SE502186C2 - Anordning för tredimensionell styrning - Google Patents

Description

502 186 10 15 20 25 30 35 2 EP-A1-0 526 015 beskriver en datormus för tredimen- sionell styrning. Användaren håller upp musen med handen i luften framför och pà avstånd fràn en bildskärm och förflyttar musen fritt i rymden framför skärmen. Använ- daren kan därigenom skapa tredimensionella bilder på skärmen genom motsvarande förflyttning av sin hand i rymden. Musen uppbär en mot skärmen riktad sändare, och på skärmens kanter sitter tre mottagare, som är belägna pà avstånd från varandra och är riktade mot musens sän- dare. En mikroprocessor sammanställer information från dels från sändaren, dels mottagarna för att beräkna mu- sens läge i rymden. Även om den kanske fungerar teore- tiskt torde denna kända datormus inte vara praktiskt an- vändbar, eftersom användaren av ergonomiska skäl inte kan arbeta med en i luften handburen mus under någon längre tid. Noggrannheten torde även bli relativt dålig med denna kända lösning.

I ovannämnda EP-Al-O 526 015 omtalas som känd tek- nik ett med styrkula arbetande pekdon för tredimensio- nell styrning. En genom ett hölje uppskjutande styrkula medger styrning i två dimensioner, och en styrkulan om- slutande, rörlig ring medger styrning i den tredje di- mensionen utan att användaren behöver flytta handen från kulan. Denna kända lösning har dock nackdelen att en linjär rörelse hos pekdonet i den tredje dimensionen svarar mot en cirkelrörelse hos nämnda ring, vilket för- svàrar arbetet.

Vidare känner man till sändare-/mottagare-anord- ningar anordnade direkt i anslutning till ramen hos en bildskärm för tvàdimensionell styrning, varvid ett mänskligt finger, en penna eller motsvarande hålls mot skärmen och därvid bryter en eller flera ljusstrålar som sänds ut parallellt med bildskärmen. Med hjälp av motta- gare anordnade på lämpligt sätt fastställs fingrets xy- koordinater pá bildskärmen. Ett exempel härpà visas i EP-A3-0 121 840, som beskriver en anordning för fast- 10 15 20 25 30 35 502 186 3 ställande av läget hos ett föremål i siktfältet hos en bildskärm. Anordningen innefattar dels tvà punktformiga stràlningskällor som är anordnade i var sitt nedre hörn av bildskärmens_ram, dels en utmed bildskärmens två si- dokanter och dess topp utsträckt, retro-reflekterande remsa, och dels en endimensionell detektor anordnad bakom var sin av strålningskällorna. Strålningen fràn de två stràlningskällorna täcker hela siktfältet, och om ett finger anbringas mot skärmen i siktfältet kommer att uppstå en skugga på var och en av de endimensionella de- tektorerna. Det blir därigenom möjligt att trigonomet- riskt beräkna fingrets xy-koordinater på bildskärmen.

Denna kända lösning kan dock ej användas för tillämp- ningen datormus, och den är ej heller lämplig att använ- da för tredimensionell styrning, även om man i dokumen- tet ger förslag till sådan tredimensionell styrning ge- nom att göra den retro-reflekterande remsan vågformig.

Uppfinningen har som ändamål anvisa en anordning och en metod för tredimensionell styrning, speciellt men inte uteslutande för tredimensionell styrning av en bildskärm, skrivna kända tekniken. som inte har nackdelarna hos den ovan be- Lösningen enligt uppfinningen skall således inte kräva att användaren måste hålla något föremål i luften.

Lösningen skall vidare vara användbar både för fjärr- styrning av en markör eller pekare, dvs för användnings- området pekdon eller positionerare, och för styrning di- rekt på en bildskärm, dvs för användningsområdet pek- skärmar.

Ett annat ändamål hos uppfinningen är att lösningen skall ha en enkel och billig konstruktion samt vara okänslig för omgivningsstörningar.

Ett annat ändamål hos uppfinningen är att lösningen skall vara sådan, att användaren kan utföra linjära styrkommando eller -rörelser i tre riktningar direkt kopplade till motsvarande styrriktningar på bildskärmen. 502 JO 15 20 25 30 186 4 Dessa och andra ändamål uppnås med en anordning och en metod enligt bifogade patentkrav.

Anordningen enligt uppfinningen kännetecknas så- lunda av att den har åtminstone två på inbördes avstånd belägna, strålningsutsändande punkter, i det följande benämnt strålningspunkter, en i två dimensioner posi- tionskänslig detektoryta som är belägen på avstånd från och är bestrålad av strålningspunkterna, och organ för bestämning av läget i tre dimensioner hos ett föremål, vilket är fritt rörligt i ett styrutrymme mellan strål- ningspunkterna och detektorytan och vilket föremål där- vid på detektorytan kastar två skuggor hörande till var sin av strålningspunkterna, vilken lägesbestämning är baserad på skuggornas absoluta och relativa lägen på de- tektorytan, och för avgivande av mot föremàlets aktuella läge svarande styrinformation.

Ett utmärkande särdrag hos uppfinningen är att en och samma detektoryta används för styrningen i alla tre riktningar, vilket exempelvis skiljer sig från lösningen i ovannämnda EP-A3-0 121 840. Sålunda gäller enligt upp- finningen att den ena skuggans läge på detektorytan för ett första läge hos föremålet kan sammanfalla med den andra skuggans läge på detektorytan för ett annat läge hos föremålet.

Enligt uppfinningen gäller att föremàlets läge i en första riktning (x) och i en andra riktning (y) i ett med detektorytan parallellt plan (xy-plan) kan faststäl- las utifrån de båda skuggornas lägen. Föremålets läge dvs föremàlets avstånd från kan enligt uppfinningen beräknas utifrån skuggornas inbördes läge. i den tredje riktningen (z), detektorytan, När föremålet ligger relativt nära strålningspunkterna och relativt långt från detektor- ytan, kommer de två skuggorna att ligga relativt långt från varandra. När föremålet förflyttas närmare detekt- 10 15 20 25 30 35 isoz 186, 5 torytan, kommer skuggorna att röra sig mot varandra. Så- lunda kommer skuggorna att röra sig i förhållande till varandra på ett förutsägbart sätt om föremålet förflyt- tas från och mot detektorytan. Hur mycket avståndet änd- ras mellan skuggorna för en viss ändring av föremålets avstånd till detektorytan kan dock vara beroende av skuggornas absoluta läge på detektorytan.

Uppfinningen kan exempelvis realiseras som en tre- dimensionell "datormus", vilken på lämpligt sätt är kopplad till bildskärmen men vilken till skillnad mot en traditionell datormus normalt är avsedd att stå stilla på en bordsyta eller motsvarande. Detektorytan kan vila direkt på bordsytan, och stràlningspunkterna kan vara förbundna med och anordnade på en viss höjd ovanför de- tektorytan. Användaren kan utföra den tredimensionella styrningen genom att i tre riktningar styra sitt finger, en penna eller annat föremål i det fria styrutrymmet ovanför detektorytan. _ Uppfinningen kan också realiseras i direkt anslut- ning till en bildskärm för åstadkommande av en tredimen- sionellt styrbar pekskärm. Stràlningspunkterna och de- tektorytan kan därvid anbringas vid två motstående kan- ter hos bildskärmen. Därvid erhålles omedelbart framför bildskärmen och parallellt med denna ett styrutrymme med en viss tjocklek. Användaren kan därvid med sitt finger, ett pekdon eller motsvarande utföra en tredimensionell styrning i styrutrymmet, varvid de rörelser som använda- ren utför direkt svarar mot samma styrriktning på skär- men.

För båda de ovanstående tillämpningarna av uppfin- ningen gäller att det inte krävs några rörliga delar för att åstadkomma den tredimensionella styrningen.

Hur den faktiska beräkningen av styrinformationen kan utföras kommer inte att diskuteras i detalj, efter- som detta kan utföras på flera sätt, exempelvis med en förprogrammerad mikroprocessor, och är beroende av geo- 502 186 10 15 20 25 30 35 6 metrin hos uppfinningen. Generellt gäller dock att elek- triska utsignaler från detektorytan används som inpara- metrar för framtagning av styrinformation eller styrsig- naler för den tredimensionella styrningen. Hur denna in- formation skall beräknas i det enskilda fallet är också helt beroende av den aktuella tillämpningen av uppfin- ningen. I de flesta fall kan styrinformationèn dock be- räknas med enkla trigonometriska samband.

Detektorytan kan vara uppbyggd av ett flertal sepa- rata detektorelement fördelade i tvâ riktningar över de- tektorytan, och kan exempelvis vara uppbyggd av CCD-ele- ment. Detektorytan kan utgöras av en plan, de yta eller av en krökt yta. sammanhängan- Antalet stràlningspunkter och antalet skuggor kan vara fler än två, men för att bestämningen av föremálets avstånd från detektorytan skall vara möjlig mäste man alltid säkert veta från vilken stràlningspunkt en viss skugga härrör. I det enklaste fallet - två strålnings- källor fördelade tvärs föremálets införingsriktning i utrymmet, kommer skuggorna alltid att ligga på samma si- da om varandra. Andra utföranden av uppfinningen inne- fattar dock medel som gör det möjligt att särskilja mel- lan de olika skuggorna. Detta kan åstadkommas på flera sätt. Ett sätt är att strålningspunkterna avger inbördes olika strålning, exempelvis med olika effekt, eller modulation, frekvens och att detektorytan är inrättad att särskilja på strålning från de olika strålningspunkter- na. Ett annat sätt är att strålningspunkterna avger sin strålning i olika, successiva tidsfönster, varvid detek- teringen synkroniseras med dessa tidsfönster. av minnesfunktion kan därvid behövas.

Någon typ Ett tredje sätt är att framför varje strålningspunkt anordna en strålnings- brytande spalt eller motsvarande och att med ledning av interferensmönstret på detektorytan särskilja de olika skuggorna. 10 15 20 25 30 35 5027185 7 Ett fall där det kan vara nödvändigt att kunna sär- skilja de olika skuggorna från varandra är om föremålet i ett första läge kastar skuggor härrörande från en första och en andra strålningspunkt, medan föremålet i ett andra läge, där skuggan från den första strålnings- punkten faller utanför detektorytan, kastar skuggor här- rörande från den andra strålningspunkten och en tredje strålningspunkt.

Enligt uppfinningen kan den från strålningspunkter- na utsända strålningen alstras av en och samma strål- ningskälla varifrån strålningen på lämpligt sätt leds till de olika strålningspunkterna. Som ett alternativ kan en sådan gemensam strålningskälla vara rörlig (roterande och/eller linjärt fram- och àtergàende) för att i olika tidsfönster utsända strålning från olika punkter. Strålningen kan vara i stort sett vilken som helst elektromagnetisk strålning, företrädesvis icke synlig strålning, såsom IR-strålning, för att förhindra störningar fràn bakgrundsbelysning.

Dessa och andra särdrag, fördelar och användnings- områden hos uppfinningen kommer att framgå av efterföl- jande beskrivning av utföringsexempel av uppfinningen.

Fig 1 är en schematisk perspektivvy för åskådliggö- rande av uppfinningens princip.

Fig 2 är en schematisk illustration av ett arrange- mang där uppfinningen är realiserad som en stationär da- tormus.

Fig 3 är en schematisk planvy för förklarande av "döda zoner" i ett styrutrymme.

Fig 4A och 4B är schematiska planvyer av ett utfö- rande med fyra stràlningspunkter.

Fig 5 är en schematisk illustration av ett arrange- mang där uppfinningen är realiserad i direkt anslutning till en bildskärm för åstadkommande av en tredimensio- nellt styrbar pekskärm. 502 186 10 15 20 25 30 35 8 I fig 1, vartill nu hänvisas, visas en plan, rek- tangulär, tvàdimensionell detektoryta 10 utsträckt i xy-planet hos det i figuren intritade ortogonala xyz-koordinatsystemet. Detektorytan 10 är uppbyggd av ett antal separata detektorelement ll fördelade som en xy-matris över hela ytan. För enkelhets skull är endast ett fåtal av dessa element 11 schematiskt visade. Anta- let detektorelement ll och storleken hos den aktiva ytan hos vart och ett av dessa är beroende av bland annat önskad upplösning och noggrannhet hos anordningen. Ett sätt att realisera detektorytan 10 är att använda en el- ler flera CCD-enheter. För enkelhets skull visas i fig 1 ej heller de elektriska anslutningarna till detektorytan 10 och den signalbehandlingselektronik som krävs för ut- värdering av ett detekteringsresultatet och framtagning av styrinformation, då dessa delar kan realiseras av en fackman utan närmare förklaring.

Två separata strålningsutsändande punkter P1 och P2, benämnda strålningspunkter, är anbringade på avstånd från detektorytan 10 i z-led och är belägna på ett in- bördes avstånd i x-led. Varje strålningspunkt Pl, P2 be- strålar hela detektorytan 10. Strålningen kan vara i stort sett vilken som helst elektromagnetisk strålning som kan detekteras av detektorelementen ll, och som ett föredraget exempel används IR-strålning för eliminering av störningar från synligt bakgrundsljus.

Utrymmet mellan strålningspunkterna P1 och P2 och detektorytan 10 är helt fritt och benämns styrutrymme, betecknat generellt med S. Detta utrymme är avsett att mottaga ett föremål 12, företrädesvis ett relativt smalt, avlångt föremål, såsom ett finger, en penna, ett för ändamålet särskilt utformat pekdon eller motsva- rande. I exemplet antags att föremålet 12 är långsträckt och att det införes i sin längdriktning i styrutrymmet S väsentligen i positiv y-riktning. Föremålets 12 dimen- sioner relativt arrangemanget i övrigt är sådana att fö- 10 15 20 25 30 35 502 186 9 remålet 12 på detektorytan 10 kastar två avlånga skuggor S1 och S2 hörande till strålningspunkterna Pl respektive P2. Skuggornas S1 och S2 längd i y-led är betecknade yl respektive y2, och deras inbördes avstånd i x-led är be- tecknat Ax.

.Baserat på skuggornas S1 och S2 absoluta och rela- tiva'lägen på detektorytan 10 kan föremàlets 12 läge i styrutrymmet S i tre dimensioner (x,y,z) beräknas. Läget i x-led kan beräknas genom avläsning av skuggornas S1 och S2 lägen i x-led, och om en skugga täcker mer än ett detektorelement ll kan exempelvis skuggans kant med högst x-värde anses representera skuggans x-koordinat.

Föremålets 12 läge i y-led kan beräknas genom avläsning av skugglängderna yl och y2 om hänsyn till föremàlets lägesbestämning i x- eller z-led beaktas.

Föremålets 12 läge i z-led, dvs dess vinkelräta av- stånd från detektorytan 10, beräknas genom en beräkning av skuggornas S1 och S2 inbördes avstånd i x-led.

För det schematiskt visade arrangemanget i fig 1 inses det att den vänstra skuggan S2 alltid kommer att härröra från den högra strålningspunkten P2 och vice versa, oberoende av föremàlets 12 läge i styrutrymme. I detta fall krävs sålunda inga medel för att särskilja skuggorna S1 och S2 från varandra. 0 Det skall noteras att det ytområde som skuggan S2 täcker på detektorytan 10 är bestrålat av strålnings- punkten P1 och att det ytområde som skuggan S1 täcker är bestrålat av strålningspunkten P2. Skuggorna S1 och S2 är således "halvskuggor", men de ger ändå en tydligt och entydigt detekterbar förändring i bestrålningsnivå på detektorytan 10.

För att föremàlets 12 läge skall kunna beräknas måste föremålet 12 således kasta åtminstone två skuggor på detektorytan 10. I arrangemanget i fig 1 gäller dock att det finns vissa "döda zoner" inom vilka föremålet 12 ej kan kasta två skuggor på detektorytan 10_ Detta visas i fig 3, som åskådliggör arrangemanget i fig 1 visat 1 502 186 10 15 20 25 30 35 10 xz-planet, varvid de streckprickade linjerna 15-18 är inritade mellan respektive strålningkälla Pl, P2 och de- 20 i x-led. Om före- målet 12 skulle befinna sig inom de två trianglarna T1 tektorytans begränsningskanter 19, och T2, skulle det endast kasta en enda skugga på detek- torytan 10. Om föremålet 12 däremot befinner sig inom den skuggade triangeln T3, kommer det att kasta de för bestämning av läget erforderliga två skuggorna S1 och S2 på detektorytan 10. Såsom markerat med streckade linjer 21, 22 och 23 i fig 3 kan man härvid anordna lämpliga organ i form av väggar eller motsvarande för att begrän- sa föremålets 12 rörelsemöjligheter till ett område inom vilket två skuggor alltid erhålles.

Fig 4A och 4B visar ett exempel på ett arrangemang med fyra strálningspunkter Pl-P4. I fig 4A befinner sig föremålet 12 i ett läge A, och för detta läge A kastar föremålet 12 två skuggor S1 och S2 hörande till de två vänstra stràlningspunkterna Pl och P2, medan de två högra stràlningspunkterna P3 och P4 inte ger några skug- gor på grund av detektorytans begränsade utsträckning åt vänster i fig 4A. I fig 4B befinner sig föremålet 12 i ett läge B längre till höger och något högre upp jämfört med läge A, och för detta läge B kastar föremålet 12 två skuggor S2 och S3 hörande till de två mittersta strål- ningskällorna P2 och P3, medan de två yttre stràlnings- källorna Pl och P4 inte ger några skuggor på grund av detektorytans begränsade utsträckning åt höger och åt vänster i fig 4B. De två lägena A och B är särskilt valda för att belysa det faktum att skuggan S2 utgör den vänstra skuggan (lägst x-koordinat) i läge A, medan samma skugga S2 utgör den högra skuggan (högst x-koordi- nat) i läge B. För detta arrangemang måste det således finnas medel som gör det möjligt att för varje möjligt läge hos föremålet identifiera till vilken stràlnings- källa en viss skugga hör. Såsom angivits ovan kan detta åstadkommas på flera sätt. Strålningspunkterna Pl-P4 kan 10 15 20 25 30 35 I det fria styrutrymmet. 502 186 ll exempelvis tändas och släckas i sekvens, så att varje strålningspunkt endast avger strålning inom ett förutbe- stämt tidsfönster. Det inses att sådana tidsfönster lämpligen bör vara så korta att föremålet i princip står stilla under en hel sekvens. En annan variant är att flytta en och samma strålningskälla mellan de fyra punk- terna. Vidare kan man modulera strålningen på olika sätt från de olika strålningspunkterna, varvid detektorytan måste utformas så att man från dess utgående detektor- signaler kan bestämma vilken typ av strålning som har mottagits.

Fig 2 visar ett arrangemang där uppfinningen är innefattande dels en dels ett antal ljuskällor P1-P3 som via ben 22 uppbärs av realiserad som en "datormus" 20, basplatta 21 vars ovansida utgör detektorytan 10, bottenplattan 21. Datormusen 20 är avsedd att anbringas stationärt på ett underlag och att kopplas via en led- ning 23 till en persondator 30 eller liknande för tredi- mensionell styrning av en skärmpekare 31 på en dator- skärm 32. Arrangemanget i fig 1 kan styras med hjälp av en användares finger, som förflyttas i tre dimensioner i Istället för ett finger kan man tänka sig andra föremål, såsom en penna. För åstadkom- mande av samma möjligheter till "musklick-funktioner" som hos en traditionell datormus kan ett sådant föremål vara försett med en eller flera manuellt påverkbara funktionstangenter som användaren kan påverka när före- målet har bringats i önskat läge i styrutrymmet.

Fig 5 visar ett arrangemang där uppfinningen"är realiserad som en tredimensionellt styrbar pekskärm 40, där en detektoryta 10 med separata detektorelement ll är anbringad väsentligen horisontellt utmed skärmens 40 nedre kant och där ett antal strålningspunkter P1-P7 är fördelade utmed skärmens 40 övre kant. I fig 5 visas också ett pekdon 50, vilket ersätter fingret i de tidi- gare exemplen och vilket är försett med en eller flera 502 186 10 '15 20 25 30 35 12 funktionstangenter 51 som användaren kan manövrera för att "klicka" pà olika funktionsfält i bildskärmen.

De ovan beskrivna utförandena av uppfinningen kan modifieras pà manga sätt inom ramen för bifogade patent- krav.

Detektorytan kan vara uppbyggd av flera delytor, och den behöver nödvändigtvis ej vara plan.

Detektorytan kan utformas som en i tvâ dimensioner kontinuerligt positionskänslig yta, istället för ett flertal separata detektorelement enligt ovan.

Föremàlet, som förflyttas i styrutrymmet, kan ha andra former än den i figurerna visade làngstrackta formen.

Föremålet kan vara förbundet med anordningen via nå- så att föremålet alltid finns tillgängligt vid anordningen. gon form av universalled, Föremàlets läge i z-led kan beräknas utifrån det re- lativa läget hos mer än två skuggor för bättre nog- grannhet.

Avståndet mellan stràlningspunkterna kan varieras, vilket ger olika upplösning.

Strålningspunkterna kan vara fördelade i andra rikt- ningar än i x-led, exempelvis endast i y-led. För detta alternativ skulle man visserligen kunna få vissa skuggade områden med "helskugga" (skugga från båda stràlningspunkterna) och vissa skuggade områden med "halvskugga" (skugga från bara en stràlnings- punkt), men särskiljandet mellan skuggorna skulle dock vara fullt möjligt.

Beträffande stràlningspunkternas utsträckning gäller att dessa i praktiken kan ha mycket varierande ut- sträckning som avviker fràn "punktformig", och den enda begränsningen är egentligen att man erhåller de nödvändiga skuggorna på detektorytan.

Framtagningen av styrinformation baserat pà detekto- rytans utsignaler kan varieras i beroende av önskade 502 1as_ 13 ^ egenskaper hos den tredimensionella styrningen. Så- ledes kan man välja en signalbearbetning som för en viss rörelsesträcka hos föremålet ger en exakt lika stor rörelsesträcka hos muspekaren, eller så kan man ha en signalbehandling som är beroende av föremàlets aktuella läge. o

Claims (19)

502 186 10 15 20 25 30 14 PATENTKRAV

1. Anordning för tredimensionell styrning, i syn- nerhet för tredimensionell styrning av en datorskärm, k ä n n e t e c k n a d av: åtminstone två på inbördes avstånd belägna, strål- ningsutsändande punkter (Pl, P2), i det följande benämnt strålningspunkter, en i två dimensioner positionskänslig detektoryta (10) som är belägen på avstånd från och är bestrålad av stràlningspunkterna (Pl, P2), och organ för bestämning av läget i tre dimensioner hos ett föremål (12), vilket är fritt rörligt i ett styrut- rymme (S) mellan stràlningspunkterna (Pl, P2) och detek- torytan (10) och vilket föremål (12) därvid på detektor- ytan (10) kastar två skuggor (S1, S2) hörande till var sin av stràlningspunkterna (P1, P2), vilken lägesbestäm- (S1, S2) lativa lägen på detektorytan 10, och för avgivande av ning är baserad på skuggornas absoluta och re- mot föremålets (12) aktuella läge (x,y,z) svarande styr- information.

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att detektorytan (10) är uppbyggd av ett fler- (11) fördelade i två rikt- ningar (x,y) över detektorytan (10). tal separata detektorelement

3. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k - n a d av att detektorytan (10)

4. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att stràlningspunkterna (Pl, P2) är belägna på inbördes avstånd åtminstone i en rikt- innefattar en CCD-enhet. ning (x) parallell med detektorytan (10).

5. Anordning enligt kravet 4 i kombination med kra- vet 2 eller 3, ningspunkterna k ä n n e t e c k n a d av att strål- (P1, P2) åtminstone i en riktning (x) är belägna på inbördes avstånd som är parallell med detek- torytan (10) samt parallell med en av de två riktningar 10 15 20 25 30 35 so2v1s6p 15 (x,y) i vilka detektorytans (10) separata detektor- element (11) är fördelade.

6. Anordning enligt någöt av de föregående kraven, av att föremålets (12) möjlighet i styrutrymmet (S) är begränsad på ett sådant k ä n n e t e c k n a d rörelse- sätt, att föremålet (12) för varje möjligt läge i styr- utrymmet (S) alltid kastar minst två skuggor på detek- torytan (10).

7. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att den från strålningspunk- terna (P1, P2) utsända strålningen är en IR-strålning.

8. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att strålningspunkterna (Pl, P2) avger inbördes olika strålning och att detektorytan (10) är inrättad att särskilja på strålning från de P2).

9. Anordning enligt något av de föregående kraven, (P1, P2) avger strålning i olika, successiva tidsfönster. olika strålningspunkterna (Pl, k ä n n e t e c k n a d av att strålningspunkterna

10. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av en för stålningspunkterna (pl, P2) gemensam strålningskälla.

11. ll. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n_n e t e c k n a d av att anordningen utöver nämnda två stràlningspunkter (P1, P2) innefattar en eller flera ...), P2, P3, P4) på inbördes avstånd samt bestrålar detektorytan (10). ytterligare stràlningspunkter (P3, P4, varvid samtliga stràlningspunkter (Pl, är belägna

12. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen utgör en sepa- rat inenhet (20) av typ datormus, vilken är anslutbar till en dator styrkula och motsva- (30) dimensionell styrning av en pekare eller markör en bildskärm (32).

13. Anordning enligt något av de föregående kraven, för tre- (31) på rande, k ä n n e t e c k n a d av att, för åstadkommande av en 502 186 10 15 20 25 30 16 tredimensionellt styrbar pekskärm (40), strålningspunk- terna (P1, P2) är anbringade vid en första kant hos en bildskärm och att detektorytan (10) är anbringad vid en motstående kant hos bildskärmen, så att styrutrymmet (S) i vilket föremålet (12) är fritt rörligt utgörs av ett utrymme omedelbart framför bildskärmen (40).

14. Anordning enligt något av de föregående kraven, varvid nämnda föremål (50) utgör del av själva anord- ningen k ä n n e t e c k n a d av att föremålet (50) är försett med ett manuellt påverkbart aktiveringsorgan (51), vilket vid aktivering alstrar en aktiveringssignal som avges i förening med nämnda styrinformation.

15. Metod för tredimensionell styrning, i synnerhet för tredimensionell styrning av en datorskärm, k ä n - n e t e c k n a d av följande åtgärder: att utsända strålning från åtminstone två på inbör- des avstånd belägna punkter (P1, P2), i det följande be- nämnt strålningspunkter, att i tre dimensioner förflytta ett föremål (12) i ett styrutrymme (S) mellan strålningspunkterna (Pl, P2) och en i två dimensioner positionskänslig detektoryta (10), som är belägen på avstånd från och bestrålas av strålningspunkterna (P1, P2), så att föremålet (S) där- vid på detektorytan (10) kastar två skuggor (S1, S2) hö- rande till var sin av strålningspunkterna (P1, P2), att baserat på skuggornas (S1, S2) absoluta och re- lativa lägen på detektorytan (10) framtaga styrinforma- tion svarande mot föremålets (12) aktuella läge (x,y,z) i tre dimensioner i styrutrymmet (S).

16. Metod enligt kravet 15, k ä n n e t e c k n a d av att som nämnda föremål (12) använda ett långsträckt föremål (12, 50), så att de två skuggorna (S1, S2) där- vid utgörs av var sin långsträckt skugga utgående från en kant hos detektorytan (10). 10 so2t1ssA 17

17. Metod enligt kravet 16, k ä n n e t e c k n a d av att som nämnda làngsträckta föremål (12) utnyttja ett finger hos en användare.

18. Metod enligt något av kraven 15-17, n e t e c k n a d av att använda styrinformationen för k ä n - tredimensionell styrning av en markör (31) eller pekare hos en bildskärm (32).

19. Metod enligt något av kraven 15-18, k ä n - n e t e c k n a d av att använda styrinformationen för àstadkommande av en tredimensionell pekskärm (40).