SE501963C2 - Anordning för utportionering av flytande substanser - Google Patents

Description

501 963 2 behållare, behållaren kan erhålla en tämligen okomplicerad utformning varvid upphängningstekniken skall vara sådan att samtidigt som upphängningen skall vara sådan att utmatningen av substansen från behållaren icke påverkas negativt.

Enligt en sekundär aspekt av uppfinningen åsyftas att anvisa en anordning för utportionering av flytande substanser, innefat- tande en behållare, en ventilinrättning och en mellan dessa sig sträckande ledning, på ett sådant sätt att ledningen på enkelt, rationellt och tättslutande sätt kan bringas i. kommunikation med behållarens innandöme.

Samanfattning av uppfinningen I enlighet med den första aspekten med uppfinningen uppnås det uppställda syftet genom att anordningen innefattar ett bärorgan utformat att bärande ingripa med ett övre kantparti hos behål- laren på ett sådant sätt att bärkrafterna anbringas relativt jämt fördelat utmed detta övre kantparti hos behållaren, och Därmed uppnås att den påsartade behållaren kommer att bli upphängd på att bäraren uppvisar medel för att uppbära bärorganet. ett kontrollerat sätt utan. att densamma. åtminstone ställvis vilket skulle kunna bli fallet därest en punktartæd upphängningsteknik medels krokar deformeras och till äventyrs söndras, eller dylikt tillämpades.

Enligt den andra aspekten av uppfinningen uppnås det uppställda syftet genom att ledningen vid sin för anslutning till behål- laren avsedda ände uppvisar ett skärorgan anordnat att genoms- kära en på behållaren anordnad försegling, och att en på behållaren fastsättbar manschett uppvisar minst ett invändigt och ringformigt tätningsorgan anordnat att täta mot utsidan av ett rörformigt parti, vilket sträcker sig genom manschetten och vid vilkets ände skärorganet är anordnat. Därmed uppnås en enkelt genomförbar och tät koppling av ledningen och behållaren på ett sådant sätt att innehållet i behållaren i minimal eller ingen utsträckning kommer i förbindelse med omgivningsluften. 3 501 965 Ytterligare fördelaktiga särdrag och fördelar med uppfinningen framgår av de osjälvständiga patentkraven och av följande beskrivning.

Kort beskrivning av ritningarna Under hänvisning till efterföljande ritningar följer nedan en närmare beskrivning av såsom exempel anförda utföranden av uppfinningen.

På ritningarna är fig l en schematisk översiktsvy över den uppfinningsenliga utportioneringsanordningen, fig 2 en delvis skuren detaljvy illustrerande en ledningsge- nomföring och en tryckkännare, fig 3 en schematisk vy av en i anordningen ingående pumpin- rättning, fig 4 en perspektivisk sprängvy av en del av en behållare och en för anlsutning därtill avsedd ledning, fig 5 en delvis skuren sidovy illustrerande ledningen och behållaren i fig 4 hopsatta, fig 6 en delvis skuren sidovy av en i utportioneringsanord- ningen ingående utportioneringsenhet innefattande en av ett flexibelt material utfört rör, fig 7 en vy liknande fig 6 men illustrerande röret hoptryckt, fig 8 en vy liknande den undre delen av fig 6 men med en annan ventilinrättning, V fig 9 en vy liknande fig 8 men med röret hoptryckt, fig 10 en perspektivisk vy' illustrerande utformningen av i ventilinrättningen ingående ventilorgan, fig ll en perspektivisk sprängvy illustrerande behållaren och en därför avsedd bärare, och fig 12 en förstorad detaljvy av den i fig ll visade behållaren.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden 501 963 H I fig 1 illustreras schematiskt en anordning för utportionering av flytande substanser, särskilt livsmedelssubstanser, såsom senap, ketchup etc, innefattande en utportioneringsenhet l med en ventilinrättning 2 för reglering av substansflöde från en behållare 3 ut genom en utmatningsöppning 4.

Behållaren 3 är av typen som minskar sin volym i samma takt som substansen utmatas från behållaren i ändamål att undvika att substansen i behållaren där kommer i kontakt med luft, och då speciellt omgivningsluft. En föredragen utförandeform av behållaren 3 är som flexibel påse. Vid leverans från fabrik förutsätts följaktligen behållaren 3 vara fylld med substans utan att någon luftfylld andel av utrymlnet i behållaren exi- sterar. Allt eftersom substansen träder ut ur behållaren reducerar den sin volym så att behållaren i tömt tillstånd är väsentligen platt.

Anordningen innefattar ett av flexibelt material utfört rör 5 avsett att mottaga från behållaren 3 kommande substans.

Ventilinrättningen 2 är anordnad att påverkas för flödesregle- ring genom tryckpåverkan på det flexibla röret 5. Denna tryck- påverkan avses i främsta rummet vara manuell, d v s att anord- ningens operatör med handen griper tag om röret 5 och hop- trycker detsamma mer eller mindre i beroende av hur mycket substans operatören önskar utmata.

Mellan ventilinrättningen 2 och behållaren 3 sträcker sig en ledning 6, som är samordnad med en pumpinrättning 7 anordnad att befordra substansen i ledningen utan att komma i direkt- kontakt med substansen. Pumpinrättrdngen är driven av en motor 8, vars drift är styrd av en styrenhet 9, som utför styrningen av motorn 8 i beroende av från en tryckkännare 10 erhållna informationer svarande mot trycket hos substansen i ledningen 6. Närmare bestämt är funktionen sådan att styrenheten 9 styr motorn 8 till avbrytning av pumpinrättningens 7 pumpeffekt vid viss av tryckkännaren 10 fastställd trycknivå hos substansen i ledningen , medan styrenheten 9 5 501 963 igångsätter pumpinrättningen när trycket underskrider viss nivå. Detta innebär således att nedströms _ pumpinrättningen 7 kommer att råda ett väsentligen konstant övertryck medan trycket uppströms pumpinrättningen 7 är beroende av om den senare i praktiken komer att suga substansen från behållaren 3 eller om denna är så' orienterad i förhållande till pumpinrätt- ningen 7 att substansen tenderar att självverkande ankomma till pumpinrättningen genom tyngdkraftens inverkan.

Ventilinrättningen 2 är anordnad att stänga mot substansflöde från röret 5 när detta är opåverkat utifrån men att öppna när röret 5 tryckpåverkas utifrån med en kraft över ett visst tröskelvärde. Med andra ord skall således ventilinrättningen, när röret 5 är opåverkat av operatören, förmå stänga så att det mellan ventilinrättningen och pumpinrättningen i ledningen 6 rådande övertrycket icke ger upphov till någon utströmning av substans via utmatningsöppningen 4. Ett tillskottstryck upp- stående genom att operatören trycker ihop röret 5 skall emel- lertid ge upphov till att trycket i ledningen 6 höjs så långt att ventilöppningen 2 öppnar. I sammanhanget inskjutes att pumpinrättningen 7 bör vara av sådan typ att en i ledningen 6 till följd av hoptryckning av röret 5 uppstående tryckhöjning icke kan leda till att substansen strömmar igenom pumpinrätt- ningen 7 i backriktningen mot behållaren 3.

I fallet enligt fig l tänkes ledningen 6 sträcka sig från behållaren 3 till utportioneringsenheten l under passage genom en öppning i en arbetsskiva ll. Denna illustreras tydligare i fig 2, varav också framgår hurusom en generellt med l2 be- tecknad klämkoppling är anordnad att fastklämma ledningen 6 relativt skivan ll i och för undvikande av att ledningen 6 glider fram och åter relativt skivan 6. Denna kan utgöras av en bänkskiva eller liknande i en restaurang, ett gatukök eller dylikt. Klämkopplingen lZ innefattar två med varandra samver- kande delar l3, l4 utformade att dels fastlåsas relativt skivan ll, dels påverka ett klämorgan 15, t ex en gununiring, att anpressas mot det innanförliggande röret 6 i och för 501 963 5 lägesfixering. I exemplet tänkes delarna 13, 14 uppvisa med varandra samverkande gängningar så att delarna genom hopskruv- ning kan bringas att sammanlåsas relativt skivan ll och samti- digt deformeras gummiringen 15 till anklämning mot ledningen 6.

Den senare sträcker sig genom en samfällt av delarna 13, 14 bildad passage.

I fig 2 är också tryckkännaren 10 illustrerad. Denna innefattar ett känselorgan anordnat att påverkas av av trycket inuti ledningen 6 beroende viddförändringar hos ledningen. Detta förutsätter att ledningen 6 åtminstone till en del är flexibel eller slangartad och tillräckligt deformerbar vad gäller vidd för att här aktuella tryckförändringar skall ge upphov till av relativt okomplicerade känselorgan förnimbara viddförändringar. Härav följer att tryckkännaren 10 blott indirekt avkänner trycket, d v s att tryckkännaren 10 icke är i någon direktkontakt med substansen i ledningen 6 utan med ledningens yttre mantelyta. Tryckkännaren 10 är lämpligen anordnad i en kavitet i en lämplig hållare 17 och ledningen 6 sträcker sig förbi denna kavitet så att ledningen vid tryck- höjning i densamma kan expandera mer eller mindre in i denna kavitet och därvid påverka känselorganet 16.

Ehuru givetvis tryckkännaren 10 kan anordnas helt skild från klämkopplingen 12 framgår av fig 2 hurusom en möjlig utförande- form är att integrera hâllaren 17 med klämkopplingen 12, i exemplet med dennas undertill belägna del 13.

Pumpinrättningen 7 illustreras närmare i fig 3 tillsamans med en del av ledningen 6. Åtminstone den i fig 3 illustrerade delen av ledningen är utformad som slang och denna slangdel bildar del av pumpinrättningen 7 genom att denna innefattar ett eller flera pumporgan 18, som är anordnade att under antryckning mot slangen förflyttas utmed ett parti av densamma.

I exemplet sträcker sig nämnda slangparti i bågform och pump- organen. 18 är roterbart anordnade kring' en axel 19, som i huvudsak bildar medelpunkt för slangpartiets båge. 7 501 963 Pumpinrättningen 7 innefattar ett hölje 20 som är bildat av två vid varandra fastsatta höljeshälfter, av vilka blott en framgår i fig 3. Höljet 20 bildar invändigt en cirkelbågformig stödyta 21 för slangpartiet 22. Stödytan 21 är lämpligen väsentligen halvcirkelformig och övergår i tangentiellt riktade stöd- ytepartier 23. Pumporganen 18 är anordnade på en bärare 24, som drivs i rotation kring axeln 19. Pumporganen 18 har lämpligen karaktären av rullar eller trissor, som är roterbart anordnade på bäraren 24 kring axlar 25.

När bäraren 24 roterar kommer pumporganen 18 att i området av ett av de tangentiella stödytepartierna 23 träda i kontakt, på ett successivt sätt, med slangpartiet 22 så att slangpartiet trycks ihop. Fortsatt rotation av bäraren 24 i riktningen av pilen i fig 3 innebär att slangens hoptryckningsställe kommer att förskjutas framåt så att i slangen befintlig substans samtidigt också komer att förskjutas framåt. Samtidigt expan- derar slangen ånyo bakmn hoptryckningsstället så att resul- tatet blir en transport av substansen i riktningen av pilarna 26.

Noteras bör att det i det visade utförandeexemplet är av vikt att pumporganen 18 är så många till antalet, i praktiken minst två, att när ett av pumporganen går ur hoptryckningsingreppet med slangpartiet 22 skall det andra pumporganet redan ha trätt i hoptryckande samverkan med slangpartiet, d v s att oberoende av pumporganens 18 läge skall aldrig föreligga någon fri passage bakåt förbi pumpinrättningen 7 i riktning mot behålla- ren 3. Detta innebär då också en relativt stabil tryckhållning nedströms pumpinrättningen 7.

Det föredrages att ledningen 6 är i ett enda materialstycke, företrädesvis ett enda kontinuerligt slangstycke, allt ifrån ett ändparti 27, som avses bli förbundet med behållaren 3 till det motsatta ändpartiet 28 som avses bli förbundet med utpor- tioneringsenheten l. Emellertid är det också möjligt att på i och för sig välkänt sätt anordna täta skarvar i ledningen 6 så 501 963 8 att det ledningsparti som är beläget i pumpinrättningen 7 lätt kan bytas; eftersom slangpartiet i pumpinrättningen 7 utsätts för mekanisk påverkan komer detta parti att behöva utbytas tidigare än andra partier av ledningen 6. Det slangparti som utsätts för påverkan i pumpinrättningen 7 avses bli fixerat relativt höljet 20 med hjälp av lämpliga klämmer 29.

Vid sin för anslutning till behållaren 3 avsedda ände 27 (fig l) uppvisar ledningen 6 ett del av ledningen bildande anslut- ningselement 30, som visas närmare i fig 4 och 5. Detta upp- visar ett skärorgan 31 anordnat att genomskära en på behållaren 3 anordnad försegling 32. Denna försegling har till ändamål att fr o m fyllningen av behållaren hålla den däri befintliga substansen hermetiskt åtskild från omgivningsatmosfären i ändamål att undvika nedbrytning av substansen. Under transport och lagring skyddas förseglingen 32 av ett lock 33 påsatt på den anslutningsstos 34 som är utformad i ett stycke med behållaren 3. Förseglingen 32 avses bli anbragt över själva mynningen av stosen 34 i samband med tillverkningen och/eller fyllningen av behållaren 3. Anslutningselementet 30 uppvisar ett rörformigt avsnitt 35 avsett för anslutning till ledningen 6 och ett ytterligare rörfonnigt parti 36, vid vilkets ytter- ände skärorganet 3l är anordnat.

Såsom framgår av fig 4 och 5 innefattar anordningen en mellan- del 37 som är anbringbar vid behållaren. Närmare bestämt kan mellandelen uppvisa en invändigt gängad mantel utformad att ingripa med en utvändig gängning på behållarens anslutningsstos 34. Mellandelen 37 uppvisar vidare ett rörstycke 54, som definierar en invändig passage för mottagande av anslutningselementets 30 rörformiga, med skärorganet försedda parti 36. Således bildar mellandelen 37 en manschett, som uppvisar minst ett invändigt och ringforrnigt tätningsorgan 55 anordnat att täta mot utsidan av anslutningselementets rörparti 36. Tätningsorganen 55 har lämpligen karaktären av o-ringar eller dylikt förlagda i spår i den invändiga väggen av rörstycket 54 . Det föredrages att dessa 501 963 tätningsorgan 55 är påtagligt axiellt åtskilda från varandra, varvid närmare bestämt det ena är beläget relativt nära behål- larens 3 anslutningsstos 34, betraktat när manschetten 37 är påsatt på behållaren 3, medan det andra tätningsorganet kommer att vara beläget vid rörstyckets 54 ytterände.

När ledningen 6 skall anslutas till behållaren 3 borttages således transportlocket 33 och appliceras istället mellandelen eller manschetten 37. Därpå manövreras anslutningselementet 30 så att dess rörformiga parti 36 träder in i rörstycket 54 och till slut skär igenom förseglingen 32 medelst det vid rörpar- tiets 36 ytterände belägna skärorganet 31.. Åtminstone ett av tätningsorganen 55 är så anbragt på mellan- delen 37 att anslutningselementets rörparti 36 träder i tätande samverkan med tätningsorganet ifråga innan rörpartiets skäror- gan 31 genombryter förseglingen 32.

I fig 6 och 7 illustreras ett exempel på utformningen av utportioneringsenheten 1. Det flexibla röret 5 har en sådan diameter och en sådan längd att det blir bekvämt gripbart med handen och hoptryckbart på det sätt som schematiskt antydes i fig 7. Röret 5 kan upptill vara anslutet på lämpligt, i och för sig känt sätt, t ex genom en klämring 39, till ett anslut- ningsstycke 38, som uppvisar ett rörstycke på vilket lednings- änden 28 är påträdd. Vid rörets 5 motsatta ände finns likaledes ett till röret 5 anslutet stycke 40, som vid sin undre ände bildar utmatningsöppningen 4. Ventilinrättningen 2 är anordnad vid rörets 5 undre del och så nära utmatningsöppningen som möjligt.

Ventilinrättningen 2 har karaktären av backventil utformad att stänga en passage 41 mellan rörets 5 innandöme och utmatnings- öppningen 4 när röret 5 är opåverkat av operatören men när operatören griper kring röret 5 och trycker ihop detsamma ger den därigenom uppstående tryckhöjningen upphov till ett total- tryck i röret 5 sammansatt dels av pumpinrättningens 7 tryck, 501 963 dels av operatörens handtryck på röret 5 och detta totaltryck avses kunna övervinna kraften från elastiska återföringsmedel 42 återföra denna till ett stängande tillstånd. som tenderar att hålla ventilinrättningen i respektive Detta ger följ- aktligen upphov till öppning av ventilinrättningen och sub- stansen kan därmed ströma igenom mot utmatningsöppningen 4.

I exemplet utgörs ventilinrättningen 2 eur en kulventil, som uppvisar ett ventilhus 43, i vilket passagen 41 är utformad.

Kring passagen 41 är bildat ett ventilsäte, mot vilket kulan 44 De elastiska återföringsmedlen 42 har här ventilkulan 44 till avses anligga. karaktären av skruvfjäder påverkande tätande anliggning mot ventilsätet.

Den i fig 8-10 illustrerade varianten skiljer sig blott från den i fig 6 och 7 illustrerade vad gäller utformningen av ventilinrättningen 2. Beskrivningen kommer här följaktligen att koncentreras på skillnaderna. I fig 8-10 innefattar ventilin- rättningen 2 ett flertal ventilorgan 45, som är anpassade till (fig 8) flöde förbi ventilorganen och i ett andra relativläge (fig 9) öppna för sådant flöde. I exemplet är ventilorganen fyra till antalet men detta är icke något för uppfinningstanken bindande. varandra för att. i ett första. relativläge avstänga Elastiska återföringsmedel finnes för att påverka ventilorganen 45 till stängande läge. Dessa återföringsmedel kan exempelvis utgöras av ett omkring ventilorganen 45 sig sträckande elas- tiskt organ 46, som är fastgjort relativt det flexibla röret 5 eller ändstycket 40.

Det elastiska organet 46 kring ventilorganen 45 har karaktären av ringformig manschett, som omgriper ventilorganen och trycker Följaktli- gen komer det elastiska organet 46 att motverka att ventilor- desamma radiellt inåt till anliggning mot varandra. ganen 45 eller delar därav rör sig radiellt utåt,d v s bort från varandra. 1.1 so1'9e5 Såsom framgår av ritningsfigurerna kan det elastiska organet 46 och ventilorganen 45 uppvisa inbördes ingripande partier i ändamål att uppnå inbördes lägesbestämning. Dessa partier har karaktären av utsprång/urtagningar. I exemplet är på ventil- organen anordnade urtagningar 47 (fig 10) medan det på det elastiska organet 46 är anordnat ett utsprång 48 passande in i urtagningarna 47. De senare kan exempelvis samfällt bilda ett cirkulärt spår, i vilket fall utsprånget 48 på det elastiska organet 46 utgörs av en inåt sig sträckande, ringformig vulst.

Ventilorganen 45 ligger i stängande läge mot varandra utmed anliggningsytor 49 och ventilorganen är anordnade att vid öppnande vippa relativt varandra så att deras i utmatnings- riktningen sett nedströms belägna ändar 50 rör sig från var- andra (se fig 9). Ventilorganens uppströlns belägna ändar är anordnade att sidledes anligga mot varandra under det att ventilorganen vippar relativt varandra.

Såsom antydes i fig 10 kan angränsande ventilorgan 5 ingripa med varandra via formlåsande organ, t ex utsprång/tappar 51 och urtagningar 52. Enligt ett lämpligt utförande kan därvid varje enskilt ventilorgan 45 uppvisa en tapp 51 för ingripande i angränsande ventilorgan och dessutom en urtagning 52 avsedd att passa ihop med en tapp hos det andra angränsande ventilorganet.

Ventilorganen 45 bildar i sitt stängande läge en tvärsnittsvis väsentligen cirkulär konfiguration. Varje enskilt ventilorgan bildar därvid en cirkelsektor hos denna cirkulära konfigura- tion.

I deras stängande läge bildar ventilorganen 45 samfällt en kanal 53, som vid ventilorganens uppströmsändar mynnar in i röret 5 men som slutar före ventilorganens nedströmsändar 50, som i sagda stängande läge bildar en tillslutning genom anliggning mot varandra. Denna kanal 53 är såsom tydligast framgår av fig 10 bildad genom att vart och ett av 12 501 963 ventilorganen uppvisar en inåt belägen urtagning, som emeller- tid upphör före ventilorganens nedre ändar.

Väsentligt är att ventilorganen 45 är så utformade att i det flexibla röret 5 förekommande övertryck relativt omgivningen tenderar att påverka ventilorganen i öppnande riktning men denna påverkan avses bli övervunnen av det elastiska organet 46 så länge icke det flexibla röret 5 pâverkas av operatören, d wr s att det elastiska, organet 46 är kapabelt att hålla ventilinrättningen 2 stängd så länge det är pumpinrättningen 7 som definierar trycket i röret 5. När emellertid en tryckhöj- ning uppstår genom att operatören sammanpressar röret 5 avses organets 46 verkan bli övervunnen så. att ventilinrättningen öppnar genom att ventilorganen vippar enligt vad som antydes i fig 9. När påverkan på röret 5 upphör återför organet 46 ventilorganen till stängande läge.

Det elastiska organet 46 är fastgjort vid det flexibla röret 5 eller vid ändstycket 40 på godtyckligt sätt.

Av fig 1 framgår hurusom behållaren 3, som p g a sin påsartade "påse", är Upphäng- ningsanordningen i stort innefattar dessutom ett bärorgan 57 utformat att Ibärande ingripa med. ett övre kantparti 58 hos (se även fig 11 och 12) på ett sådant sätt att bär- krafterna anbringas relativt jämnt fördelade utmed detta övre karaktär fortsättningsvis kommer att benämnas upphängd. på en generellt med 56 betecknad bärare. påsen 3 kantparti hos påsen. Bäraren 56 uppvisar vidare medel 59, 60 för att uppbära bärorganet 57.

Bärorganet 57 är utformat såsom långsträckt stav. Påsen 3 uppvisar vid sitt övre kantparti 58 en fattning 61 för motta- gande av staven. Denna fattning 61 är avgränsad av flexibla materialpartier 62 ingående i påsen.

Fattningens 61 innandöme är åtskilt från påsens 3 för den flytande substansen avsedda innandöme 63 medelst en längs 13 501 965 påsens kantparti 58 sig sträckande fog 64, i synnerhet en svets, som förenar två materialskikt 65 ingående i påsen.

I praktiken föredrages att påsen 3 är bildad av två på varandra lagda materialskikt 65 resp 62 och att dessa materialskikt är inbördes förenade dels medelst den redan omnämnda fogen eller svetsen 64, dels medelst en övre fog eller svets 66 längs påsens översta kant och dels medelst fogar eller svetsar 67, 68 utmed påsens övriga perifera begränsning.

Fattningen 61 måste givetvis vara öppen vid sina ändar och för detta ändamål är det ena eller båda av de nämnda material- skikten 62 uppskuret/uppskurna så att staven 57 kan trädas in i fattningen 61 och passera helt igenom densamma så att stavens ändpartier skjuter ut utanför fattningens 61 ändar såsom framgår i fig 1 medelst de stavens ändar betecknande talen 69 resp 70.

Bäraren 56 uppvisar stödorgan för stavens 57 ändpartier. Dessa stödorgan utgörs av de tidigare nämnda medlen 59 resp 60.

Stödorganet 59 kan exempelvis definiera en öppning, genom vilken stavens 57 ände 69 avses bli förd medan det andra stödorganet 60 kan ha karaktären av krok, på vilken stavens 57 andra ände 70 är placerbar. staven 57 och bäraren 56 är utformade att samverka inbördes för begränsning av stavens rörelse i dess längdriktning relativt bäraren 56 när staven är anbragt på bäraren. Dessa begräns- ningsmedel kan i en enkel utförandeform bildas av ett runtom- gående spår 71 i staven 57. Detta spår 71 skall ha en sådan bredd att stödorganet eller kroken 60 kan mottagas i spåret i och för uppnående av rörelsebegränsningen.

Såsom framgår av fig 1 kommer den i fattningen 61 införda staven 57 att relativt jämnt bära påsen 3 utmed dess övre kantparti så att påsen under hela tömningsförloppet befinner sig i ett adekvat läge och icke kommer att hänga mer eller mindre snett med för substansutmatningen äventyrligt resultat. 1.14 501 963 Bäraren 56 innefattar dessutom bärelement 72 för bärande av pumpinrättningen 7. I fig l illustreras pumpinrättningen 7 fastgjord på dessa bärelement med hjälp av skruvar eller liknande 73 passerande igenom pumpinrättningens hölje och hål utformade i bärelementen 72. Dessa bärelement 72 är närmare bestämt så disponeräde på bäraren 56 att pumpinrättningen 7 blir belägen framför påsen 3. Såsom framgår av fig ll sträcker sig bärelementen 72 ut framåt från en bakre stomme hos bäraren 56. I praktiken kommer påsen 3 att bli belägen mellan denna bakre stornme och pumpinrättningen 7. Härav följer att bärelementen 72 kommer att sträcka sig över påsens 3 övre kantparti.

Den för förbindelse mellan påsen 3 och pumpinrättningen 7 avsedda delen av ledningen 6 kommer att sträcka sig, såsom framgår av fig l, nedåt från pumpinrättningen 7 till påsens utmatningsöppning eller anslutningsstos 34. Det är önskvärt att längden av ledningen mellan pumpinrättningen 7 och utmatnings- öppningen från påsen är så kort som möjligt. Å andra sidan bör längden vara tillräcklig för bekväm anslutning av ledningen till påsen genom böjning av den flexibla ledningen. Den genom bärarens 56 utformning definierade placeringen av pumpinrätt- ningen 7 relativt påsen blir därigenom mycket praktisk om pumpinrättningen lokaliseras framför påsen i området av dess övre del, betraktat när påsen är upphängd i bäraren.

När påsen är full såsom i fig ll kommer dess sidor att bukta så att på sätt som framgår av fig 5 anslutningsstosen 34 kommer att vara riktad något snett nedåt. I anpassning härtill har anslutningselementet 30 utformats så att vinkeln mellan dess rörpartier 35 och 36 är så mycket mindre än en rät att rör- partiet 36 kommer att sträcka sig väsentligen koaxiellt med mellandelens 37 rörstycke 54, givetvis under förutsättning att ledningsavsnittet mellan pumpinrättningen 7 och anslutnings- stosen 34 har adekvat tillpassad längd. Därmed underlättas väsentligt hopkopplingen mellan ledningen 6 och påsen 3. 501 965 15 Bäraren 56 är såsom antydes i fig ll anordnad fastsättningsbar vid en sidoförflyttning väsentligen längs staven 57 (betraktat i dess på bäraren 56 anbragta läge) tillåtande gejdinrättning 73. Denna kan exempelvis uppvisa två gejdelement 74 som vart- dera uppvisar en basdel 75 för fixering vid lämpligt underlag exempelvis med hjälp av fixeringsorgan såsom skruvar eller dyl, passerande genom hål 76 i basdelen. Varje gejdelement 74 innefattar åtminstone två relativt varandra styrt förskjutbart rörliga delar, nämligen förutom basdelen 75 åtminstone en ytterligare del 77 ( i exemplet finns en tredje mellandel 78).

Delen 77 och bäraren 56 uppvisar samverkande ingreppsorgan 79 för fastsättning eller upphängning av bäraren 56 på delarna 77.

Dessa ingreppsorgan kan exempelvis ha karaktären av krokar eller hakar, varvid en utförandemöjlighet är att på respektive del 77 finns krokar, på vilka partier av bärren 56 avses bli i- hakade. Fastsättningen kan givetvis också. ske med hjälp av skruvar eller andra lämpliga fixeringsorgan.

Gejdinrättnigen 73 gör att bäraren 56 med vidhängande påse 3 och pumpinrättning 7 blir förskjutbar fram och åter i en riktning som väsentligen är parallell med stavens 57 längd- riktning när staven är anbragt på bäraren 56. Denna förskjut- barhet kan rent allmänt tjänstgöra för att möjliggöra för- flyttning av bäraren 56 mellan ett normalt, undanfört funk- tionsläge och ett framskjutet läge för exempelvis skifte av påse 3. Ett fördelaktigt exempel på installation är därvid att basdelarna 75 skulle kunna vara fixerade vid den inre väggen i ett skåp så att bäraren 56 i ett läge skulle vara avsett att befinna sig inuti skåpet för att i ett annat läge kunna dragas ut från detsamma i och för påsskifte.

Det är givet att uppfinningen på intet sätt är begränsad blott till det beskrivna utförandet utan att många modifikationer är möjliga inom ramen för uppfinningstanken.

Claims (4)

10 15 20 25 501 963 15 Patentkrav

1. Anordning för utportionering av flytande substanser, innefattande en behållare (3), en ventilinrättning (2) och en mellan dessa sig sträckande ledning (6), kännetecknad därav, att ledningen (6) vid sin för anslutning till 'behållaren (3) avsedda ände (27, 30) uppvisar ett skärorgan (31) anordnat att genomskära en på behållaren an- ordnad försegling (32), och att en på behållaren fastsättbar man- schett (37) uppvisar minst ett invändigt och ringformigt tätningsor- gan (55) anordnat att täta mot utsidan av ett rörformigt parti (36), vilket sträcker sig genom manschetten och vid vilkets ände skäror- ganet är anordnat.

2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att åtminstone två tätningsorgan (55) förekommer och att dessa är axiellt åtskilda från varandra.

3. Anordning enligt krav 2, kännetecknad därav, att det ena av tätningsorganen är beläget relativt nära en anslutningsstos (34) hos behållaren (3), betraktat när manschetten (37) är påsatt på behålla- ren (3), medan det andra tätningsorganet (55) är beläget vid ytter- änden av ett i manschetten (37) ingående rörstycke (54).

4. Anordning enligt något föregående krav, kännetecknad därav, att tätningsorganet eller tätningsorganen (55) har karaktären av O- ring förlagd i ett spår i den invändiga väggen av ett i manschetten (37) ingående rörstycke (54).