SE502028C2 - Eldledningsskikte för stridsfordon eller luftvärn - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 5 Û 2 0 2 8 ' en stor kostnadsbesparing vid uppbyggnad av de syrmerligen kostsamma infrarödsiktena. Motsvarande ekonomiska problematik föreligger även för sikten som använder synligt ljus, men den har hittills inte lett till en modulär uppbyggnad av dessa sikten.

Genom EP, A2 0 201 003 är ett eldledningssikte för fartyg förut känt inne- fattande optiska kanaler för synligt ljus, laseravståndsmätning och infraröd värmebildsupptagning med gemensam ingångsöppning. Härvid avskiljs strålningen ärrmad för laseravståndsmätning först och återstående strålning uppdelas i efterföljande optik i synligt ljus och IR-ljus. Laseravståndsmätarens lasersändare är anordnad att följa en kanal utanför den gemensamma ingångs- öppningen. Dispositionen av ingående utrustning lämpar sig emellertid inte för modulärt byggsätt och konstruktionen har begränsningar vad gäller kvalitén hos separerade strålningsdelar. Ändamålet med föreliggande uppfmning är att åstadkomma ett eldlednings- sikte som uppvisar bättre disposition av ingående utrustning så att siktet kräver ett förhållandevis litet utrymme, samtidigt som kvalitén hos de separerade strålningsdelama förbättras. Enligt uppfmningen är därvid från siktets gemensamma optiska ingångsöppning sett en första stråldelare anordnad att avskilja strålningen för infrarödkameran medan synligt ljus och strålningen för laseravståndsmätning är anordnad att transmitteras i en koaxiell strålgång till en andra stråldelare, vilken uppdelar den av första stråldelaren ej avskilda strålningen i synligt ljus och strålning för laseravståndsmätning.

Eldledningssiktet lämpar sig för modulär uppbyggnad, dvs ett sikte uppdelat i ett antal optiska eller elektro-optiska moduler.

I det följande skall uppfmningen närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningar varvid figur 1 visar ett exempel på modulär uppbyggnad hos siktet och figur 2 mera i detalj visar bl a optikmodulen.

Figur 1 visar ett siktessystem som är uppbyggt av en toppmodul 1, en mellan- modul 2, en optikmodul 3, en 1aseravståndsmätarmodul4 och en infraröd- kameramodul 5. I toppmodulen 1 syns ingångsfönstret ll, som är monterat i ett hus 12. De optiska egenskapema hos ingångsfönstret väljs med hänsyn till användarens behov av optiska våglängder. Vidare finns i topp-modulen 1 en plan reflekterande toppspegel 13, se figur 2, vars uppgift är att spegla den 10 15 20 25 30 35 5'02 028 genom ingångsfönstret 11 inkommande strålningen ned i mellan-modulen 2.

Mellanmodulen 2 kan innehålla ett flertal olika optikfunktioner, t ex en inspegling av infraröd strålning mot en infrarödkamera 5 och/eller en s k 1:1-utblick eller en s k förstoringsväxel. Optikmodulen 3 presenterar en bild för skytten genom ett olcular 31 samt har ett gränssnitt mot laseravstånds- mätannodulen 4. Laseravståndsmätarmodulen 4 kan utgöras av en anordning specificerad för stridsfordonstillämpningar 41 eller av en anordning specificerad för luftvämstillämpningar 42. Från infrarödkameramodulen 5 leder ett kablage (ej visat) till en display (ej visad), som är monterad vid sidan av siktet och på vilken värmebilden från infrarödkameran visas för skytten.

I de ovan beskrivna modulema är särskilt följande detaljer av betydelse för uppfinningen, se figur 2. Mellanmodulen 2 innehåller en stråldelare 21, varmedelst infrarödstrålning speglas ut till infrarödkameramodulen 5, medan synlig strålning samt strålning från och till laseravståndsmätarmodulen 4 transmitteras. Användning på detta sätt av en stråldelare för infraröd strålning i det aktuella våglängdsområdet 8-12 um i sikten för eldledning är ny och används ej i existerande siktestyper. Optikmodulen 3 innehåller ett huvud- objektiv 32, som alstrar ett konvergent strålknippe i riktning mot en plan- spegel 33 och stråldelaren 34. Konvergent synligt ljus speglas av stråldelar- skiktet 34a i riktning mot prismat 35 samt passerar detta och streckplattan 36 och okularet 31. Det konvergenta laserljuset passerar genom stråldelarskiktet 34a och substratet 34b av stråldelaren 34 och utsättes därvid i substratet 34b för ett avbildningsfel, som kompenseras i korrektören 37. Det beskrivna strålgångsarrangemanget kring stråldelaren 34, irmebär en stor konstruktiv fördel. Det skulle nämligen ha inneburit stora svårigheter att korrigera en synlig strålgång, om denna skulle ha passerat substratet 34b, medan däremot korrektionen av laserstrålgången genom substratet 34b enligt uppfmningen faller sig förhållandevis enkel och kostnadsbesparande.

Claims (4)

10 15 20 25 30 35 502 028 - PATENTKRAV

1. Eldledningssikte för stridsfordon eller luftväm som innehåller optiska kanaler för synligt ljus, laseravståndsmäming och infrarödkarnera, vilket sikte är försett med en gemensam optisk ingångsöppning (11) för de optiska kanalema där kanalemas strålningar är överlagrade på varandra och vilket sikte innefattar stråldelare (21, 34) för uppdelning av strålningama i optiska kanaler för synligt ljus, laseravståndsmäming och infrarödkamera (5), k ä n n e t e c k n at av att från den gemensamma optiska ingångsöppningen sett en första stråldelare (21) är anordnad att avskilja strålningen för infra- rödkarneran medan synligt ljus och strålningen för laseravståndsmäming är anordnad att transmitteras i en koaxiell strålgång till en andra stråldelar (34), vilken är anordnad att uppdela den av den första stråldelaren ej avskilda strålningen i synligt ljus och strålning för laseravståndsmäming.

2. Eldledningssikte enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n at av att den första stråldelaren (21) utgörs av en spegel som reflekterar irifrarödstråhiirig och transmitterar synligt ljus och strålning för laseravståndsmäming.

3. Eldledningssikte enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e te c k- n at av att den andra stråldelaren (34) utgörs av ett substiat (34b) belagt med ett stråldelarskikt (34b), varvid synligt ljus reflekteras av stråldelarskiktet medan strålning för laseravståndsmäming transmitteras genom stråldelarskiktet och substratet.

4. Eldledningssikte enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t av att en korrektör (37) är anordnad på substratsidan av den andra stråldelaren för att korrigera för optiska fel förorsakade av substratet.