20 vid sex ingrepps- eller kontakt- punkter emedan fyra pressförsänkningar och två fjäderorgan skjuter ut inåt i varje stavcell 310 för att med friktion in- gripa mot varje bränslestav 20.

Med hänvisning till fig. 2, 3 och 4 är fast förbundet med uppströmskanten på varje första innerband 210 och varje andra innerband 260 deflektororgan, förbundna med varje stavcell 310, såsom ett flertal åtskilda deflektorvingar 380 för avböjning av en komponent av vätskeströmmen kring den längsgående centrum- axeln hos varje bränslestav 20, vilken bränselstav 20 sträcker sig genom sin respektive stavcell 310. Varje deflektorvinge 380 sträcker sig bågformat utanför och skjuter delvis över sin mot- svarande bränslecell 310 snett mot fluidflödet, för att åstad- komma en virvel när fluidströmmen flyter genom bränslecellen 310 så, att virveln roterar skruvformigt kring den längsgående centrumaxeln hos bränslestaven 20. Rotation av fluidströmmens komponent.kring den längsgående centrumaxeln hos varje bränsle- stav 20 bidrar till att bibehålla ett flytande, väsentligen en- fasigt kylflöde över ytan på varje bränslestav 20. Detta är viktigt enär bibehållande av ett flytande, väsentligen enfasigt kyflödet över yttre diametern 60 (dvs. den yttre ytan) hos bränslestaven 20 bidrar till att undvika DNB på bränslestavens yta. Vid det föredragna utförandet av uppfinningen kan fler- talet deflektorvingar 380 vara ett par deflektorvingar. Sålunda när första innerband 210 och andra innerband 260 på lämpligt sätt förbinds med varandra, såsom tidigare beskrivits, kommer varje bränslecell 310 att vara förbunden med två deflektor- vingar 380.

Fortfarande med hänvisning till fig. 2, 3 och 4 sträcker sig varje deflektorvinge 380 uppåt i en båge från uppströmskan- 505 584 9 ten hos varje första innerband 210 och varje andra innerband 260 ett förutbestämt avstånd ovanför stavcellen 310 och inåt skjuter över varje stavcell 410 för att omrikta vätskeflödes- strömningen som flyter genom stavcellen 310. I detta avseende har varje deflektorvinge 380 en böjd underyta 385 för att generera den tidigare nämnda virvel, som centreras kring bränslestavens 20 längsgående centrumaxel. De två deflektor- vingar 380, som är förbundna med varje stavcell 310, är riktade åt var sitt håll i förhållande till varandra så, att de två spiralvirvlar som skapas av paret deflektorvingar 380 inte flyter motströms i förhållande till varandra. Detta är viktigt emedan motströmsflöde i annat fall skulle avbryta detf skruv- formade spiralflödesmönster, som skapas av virvlarna. Sådant motströmsflöde skulle resultera i ett förhållande där en väsentligen enfasig vätskeström över bränslestavens 20 yta inte skulle erhållas. Dessutom är de två deflektorvingarna 380, som är förbundna med varje stavcell 310 belägna så, att en av de två deflektorvingarna 380 är anordnad tillräckligt nära varje ytterhörn av stavcellen 310. Dvs. de båda deflektorvingarna 380 är anordnade huvudsakligen symmetriskt till den längsta diago- nalen i stavcellen 310. Dessutom kan varje första och andra innerband 210/260 ha ett flertal åtskilda flikar 390, som är i ett stycke med och utåtriktade från nedströmskanten på varje första och andra innerband 210/260 och parallellt med fluid- strömmen för att utgöra svetsmaterial för att svetsa första och andra innerband 210/260 sedan första och andra innerband 210/260 förbundits lämpligt. Likaså kan varje första och andra innerband 210/260 ha ett flertal åtskilda flikar 295 förbundna i ett stycke med och utåtriktade från uppströmskanten på varje första och andra innerband 210/260 och parallellt med vätske- strömmen för att åstadkomma svetsmaterial för att svetsa första och andra innerband 210/260 sedan första och andra innerband 210/260 är lämligt låsta till varandra. Dessutom kan ytterban- det 180 också innefatta ett flertal åtskilda,inåtböjda flikar 400 i ett stycke förbundna med och nedåtriktade från ned- strömskanten på ytterbandet 180 för att lätt låta ett första bränsleaggregat 10 glida förbi ett andra bränsleaggregat 10 under en bränslebytesprocess så, att det första bränsleaggrega- 505 584 tet 10 inte kommer att ingripa med eller "hänga upp sig" på det andra bränsleaggregatet 10. Dessutom kan ytterbandet 180 inne- fatta ett flertal åtskilda, inåtböjda deflektorplåtar 410 i ett stycke förbundna med uppströmskanten på ytterbandet 180 för att avleda en komponent av vätskeströmmen mot bränslestavarna 20 och som är belägna utefter ytterbandets 180 innerperiferi. I detta avseende har varje deflektorplåt 410 en huvudsakligen pyramidformad yttre kontur och är i ett stycke förbunden vid sin bas till ytterbandets 180 uppströmskant och sträcker sig alltså ovanför och delvis över samhörande bränslecell 310.

Den tid, som erfordras för att tillverka gallerverket 170, kan minskas genom val av lämplig tillverkníngsmetod. En sådan metod bör vara kostnadseffektiv genom att den automa- tiseras och att den, kräver endast en maskinuppsättning i stället för en flermaskinuppsättning för att effektivt till- verka gallerverk 170 av olika form. Ett förfarande för att göra sådana gitterelement beskrives här nedan.

Sålunda visas med hänvisning till fig. 5 ett flertal av- långa, huvudsakligen rektangulära ämnesband 420, vilka enligt den uppfunna metoden omformas till ytterband 180, flertalet första innerband 210 eller flertalet andra innerband 260. Varje ämnesband 420 innefattar ett övre kantparti 430, ett undre kantparti 440, som sträcker sig parallellt med det övre kant- partiet 430, ett vänster kantparti 450 som sträcker sig vin- kelrätt mot övre och undre kantpartier 430/440 och ett högre kantparti 460 som sträcker sig parallellt med det vänstra kant- partiet 450, för att utforma den huvudsakligen rektangulära formen hos ett bandämne 420. Bandämnet 420 kan vara "Zirca- loy-4" eller liknande beroende på tidigare beskrivna skäl be- träffande neutronekonomi.

Med hänvisning till fig. 6 och 7 är schematiskt visat, med delar borttagna för större klarhet, en kontinuerlig sänk- press, i sin helhet betecknad 470, för att överföra flertalet bandämnen 420 till ytterband 180, flertalet första innerband 210 och flertalet andra innerband 260. Såsom fackmannen väl förstår innefattar en kontinuerlig sänkpress ett flertal stansnings- (dvs. klippning) och/eller dragverktygsaggregat anordnade i tandem. Fackmän förstår också att terminologin 505 584 ll "stansning" innefattar en skärande operation, i vilken den av stansningsverktygsaggregatet utklippta metallbiten är avfall eller skrot, medan återstoden av den metallbit som placerades i klippdyneaggregatet utgör arbetsstycket (t.ex. band 420), som kan underkastas ytterligare metallbearbetningsoperationer (exempelvis ytterligare stansning och dragning). Terminologin "dragning" betyder en kallformningsoperation, vid vilken drag- dyneaggregatet åstadkommer att en plastisk flytning inträffar längs en böjd axel i arbetsstycket (dvs. bandet 420). Såsom be- skrives mera fullständigt nedan, användes stansning enligt det uppfunna förfarandet för att klippa ut åtminstone deflektor- vingar 380, flikar 390, flikar 400 och deflektorplåtar 410, medan dragning användes vid det uppfunna förfarandet för att bilda åtminstone med tre lika sidor försedda band l90a/190b, utbuktade partier 255/282, fjäderorgan 350, pressförsänkningar 360 och andra pressförsänkningar 370. Verktygsaggregaten för stansning och/eller dragning kan anordnas utefter godtycklig lämplig bana såsom en linjär bana, en huvudsakligen cirkulär bana eller en huvudsakligen oval bana.

Fortfarande med hänvisning till fig. 6 och 7, innefattar den kontinuerliga sänkpressen 470 en ram 480, på vilken är monterade ett flertal pneumatiskt verkande stans- och drag- verktygsaggregat, tillsammans betecknade med 490. Exempelvis kan aggregaten 490 vara drivna med gas (t.ex. luft) eller hydrauliskt (t.ex. olja eller vatten). Aggregaten 490 kan arbeta pneumatiskt för att arbeta snabbt. I det föredragna utförandet av uppfinningen är varje verktygsaggregat 490 luftdrivet och innefattar en luftdriven motor eller luft- cylinder 500, som är förbunden med en långsträckt kolvaxel 510 för att axiellt förskjuta kolvaxeln 510 fram och åter. Axeln 510 är förbunden med ett tvärstycke 520, som i sin tur glidbart ingriper med ett flertal avlånga styrpinnar 530 för att medge att tvärstycket 520 glidbart rör sig fram och tillbaka axiellt längs styrpinnar 530 när axeln 510 förskjutes fram och åter av luftcylindern 500. Fäst till ett ändparti av styrpinnarna 530 kan anordnas en avstrykare 540 med ett genomgående hål 550 av skäl som beskrives nedan. En stansdyna 560 eller dragdyna 570 sträcker sig utåt från tvärstycket 520 och in i öppningen 550 505 584 12 beroende på den speciella metallbearbetningsoperation som skall utföras. Stansdynan 560 kan stansa genom bandämnet 520 och dragdynan 570 kan draga bandämnet 420. När det rör sig fram och tillbaka, förskjutes stansdynan 560 eller dragdynan 570 nedåt för att utföra sin respektive stans- eller dragningsoperation och förskjutes sedan uppåt till sitt ursprungliga läge genom pneumatisk drivning av en luftcylinder 500. I ett alternativt utförande av uppfinningen kan organ anordnas för att uppåt återfjädra stansdynan 560 eller dragdynan 570 sedan de för- skjutits nedåt och sedan avlastats av luftcylindern 500. Med hänsyn till detta alternativa utförande kan den omgivande stansdynan 560 eller dragdynan 570 vara organ för att åstadkom- ma återfjädring för stansdynan 560 och dragdynan 570 så, att en återföringsfjäder 580, som med sin ena ände stöder mot tvär- stycket 520 och en andra ände därav är anordnad i den större diametern av öppningen 550 för att uppåt förspänna stansdynan 560 eller dragdynan 570 efter det stansdynan 560 eller drag- dynan 570 är förd nedåt och sedan frigjord från luftcylindern 500. Dessutom är, förbunden i ett stycke med ramen 480 och koaxiellt i linje under varje avstrykningsblock 560, anordnat ett stöd- eller dynhållareorgan 590 för att uppbära bandämnet 420. Organet 590 kan ha en genomgående kanal 600 för att upp- taga skrotmetall 605, som är utklippt eller stansad av stans- dynan 560. Organet 590 kan alternativt ha ett hålrum 610,i stället för kanalen 600,med förutbestämd inre kontur, för att exakt draga ämnesbandet 420 till en komplementär kontur mot- svarande konturen av hålrummet 610.

Med hänvisning till fig. 9 och 10 är med ramen 480 för- bundna transportörorgan, såsom ett flertal datorstyrda motor- rullar 620 för att föra bandämnen 420 utefter en förutbestämd bana 630, som sträcker sig genom den kontinuerliga sänkpressen 470. Banan 630 passerar mellan varje sats avstrykningsblock 440 och stödorgan 590 så, att varje bandämne 420 passerar under an- tingen stansdynan 560 och/eller dragdynan 570. I det föredragna utförandet av uppfinningen följer banan 630 en linjär bana, så- som visas av de horisontella pilarna i fig. 6 och 7. Man inser att banan 630 alternativt kan passera genom den kontinuerliga sänkpressen 470 längs godtycklig, lämplig bana, såsom en huvud- 505 584 13 sakligen cirkulär bana eller en huvudsakligen oval bana, be- roende på rumsanordningen av verktygsaggregaten 490. Dessutom kan banan 630 utgöra ett sammanbindande nätverk av banor, som beror på rumsarrangemanget av verktygsaggregaten 490. Dessutom behöver transportörorganen inte vara rullar; snarare kan trans- _ portörorganet vara ett transportband, en kedja och/eller ett flertal mekaniska (icke visade) gripande manipulatorer för att förflytta varje bandämne 420 utefter banan 630.

Med hänvisning till fig. 6 och 7 är datororgan,såsom en förprogrammerad dator 650,elektriskt förbundna med rullarna 620 och luftcylindrarna 500, exempelvis genom elektriska lednings- trådar 640. Datorn 650 är i stånd att selektivt styrbart för- skjuta (dvs. rotera) någon eller alla rullarna 620 och selek- tivt pneumatiskt påverka en eller alla luftcylindrarna 500 enligt ett förutbestämt (icke visat) datorprogram, lagrat i datorn 650.

Om man nu övergår till fig. 8 till 15, användes ett för- utvalt verktyg såsom ett styrhålsklippverktyg 660, för att stansa ett flertal styrhål 665-i över- och/eller bottenkanterna 430/440 på bandämnet 420. Styrhål 665 medger ett bandämne 420 att inställas exakt på ett sätt som är välkänt inom tekniken under vart och ett av de förutvalda verktygsaggregaten 490 under metallbearbetningsoperationer. Ett annat stansverktyg, såsom ett deflektorstansverktyg 670 användes på det sätt som beskrives här nedan för att stansa deflektorvingar 380 i den övre kanten 430 på bandämnet 420. På liknande sätt kan ett flikstansningsverktyg 680 användas på det sätt som beskrives nedan för att stansa flikar 390, 395 och 400. Dessutom kan ett deflektorplåtstansningsverktyg 690 anordnas för att stansa deflektorplåtar 410. Dessutom kan ett trimningsverktyg, lik- nande stansdynan 560, anordnas för att trimma bandämnet 420.

Såsom är välkänt inom tekniken, användes "trimning" för att borttaga överskottsmaterial, som återstår efter en dragnings- operation. Dessutom framgår av beskrivningen här ovan att det kan finnas ytterligare stansverktyg för att utföra andra stans- operationer, såscmzett stansverktyg liknande stansverktyget 560 för att forma urtag 700 i övre och undre kantpartier 530/440 på bandämnet 420 om så önskas eller för att utforma urklipp 720 505 584 14 för fjädrar som utformar fjäderorgan 350.

Med hänvisning till fig. 8 till 15, har hålrummet 310 en förutbestämd kontur för att böja varje deflektorvinge 380, så- som ett deflektorvingedragverktyg exempelvis ett dragverktyg liknande dragverktyget 570 förskjutes nedåt av sin respektive luftcylinder 500 för att ingripa med bandämnet 420 (se fig. 12). På liknande sätt kan hålrummet 610 ha en förutbestämd kontur för att böja varje deflektorplåt 410 såsom ett deflek- torvingedragverktyg, exempelvis ett dragverktyg liknande drag- verktyget 510 förskjutes nedåt av sin respektive luftcylinder 500 för att ingripa med bandämnet 420. Dessutom kan hålrummet 610 ha en förutbestämd kontur för att forma varje med tre lika sidor försedda ytor 190a/190b, såsom ett dragverktyg för tre lika sidor 720 förskjutes nedåt av sin respektive luftcylinder 500 för att ingripa med bandämnet 420 (se fig. 11, 12 och 13).

Dessutom kan hålrummet 10 ha; en förutbestämd kontur för att prägla bottenkanten 440 på bandämnet 420, såsom ett präglings- verktyg som kan vara ett dragverktyg liknande dragverktyget 570, förskjutes nedåt av sin respektive luftcylinder 500 för att ingripa med bandämnet 420 (se fig. 14). Såsom är väl känt inom tekniken, innebär "prägling" kallbearbetning med hjälp av ett dragverktyg medan arbetsstycket (dvs. bandämnet 420) är helt fasthållet mellan ett dynhållarorgan och dragverktyget.

Prägling av bottenkanten 440 hjälper till att minska den hydrauliska trycksänkningen över gallerverket 170 när galler- verket 170 är anordnat tvärs fluidströmmen.

Med hänvisning till fig. 3 och 15 är en lasersvetsanord- ning 740 anordnad för precisionsförbindning av första innerband 210 med andra innerband 260 via svetsar 300 placerade på de utåt utskjutande svetsflikar, som är belägna i skärningsplanet 290. Lasersvetsaggregatet 740 användes också för att svetsa de tre liksidiga yttre banden 190a/l90b, såsom vid kanterna l95a/l95b för att förbinda de tre liksidiga yttre banden 190a/l90b på sådant sätt, att ytterbandet 180 erhåller en sex- kantig kontur. Användning av ett lasersvetsaggregat såsom lasersvetsaggregatet 740 föredrages på grund av dess förmåga att åstadkomma exakt placerade svetsar.

När fluidströmmen flyter förbi bränsleaggregatet 10 505 584 passerar den genom varje rombformad stavcell 310 begränsad av gallerverket 170. Deflektorvingar 380 avböjer vätskeströmmen inåt mot den yttre ytan på varje bränslestav 20 för att undvika partiell eller stabil filmkokning på denna och sålunda undvika "avvikelse från nukleär kokning" (DNB) på bränslestavens 20 yta. Att undvika DNB på bränslestavens 20 yta, undviker i sin tur möjlig skada på bränslestavarna 20.

I detta avseende samarbetar eller samverkar den rombiska tvärkonturen av varje bränslecell 310 med de böjda underytorna 385 på varje deflektorvinge 380 för att generera en virvel så att DNB undvikes. Dvs. varje stavcells 310 rombform erhåller en relativt liten eller begränsad tvärströmsarea för vätskeström- men. Därför, och på grund av den begränsade tvärströmsarean hos stavcellen 10, som åstadkommes genom stavcellens 310 rombform, kommer mer av den vätskeström, som flyter uppåt genom stav- cellen 310, att tvingas till kontakt med varje deflektorvinges 308 underyta 385 när vätskeströmmen lämnar stavcellen 310.

Detta sker emedan varje deflektorvinge sträcker sig ovanför och delvis över tillhörande stavcell 310 snett mot vätskeflödet för att avböja vätskeflödet. Generering av en sådan virvel bibehål- ler ett flytande, väsentligen enfasigt kylmedelsflöde mot det yttre (dvs. ytterdiametern 60) av bränslestaven 20 för att undvika DNB.

Förfarandet att göra gallerverket 170 i en kontinuerlig sänkpress 490 kommer nu att beskrivas. I detta hänseende är rullarna 620 styrbart drivna för att åstadkomma ett datorstyrt transportörorgan utefter banan 630, vilken bana 630 sträcker sig genom den kontinuerliga sänkpressen 490 längs godtycklig lämplig bana, såsom linjär, cirkulär eller oval bana, beroende på placeringen av verktygsaggregaten 470. Rullarna 620 roteras styrbart genom att driva datorn 650 enligt det förutbestämda datorprogram som är lagrat i datorn 650. Rullar 620 förflyttar successivt vart och ett av flertalet bandämnen 420 längs banan 630 emedan varje bandämne 420 bringas ingripa med rullarna 630.

När rullarna 620 roterar förskjutes bandämnena 420 successivt utefter banan 630 till koaxiell linjering med pneumatiskt ar- betande stansverktyg 660 för styrhål. Luftcylindern 500, till- hörande styrhålsstansverktyget 660, styrs selektivt av datorn 505 584 16 650 för att driva styrhålsstansverktyget 660 för att stansa ett flertal styrhål 665 i varje bandämne 420, vilka styrhål 665 medger att varje bandämne 420 placeras exakt, på sätt som är välkänt inom tekniken, under de återstående förvalda verktygs- aggregaten 490 under påföljande metallbearbetningsoperationer.

Härefter kan bandämnen 420 successivt förflyttas längs banan 630 till koaxiell inställning med förvalda, pneumatiskt drivna stansverktyg 670 för deflektorvingar genom att styrbart driva rullarna 630 enligt det datorprogram, som är lagrat i datorn 650. Datorn 650 styr selektivt luftcylindern 500, som motsvarar stansverktyget 630 för deflektorvingar, för att pneu- matiskt driva stansverktyget 670 för deflektorvinge så, att varje bandämne 420 stansas för att utbilda ett flertal deflek- torvingar 380 i det övre kantpartiet 430 av bandämnet 420.

Flertalet bandämnen 420 förskjutes även successivt utefter banan 630 och till inställning med det förvalda, pneumatiskt arbetande dragverktyget för deflektorvinge genom att styrbart rotera rullarna 630 enligt datorprogrammet. Datorn 650 styr sedan selektivt den luftcylinder 500, som motsvarar dragverk- tyget för deflektorvingen, för att pneumatiskt driva drag- verktyget för deflektorvingen så, att varje deflektorvinge drages med en förutbestämd kurvatur. Dragverktyget för deflek- torvingen utformar sålunda ett flertal böjda deflektorvingar 380 förbundna med det övre kantpartiet 430 på varje bandämne 420. Bandämnena 420 förskjutes till ett annat av de drag- verktyg, som hör till verktygsaggregatet 490, för att utforma ett buktat parti 255 i förutvalda första innerband 210 och buktade partier 285 i förutvalda andra innerband 260. På detta sätt kommer varje fodercell 320 att ha ett buktat parti 255/285 som omger respektive foderrör 110, som har en större ytterdia- meter 150 än bränslestavens 20 ytterdiameter 60. Bandämnen 420 med deflektorvingar 380 kan också förskjutas till ett hålnings- verktyg, som 'tillhör verktygsaggregatet 490, för att håla genomgående slitsar 330 i första innerband 210 och genomgående slitsar 340 i andra innerband 260. Såsom är välkänt inom tek- niken, är "hålning" en håltagningsoperation som bildar en slits i arbetsstycket (dvs. bandämnet 420).

Dessutom kan flertalet bandämnen 420 successivt för- 505 584 17 skjutas utefter banan 630 till koxiell inställning med det förutvalda, pneumatiskt drivna stansverktyget för utstansning av fjädrar genom att styrbart rotera rullar 630 enligt det datorprogram, som är lagrat i datorn 650. Datorn 650 styr selektivt den luftcylinder 500, som motsvarar stansverktyget för fjäderutstansning, för att.pneumatiskt driva stansverktyget för utstansning av fjäder så, att varje bandämne 420 erhåller ett flertal åtskilda, parvisa fjädrande urklipp 710. Såsom nu beskrivits utbildar varje par fjäderurklipp 710 ett mellanlig- gande fjäderorgan 350 (se t.ex. fig. 3). Bandämnen 420 för- skjuts även successivt utefter banan 630 till koaxiell inställ- ning med ett förutvalt, pneumatiskt arbetande fjäderdragnings- verktyg genom. att styrbart. rotera rullarna 630 enligt det datorprogram, som är lagrat i datorn 650. Datorn 650 styr selektivt luftcylindern 500 för fjäderdragningsverktyget för att pneumatiskt driva fjäderdragningsverktyget så, att varje bandämne 420 drages för att därpå utbilda ett upphöjt parti, som avgränsar ett elastiskt fjäderorgan 350 mellan varje par fjäderurklipp 710, varvid varje fjäderorgan 350 utbildas nära bandämnets 420 centrala axel.

Förfarandet för att åstadkomma ytterbandet 180 kommer nu att beskrivas. I detta avseende förskjutes ett förutvalt par bandämnen 420 av förutbestämd längd successivt längs banan 630 och till koaxiell inställning med ett förutvalt, pneumatiskt drivet stansverktyg för deflektorplåtar genom att styrbart rotera rullarna 630 enligt det datorprogram som är lagrat i datorn 650. Datorn 650 styr selektivt luftcylindern 500 för stansverktyget för deflektorplåten för att pneumatiskt driva stansverktyget för deflektorplåten så, att paret bandämnen 420 genombrytes för att utforma flertalet närliggande deflektor- plåtar 410 i den övre kanten på varje par band 420. Paret band- ämnen 420 förskjutes också successivt längs banan 630 och till koaxiell inställning med ett förutvalt, pneumatiskt drivet dragverktyg för deflektorplåtar genom att styrbart rotera rul- larna 630 enligt datorprogrammet. Datorn 650 styr selektivt luftcylindern 500 för dragverktyget för deflektorplåten så, att varje deflektorplåt 410 drages för att åstadkomma en förut- bestämd kurvatur för varje deflektorplåt 410. Det förvalda 505 584 18 paret bandämnen 420 förskjutes även successivt utefter banan 630 och till koaxiell inställning med det förutvalda, pneuma- tiskt arbetande verktyget 720 för dragning av tre lika sidor genom att styrbart rotera rullarna 630 enligt det datorprogram, som är lagrat i datorn 650. Datorn 650 styr sedan selektivt luftcylindern 500 för dragverktyget 720 för dragning av tre lika sidor för att pneumatiskt driva dragverktyget 720 för ut- formning av tre lika sidor för dragning av vart och ett av de förutvalda paren bandämnen 420 till en regelbunden form med tre lika ytor (dvs. en regelbunden trapetsoid med dess längsta sida borta). På detta sätt drages det förvalda paret bandämnen 420 till ytterband 190a/190b med regelbundna tre lika sidor när dragverktyget 720 för tre lika sidor påverkas. Ytterband 190a/190b med tre lika sidor förbindes sedan vid sina kanter 195a/195b genom att inställa lasersvetsanordningen 750 med kanterna 195a/195b och sedan aktivera lasersvetsaggregatet 740 för att lasersvetsa kanterna 195a/195b. På detta sätt förbindes ytterbanden 190a/190b med tre lika sidor genom svetsning för att bilda yttre ytterband 180 med regelbunden sexkantig tvär- kontur. _ Man förstår av ovanstående beskrivning, att ändpartierna 220/240 av de första innerbanden 210 och ändpartierna 270/280 av andra innerband 260, lämpligen förbindes med sina respektive innerväggar 230 av ytterbandet 180 (dvs. innerytan på sidopane- lerna 200) genom att lämpligen aktivera lasersvetsaggregatet 740. Sålunda förstås från diskussionen här ovan att den band- matris, som omfattar flertalet första innerband 210 och andra innerband 260, är lasersvetsade till ytterband 180 så, att de omgives av ytterband 180 för att bilda det sexkantiga galler- verket 170.

Man förstår också från ovanstående beskrivning, att det uppfunna förfarandet nödvändigtvis kräver endast en uppsättning av kontinuerlig sänkpress 470 för att selektivt göra gallerverk av olika utformning. Detta är så emedan förvalda drag-, stans-, håltagnings- och präglingsverktyg motsvarande olika förutsedda utformningar för gallerverk 170, från början kan sättas upp (dvs. installeras) i den kontinuerliga sänkpressen 470. Datorn 650 körs sedan för att rotera rullarna 620 för att selektivt 505 584 19 flytta bandämnen 420 utefter banan 630 endast till de förut- valda verktyg, som erfordras för att göra ett gallerverk med en förutbestämd utformning. Om t.ex. pressförsänkningar 360/370 inte önskas för ett gallerverk.med förutbestämd utformning, kan datorn 650 åstadkomma att bandämnen 420 passerar dragverktyget för pressförsänkning när bandämnen 420 förflyttas längs banan 630. Detta åstadkommes automatiskt genom att köra det datapro- gram, som är lagrat i datorn 650. Om alternativt pressför- sänkningar 360/370 inte önskas, så kan bandämnena 420 passera under dragverktygen för pressförsänkning; emellertid kommer inte datorprogrammet att låta de cylindrar 500 arbeta, som motsvarar dragverktyget för pressförsänkning. På samma sätt, ehuru inte föredraget, kan dragverktyget 720 för de tre lika sidorna passeras eller inaktiveras genom datorprogrammet så, att formen med tre lika sidor hos ytterbanden 190a/190b icke utformas. I detta fall bildas de sex sidopanelerna 200 snarare än de två ytterbanden 190a/190b med tre lika sidor individuellt utformade från bandämnen 420, de sex sidopanelerna 200 anordnas då lämpligen och svetsas samman för att bilda den sexkantiga tvärkonturen hos ytterbandet 180.

Det förstås vidare att enligt den uppfunna metoden, de metallbearbetningsoperationer, som användes vid tillverkning av gallerverket 170, kan utföras i godtycklig lämplig ordning el- ler följd för att åstadkomma ett flexibelt organ för att göra gallerverket 170 beroende på placeringen av stans-, drag-, håltagnings- och präglingsverktyg 490.

Dessutom förstås att vid den föredragna metoden för att göra gallerverket 170, endast två exponerade kanter (dvs. kan- terna 195a/195b), som hör till ytterbanden 190a/190b med tre lika sidor, utformas hellre än sex exponerade kanter. Detta är viktigt emedan svetsning av endast två exponerade kanter hellre än sex exponerade kanter, minskar antalet kanter som skall svetsas och sålunda tiden för tillverkning av ytterbandet 180.

Genom att dessutom ha endast två exponerade kanter, erhålles ett sexkantig gallerverk 170 med endast två diskontinuiteter (dvs. obetydligt exponerade svetsade kanter 195a/195b). Detta är också viktigt, emedan när man har endast två hellre än sex exponerade kanter, reduceras risken av blockering eller "upp- 505 584 hängning" och medföljande skada på gallerverket 170 när bränsleaggregatet 10 hanteras i reaktorkärnan under omladd- ningsoperationer i reaktorn.

Claims (12)

10 15 20 25 30 505 584 21 EAIENIKEAY

1. Förfarande för tillverkning av ett gallerverk, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar stegen: (a) att styrbart förflytta ett transportörorgan (620) för transport av ett flertal inre (2lO,260) och ett flertal yttre (l90a,l90b) bandelement längs detta; (b) att mata fram varje inre och varje yttre bandele- ment i linje med stansverktyg (670) för en deflektorvinge genom att styrbart förflytta transportörorganet; (c) att påverka stansverktyget för deflektorvingen så, att varje inre och varje yttre bandelement stansas för att där- på utforma en deflektorvinge (380); (d) att mata fram varje inre och varje yttre bandele- ment till i linje med ett dragverktyg (570) för en deflektor- vinge genom att styrbart förflytta transportörorganet; (e) att påverka deflektordragverktyget så, att deflek- torvingen drages till en förutbestämd kurvatur; (f) att mata fram ett par yttre bandelement i linje med ett dragverktyg (720) för tre lika sidor genom att styrbart förflytta transportörorganet; (g) att påverka dragverktyget för de tre lika sidorna för att draga varje yttre bandelement sä, att vart och ett av paret yttre bandelement erhåller en tvärsektion utformad med tre lika sidor; (h) att förbinda paret yttre bandelement med tre lika sidor med varandra, så att de yttre bandelementen med tre lika utformade sidor bildar ett integrerat yttre bandelement (180), som i tvärsnitt utgör en reguljär sexkant, varvid det yttre bandelementet har en inre vägg (230); (i) att förbinda de inre bandelementen med varandra för att bilda ett flertal, varandra skärande första (210) och 10 15 20 25 30 505 584 22 andra (260) inre bandelement, som utformar ett flertal huvudsa- kligen rombformade foderceller (320), varvid de första och andra inre bandelementen vardera har ändpartier (220,240,270, 280); (j) att omge flertalet första och andra inre bandele- ment med det yttre bandelementet; och (k) att förbinda àndpartierna hos vart och ett av de första och andra inre bandelementen med den inre väggen pà det yttre bandelementet.

2. Förfarande enligt. krav JH k à n n e t e c k n a t av att det ytterligare omfattar stegen: (a) att mata fram varje inre och varje yttre bandele- ment till i linje med ett dragverktyg (490) för fjädrar genom att styrbart förflytta transportörorganet; och (b) påverka fjäderdragverktyget sà, att varje inre och varje yttre bandelement drages för att därpå utforma ett fjäderorgan (350).

3. Förfarande enligt krav' 2, k ä n n e t e c k n a t av att det ytterligare omfattar stegen: (a) att förbinda paret yttre bandelement för att utforma ett integrerat yttre bandelement (180) med sexkantfor- mad tvàrsektion; (b) att förbinda de inre bandelementen för att utforma (210) och andra (260) ett flertal, varandra skärande första inre bandelement, som utformar ett flertal rombformade stavcel- ler (310) och ett flertal huvudsakligen rombformade foderceller (320); och (c) att förbinda de första och andra inre bandelementen med det yttre bandelementets inre del.

4. Förfarande enligt krav' 1, k à n n e t e c k n a t 10 15 20 25 30 505 584 23 av att det ytterligare omfattar steget att trimma varje inre och varje yttre bandelement.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda trimningssteg för varje inre och varje yttre bandelement innefattar stegen (a) att mata fram varje inre och varje yttre bandele- ment till i linje med ett trimningsverktyg (560) genom att styrbart förflytta transportörorganet; och (b) påverka trimningsverktyget sä, att varje inre och varje yttre bandelement trimmas.

6. Förfarande enligt krav JH k ä n n e t e c k n a t av att det ytterligare omfattar stegen att prägla varje yttre bandelement.

7. Förfarande enligt. krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda steg för prâgling av varje yttre bandelement omfattar stegen: (a) att mata fram varje yttre bandelement till i linje med ett präglingsverktyg (490) genom att styrbart flytta tran- sportörorganet; och (b) påverka präglingsverktyget sà, att varje yttre bandelement präglas.

8. Förfarande för att i en progressiv sänkpress tillverka ett (170) för ett (10) , gallerverk bränsleaggregat k à n n e t e c k n a t av att det innefattar stegen: (a) styrbart förflytta en motordriven transportör (620) utefter en förutbestämd sluten bana (630), som sträcker sig ge- nom dragpressen genom att driva en förprogrammerad dator (650) för att transportera ett flertal inre och ett flertal yttre (190a,l90b) utefter banan, bandelement varvid varje inre och varje yttre bandelement ingriper med transportören; 10 15 20 25 30 505 584 24 (b) successivt mata fram varje inre och varje yttre bandelement längs banan och till koaxiell inställning med ett förutvalt pneumatiskt pàverkbart stansverktyg (670) för deflek- torvinge genom att styrbart förflytta transportören; (c) selektivt pneumatiskt påverka stansverktyget för deflektorvingen genom att köra datorn sä, att varje inre och varje yttre bandelement stansas för att därpå utforma ett fler- tal deflektorvingar (380); (d) successivt mata fram varje inre och varje yttre bandelement längs banan och till koaxiell inställning med ett förutvalt pneumatiskt pàverkbart dragverktyg (570) för deflek- torvingen genom att styrbart förflytta transportören; (e) selektivt pneumatiskt påverka dragverktyget för de- flektorvingen genom att köra datorn sä, att varje deflektor- vinge drages till en förutbestämd kurvatur för att bilda ett flertal böjda deflektorvingar pä varje inre och varje yttre bandelement när nämnda dragverktyg för deflektorvingen påver- kas; (f) successivt mata fram vart och ett av de inre och vart och ett av de yttre bandelementen längs banan och till i linje med ett förvalt, pneumatiskt pàverkbart fjäderdragverktyg (490) genom att styrbart förflytta transportören; (g) selektivt pneumatiskt påverka det förutvalda fjä- derdragverktyget genom att köra datorn för att draga ett fler- tal upphöjda partier, som sträcker sig frän varje inre och yttre bandelement så, att de upphöjda partierna utgör ett fler- tal fjäderorgan (350) i varje inre och varje yttre bandelement när nämnda fjäderdragning utföres; (h) successivt mata fram ett förutbestämt par yttre (l90a,l90b) längs banan och till i linje med ett bandelement 10 15 20 25 30 505 584 25 förutvalt pneumatiskt päverkbart dragverktyg för tre lika sidor genom att styrbart förskjuta transportören; (i) selektivt pneumatiskt påverka det förutvalda drag- verktyget (720) för tre lika sidor genom att köra datorn för att successivt draga vart och ett av de yttre bandelementen sä, att varje yttre bandelement erhåller en tvârsektion med en re- guljär form med tre lika sidor; (j) att förbinda paret yttre bandelement med tre lika sidor med varandra genom att aktivera en lasersvetsanordning (740) sä, att de yttre bandelementen med tre lika utformade sidor bildar ett integrerat yttre bandelement (180), som i tvärsnitt utgör en reguljär sexkant, varvid det yttre bandelementet har en inre vägg (230); (k) att förbinda de inre bandelementen med varandra genoux att aktivera. lasersvetsanordningen. för' att bilda, ett (210) och andra (260) inre flertal, varandra skärande första bandelement, som utformar ett flertal rombformade stavceller (310) och ett flertal huvudsakligen rombformade foderceller (320), varvid de första och andra inre bandelementen vardera har ändpartier (220,240,270,280); (l) att omge flertalet första och andra inre bandele- ment med det yttre bandelementet; och (m) att förbinda ändpartierna hos vart och ett av de första och andra inre bandelementen med den inre väggen på det yttre bandelementet genom att aktivera lasersvetsanordningen.

9. Förfarande enligt krav' 8, k ä n n e t e c k n a t av att det ytterligare omfattar stegen: (a) att successivt mata fram varje inre och varje yttre bandelement längs banan och till i linje med ett förut valt, pneumatiskt pàverkbart trimningsverktyg genom att styrbart 10 15 20 25 30 505 584 26 flytta transportören; och (b) selektivt pneumatiskt påverka det förutvalda trim- ningsverktyget genom att köra datorn sä, att varje inre och varje yttre bandelement stansas för att trimma varje inre och varje yttre bandelement.

10. Förfarande enligt krav 8, k:à n n e t e c k n a t av att det ytterligare omfattar stegen: (a) successivt mata fram varje yttre bandelement längs banan och till i linje med ett förutvalt pneumatiskt påverkbart präglingsverktyg (490) genom att styrbart förflytta transportö- ren; och (b) selektivt pneumatiskt påverka det förutvalda präg- lingsverktyget genom att köra datorn sä, att varje yttre band- element drages för att prägla varje yttre bandelement.

11. Gallerverk tillverkat enligt förfarandet i. krav 8, k a n n e t e c k n a t av att det innefattar: (a) ett yttre bandelement (180) som har en i genomskär- ning sexkantig kontur; (b) ett flertal parallella första inre bandelement (210), som sträcker sig tvärs det inre hos nämnda yttre band- element, varvid varje nämnt första inre bands bandelement har ändpartier (220,240) förbundna med nämnda yttre bandelement; (c) ett flertal parallella andra inre bandelement (260), som sträcker sig tvärs det inre hos nämnda yttre bandelement, varvid vart och ett av nämnda andra inre bandele- ment har ändpartier (270,280) därav, förbundna med nämnda yttre bandelement, varvid varje nämnda andra inre bandelement skär vart och ett av nämnda första inre bandelement med en förutbes- tämd vinkel (0) i förhållande till detta för att utbilda ett flertal rombformade stavceller (310) och ett flertal huvudsa- 10 505 584 27 kligen rombformade foderceller (320) för att upptaga respektive stavar av ett flertal bränslestavar (20) och foderrör (110); och (d) deflektororgan (380) tillhörande varje stavcell och förbundet med nämnda yttre bandelement och med vart och ett av nämnda första och andra inre bandelement för att avböja en kom- ponent av en fluidström mot bränslestavarna.

12. Gallerverk enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a t av att det ytterligare innefattar ett flertal elastiska fjäderorgan (350), förbundna med varje bränslestav och utbildade av det yttre bandelementet och från vart och ett av de första och andra inre bandelementen, varvid vart och ett av nämnda fjäderorgan ingriper med sin respektive bränslestav för att understödja bränslestaven.