SE503456C2 - Matarhorn, avsett speciellt för tvåvägs- satellitkommunikationsutrustning - Google Patents

Description

503 456 2 en att tillhandahålla matarhorn där själva den mekaniska utformningen innebär produk- tionstekniska fördelar speciellt vid högre frekvenser med ökande krav på hög isolation mellan ingående antenner.

Till grund för ett nytt matarhorn enligt uppfinningen ligger grundtanken att endast på mekanisk väg åstadkomma en fysisk fasskillnad mellan inkommande signaler.

Kännetecknen för enligt uppfinningen utformat matarhorn framgår av bifogade patent- krav.

FIEDOGÖRELSE FÖR UPPFlNNINGEN Ett enligt uppfinningen utformat matarhorn av i det föregående omnämnt slag känne- tecknas av att samtliga horn är mekaniskt framställda i ett och samma metallstycke, med genomgående centrumöppning för sändar/mottagarhornet övergående i en sändarvåg- ledare och en mottagarvågledare, åtskilda av filter av typ orthomodetransducer (OMT), med i metallstycket förankrat kopplingsorgan för vart och ett av mäthornen, och med vallgravsliknande urtagning i metallstycket runt om varje öppning för elektromagnetisk isolering av varje horn relativt övriga horn.

FlGUFlBESKRlVNlNG Uppfinningen skall närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningar, där schematiskt Fig 1 visar ett exempel på ett matarhorn enligt uppfinningen. ovanifrän; och Fig 2 visar matarhornet enligt Fig 1 från sidan.

FÖREDRAGEN UTFÖR INGSFORM Det på ritningen vissade matarhornet omfattar ett centralt sändar/mottagarhorn 10 och fyra separata mäthorn 11, 12, 13, 14 symmetriskt placerade relativt matarhornets sym- metrilinje 0 vinkelrätt mot ritningens plan.

Samtliga horn är mekaniskt framställda i ett och samma metallstycke 1.

Sändar/mottagarhornet 10 har en genomgående centrumöppning 100 som övergår i en sändarvâgiedare 101 och en mottagarvågledare 102, som är åtskilda med filter av typ orthomodetransducer OMT 103.

Vart och ett av mäthornen 11, 12, 13, 14 har en med botten begränsad öppning 110. 120. 130, 140. lmetallstycketi är för vart och ettav mäthornen förankrat kopplingsorgan 111, 121, 131. 141, tex. iform av en mätsond.

I metallstycket 1 finns vidare vallgravsliknande urtagning 104. 114, 124, 134, 144 runt om varje resp. öppning 100. 110, 120, 130, 140 för elektromagnetisk isolering av varje horn relativt övriga horn.

Det nu beskrivna matarhornet med fyra mäthorn 11. 12. 13. 14 är avsett för satellitkom- munikation med relativt liten frekvensskillnad mellan sändarfrekvens och mottagar- 3 m (D (N 4> m O\ frekvens, t.ex. en frekvensskillnad på 111.05.

Centrumöppningen 100 har kvadratisk form och sidorna i mäthornens 11, 12, 13, 14 -öppningar 110, 120, 130 , 140 resp. urtagningar 114, 124, 134, 144 är i huvudsak paral- lella med motsvarande sidor i sändar/mottagarhornets 10 öppning 100 resp. urtag- ning 104.

En nàgot modifierad utformning av matarhornet är avsedd för satellitkommunikation med relativt stor frekvensskillnad mellan sändarfrekvens och mottagarfrekvens, t.ex. en frekvensskillnad på 1:1 .5.

Antalet mäthorn är fortfarande fyra, men centrumöppningen 100 och urtagningen 104 har cirkulär form, och sidorna i mäthornens 11, 12, 13, 14 öppningar 110, 120, 130, 140 och vallgravsliknande urtagningar 114, 124, 134, 144 är i huvudsak likformiga med mot- svarande sidor i sändar/mottagarhornets öppning 100 resp. urtagning 104.

En annan möjlig modifikation är att utforma matarhornet 10 med tre symmetriskt placera- de mäthorn 11, 12, 13. Även i detta fall kan öppningar och urtagningar vara kvadratiska eller cirkulära i beroende av om frekvensskillnaden mellan sändarfrekvens och motta- garfrekvens är liten resp. stor.

Om en antenn med matarhorn med fyra mäthorn invrides sá att inprickade frekvensdia- gram för den av mäthornen mottagna signalen från en satellit får en gemensam skär- ningspunkt så representerar denna punkt villkoret att samtliga fyra mäthuvuden befin- ner sig lika ”offset” fràn signalkällan (satelliten), d.v.s. antennreflektorn är optimalt riktad mot den utvalda satelliten. y ma metallstycke med mottagningsfrekvens inom 12 GHz-omradet. Kalkyler pekar mot att konstruktionen möjliggör en lönsam serietillverkning . Kostnaderna torde komma att uppgå till högst 1/10 av kostnaderna för motsvarande enheter enligt känd teknik.

Claims (4)

503 456 4 PATENTKRAV

1. Matarhorn, avsett speciellt för tvåvägs satellitkommunikationsutrustning, omfattande ett centralt sändar/mottagarhorn (10) och minst tre separata mäthorn (11,12,13) symmet- riskt placerade relativt matarhornets symmetrilinje (O), kännetecknat därav, att samtliga horn är mekaniskt framställda i ett och samma metallstycke(1) med genomgående centrumöppning (100) för sändar/mottagarhornet (10) övergående i en sändarvågledare (101) och en mottagarvågledare (102), åtskilda av filter av typ orthomodetransducer (OMT), som är konstruerad för separation av skilda polariseringar och består av en utgång mot metallstyckets centrumöppning samt två ingångar mot resp. vågledare för sändar- och mottagarvågledarna; med av botten begränsad öpping (110, 120, 130) för vart och ett av mäthornen (11, 12, 13); med i metallstycket(1) förankrat kopplingsorgan (111, 121,131) för vart och ett av mäthornen (11, 12, 13); och med vallgravsliknande urtagning (104, 114, 124, 134) i metallstycket (1) runt om varje öppning (100, 110, 120, 130) för elektromagnetisk isolering av varje horn relativt övriga horn.

2. Matarhorn enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att antalet mäthorn (11, 12, 13) är tre.

3. Matarhorn enligt patentkravet 1, avsett för satellitkommunikation med relativt liten frekvensskillnad mellan sändarfrekvens och mottagarfekvens, kännetecknat därav, att antalet mäthorn (11, 12, 13, 14) är fyra, att centrumöppningen (100) har kvadratisk form, och att sidorna i mäthornens öppningar (110, 120, 130, 140) och vallgravsliknande urtag- ningar (114, 124, 134, 144) är i huvudsak parallella med motsvarande sidori sändar/ mottagarhornets öppning (100) resp. urtagning (104).

4. Matarhorn enligt patentkravet 1, avsett för satellitkommunikation med relativt stor frekvensskillnad mellan sàndarfrekvens och mottagarfrekvens, kännetecknat därav, att antalet mäthorn (11, 12, 13, 14) är fyra, 5 503 456 att centrumöppningen (100) har cirkulär form, och att mäthornens öppningar (110, 120, 130, 140) och vallgravsliknande urtagningar (114, 124, 134, 144) är i huvudsak Iikformiga med sändar/mottagarhornets öppning (100) resp. urtagning (104).