SE502891C2 - Anordning för avskiljning av extremt fina partiklar ur luft - Google Patents

Description

502 891 2 täta och kompakta. Ett stort tryckfall genom ett filter ger i sin tur upphov till höga energikostnader för den eller de fläk- tar som driver luften genom filtret. En tredje nackdel är att filtren erhåller kort livslängd genom snabb igensättning.

Av ovanstående skäl har fackmännen inom området på senare tid alltmer kommit att intressera sig för bland annat filter av den typ som är helt eller delvis uppbyggda av elektrostatiskt laddningsbara fibrer och som därigenom kan fås att attrahera och fånga upp även extremt små luftburna partiklar tack vare det faktum att dessa nästan alltid är antingen positivt eller negativt laddade eller alternativt polariserade. Sålunda har t ex 3M-Company utvecklat filter innehållande s.k. elektreter eller elektretfibrer som genom att laddas elektriskt bildar dipoler. I praktiken förfärdigas dylika fibrer av lämpligt polymermaterial, såsom polypropylen, av en typ som har låg elektrisk konduktivitet, hög vattenavvisande förmåga och god termisk stabilitet. Fibrerna formas till långsmala, närmelsevis stavliknande eller parallellepipediskt formade kroppar vilkas längd kan uppgå till 30-40 mikron eller mer och vilkas tjocklek kan uppgå till 1-3 mikron eller mer. Genom sin geometriska form kan fibrerna förläggas i ett skikt eller en bana med öppen, fluffig struktur, innebärande att tryckfallet i en genom fiber- skiktet passerande luftström blir jämförelsevis lågt. Den elektrostatiska laddningen av dylika fibrer sker en gång för alla i samband med tillverkningen, närmare bestämt genom att fibrerna utsätts för verkan av elektrisk ström, varvid fibrerna förlänas en bipolär laddning som ger upphov till ett starkt elektriskt fält runt själva fibrerna. Tack vare sin bipolära karaktär kan fibrerna attrahera såväl negativt som positivt laddade partiklar i luften. Fördelarna med dylika, av elektriskt laddade fibrer uppbyggda filter i jämförelse med finfibrösa och elektriskt inaktiva filter är uppenbara i det 502 891 att tryckfallet genom filtret reduceras till ett minimum samti- digt som risken för finfiberemissioner ur själva filtret elimi- neras.

En i praktiken besvärande nackdel hos kända filtrerings- eller partikelavskiljaranordningar som använder sig av filter innehållande elektrostatiskt laddade fibrer är emellertid att fibrernas laddning är av engångskaraktär, varigenom filtren får begränsad livslängd. Sedan fibrerna väl laddats i samband med tillverkningen avklingar laddningen successivt under filtrets användning, innebärande att fibrernas förmåga att attrahera och fånga upp passerande mikropartiklar successivt försämras.

Särskilt markant neutraliseras den elektrostatiska laddningen då filtret nedsmutsas, i det att det elektriska fältet kring en i ett omgivande smutshölje innesluten fiber blir synnerligen mediokert i jämförelse med fältet kring en ren fiber. En annan brist hos sådana konventionella partikelavskiljaranordningar som använder sig av enkla filterväggar av stationär eller fast karaktär är att de saknar varje effektivt verkande föravskil- jarfunktion. Den partikelbemängda luft som passerar filterväg- gen ifråga renas sålunda i filterväggen utan att först ha pas- serat något föravskiljande medel som utan att belasta själva filtret först avskiljer grövre partiklar. Med andra ord kommer såväl mikroskopiska som ultramikroskopiska partiklar att utan åtskillnad direkt avsätta sig i och belasta fiberstrukturen i filterväggen.

E. . E 1 u 3 Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovan- nämnda nackdelar och brister hos tidigare kända partikelavskil- jaranordningar och skapa en anordning som är i stånd att effek- tivt avskilja extremt fina beståndsdelar ur luft eller andra gaser under läng tid utan behov av utifrån tillförd elektrisk energi. Ett grundläggande syfte med uppfinningen är sålunda att 502 891 4 skapa en partikelavskiljaranordning vars filterenhet skall ha lång livslängd och förmå effektivt avskilja mikroskopiska och ultramikroskopiska partiklar ur luft utan att själv ge upphov till fiberemissioner i luften. Ett ytterligare syfte med upp- finningen är att skapa en anordning som inbegriper en förav- skiljande funktion före den egentliga filterenheten eller fil- terväggen i och för föravskiljning av i första hand positivt laddade och/eller polariserade partiklar för att på så sätt belasta filterväggen med i huvudsak endast ultramikroskopiska partiklar' av motsatt polaritet. Ännu ett syfte med uppfin- ningen är att skapa en anordning som säkerställer ett lågt tryckfall hos den luft som passerar genom och behandlas i anordningen. Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att skapa en anordning som är konstruktivt enkel och som låter sig tillverkas med utnyttjande av ekonomiska tillverkningsmetoder.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det grundläggande syf- tet med densamma medelst den anordning som definieras i patent- kravet l. Föredragna utförandeformer av uppfinningen är vidare angivna i de osjälvständiga patentkraven.

I grunden bygger föreliggande uppfinning på insikten att kring den i kravet 1 omnämnda sats av element som försätts i rörelse av en genom ett filterrör passerande luftström och gnids mot varandra alstras ett elektrostatiskt fält vilket är av betydande storlek och vilket utbreder sig långt utanför själva satsen av element. Sålunda har utförda prov visat att det elektrostatiskt laddade fältet kring en sats av plastremsor kan ha en spänning inom området 5-10 kV och upprätthålla denna spänning på ett avstånd från remsorna som är upp till 30 à 50 mm eller mer. På så sätt kan en sats av rems- eller trådelement utnyttjas för att automatiskt och kontinuerligt hålla ladd- ningsbara fibrer i en omgivande och av rems- eller trådele- menten mekaniskt opåverkad filterrörvägg elektrostatiskt lad- 502 891 dade så snart luft bringas att passera genom filterröret. Här- vid kommer remsorna i remssatsen att verka såsom en föravskil- jare därest materialet i remsorna väljs på lämpligt sätt, näm- ligen med en slät yta och med en materialstruktur som omöjlig- gör luftinträngning i remsorna, i det att partiklar som attra- heras av och fångas upp på remsornas yta agglomereras på denna och bildar växande anhopningar som vid en viss storlek kommer att avlägsnas från remsorna, och på så sätt kunna falla ned exempelvis pá en sluten botten vid en undre ände av filterröret eller föras mot filtret där de till följd av sin storlek lätt avskiljs rent mekaniskt.

In! 1. 1 J . l 1 .I . 3 1 Genom WO 84/04467 är tidigare känd en filtertub inuti vil- ken är anordnad en sats av làngsmala, flexibla remsor som kan vara utförda av ett polymermaterial i syfte att generera sta- tisk elektricitet i samband med att de sätts i rörelse och gnids mot varandra genom verkan av den passerande luften. I detta fall är emellertid remsorna anordnade i en jämförelsevis tunn krans i omedelbar anslutning till insidan av tubens cylindriska filtervägg och någon rörsnittsavskärande bärare av det slag som karaktäriserar föreliggande uppfinning förekommer ej överhuvudtaget. Dessutom skall påpekas att de kransartati arrangerade remsorna står i direkt kontakt med filterväggens insida. Detta innebär att remsorna måste utföras av ett luft- genomsläppande, poröst eller fibröst material, varför någon självrensande effekt av det slag som kan ernås vid luftogenom- trängliga remsor med glatt yta icke överhuvudtaget låter sig förverkligas. Det må även påpekas att filterväggen vid denna kända konstruktion icke innehåller uttalat laddningsbara fib- rer, såsom elektretfibrer.

Genom SU l,l25,053 är vidare känd en partikelav- skiljaranordning som innefattar en vid en bärare fäst sats av 502 891 rörliga remsor som då de påverkas av passerande luft gnids mot varandra under generering av statisk elektricitet. Vid denna kända konstruktion förekommer emellertid ej överhuvudtaget någon remssatsen omslutande filterrörvägg och än mindre någon vägg innehållande elektrostatiskt laddningsbara fibrer. ; 1 1 . . 1.E 1 . .

På ritningarna är Fig 1 en vertikal längdsektion genom en anordning enligt uppfinningen, Fig 2 en tvärsektion genom ett i anordningen enligt fig 1 ingående filterrör, Fig 3 en längdsektion genom ett utförande som liknar det i fig l visade, varvid schematiskt illustreras olika spänningsfält som uppstår under anordningens drift, en längdsektion genom ett vidareutvecklat utförande av en partikelavskiljaranordning som förutom ett filterrör och en däri anordnad första remssats inbegriper en andra remssats nedströms filterröret, en längdsektion genom ett ytterligare alternativt utförande av anordningen, och Fig illustrationer avsedda att åskådliggöra tillverkningen av en i anordningen ingående remsbärare, varvid de olika figurerna visar på varandra följande steg under tillverkningen.

Detalierad beskrivning av föredragna utförandeformer av i. .

I fig 1 betecknar 1 generellt ett filterrör i vilket är vilken är sam- monterad en i sin helhet med 2 betecknad insats, mansatt av dels en bärare 3, dels en sats rems- eller tràdfor- miga element 4 vilka är fästa vid bäraren 3. Vid en första, i detta fall nedtill visad ände, år filterröret l förbundet med 502 891 7 en botten- eller gavelvägg 5, t ex i form av en av plåt eller plast förfärdigad skiva uppvisande ett periferiskt spår 6 i vilket rörets ände kan fästas, exempelvis genom limning. Vid sin motsatta ände är filterröret 1 förbundet med en ring 7, t ex genom att vara fastlimmat i ett spår 8. Ringen 7 avgränsar en öppning 9 vilken bildar ett inlopp till rörets inre hålrum . På en cylindrisk fläns till ringen 7 är fastsnäppt en hylsa 11 vilken tjänar såsom hållare för insatsens 2 bärare 3. Av fig 1 framgår tydligt hurusom bäraren 7 kan kvarhållas i hållar- hylsan 11 vilande mot en radiellt inåt riktad undre fläns 12 samtidigt som remsorna eller trådarna 4 hänger ned väsentligen vertikalt från bäraren.

Den geometriska formen hos filterröret 1 kan varieras inom vida gränser. I praktiken kan dock med fördel användas ett rör vars vägg är veckad eller vågformig såsom antyds i tvärsek- tionen enligt fig 2. I detta sammanhang må även påpekas att röret kan vara förfärdigat antingen av en enkel fibervägg eller uppbyggt av två eller flera väggskikt utanpå varandra. Oavsett sin geometriska uppbyggnad skall emellertid filterrörets vägg vara helt eller delvis förfärdigad av elektrostatiskt ladd- ningsbara fibrer, företrädesvis i form av elektretfibrer av det slag som är tillverkade av polymermaterial, t ex polypropylen, och som har förmåga att bibringas bipolär elektrisk laddning.

Dylika elektretfibrer har i praktiken en minsta längd av 30 mikron och en minsta tjocklek eller tvärsnittsdimension av 1 mikron. Genom sin inledningsvis redovisade geometriska form kan dylika fibrer arrangeras i en öppen, fluffig struktur som erbjuder blott ringa motstånd mot passage av luft. Trots denna fluffighet har emellertid fibrerna stor förmåga att attrahera såväl negativt som positivt laddade partiklar i luften till följd av att fibrerna är bipolärt laddade. 502 891 De från bäraren 3 nedhängande remsorna eller trådarna 4 är i sin tur fördelaktigast förfärdigade av ett polymermaterial eller tetrafluoretylen som uppvisar dels så stor täthet att luft icke förmår genomtränga remsorna, dels en glatt eller slät yta. Dessa ger negativ polarisation vid gnidning eller friktion mot luft för att därigenom attrahera positiva partiklar som finns i överskott i luft. Genom att välja remsorna eller trådarna av dylikt material möjliggörs att anhopningar av par- tiklar som attraherats av remsorna och agglomererats på dessas släta yta avlägsnas från ytan sedan anhopningarna vuxit till en viss storlek. Med andra ord blir remsorna genom detta material- val självrensande såtillvida att enskilda partikelanhopningar eller -agglomerat kontinuerligt frigörs från den glatta ytan sedan de vuxit till viss storlek för att antingen falla ned på bottnen 5 eller uppfångas i filterväggen 1.

Såsom tydligt framgår av fig 1 är filterrörväggens 1 innerdiameter påtagligt större än ytterdiametern hos hållar- hylsan 11 och den under denna nedhängande, väsentligen cylin- derformade satsen av remsor 4. På så sätt utbildas mellan rems- satsens utsida och filterväggens insida en ändlös eller runtom- gående luftspalt 13 vilken har till uppgift att förhindra eller motverka direktkontakt mellan remsorna och filterväggen. I praktiken kan filterrörväggens innerdiameter vara 5-50, lämpli- gen 20-40 % större än remssatsens ytterdiameter. I detta sam- manhang skall även påpekas att hylsan 11 kan ha betydligt större axiell utsträckning än i det exempel som visas i fig 1, varvid remssatsen kan helt eller delvis inneslutas i ett för- längt parti av hylsan. Det må vidare noteras att remssatsens fria ände är fjärmad från bottenskivan 5 varigenom bildas en markerad luftspalt 14 mellan remssatsen och bottenskivan. Genom att remsorna på beskrivet sätt är fjärmade från filterrörväggen uppstår ej risk att de täta, icke luftgenomträngliga remsorna 502 891 anläggs mot filterväggen och hindrar luftflöde genom denna. Att remsorna kan hållas fjärmade från filterrörväggen har sin grund i det faktum att remsorna under gnidning mot varandra alstrar ett fält av statisk elektricitet vars utsträckning i såväl sid- led som längdled är betydligt större än volymen av den väsent- ligen cylinderformade remssatsen. Detta innebär att fältet kan med hög spänning påverka de laddningsbara fibrerna i filter- väggen, till och med i det fall remssatsen hålls innesluten i ett omgivande hölje.

Den uppfinningsenliga anordningens funktion torde vara uppenbar. Dä luft sugs in i filtertubens hàlrum 10 via det enda inloppet 9 åstadkoms en luftström som inledningsvis är väsent- ligen axiellt orienterad för att efter hand omlänkas till ett radiellt flöde i vilket luften passerar inifrån och ut genom den fluffiga filterväggen 1. Av det axiella flödet försätts remsorna 4 i rörelse och gnids mot varandra under generering av nämnda elektriska fält. Det elektriska fältet laddar förekom- mande elektretfibrer i filterväggen l, varigenom dessa fibrers partikelattraherande förmåga ständigt underhålls så snart anordningen är i drift, dvs så snart remsorna försätts i rörelse av den passerande luften. Denna underhållsladdning av elektretfibrerna sker på ett effektivt sätt även i det fall fiberstrukturen i filterväggen nedsmutsats till och med i långtgående utsträckning.

Nu hänvisas till fig 3 som illustrerar ett utförande vid vilket hàllarhylsan 11 förlängts med ett parti ll' som till större delen innesluter remssatsen 4. I detta fall vilar bära- ren 3 pà en ringformig ansats l2'.

De luftburna, mikroskopiska eller ultramikroskopiska par- tiklar som förekommer i luft är merendels positivt laddade. I enlighet med uppfinningen föredras därför att utföra remsorna 4 av ett material, t ex just polypropylen, som vid remsornas 502 891 gnidning mot varandra ger negativ polaritet i remsorna, sàsom schematiskt illustreras i fig 3. Detta leder till att de bipo- lära fibrerna i filterrörväggen 1 ges en övervägande positiv laddning i området av filterväggens insida, medan laddningen i området av filterväggens utsida blir negativ. Genom att rem- sorna 4 är negativt laddade attraherar dessa i första hand positivt laddade partiklar, vilka agglomereras pà remsorna och i stor utsträckning faller ned i filtertubens botten på tidi- gare beskrivet sätt eller alternativt filtreras rent mekaniskt i filterväggen, varjämte luftens negativt laddade partiklar merendels tar sig fram till filterväggen 1 där de attraheras och fångas upp framför allt i området av den sida av fiber- strukturen som är vänd inåt.

I fig 4 visas ett utförande vid vilket en filtertub 1 är insatt i ett yttre rör eller hölje 15 i vilket nedströms filtertuben finns en andra remsinsats 2” förutom den första remssats 2' som är monterad i filtertuben 1 pà samma sätt som vid de tidigare beskrivna utförandena. Sedan luften genomgått ett första reningssteg i filtertuben 1 underkastas densamma en slutreningsprocess i remsinsatsen 2”. Det skall särskilt obser- veras att remsorna 4” i denna remssats kommunicerar med omgiv- ningen utan något omgivande filter. På så sätt kan från rems- satsen fritt avges negativa joner som bildas i överskott under remsornas 4” gnidning mot varandra. En dylik jonisering av den luft som slutgiltigt avges från anordningen anses i hög grad bidra till en förbättring av luftkomforten i omgivande rum.

I fig 5 visas ett utförande vid vilket remsorna 4 i ifrägakommande remssats blott partiellt sträcker sig in i det hálrum 10 som avgränsas av en filterrörvägg eller -tub 1. Upp- ströms remssatsen finns en fläkt 16. Uppströms denna är i sin tur monterad en ljuddämparenhet 17 vars utformning kommer att beskrivas närmare med hänvisning till fig 6-ll. Nedströms rems- W 502 891 H satsen är i hålrummet 10 anordnad en behållare 25 för ett doftavgivande, lämpligen gelformigt medel.

Nu hänvisas till fig 6-10 som illustrerar ett tillverkningstekniskt synnerligen föredraget utförande av såväl remsbäraren 3 som ljuddämparenheten 17.

I fig 6 visas ett utgångsämne 18 vilket inbegriper två halvstyva, ehuru böjliga band 19, 19' vilka hålls samman av och på avstånd från varandra med hjälp av en mångfald sinsemellan åtskilda mellanflänsar 20. Dessa mellanflänsar är utförda i ett stycke med de båda banden 19, 19' för att parvis tillsammans med banden avgränsa efter varandra utmed banden följande hälrum eller kanaler 21. I praktiken består det i ett stycke utförda ämnet 18 av jämförelsevis tunn plast med viss inneboende styv- het. Plastens tjocklek i såväl banden 19, 19' som mellanflän- sarna 20 kan med fördel ligga inom området 0,2 - 0,8, lämpligen 0,4 - 0,6 mm. Det inbördes avståndet mellan à ena sidan banden 19, 19' och à andra sidan närbelägna mellanflänsar 20 kan med fördel ligga inom området 2-6, lämpligen ca 3-4 mm. Kanalerna 21 har sålunda med fördel kvadratisk eller rektangulär tvärsektion med en area inom området 4-36 mm2_ Bandens 19, 19' bredd kan med fördel ligga inom området 20-70, lämpligen 20-50 mm, medan längden av desamma varierar i beroende av aktuell diameter hos ifrågakommande luftflödeskanal genom filtertuben eller partikelavskiljarhuset. Genom att utföra kanalerna 21 med jämförelsevis stor längd i förhållande till den största (t ex 12-l5:l) tvärsnittsdimensionen erhålls en dysverkan som ger tryckätervinning hos luften samt en likformig, högfrekvent rörelse hos efterföljande remsor.

I praktiken är ämnet 18 sådant det visas i fig 6 kommer- siellt tillgängligt, ehuru i enheter med betydligt större längd och bredd än som visas i figuren. 502 891 B I enlighet med ett för uppfinningen karaktäristiskt sär- drag är i det ena av de båda banden 19, 19', i detta fall ban- det l9', utformade slitsar 22 mellan närbelägna mellanflänsar . Med fördel, ehuru ej nödvändigtvis, är dylika slitsar utförda mellan samtliga par av närbelägna mellanflänsar, varvid den enskilda slitsen lämpligen är förlagd mitt emellan flän- sarna, sträckande sig parallellt med dessa. Slitsarna 22 kan i praktiken åstadkommas på olika sätt, t ex genom att skäras med lämpligt skärverktyg. Det är även tänkbart att utforma slit- sarna redan i samband med tillverkningen av enheten 18.

Genom förekomsten av slitsarna 22 låter sig enheten formas till en slinga, företrädesvis en spiralformig slinga såsom visas i fig 8, i det att slitsarna medger böjning av enheten kring det slitsfria bandpartiet 19 med detta tjänande såsom ett sammanhållande element. Då bandenheten formas till en spiral enligt fig 8 kommer de båda banden 19, 19' att förläggas tätt intill varandra, varvid dock det slitsade bandet 19' erhållit formen av en mångfald lamellartade partier 23, vilka är sins- emellan átskilda i och med att slitsarna 22 vidgar sig i sam- band med formningen av spiralslingan. De rälshuvudliknande lamellpartierna 23 bildar härvid ett stöd eller vederlag mot insidan av varje utanpåliggande bandparti 19. Detta har den fördelen att en plastfolie 24 (se fig 10) i vilken förutnämnda remsor 4 är utformade kan appliceras i utrymmet mellan lamel- lerna och utanpåliggande bandparti 19 utan risk att plastfolien sugs in i den innanförliggande hålkanal 21 som avgränsas mellan två närbelägna mellanflänsar. Av detta skäl låter sig ett rems- formigt plastfolieparti 24 från vilket sträcker sig en mångfald remsor 4 fästas vid bandet 19 utan stora krav på exempelvis ett limförband eller annat förbindningsmedel, t ex tejp. Fördel- aktigast fästs en dylik plastfolie just genom limning eller tejpning, men det är till och med tänkbart att fasthålla folien 502 891 13 mellan å ena sidan bandets 19 insida och å andra sidan lamellernas 23 utsida enbart medelst en klämeffekt.

Den till en spiral enligt fig 8 formade enheten låter sig sålunda på ett fördelaktigt sätt utnyttjas såsom en bärare 3 för remsor 4. Detta illustreras i fig 10. Det är emellertid även möjligt att använda spiralenheten såsom en ljuddämpare av det slag som antyds vid 17 i fig 5. I detta fall saknar enheten remsor. I enlighet med ett särskilt föredraget utförande av uppfinningen kan bandslingan, då enheten utnyttjas för ljud- dämpningsändamål, vara lindad i spiralform (se fig 10) sam- tidigt som närbelägna mellanflänsar 20 är axiellt förskjutna relativt varandra för att förläna de i tvärsektion betraktat spiralformiga banden 19, 19' skruvform betraktat i bärarens axiella utsträckning. På så sätt ökas markant enhetens eller insatsens förmåga att dämpa ljud inom olika frekvensomràden. En dylik skruvform kan bibringas enheten även i det fall densamma bär remsor på tidigare beskrivet sätt.

I. 1] 3.E.] . E. .

Det är givet att uppfinningen ej är begränsad blott till de beskrivna och på ritningarna visade utförandeformerna. Ehuru det i praktiken föredras att såsom bärare för ifrågakommande remsor använda en enhet av det slag som illustreras i fig 6-10 kan sålunda bäraren utformas på annat sätt. Exempelvis är det tänkbart att använda ett galler eller en gallerliknande kon- struktion för att fasthålla remsorna. Vidare kan såsom rörliga, elektricitetsalstrande element även användas andra komponenter än just remsor, t ex trådar eller trådliknande element. Det är till och med tänkbart att såsom elektricitetsalstrande element använda granulformiga kroppar av lämpligt material, vilka för- sätts i rörelse av den genomströmmande luften. Dylika granul- kroppar kan hållas på plats av bäraren tillsammans med exem- pelvis en gallerbur eller ett perforerat hölje som på lämpligt sätt monteras inuti filterröret.

Claims (7)

10 20 25 30 502 891

1. Anordning för avskiljning av extremt fina partiklar ur luft eller annan gas, k ä n n e t e c k n a d därav, att den- samma innefattar ett filterrör (1) vilket är helt eller delvis förfärdigat av elektrostatiskt laddningsbara fibrer och genom vilket en axiellt genom detsamma inkommande luftström kan ät- minstone partiellt passera radiellt i riktning inifrån och ut, samt en inuti röret placerad insats (2), vilken inbegriper en tvärs rörets inre hàlrum (10) sig utbredande och detta avskä- rande bärare (3) med uppgift att pà plats i röret hälla en sats màngfaldiga element (4) anordnade att försättas i rörelse av den axiellt genom rörhålrummet passerande luftströmmen och här- vid gnidas mot varandra för att på i och för sig känt sätt alstra ett elektrostatiskt laddat fält i sin omgivning, varvid sagda fält utnyttjas för att automatiskt och kontinuerligt hålla de laddningsbara fibrerna i filterrörväggen (1) elektros- tatiskt laddade så snart luft bringas att passera genom rörhàl- rummet.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att de elektrostatiskt laddningsbara fibrerna i filter- rörväggen (1) utgörs av elektretfibrer som är förfärdigade av polymermaterial, t ex polypropylen, och har förmåga att bibringas bipolär elektrisk laddning, varvid fibrerna har en minsta längd av 30 mikron och en minsta tjocklek eller tvär- snittsdimension av 1 mikron.

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d därav, att insatsens (2) genom luftpåverkan rörliga element utgörs av làngsmala, flexibla eller sladdriga remsor eller trådar (4) förfärdigade av ett material, t ex ett poly- mermaterial med en glatt yta och en tät struktur, vilket möj- liggör att anhopningar av partiklar som attraherats av remsorna och agglomererats pà dessas yta avlägsnas från ytan sedan anhopningarna vuxit till en viss storlek. 10 U 20 25 30 502 891 15

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att mellan satsen av remsor (4) och filterrörväggens (l) insida förefinns en ändlös eller runtomgàende luftspalt (13) med uppgift att förhindra eller motverka direktkontakt mellan remsorna eller filterväggen.

5. Anordning enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k - n a d därav, att bäraren (3) är bildad av åtminstone ett böj- ligt band (19) pà vilket remsorna (4) är fästa med sin ena ände, medan den motsatta änden är fritt rörlig, och vilket är format i slingor, t ex spiralformiga slingor, och att i bäraren ingår ett flertal mellan bandslingorna lokaliserade, pip- eller kanalbildande organ (20) för att underlätta och fördela luft- flödet genom bäraren.

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att bäraren innefattar tvá halvstyva, ehuru böjliga band (19, l9') som hålls samman av och på avstånd från varandra me- delst en mångfald sinsemellan åtskilda mellanflänsar (20), vilka är utförda i ett stycke med de båda banden (19, l9') för att parvis tillsammans med dessa avgränsa efter varandra utmed banden följande hålrum eller kanaler (21); vilkas motsatta än- dar är öppna, och att i det ena bandet (l9') är mellan närbe- lägna mellanflänsar (20) anordnade slitsar (22) för att möjlig- göra böjning av det andra bandet (19) till sagda slingform, varvid remsorna (4) är fästa på sagda andra, slitsfria band (19).

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att bandslingan är lindad i spiralform och att närbe- lägna mellanflänsar (20) är axiellt förskjutna relativt varandra för att förläna de i tvärsektion betraktat spiral- formiga banden (19, l9') samtidig skruvform betraktat i bära- rens axiella utsträckning och därigenom öka bärarens förmåga att dämpa ljud inom olika frekvensområden.