SE502531C2 - Kopplingsblock för tändanordningar - Google Patents

Description

l5 20 25 30 35 502 531 2 Således medför lämpliga blockegenskaper delvis motstri- diga krav. Även om en ringa explosiv verkan är önskvärd för att undvika de beskrivna problemen erfordras en tillräckligt stark verkan för att säkerställa signalöverföring till de se- kundära tändorganen, vilka av säkerhetsskäl alltid är okäns- God konstruktion mot inre skador får inte motverka bi- fallan- liga. behållna goda egenskaper mot yttre skador från fordon, de stenar etc. på platsen. Praktiska hänsyn ställer ytterliga- re krav på konstruktionen. Anordningen används en enda gång, vilket utesluter stora, komplicerade eller på annat sätt dyra konstruktioner. Kopplingar görs i fält och alla säkerhetsbe- tingade egenskaper måste fortfarande tillåta att kopplingar kan göras lätt, reproducerbart och utan alltför höga krav på skicklighet. Vid tillverkning måste blocket tillåta rationell sammansättning manuellt eller maskinellt med varierande slag av permanenta tändanordningar.

Uppfinninqen allmänt Ett huvudändamål med föreliggande uppfinning är att er- bjuda ett block för explosiva tändanordningar med ökad säker- het mot själv-förstörelse i ett nätverk. Ett mer specifikt än- damål är att minska verkan av explosion, flisor och splitter.

Ett annat ändamål är att erbjuda ett block med pålitlig sig- nalöverföring. Ett ytterligare ändamål är att erbjuda ett block med enkelt och billigt utförande. Ännu ett ändamål är att erbjuda en konstruktion som är lätt att tillverka och fab- riksmontera med sin permanenta tändanordning. Ännu ett ändamål är att erbjuda ett mångsidigt block, anpassbart till olika tändanordningar. Ett sista ändamål är att erbjuda ett block som lätt kan kopplas under fältmässiga förhållanden med repro- ducerbara resultat.

Dessa ändamål uppnås med de kännetecken som framgår av patentkraven.

Ett block åstadkommes i vilket en central tändanordning är omgiven av en inre vägg, ett rum och en yttre vägg. För en given total väggmassa blir explosionsdämpningen högre eftersom den inre väggen kan absorbera energi och expandera in i rummet utan att förstöra den yttre väggens integritet. Ändå bidrar strukturen mindre till explosionsinneslutningen än en motsva- 10 15 20 25 30 35 502 531 3 rande enkelväggmassa. Splitter från tändanordningen dämpas av innerväggen och stoppas av ytterväggen. Fragmentering av in- nerväggen neutraliseras på motsvarande sätt av den opåverkade ytterväggen. Det önskade uppträdandet kan förstärkas genom val av olika material i väggarna, t.ex. genom användning av ett hårdare och sprödare material i innerväggen, vilket också för- bättrar positioneringen av tändanordningen, medan ett segare och mindre lättsplittrat material kan användas i ytterväggen.

Trots förbättringarna är konstruktionen fortfarande enkel och lätt att sätta samman med sin tändanordning. I det föredragna koaxiella arrangemanget kan delarna trädas på varandra och tändanordningar av varierande längder kan inrymmas. Om så ön- skas kan ett ytterligare rum anordnas mellan tändanordningen och innerväggen. Ett sådant rum förbättrar dämpningen, under- lättar anpassning till varierande tändanordningar och kan an- vändas till att uppta sekundära tändanordningar såsom stubi- ner. För det senare ändamålet kan stubinerna fält-monteras ge- nom enkel axiell trädning eller radiell placering, vilket ger en effektiv uppriktning utmed tändanordningen och bidrar till en varaktig signalimpuls till stubinerna. Blocket är lika starkt mot externa skador som det är mot inre shock och rummet och den inre väggen förhindrar att tändanordningarna pâverkas av något slag på ytterväggen.

Ytterligare ändamål och fördelar med uppfinningen kommer att framgå av detaljbeskrivningen nedan.

Detaljbeskrivning Blocket enligt föreliggande uppfinning kan användas i samband vilken som helst pyroteknisk eller explosiv anordning i syfte att undvika problemen och uppnå fördelarna som ovan beskrivits. Uppfinningen kommer närmast att beskrivas i an- slutning till anordningar för tändning och signalering i nät- verk för sprängning där de beskrivna problemen typiskt uppträ- der. De primära tändanordningarna bör vara explosiva till sin karaktär, dvs. deras verkan bör åtminstone delvis bygga på genom snabb förbränning, deflagration kraftig expansion, t.ex. eller detonation, och oftast förstörs anordningarna struktu- rellt vid användningen. Typiska representanter för denna typ av tändanordningar är detonerande kord och sprängkapslar eller 502 531 10 15 20 25 30 35 4 tändare. Det kan vara av särskilt intresse att nyttja förelig- gande block i samband med anordningar som inte helt förbrukas särskilt tungt el- Metall- vid sin reaktion utan ger fasta lämningar, ler högpenetrativt splitter, metallflisor i synnerhet. mantlad detonerande kord kan vara av detta slag liksom nästan alla sprängkapslar innehållande metallhöljen, explosiva kaps- inneslutningar för tändladdningar, lar, pyrotekniska eller elektroniska fördröjningsenheter, sealer-element, stöd eller kapslar för tändenheter etc. Detonerande kord används som sig- nalledare och som medel för direkttändning av liknande kord eller av lágenergistubiner. Sprängkapslar kan användas som funktionella slutorgan på elektriska ledare, lâgenergikord eller stubiner eller andra signalorgan, oförmögna att själva explosivt initiera andra anordningar. Sprängkapseln kan helt enkelt överföra signalen till en eller flera sekundära korder eller stubiner eller kan fylla även andra funktioner, som att kontrollera eller fördröja signalen till sekundära linjer.

Föreliggande block kan användas för alla beskrivna syften och anordningar. Blocket kan användas för att fästa eller upp- rikta tändanordningar, utan att öka de destruktiva egenskaper- na hos anordningarna. Det föredrages emellertid att uppfinnin- gen tillämpas vid block avsedda att koppla en primär tändan- ordning till en eller flera sekundära anordningar, för att ut- nyttja de yterligare fördelar som beskrivits. Det föredrages vidare att använda blocket i samband med primära tändanord- ningar av sprängkapseltyp med hänsyn till de tidigare erfarna problemen. Således föredrages att den till sprängkapseln in- kommande signalledaren är av icke-explosiv typ. Utgående se- kundära linjer är på liknande sätt lämpligen av làgenergityp, för att begränsa systemets totalenergi utanför blocken, och särskilt làgenergi stötvàgs kanalstubin (t.ex. Nonel, reg.VM).

Primära tändanordningar av typ kord eller sprängkapsel är generellt làngsträckta strukturer av väsentligen cirkulärt tvärsnitt. Blocket kommer att närmast att beskrivas i anslut- ning till sådana strukturer även om det är uppenbart att bloc- ket också kan anpassas till andra former.

Den primära tändanordningen är anordnad väsentligen cen- tralt i blocket och innerväggen väsentligen omsluter tändan- ordningen. Även om en enda central tändanordning är det nor- lO 15 20 25 30 35 502 531 5 mala valet ligger det inom ramen för uppfinningen att ha flera tändanordningar, till exempel i parallellt eller axiellt an- gränsande förhållande. Innerväggen behöver inte vara radiellt homogen eller ha axiellt konstant tvärsnitt. För det primära ändamålet att uppta splitterdelar från tändanordningen bör in- nerväggen avskärma tändanordningen i riktningar där utkastning skall förhindras, och bör företrädesvis omge tändanordningen.

För detta avskärmningsändamål är det inte nödvändigt att väg- gen har kontinuerlig omkrets. Ett sekundärt ändamål kan vara att absorbera explosiv stöt och expansion. Även om en diskon- tinuerlig vägg har viss verkan i detta avseende, föredrages att väggen är tangentiellt sammanhängande så att en inre ex- pansion skapar tangentiella dragkrafter i väggen. Den inre väggens styrka mot expansion bör företrädesvis vara mindre än den som erfordras för att helt motstå den explosiva verkan av tändanordningen vid dess normala funktion och bör företrädes- vis tillåta expansion av innerväggen fram till ytterväggen.

Det är inte nödvändigt men acceptabelt om expansionen också resulterar i en splittring av innerväggen. Dessa egenskaper resulterar i en konsumtion av energi genererad av tändanord- ningen. Lämpliga styrkeegenskaper kan påverkas genom vägg- tjocklek eller eller materialval. För ett givet material kan fackmannen lätt modifiera väggtjockleken och utformningen så att önskade egenskaper uppnås, till exwempel genom att utgå från en stark konstruktion och reducera dess styrka till dess expansion eller splittring inträffar eller genom att utgå från ett svagt material och öka styrkan till dess expansion eller splittring nätt och jämnt inträffar. Genom materialval kan fackmannen balansera seghet mot sprödhet, den senare egenska- pen företrädesvis tillräcklig för att säkerställa åtminstone viss fragmentering av innerväggen före anslag mot ytterväggen.

Som en icke begränsande indikation, kan väggtjockleken för plastmaterial vara mellan l och 10 mm och särskilt mellan l,5 och 5 mm. Med hänsyn till det starka temperaturberoendet för materialens hårdhet och sprödhet bör utprovning ske vid grovt sett den avsedda arbetstemperaturen för blocket. Innerväggens axiella utsträckning är inte kritisk så länge den är tillräck- 502 551 lO l5 20 25 30 35 6 lig för att täcka det mesta av tändanordningens explosiva de- lar och den sannolika utkastningsbanan för splitter. Inner- väggen kan ha en väsentligen cylindrisk utformning men inga symmetrikrav är tvingande. För innerväggar av profiltyp och tändanordningar som slutar i blocket kan en axiell ändvägg anordnas vid tändanordningens utgàngsände som en axiell dämp- ning eller fysiskt stopp för tändanordningen.

Innerväggen kan arrangeras tätt runt tändanordningens yt- teryta. Detta kan ske för att ge en säker friktionspassning mellan tändanordning och block eller för att tillåta pressning av sprängkapseldelar direkt in i inneväggens hålighet och av- stà från den normala höljesstrukturen hos sprängkapseln. För de flesta tillämpningar föredrages att anordna ett rum mellan tändanordningen och innerväggen av skäl som ovan antytts.

Distansorgan kan användas för att överbrygga gapet och säkra det inbördes förhållandet mellan delarna. Om blocket är avsett för koppling till andra anordningar kan kord eller stubiner med fördel placeras inne i detta utrymme för att mottaga den fulla kraften fràn tändanordningen utan att de skyddande egen- skaperna hos blocket begränsas. Dessa sekundära linjer kan fö- reträdesvis placeras eller axiellt trädas genom utrymmet, för vilket ändamål rummet och eventuella där förefintliga distans- organ bör lämna axiella kanaler med storlek anpassad till de sekundära linjerna. Andra sätt att anordna kontakten mellan tändanordning och sekundära linjer är emellertid tänkbara, så- som placering av linjerna vid den axiella änden av block och tändanordning, trädning av linjerna genom öppningar genom blockets väggar radiellt eller vinklat etc.

Det rum som väsentligen omger innerväggen skall förhindra varje shockvàg eller splitter från att direkt nä fram till den yttre väggen och skall tillåta innerväggen att fritt expandera eller splittras före anslag mot ytterväggen. Dimensionerna på rummet kan variera beroende på naturen hos innerväggens mate- som konsumerar energi ge- rial. Ett hårt och sprött material. nom snabb fragmentering, kräver ett mindre utrymme än ett mer böjligt material, som konsumerar energi genom motverkad expan- sion. Som en allmän regel bör den radiella utsträckningen av lO 15 20 25 30 35 502 531 7 utrymmet vara åtminstone lika med den radiella utsträckningen av innerväggen och bör vara mindre än omkring tio gånger denna utsträckning. Företrädesvis ligger utrymmet mellan 1,5 och 5 gånger innerväggens utsträckning. Utrymmet kan fungera som av- sett när det är fyllt med något material av väsentligt lägre täthet än materialet i innerväggen och kan innehålla en fyll- ning av lättviktsmaterial såsom expanderad plast, t.ex. i syf- te att ge blocket en allmänt högre styrka eller förhindra in- trängning av främmande material in i utrymmet. För de flesta tillämpningar föredrages emellertid ett tomt utrymme, även om utrymmet kommer att fungera som en expansionskammare också när den är partiellt fylld med distansorgan, fixturer eller andra strukturer.

Den yttre vägg som väsentligen omger innerväggen och ut- rymmet bör utformas att mottaga anslag av delar från tändan- ordningen och innerväggen liksom kvarvarande explosiv energi från tändanordningen, i den omfattning som är nödvändig för att motverka destruktiv inverkan på omgivningen. Följaktligen är minimikravet på ytterväggens styrka att varje del som trän- ger igenom eller kastas ut frán den har tillräckligt låg ener- gi för att vara harmlös. Företrädesvis är väggen tillräckligt stark för att inte splittras även om den kan bli uppfläkt.

Delar av en uppfläkt vägg kan hänga samman vid en av väggens axiella ändar om väggen är lång nog nog att täcka de explosiva delarna av tändanordningen och/eller om väggen har speciella förstärkningar, till exempel vid skärningspunkten mellan inre och yttre väggar. Helst föredrages att ytterväggen är till- räckligt stark för att inte väsentligt fläkas upp vid använd- ning. Liksom för innerväggen är det inte nödvändigt att väggen på något sätt är symmetrisk men det är lämpligt att den har en sammanhängande mantelyta för att motstå inre tryck. För att förebygga splittring av den yttre väggen är det lämpligt att välja ett segt och något böjligt material, som tillåter viss brott, snarare än ett hårt och sprött material. väljas olika för olika avsedda användningstem- expansion före Materialet kan ett givet material kan fackmannen lätt ge väg- peraturer. För lO 15 20 25 30 35 502 531 8 gen de önskade styrkeegenskaperna genom rutinmässig utprov- ning. t-ex. genom att öka eller minska väggtjockleken. Som en icke begränsande anvisning kan en väggtjocklek för plastmate- rial ligga mellan l och 10 mm och särskilt mellan l,5 och 5 mm.

Inner- och ytterväggarna kan ha vilken som helst allmän form, såsom sfärisk, rektangulär etc. och kan i viss utsträck- ning vara anpassad till tändanordningens form. Generellt före- drages profiler av väsentligen konstant tvärsnitt för läng- sträckta tändanordingar och har också praktiska fördelar vid Inner- och tillverkning, sammansätting och stubinkoppling. ytterväggar kan ha olika former, till exempel en cylindrisk innervägg och en ytterväggprofil av kvadratiskt tvärsnitt, t.ex. för kopplingsändamâl, även om det allmänt föredrages att väggarna är ungefär likformiga, särskilt cylindriska. Som nämnts i samband med innerväggen bör den axiella utsträckning- en vara tillräcklig för att innesluta de aktiva och splitter- benägna delarna av tändanordningen.

Inner- och ytterväggar kan vara av samma material, t.ex. för att underlätta tillverkning. Som antytts föredrages det emellertid att använda olika material i väggarna, vilket gene- rellt medger anpassade egenskaper, inte enbart i fråga om stötabsorption utan även i fråga om fastsätting och andra praktiska aspekter. Av ovan indikerade skäl är en föredragen anpassning att välja ett hårdare material i innerväggen och ett mer flexibelt material i ytterväggen. Ett hårdare material i innerväggen innebär grovt sett en mer precis och fast fixe- ring och orientering av tändanordning och eventuella anslut- ningar, ett bättre slutligt skydd av tändanordningen mot yttre skada och en styvare innerprodukt vid tillverkning och samman- högre sönderbrytningstendens neutra- sätting. En motsvarande liseras av ytterväggen. Ett mer flexibelt material i ytterväg- gen absorberar splitter och inre explosion med bibehållen in- tegritet, motstàr yttre skada utan brott och anpassar sig lät- tare vid sammansättning och koppling.

Inner- och ytterväggar kan utformas som separata delar av blocket, företrädesvis med en mekanisk läsning däremellan för att tillåta separation. En standardiserad innerenhet inne- lO l5 20 25 30 35 502 531 9 fattande tändanordningen och innerväggen kan då tillverkas i ett första steg. Enheten kan sedan användas som sådan i mindre krävande tillämpningar och kan i ett andra steg fogas till va- rierande typer av ytterväggar, till exempel av olika material för olika temperaturer eller med olika märkning för olika blockegenskaper, såsom styrka eller fördröjning hos sprängkap- seln. Lagerhållningen minskar och deltillverkningen förenklas.

Det är inom ramen för uppfinninen att anordna ytterligare interfolierade lager av rum och väggar runt den yttre väggen, varvid sådana utrymmen och väggar utformas som här beskrivits för det ovillkorliga utrymmet och ytterväggen, även om alla utrymmen och ytterväggar kan göras i motsvarande grad tunnare i en multipelstruktur.

Blocket bör innefatta fixeringsorgan anpassade att hålla delarna i den önskade relationen och eventuellt även för att hålla och orientera inkommande signalledare och för att koppla upp utgående ledare. Distansorgan kan överbrygga utrymmet mel- lan inner- och ytterväggar och ett eventuellt utrymme mellan innervägg och tändanordning. Distansorganen kan vara utskott eller åsar, företrädesvis axiella, på väggarna, företrädesvis på den inre sidan av väggarna. Alternativt, eller härutöver, kan fixeringsorganen innefatta en ringformig kontaktyta mellan delarna, till exempel i form av expanderingar på inner- och/ /eller ytterväggar överbryggande utrymmet, och anordnade vid endera eller bägge axiella ändarna av väggarna, företrädesvis vid änden för inkommande signal till blocket. En mekanisk lås- ning kan med fördel utformas vid en sådan kontaktyta. Fixe- ringsorgan för inkommande ledare till tändanordningen kan in- nefatta en kragdel eller armar utskjutande från innerväggen mot den inkommande ledaren, helst något böjlig för att medge införing av tändanordningen och låsning genom kompression runt ledaren, t.ex. med en ring eller den naturliga fjädringen hos delarna.

I den föredragna användningen av blocket som koppling till en eller flera sekundära signalledare, kan fixeringsor- ganen innefatta styrorgan och säkra de sekundära ledarna i signalöverförande förhållande till tändanordningen. Även om lO 15 20 25 BO 35 502 531 10 det är tänkbart att placera de sekundära ledarna i utrymmet, föredrages att placera ledarna omedelbart intill eller berö- rande tändanordningen för bästa signalöverföring, för vilket ändamål ett utrymme bör vara närvarande mellan innerväggen och tändanordningen. Utrymmet kan bestå av ett specifikt antal ka- naler eller en rund ring för ett obestämt antal ledare, före- trädesvis medgivande ett väsentligen parallellt arrangemang mellan tändanordning och ledare. Det är vidare ändamålsenligt att träda eller placera de sekundära ledarna genom blocket från utgångsänden för tändanordningen varigenom inkommande och utgående signaler kommer att ha väsentligen samma riktning.

Följaktligen anordnas fixeringsorgan, för att säkra införda ledare mot utdragning, företrädesvis vid blockets ingångsände för signalen. Om utrymmet eller kanalerna för ledarna är sma- la kommer en knut på den bortre änden av den inträdda ledaren att förhindra utdragning. Det föredrages emellertid, att bloc- ket förses med särskilda organ för att medge ledarfixering ge- En fö- nom vikning eller knytning, såsom slitsar eller ribbor. redragen struktur är en ring anordnad på, men fristående från, ytan av ytterväggen, erbjudande utrymme för mångfaldiga leda- re. Üm avståndet mellan ring och ytervägg anpassas till le- darstorleken kommer enbart friktionen att säkra en ledare trädd därigenom. Fixeringsorganen kan också innefatta ytterli- gare arrangemang för att underlätta införing av de sekundära ledarna, i synnerhet när blocket är avsett för tändning av en bunt av sekundära ledare. Sådana ytterligare arrangemang kan innefatta organ för att undvika trädning och tillåta sidledes införing av de sekundära ledarna. En axiell slits eller öpp- ning i ytter- och/eller innerväggarna kan medge denna funkti- on. Om så önskas kan slitsen övertäckas efter införing, till exempel genom sammanpressning eller naturlig sammandragning, genom rotation eller axiell sammanföring av inner- och ytter- väggar, genom användning av en separat täckkropp eller genom att förlänga väggen eller väggarna i ett spiralmönster runt tändanordningen. Låsorgan kan anordnas på eller över öppnin- garna eller slitsarna för att göra väggarna tangentiellt sam- manhängande och kapabla att uppta tangentiella krafter under lO 15 20 25 30 35 502 531 ll expansion som ovan beskrivits. Det är också möjligt att inklu- dera organ för att öppna blocket och exponera innerutrymmet eller kanalerna invid tändanordningen vid placering av ledarna däri samt organ för stängning eller låsning för det så koppla- längs de blocket. ex. axiella delningar på inner- och ytterväggar, Företrädesvis öppnas blocket radiellt, t. varvid låsorganen bör vara utformade att återupprätta väggstyrkan efter stäng- ning. Gångjärn kan vara anordnade för att underlätta rörelser- na.

Lämpliga material för blockets delar är plaster. Värme- härdande plaster, såsom fenolhartser, ureahartser, polyuretan- hartser kan användas för de delar som kräver hårda material.

Bättre är elastomera material såsom gummin baserade på styren/ /butadien etc. Termoplastiska material föredrages i allmänhet för både inner- och ytterväggar eftersom de är tillräckligt starka, mindre spröda och ej kräver några härdningssteg.

Polyamin föredrages då kraven på styrka är höga och dess hård- het kan påverkas med polymerisationsgraden. Polyvinylklorid är kostnadseffektivt och kan ges varierande hårdhet med mjukgö- rartillsatser. Mest föredragna är polyolefinplaster såsom polypropen och polyeten av vilka både hårda och mjuka kvalite- ter finns tillgängliga, varvid de linjära varianterna gene- rellt sett är hårdare än grenade. Goda resultat har erhållits med HDPE för innerväggen och LDPE för yttervägen. Generella metoder att öka plastmaterialens styrka är att inkludera fib- rösa material såsom glasfiber medan hårdhet och sprödhet kan uppnås genom att inkludera partikulära fyllmedel såsom kaolin.

Företrädesvis tillverkas och formas delarna genom formgjutning av plastmaterialen.

Figurförteckning Figur 1A till lE visar i sektion och vyer en utförings- form av blocket enligt uppfinningen med generellt sett kon- centriska inner- och ytterväggar.

Figur 2A till 2C visar schematiskt i vy och sektion en alternativ utföringsform med assymetriska väggdelar.

Figur 3A och 38 visar schematiskt i vy och tvärsnitt en utföringsform med en slitsad innervägg. lO 15 20 25 30 35 502 531 12 Figur 4A och 4B visar schematiskt i vy och tvärsnitt en utföringsform med slitsade inner- och ytterväggar.

Figur 5A och 58 visar schematiskt i perspektiv och axiel- la vyer en utföringsform med axiellt delade inner- och ytter- väggar förslutningsbara med gångjärns- och låsningsmekanism.

Figur 6A och 68 visar i perspektiv och axiella vyer en utföringsform med spiralformigt lindade inner- och ytterväg- gar.

Figurbeskrivning Blocket enligt Figurerna lA till lE innefattar tre sepa- en allmänt cy- rata delar, en allmänt cylindrisk yttervägg l, lindrisk innervägg 2 och en låsningsring 3. Ytterväggen l har en kragdel 4 som lämnar en cirkulär öppning avpassad att mot- taga innerväggstrukturen. En ring 5 som höjer sig över kragde- len 4 tillåter stubiner inträdda från botten av blocket att genom knytning säkras mot utdragning. Som bäst framgår av Figur lE är axiella åsar 6 anordnade på ytterväggens l inre yta, fungerande som distansorgan mellan ytter- och innerväg- garna för att åstadkomma ett utrymme 7 mellan dessa delar. Som bäst framgår av Figur lD och lE har innerväggstrukturen 2 på liknande sätt axiella åsar 8 på den inre sidan av sin cylind- riska del fungerande som avståndsorgan mellan innerväggen och en centralt anordnad sprängkapsel 9 för att åstadkomma ett ut- rymme 10 mellan dessa delar. Ett axiellt stopp ll för spräng- kapseln 9 är också anordnat på väggen vid den nedre eller ut- gångsänden av blocket. Vid den övre eller ingångsänden av in- nerväggen är anordnat en struktur 12 anpassad att på ett lös- bart sätt låsa mot kragdelen 4 av ytterväggen 1. Böjliga armar l3 sträcker sig från den övre delen av innerväggen 2. Deras bortre ändar är anordnade att radiellt sammanpressas bakom sprängkapseln 9 med hjälp av ringen 3, vilken sedan kvarhålles med underskärningarna 14 på armarna. Den monterade enheten vi- sad i Figur lB erhålles genom införing av sprängkapseln 9 mel- lan armarna 13 och inskjutning av den mellan åsarna 8 till an- liggning mot det axiella stoppet ll vid den nedre änden av in- nerväggen 2. Ned hjälp av ringen 3 sammanpressas armarnas än- dar bakom sprängkapseln, från vilken de smalare signalledarna sträcker sig, för att permanent kvarhålla sprängkapseln i in- lO 15 20 25 30 35 nerväggstrukturen 2.

Vid användning och ytterväggar- bildas inom innervaggens 26 gränser. skjuts på innerväg-4 502 551 lO l5 20 25 30 35 14 upprätthállet av radiella distansorgan 44 pà ändytorna av yt- terväggen. Ytter- och innerväggarna kan roteras inbördes. Med sammanfallande slitsar, som visas i Figur 4A, kan stubiner läggas ner i den centrala hâligheten och blocket kan sedan slutas genom rotation av väggdelarna. Väggarna kan själva vara dubbel-lager med mellanliggande utrymmen.

Blocket enligt Figur 5 innefattar två halv-cylindriska delar 51 och 52, vilka är axiellt förenade vid ett gångjärn 53 av plastfilm som tillåter stängning av det visade öppna bloc- här in- ket till en sluten tubformad struktur. En låsmekanism, nefattande en böjlig krok 54 pà delen 51 och ett motsvarande säte 55 på delen 52. I det slutna läget säkerställer låsmekan- ismen och gángjärnen en periferiell kontinuitet hos blocket, som medger det att uppta expansionskrafter från den centralt anordnade sprängkapseln placerad i fixturen 56. Väggdelarna 51 och 52 är konstruerade som dubbel-lager med mellanliggande ut- rymmen 57. I blockets öppna läge kan stubiner lätt placeras i kontakt med sprängkapseln i i tubens inre. När blocket sluts kvarhàlles stubinerna axiellt genom lätt kompression mellan kroppen 58 och innerytan av tuben.

Blocket enligt Figur 6 innefattar en i huvudsak cylind- inner- risk dubbelväggstruktur 60, innefattande yttervägg 61, vägg 62 och ett mellanliggande utrymme 63. Inner- och ytter- väggarna är axiellt förenade längs en lits 64 i den huvudsak- ligen cylindriska dubbelväggstukturen 60, och innerväggen 62 har givits en spiralform för att skapa en motsvarande spiral- lindad kavitet 65 runt en central tubformad kammare 66 för en sprängkapsel. Ett lock 67 kan roteras runt ett gångjärn till att stänga slitsen 64 varvid kroppen 68 uppfyller ingàngsdelen av spiralkaviteten 65. Sprängkapselkammaren 66 har ett huvud 69 vid sin sprängkapsels ingängsände med ett hal 70 för infö- ring av en (icke visad) làsdel hindrande axiell utdragning av sprängkapseln. En städformad del 71 är anordnad att säkra stu- biner anslutna till blocket. Vid användning placeras en eller flera stubiner sidledes genom slitsen 64 in i kaviteten 65 och slitsen slutes med locket 67 varvid kroppen 68 tvingar stubi- nerna till den inre delen av spiralkaviteten 65 där stubinerna 502 531 15 är i signalöverförande förhållande till sprängkapseln i kamma-' ren 66. Stubinerna kan säkras mot axiell förskjutning genom knytning runt städet 71 eller genom kompression mellan städet och ytterväggen 61.

Claims (20)

502 531 10 15 20 25 30 35 16 Patentkrav

1. Block för inneslutning, fixering eller koppling i ett pyrotekniskt signalnätverk av explosiva pyrotekniska tända- nordningar, sásom kord eller sprängkapslar, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar, (9,2l), 1 följd frán en centralt anordnad (2,32,42,52,62) väsentligen ett tändanordning en innervägg omgivande åtminstone en axiell del av tändanordningen, tomt utrymme (7,28,36,43,57,63), eller ett material av lägre täthet än i innerväggen, väsentligen omgivande innerväggen, en (1,25,31,41,51,61 ) väsentligen omgivande innerväg- (6,8,12,22,23,27,35,37,44, yttre vägg gen och utrymmet och fixeringsorgan 53,54,55,56,66,69,70) för att hålla tändanordningen, väggarna i de angivna positionerna och att fixeringsorga- (10,29,65), och utrymmet eller ka- vilket nen erbjuder ett ringformat innerutrymme nalutrymmen, mellan tändanordningen och innerväggen, innerutrymme är anpassat i storlek att mottaga làngsträckta pyrotekniska signalorgan för nätverk, làgenergistubiner i syn- nerhet.

2. Blocket enligt krav 1, (2,32,42,52,62) k ä n n e t e c k n a t (l,25,31,4l, EV, att innerväggen och ytterväggen 51,61) innerväggen av ett hårdare är gjorda av olika material, material än ytterväggen. Blocket enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t

3. av, att innerväggen (2,32,42,52,62) är utformad, i avsende pà dimensioner eller material, tillräckligt svag eller spröd för att åtminstone expandera vid tändanordningens explosion.

4. Blocket enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av, att innerväggen (2,32,42,52,62) är gjord av ett hårt plastmaterial, företrädesvis HDPE.

5. Blocket enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av, att utrymmet (7,2B,36,43,57,63) har en radiell utsträckning överstigande den radiella utsträckningen för innerväggen (2,32,42,52,62) och företrädesvis har en utsträckning av 1,5 till 5 gånger innerväggen utsträckning. k ä n n e t e c k n a t av,

6. Blocket enligt krav 1, (l,25,3l,4l,51,6l) är utformad, i avseende på att ytterväggen dimensioner eller material, tillräckligt stark för att motstå total nedbrytning vid tändanordningens explosion. lO 15 20 25 30 35 502 531 l7 k ä n n e t e c k n a t

7. av, Blocket enligt krav 6, att ytterväggen (1,25,3l,41,51,61) är gjord av ett flexibelt plastmaterial, företrädesvis LDPE.

8. Blocket enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av, att ytterväggen (l,25,31,4l,5l,6l) är omgiven av en eller fle- ra ytterligare lager av utrymmen och väggar. k ä n n e t e c k n a t av,

9. Blocket enligt krav 1, att det ytterligare innefattar fixeringsorgan (5,34,58,71) an- passade för att säkra fria ändar av de pyrotekniska nätverks- signalorganen mot utdragning. k ä n n e t e c k n a t av,

10. Blocket enligt krav 9, att fixeringsorganen innefattar en ring (5) eller städ (71) arrangerat vid den yttre ytan av ytterväggen (1,61) eller vid dess axiella ände med ett avstånd från ytterväggen anpassat att mottaga de pyrotekniska nätverkssignalorganen. k ä n n e t e c k n a t av,

11. Blocket enligt krav 1, att fixeringsorganen innefattar öppningsorgan (20,24,31,32,33, 41,42,53,54,55,64,67) för exponering av innerutrymmet under koppling.

12. att fixeringsorganen innefattar distansorgan (8) Blocket enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av, i form av utskott eller axiella asar mellan innerväggen (2) och tänd- anordningen (9). .

13. Blocket enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av, att fixeringsorganen innefattar distansorgan (6,37) i form av utskott eller axiella àsar mellan ytterväggen (1,31) och innerväggen (2,32).

14. Blocket enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av, att fixeringsorganen innefattar en radiell strypning (4,44) på ytterväggen (l,4l) och/eller en radiell förstoring (12) på innerväggen (2), företrädesvis vid de axiella ändarna av väg- garna, som överbrygger utrymmet (7,43) och kontaktar och låser inner och ytterväggarna i ett koaxiellt arrangemang.

15. att strypningen k ä n n e t e c k n a t av, Blocket enligt krav 14, (4) och/eller förstoringen (12) är utformade som ett mekaniskt las som medger axiell delning av inner- och ytterväggarna. 502 531 10 att väggarna kan inbördes roteras för 18

16. Blocket enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av, yttervägg och/eller innervägg är axiellt slitsade (33,64) att tillåta sidledes införing av signalorganen.

17. Blocket enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a t av, ytter- (41) och innerväggarna (42) är slitsade och att att sammanföra och undanföra slitsarna.

18. Blocket enligt krav l6, k ä n n e t e c k n a t av, att ett lock (67) är anordnat att sluta slitsen (64).

19. Blocket enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a t av, att locket innefattar en kropp (68) som fyller upp ingàngsde- len av slitsen (64).

20. Blocket enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av, att blocket är axiellt delat i tvâ förenliga delar (5l,52) som 15 exponerar blockets inre.