SE470594B - Kommunikationssystem - Google Patents

Description

470 594 2 Enligt uppfinningen åstadkommes också ett radiokommunika- tionssystem som innefattar ett flertal radioapparater med var- sin sändare och varsin mottagare, organ i varje radioapparat för att upprätta en förutbestämd grupp kanalfrekvenser och i stånd att bringa sändaren att på kanalfrekvenserna i nämnda grupp sända i pseudoslumpvis sekvens och att bringa mottagaren att mottaga på kanalfrekvenser i nämnda gruppdel i pseudoslump- vis sekvens, i varje radioapparat anordnade organ som är ope- rativa när nämnda radioapparat varken sänder till en annan av radioapparaterna eller mottager från en annan av radioappara- terna för att därvid aktivera mottagaren för att värdera ka- nalstyrkan i var och en av kanalfrekvenserna i nämnda grupp för att således fastställa en gruppdel i nämnda grupp, vilken gruppdel består av kanalfrekvenserna som har mindre signal- styrka, organ i varje radioapparat för att lagra identiteterna hos kanalfrekvenserna i nämnda gruppdel, sändarreglerorgan i varje radioapparat, vilka organ är påverkbara i beroende av ett inkommande meddelande, som skall sändas av nämnda radio- apparat till åtminstone en av de andra radioapparaterna, och är anordnade att vid dylik påverkan bringa sändaren att sända till nämnda radioapparat identiteterna hos kanalfrekvenserna i nämnda gruppdel under användning av kanalfrekvenser i nämnda grupp, mottagarreglerorgan i varje radioapparat för att på- verka radioapparatens mottagare för att mottaga eventuellt förekommande sådana sända identiteter hos kanalfrekvënserna i nämnda gruppdel genom mottagning vid frekvenser i nämnda grupp, organ i varje radioapparat för att lagra de mottagna identite- terna hos kanalfrekvenserna i nämnda gruppdel, organ i varje radioapparat för att bringa denna sändare att sända nämnda meddelande under användning av kanalfrekvenser endast i nämnda gruppdel, organ i varje radioapparat för att bringa dennas mot- tagare att mottaga nämnda meddelande under användning av endast kanalfrekvenserna vars identiteter har mottagits och lagrats i radioapparaten. och synkroniseringsorgan i varje radioapparat för att åstadkomma synkronisering mellan kanalfrekvensen vid vilken en av nämnda sändare sänder och kanalfrekvensen vid vilken av nämnda mottagare mottager. 470 594 3 Enligt uppfinningen åstadkommes vidare ett sätt att utföra radiokommunikation med användning av ett flertal radioappara- ter med varsin sändare och varsin mottagare, enligt vilket system upprättas i varje radioapparat samma förutbestämda grupp av pseudoslumpvis anordnade kanalfrekvenser vid vilka sändaren kan bringas att sända och vid vilka mottagaren kan bringas att mottaga. varvid (a) när sändaren i en radioapparat inte håller på att sända och dess mottagare inte håller på att mottaga från en annan av nämnda sändare mottagaren hos nämnda radioapparat övervakar signalstyrkan vid var och en av kanal- frekvenserna in nämnda grupp för att därvid fastställa en gruppdel i nämnda grupp, vilken gruppdel består av kanalfre- kvenserna som har mindre signalstyrka, och lagra identiteterna hos kanalfrekvenserna i nämnda gruppdel, (b) när sändaren i en_ av radioapparaterna skall sända ett meddelande till mottagaren i en eller flera andra radioapparater bland nämnda radioappa- rater sänder den först nämnda lagrade identiteter under använd- ning av kanalfrekvenser i nämnda grupp och sänder därefter meddelandet under användning av endast kanalfrekvenser i nämn- da gruppdel, (c) mottagaren i var och en av nämnda radioap- parat eller nämnda flera radioapparater bland radioapparaterna mottager de sända identiteterna under användning av kanalfre- kvenser i nämnda grupp och lagrar de mottagna identiteterna och sedan mottager det sända meddelandet under användning en- dast av identiteterna hos kanalfrekvenserna i nämñdaïëruppdel, och (d) synkroniseringsdata sänds av varje sändare för mottag- ning av mottagarna i nämnda radioapparat eller nämnda flera andra radioapparater och för synkronisering av de nämnda mot- tagarna med ifrågavarande sändare så att kanalfrekvensen vid varje tidpunkt då sändaren håller på att sända är densamma som kanalfrekvensen vid vilken mottagarna håller på att mottaga vid ifrågavarande tidpunkt.

Kommunikationssystem och sätt för att utföra kommunikation enligt uppfinningen kommer nu att beskrivas såsom exempel och med hänvisning till bifogade schematiska ritningar, på vilka figur l är ett blockschema över en radioapparat i ett av sys- temen och figur 2 är ett tidsdiagram som åskådliggör systemets arbetssätt. _470 594 4 Systemet som kommer att beskrivas innefattar ett flertal radioapparater, av vilka var och en kan tjänstgöra såsom en sändare och också som en mottagare. Systemet arbetar i arbets- sättet med frekvenshoppning, dvs. en sändande radioapparat sänder vid var och en av ett flertal olika kanalfrekvenser som är pseudoslumpvis valda, och mottagarna måste givetvis vara synkroniserade med den pseudoslumpvisa sekvensen för att kunna mottaga den sända informationen. På sätt som kommer att be- skrivas mera i detalj gäller att när en radioapparat inte aktivt sänder eller mottager information övervakar den alla de möjliga kanalerna och mäter signalstyrkan i varje kanal för att därvid identifiera en gruppdel i det totala antalet möjli- ga kanaler, vilken gruppdel består av kanalerna som har de lägsta störningarna (dvs. det lägsta bruset och de lägsta störande sändningarna från sändare som inte utgör en del av systemet). När en av radioapparaterna skall sända information till de andra radioapparaterna sänder den först identiteterna för kanalerna i den utvalda gruppdelen (under användning av hela gruppen av kanaler), varefter den använder denna gruppdel (dvs. den hoppar bland kanalerna i gruppdelen) för att sända själva meddelandet. På detta sätt kommer risken att en sändare hoppar in i en kanal där det finns alltför mycket störningar att reduceras i betydande grad.

Såsom har nämnts innebär det beskrivna arbetssättet att data som identifierar gruppdelen av kanaler med låga gtörning- ar sänds under användning av hela området hos kanalerna, av vilka en del definitionsmässigt kommer att innehålla förhål- landevis högre störningar. Data som identifierar delgruppen i kanalerna sänds sålunda med tillräcklig redundans för att över- vinna eventuella störningar, dvs. ifrågavarande data sänds mer än en gång.

Figur l visar ett kopplingsschema i blockform över en av dessa radioapparater, och kopplingsschemat för de andra radioapparaterna i systemet är detsamma.

Varje radioapparat arbetar företrädesvis i halvduplexar- betssättet och innefattar en antenn 10 som drivs av en normal sändningskrets 12 under reglering av en frekvenssyntetiserare 14. Frekvenssyntetiseraren 14 bestämmer arbetskanalfrekvensen ;-c 470 594 5 hos sändaren 12. Dessutom har varje radioapparat en mottagnings- krets 18 som också regleras av frekvenssyntetiseraren 14 och som matas av antennen 10.

Kanalfrekvensen till vilken frekvenssyntetiseraren 14 styr sändaren och mottagaren 12, 18 bestäms av kanaldata som matas till frekvenssyntetiseraren 14 på en ledning 20 från en om- kopplare 22 (som är visad schematiskt men som givetvis skulle vara utformad elektroniskt). Omkopplaren 22 har fyra möjliga lägen, nämligen I, II, III och IV, och den regleras av en om- kopplarreglerenhet 24.

I det exempel på systemet som håller på att betraktas an- tas såsom ett exempel att frekvenssyntetiseraren 14 kan regle- ras (på sätt som kommer att förklaras) så, att den ändrar ar- 18 femtio gånger per sekund, dvs. systemet har en hopptakt lika med fem- betsfrekvenserna hos sändaren och mottagaren 12, tio hopp per sekund. Varje hopperiod (dvs. tidsperioden under vilken sändaren kvarstår vid varje hoppfrekvens, inklusive den' ändliga tiden för att sändaren skall inställas till nämnda frekvens) är sålunda 20 ms. Det skall antas att bandbredden innefattande 256 angränsande kanaler på 25 kHz. Systemet är därför i stånd inom vilken hoppfrekvenserna ligger är 6,4 MHz, att hoppa in i var och en av dessa 256 kanaler i tur och ord- ning och att kvarstå vid varje kanalfrekvens under 20 ms, dvs. under varsin hopperiod.

En nyckelströmgenerator 26 alstrar en sekvensfavndataord som identifierar vilken av de 256 kanalerna som skall användas under en godtycklig: given hoppsekvens och matar ut ifråga- varande data på en ledning 28. När omkopplaren 22 står i läget III kommer således frekvenssyntetiseraren 14 att omkoppla sändaren och mottagaren 12, 18 till den av de 256 kanalerna som har utvalts. Ifrågavarande data på ledningen 28 identifie- rar emellertid inte var och en av de 256 kanalerna successivt i ordningsföljden 1, 2... 256 utan är anordnad att identifiera kanalerna i en psesudoslumpvis sekvens. Nyckelströmgeneratorn styrs själv av två ingångssignaler. För det första förekommer på en ledning 30 en ingångssignal som representerar "dagens nyckel". Denna signal är en flerbitdatasignal som matas in manuellt av operatören och som bestämmer den fundamentala 470 594 6 pseudoslumpvisa sekvensen. Samma "dagens nyckel" måste uppen- barligen matas in i alla radioapparaterna i systemet. För det andra regleras nyckelströmgeneratorn av en tidssignal på en ledning 32 från en tidsenhet 34. Signalen på ledningen 32 be- stämmer nyckelströmgeneratorns 26 aktuella arbetsläge inom dess pesudoslumpvisa sekvens och används för synkroniserings- ändamål för att säkerställa att alla radioapparaternas nyckel- strömgeneratorer arbetar synkront.

För att radioapparaterna skall kunna synkroniseras med varandra, åtminstone när ett meddelande skall sändas mellan dem, är varje radioapparat i stånd att sända synkdata. Synk- data sänds på förutbestämda kanaler bland de 256 möjliga kana- lerna. Erempelvis skulle det kanske finnas fyra sådana synk- kanaler (vilka skulle vara anordnade pseudoslumpvis bland de 256 kanalerna). Data som identifierar ett pseudoslumpvist val av synkkanalerna matas ut från nyckelströmgeneratorn 26 på en ledning 36. När således omkopplaren 22 står i läget II in- ställs frekvenssyntetiseraren 14 till frekvensen hos en av de fyra synkkanalerna och inställer på motsvarande sätt kanal- frekvenserna hos sändaren och mottagaren 12, 18.

Data som skall sändas av sändaren 12 matas till denna via en moduleringsenhet 38. Ifrågavarande data kan vara ett verk- ligt meddelande, i vilket fall nämnda data matas till modula- torn 38 via en meddelandeingångsenhet 40 och en ledning 42, eller annars kan nämnda data utgöras av synkdata, i vilket fall nämnda data matas till modulatorn 38 på en ledning 44 från tidsenheten 34 via en grind 46. Med andra ord kommer så- ledes synkdata att innefatta det aktuella tillståndet hos tids- enheten 34, varför ifrågavarande data sänds av sändaren 12 (på var och en av de fyra synkkanalerna) och mottas av de andra radioapparaterna i systemet, där det används för att återstäl- la desammas tidsenheter 34 för att därvid bringa dem till synkronisering med tidsenheten hos den sändande radioapparaten, varvid varje sådan återställd tidsenhet ger upphov till synk- data på sin ledning 32 för att inställa den respektive nyckel- strömgeneratorn 26 på korresponderande sätt.

För behandling av data som mottas av mottagaren 18 har varje radioapparat en demoduleringsenhet 47, varjämte ifråga- 470 594 7 varande demodulerade data matas till en avkodningsenhet 48. Om ifrågavarande mottagna data är ett inkommande meddelande matas nämnda data ut på en ledning 50. Om det är fråga om mottagen synkdata matas nämnda data på en ledning 52 till tidsenheten 34 för återställning av den sistnämnda.

Avkodarenheten 48 är också ansluten till omkopplarregler- enheten 24 via en ledning 54 och aktiverar omkopplarregleren- heten 24 så att denna utför en förutbestämd omkopplingssekvens när inget meddelande håller på att mottagas av mottagaren 18.

När omkopplaren 22 står i läget I mottager frekvenssynte- tiseraren 14 kanalutväljningsdata på en ledning 60 från ett allkanalminne 62. Minnet 62 lagrar data som identifierar alla de 256 kanalerna, och nämnda data matas ut i tur och ordning på ledningen 60, dvs. nämnda data matas ut i en förutbestämd ordning som inte nödvändigtvis är pseudoslumpvis och som gi- vetvis inte står under reglering av nyckelströmgeneratorn 26.

På sätt som kommer att beskrivas mera i detalj styr inte min- net 62 frekvenssyntetiseraren 14 medan datameddelanden håller på att sändas eller mottagas utan endast under tidsperioder då detta inte är fallet. Under den tid då minnet 62 håller på att styra frekvenssyntetiseraren 14 och således den aktuella kanal- frekvensen hos mottagaren 18 matas den verkliga signalstyrkan som mottages i varje kanal av mottagaren 18 ut medelst motta- garen på en ledning 64 och mäts av en mätenhet 66, varjämte den uppmätta styrkan förs till en värderingsenhetf68usom också mottager data som identifierar den aktuella kanalfrekvensen från minnet 62 på en ledning 70. Värderingsenheten 68 jämför signalstyrkorna på alla kanalerna till vilka mottagaren 18 om- kopplas i tur och ordning, varvid styrkorna hos dessa signaler givetvis representerar brus och sändningar i nämnda kanaler från sändare som inte utgör någon del av det aktuella systemet.

Signalstyrkorna representerar således “störnings"-nivåerna.

Värderingsenheten 68 väljer ut de kanaler bland de 256 kana- lerna som i största grad saknar sådana störningar. Exempelvis kan nämnda enhet vara så inställd, att den väljer ut de 64 kanalerna som har de lägsta störningarna, och det skall i det följande antas att detta sker. På sätt som kommer att förkla- ras hålls data som identifierar dessa 64 kanaler i ett huvud- 470 594 8 minne 74. Detta förlopp, dvs. förloppet som nyss har beskri- vits och som utförs då omkopplaren 22 står i läget I, upprepar sig självt så länge som omkopplaren står i detta läge, och värderingsenheten 68 uppdaterar sin värdering kontinuerligt, dvs. identiteterna för de 64 mest störningsfria kanalerna. På sätt som kommer att förklaras kan detta utnyttjas för att upp- datera innehållet i minnet 74.

Innehållet i minnet 74 kan matas till modulatorn 38 via en grind 75 och en ledning 76.

Arbetssättet hos systemet kommer nu att beskrivas mera i detalj under hänvisning till tidsdiagrammet som är visat i figur 2. För att underlätta förklaringen skall det antas att systemet endast omfattar två radioapparater, nämligen RADIO l och RADIO 2 (av vilka vardera är av apparattypen som är be- skriven med hänvisning till figur l), men i praktiken är det givetvis sannolikt att systemet har mer än två radioapparater.

Det skall ursprungligen antas att ingen av radioapparater- na sänder eller mottager ett meddelande. I varje radioapparat ger således ledningen 54 omkopplarreglerenheten 24 besked om detta, och omkopplarreglerenheten 24 arbetar i enlighet med en förutbestämd sekvens som innebär att den omkopplar omkopplaren 22 växelvis mellan lägena I och II. När omkopplaren står i läget I matar minnet 62 ut styrdata till frekvenssyntetisera- ren 14 under identifiering av var och en av de 256 hoppkana- lerna i tur och ordning, och mottagaren 18 omkopplas således till var och en av dessa kanaler i tur och ordning. Omkopplar- reglerenheten 24 aktiverar mätenheten 66 medelst en ledning 80, och enheten 66 mäter den detekterade signalstyrkan i var och en av kanalerna och överför en korresponderande signal till värderingsenheten 68 som samtidigt på ledningen 70 förses med data som identifierar kanalen vars signalstyrka håller på att mätas. Värderingseneheten 68 värderar de 64 kanalerna med den lägsta signalstyrkan (dvs. de minsta störningarna).

Efter ett förutbestämt antal hopperioder omkopplar omkopp- larreglerenheten 24 omkopplaren 22 till läget II. Frekvens- syntetiseraren 14 inställs nu av nyckelströmgeneratorn 26 till en av de fyra synkkanalerna i en pseudoslumpvis sekvens, och mottagaren 18 övervakar var och en av dessa kanaler för mot- 470 594 9 tagning av synkdata. Nämnda synkdata sänds i enlighet med en förutbestämd uppställning som demoduleras av demodulatorn 47 och avkodas av avkodarenheten 48. Under antagande av att ingen av radioapparaterna håller på att sända vid denna tidpunkt kommer ingen av radioapparaterna att detektera synkdata. och efter en förutbestämd tid kommer omkopplarreglerenheten 24 att omkoppla omkopplaren 22 tillbaka till läget I. Mottagaren 18 fortsätter således att omkoppla genom kanalerna under regle- ring av minnet 62 och det ovan beskrivna värderingsförloppet fortsätter. Omkopplarreglerenheten 24 omkopplar sedan omkopp- laren 22 tillbaka till läget I, och mottagaren letar igen efter synkdata. Detta förlopp fortsätter i varje radioapparat under så lång tid som ingen av dem håller på att sända ut ett _ meddelande och är visat i diagrammen 2A och 2B för RADIO 1 och diagrammen 2C och 2D för RADIO 2: Diagrammen 2A och 2C visar operationerna som håller på att utföras av de respektive radioapparaterna medan diagrammen 2B och 2D visar det korre- sponderande tillståndet hos deras omkopplare 22. På grundval av det som hittills har beskrivits kan ingen av radioappara- terna sända synkdata därför att grinden 46 hålls stängd genom att ingen aktiveringssignal finns på ledningen 82.

Vid vissa tidpunkter matas data från värderingsenheten 68 in i minnet 74, exempelvis medelst styrning av operatören el- ler vid förutbestämda tidpunkter. Det kommer att antas att sådan inmatning sker vid tidpunkten TO i RADIO l (fig&,2).

Det kommer nu att antas att vid tidpunkten Tl (fig. 2) mottages ett meddelande på ledningen 42 i RADIO 1 för sändning till RADIO 2. Mottagning av meddelandet detekteras av medde- landeingångsenheten 40 som ger en signal om detta förhållande till omkopplarreglerenheten 24 på ledningen 82 och som också aktiverar grinden 46 medelst ledningen 82 och grinden 75 me- delst en ledning 83. Omkopplarreglerenheten 24 ingår nu i en annan sekvens och omkopplar omkopparen 22 till läget II. Nyc- kelströmgeneratorn 26 bringar därvid frekvenssyntetiseraren 14 att omkoppla sändaren 12 till synkkanalerna i en pesudoslump- vis sekvens. Samtidigt sänder enheten 24 en andra aktiverings- signal till grinden 46 på en ledning 48. Grinden 46 mottar således två aktiveringssignaler och öppnas, varigenom synkdata 470 594 10 som representerar det aktuella tillståndet hos tidsenheten 34 matas till moduleringsenheten 38 på ledningen 44 och sänds av sändaren 12. Detta är visat i diagram 2A och diagram 2B.

Omkopplarreglerenheten 24 omkopplar därefter omkopplaren 22 till III. Nyckelströmgeneratorn 26 bringar således nu fre- kvenssyntetiseraren 14 att omkoppla sändaren 12 till pseudo- slumpvis valda kanaler i hela gruppen kanaler. Samtidigt sän- der enheten 24 en aktiveringssignal till grinden 75 på en led- ning 86. Grinden 75 mottager nu två aktiveringssignaler och öppnas således, varvid data som svarar mot identiteten hos de 64 kanalerna och som är lagrad i minnet 74 matas till module- ringsenheten 38 på ledningen 76 och således sänds av sändaren 12, alltså som är visat i diagrammen 2A och 2B.

Under denna tid sänds identiteterna hos de 64 kanalerna i minnet 74 flera gånger på kanaler som är utvalda ur hela grup- pen kanaler. Den resulerande redundansen ökar i tillräcklig grad sannolikheten för att de sända data skall nå fram till mottagaren i RADIO 2, även om åtminstone en del av kanalerna i hela gruppen kanske är kanaler med avsevärda störningar.

Omkopplarreglerenheten 24 inställer nu omkopplaren till läget IV och nedkopplar grinden 75 via ledningen 86. Synteti- seraren l4 styrs således nu av i minnet 74 belägen data som matas ut pseudoslumpvis från minnet 74 under reglering av en pseudoslumpvis sekvens som erhållits ur den fundamentala pseudoslumpvisa frekvensen i nyckelströmgeneratorn 24Voch som förts till minnet 74 medelst en ledning 88. Sändaren 12 in- ställs således på pseudoslumpvis sätt till skilda kanaler bland de 64 kanalerna som är lagrade i minnet 74. Samtidigt aktiverar omkopplarreglerenheten 24 meddelandeingångsenheten 40 via en ledning 90, och den sistnämnda matar själva medde- landet till modulatorn 38 och meddelandet sänds således ut av sändaren 12, allt såsom är visat i diagrammen 2A och 2B.

Då meddelandet är slut sänds en meddelande slut-signal.

Omkopplarenheten 24 mottar också meddelande slut-signalen på en ledning 94. Omkopplarreglerenheten 24 återgår nu till den ovan beskrivna arbetssekvensen i vilken den omkopplar omkopp- laren 22 växelvis mellan lägena I och II. Arbetssättet hos RADIO 2 från tidpunkten Tl och framåt kommer nu att betraktas under hänvisning till diagrammen 2C och 2D. 470 594 ll Fram till tidpunkten T2 omkopplas omkopplaren 22 hos RADIO 2 växelvis mellan lägena I och II på sätt som har beskrivits ovan. Medan omkopplaren är inställd i läget II håller RADIO 2 givetvis på att övervaka de fyra förutbestämda synkkanalerna med avseende på synkdata. Det antas att vid tidpunkten T2 de- tekterar och mottager mottagaren 18 i RADIO 2 synkdata som håller på att utsändas av RADIO l, vilken synkdata matas ut av avkodarenheten 48 på ledningen 52 och återställer tidsenheten 34 till synkronism med tidsenheten 34 i RADIO l. Nyckelström- generatorn 26 i RADIO 2 synkroniseras således med nyckelström- generatorn i RADIO 1.

Signalen på ledningen 52 matas också till omkopplarregler- enheten 24 i RADIO och bringar enheten 24 att ingå i en annan arbetssekvens,i vilken den först omkopplar omkopplaren 22 till läget III. Frekvenssyntetiseraren 14 omkopplas således genom den fundamentala pseudoslumpvisa sekvensen hos nyckelström- generatorn 26, och mottagaren 18 i RADIO 2 styrs således på motsvarande sätt såsom är visat i diagrammen 2C och 2D. Mot-_ tagaren 18 kommer därför att mottaga data som sänds av RADIO l vid denna tidpunkt, varvid ifrågavarande data givetvis inne- fattar data som är lagrad i minnet 74 i RADIO 1 och som iden- tifierar de 64 kanalerna med låga störningar. Ifrågavarande I data avkodas av avkodarenheten 48 och matas ut på en ledning 96 samt matas till minnet 74 i RADIO 2 via ledningen 72 och ersätter därvid eventuell data som finns i sistnämndaßminne.

Omkopplarreglerenheten 24 omkopplar nu omkopplaren 22 till läget IV. Frekvenssyntetiseraren i RADIO 2 matas nu med i min- net 74 lagrad kanaldata som matas ut i enlighet med den slump- visa sekvensen hos nyckelströmgeneratorn 26. Mottagaren 18 i RADIO 2 omkopplas sålunda till pseudoslumpvis utvalda kanaler från minnet 74 i enlighet med den pseudoslumpvisa sekvensen och i synkronism med sändaren 12 i RADIO 1. Mottagaren 18 i RADIO 2 mottager således datameddelandet som sänds från RADIO 1, och detta meddelande matas ut på ledningen 50. När medde- lande slut-signalen mottages detekteras detta av avkodarenhe- ten 48.

RADIO 2 återgår nu till den ursprungliga sekvensen,i vil- ken den växelvis övervakar alla de möjliga hoppkanalerna för att värdera interferensnivån och söker synkdata. 470 594 12 Tidsenheten 34 kan vara ansluten till omkopplarreglerenhe- ten 24 medelst en ledning 100 för att de båda radioapparater- nas omkopplarreglerenheter 24 skall hållas i synkronism.

Ehuru det i beskrivningen ovan har antagits att endast fyra av de 256 kanalerna används för att sända synkdata, kan systemet ha ett alternativt arbetssätt i vilket extra synkdata sänds under vissa omständigheter. När exempelvis sändaren i en av radiapparaterna just skall sända ett meddelande kan den sända sådana extra synkdata genom att sända ifrågavarande _data på ett mycket större antal av de 256 kanalerna och åter- gå till arbetssättet i vilket den sänder synkdata endast på de fyra synkkanalerna när synkronisering väl har skett. An- ordningar för att möjliggöra synkronisering av radioapparater i ett frekvenshoppkommunikationssystem är beskrivna i detalj i den brittiska patentansökningen 8119492 (serienummer 2100944).

Det är inte nödvändigt att kanaldata i minnet 74 hos en sändande radioapparat skall sändas vid början av varje data- meddelande. Det är endast nödvändigt att sända ifrågavarande data om det skiljer sig från data som mottogs eller sändes under den föregående sändningen.

De givna numeriska värdena utgör endast exempel. fr

Claims (14)

470 594 13 PATENTKRAV _

1. l. Sätt att utföra radiokommunikation med användning av ett flertal radioapparater med varsin sändare (12) och varsin mot- tagare (18), varvid i varje radioapparat upprättas samma för- utbestämda grupp kanalfrekvenser vid vilka sändaren kan bringas att sända och vid vilka mottagaren kan bringas att mottaga, k ä n n e t e c k n a t därav, att (a) när sändaren (l2) i en radioapparat inte sänder och dess mottagare (18) inte mottager från en annan av nämnda sändare övervakar mottagaren (12) i nämnda radioapparat signalstyrkan vid var och en av kanalfre- kvenserna i nämnda grupp för att därvid fastställa en gruppdel i nämnda grupp, vilken gruppdel består av sådana kanalfrekven- ser som har mindre signalstyrka, och för att lagra identiteter- na hos kanalfrekvenserna i nämnda gruppdel, att (b) när sändaren (12) i en av radioapparaterna skall sända ett medde- lande till mottagaren (18) i en eller flera andra av nämnda radioapparater sänder den först nämnda lagrade identiteter under användning av kanalfrekvenser i nämnda grupp och sänder sedan meddelandet under användning av endast kanalfrekvenser i nämnda gruppdel, och att (c) mottagaren (18) i var och en av nämnda radioapparater eller flertal radioapparater mottager de sända identiteterna under användning av kanalfrekvenser i nämnda grupp och lagrar de mottagna identiteterna och sedan ' mottager det sända meddelandet under användning av endast identiteterna hos kanalfrekvenserna i nämnda gruppdelï'

2. Sätt enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att synkroniseringsdata sänds av varje sändare (12) för mottagning av mottagarna (18) i nämnda radioapparat eller nämnda flertal andra radioapparater och för att synkronisera nämnda mottagare (18) med ifrågavarande sändare (12) så att vid en godtycklig tidpunkt kanalfrekvensen på vilken sändaren (12) håller på att sända är densamma som kanalfrekvensen på vilken mottagar- na (l8) utför mottagning vid nämnda tidpunkt.

3. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda synkroniseringsdata sänds enbart på förutbestämda kanal- frekvenser bland kanalfrekvenserna i nämnda grupp.

4. Sätt enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att när sändaren (12) i en av radioapparaterna inte 470 594 14 sänder, och dess mottagare (18) inte mottager från en annan av nämnda sändare (12) bringas nämnda mottagare (18) att perio- diskt bli verksam vid var och en av nämnda förutbestämda fre- kvenser bland kanalfrekvenserna i nämnda grupp för mottagning av nämnda synkroniseringsdata.

5. Sätt enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda identiteter sänds ett flertal gånger för att därvid öka sannolikheten att de mottages korrekt av mottagaren (18) i nämnda radioapparat eller nämnda flertal radioapparater.

6. Kommunikationssystem för att utföra sättet enligt krav 1, varvid en sändare (12) är i stånd att sända på var och en av en förutbestämd grupp av kanalfrekvenser och en mottagare (18) är anordnad att mottaga sändningar vid nämnda kanalfrekvenser, k ä n n e t e c k n a t av en värderingsanordning (68) som är tilldelad varje sändare (12) för att övervaka signalstyrkan vid var och en av kanalfrekvenserna i nämnda grupp för att därvid fastställa en gruppdel i nämnda grupp, vilken gruppdel består av de kanalfrekvenser som har reducerad signalstyrka då ingen sändning förekommer, en första regleranordning (22, 24, 26, 74, 75, 76) som är tilldelad sändaren (12) för att regle- ra sändaren (12) så att den sänder identiteterna hos kanalerna i nämnda gruppdel, en andra regleranordning (22, 24, 26, 48, 54, 74) som är tilldelad mottagaren (18) och som är påverkbar såsom gensvar på att mottagaren (18) mottager de sända identi- teterna för att reglera mottagaren (18) så att denna är opera- tiv för att mottaga sändningar endast vid kanalfrekvenser i gruppdelen, och ett organ (22, 24, 26, 74) som är påverkbart såsom gensvar på ett meddelande som skall sändas av sändaren (12) och som är anordnat att vid dylik påverkan sända nämnda meddelande under användning av endast kanalfrekvenser i nämn- da gruppdel. 7

7. System enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av ett synkroniseringsorgan (22-II, 24, 26, 34) för att synkronisera sändaren (12) och mottagaren (18) för att åstadkomma synkroni- sering mellan kanalfrekvenserna vid vilka sändaren (12) sänder och kanalfrekvenserna vid vilka mottagaren (18) är verksam.

8. System enligt krav 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a t av ett till sändaren (12) och mottagaren (18) tilldelat slump- skapande organ (26) för att pseudoslumpvis välja kanalfrekven- 4 70 59-4 å* 15 serna ur nämnda grupp och kanalfrekvenserna ur nämnda gruppdel.

9. System enligt något av kraven 6-8, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första regleranordning (22, 24, 26, 74, 75, 76) innefattar ett organ (22-II, 26) som styr sändaren (12) så att denna sänder identiteterna hos kanalfrekvenserna i nämnda gruppdel under användning av kanalfrekvenser ur nämnda grupp och att nämnda andra regleranordning (22, 24, 26, 48, 54, 74) innefattar ett organ (22-II, 26) som styr mottagaren (18) så att denna är verksam vid kanalfrekvenserna hos nämnda grupp för att mottaga de sända identiteterna hos kanalerna i nämnda gruppdel.

10. System enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda organ (22-III, 26) i den första regleranordningen (22,, 24, 26, 74, 75, 76) styr sändaren (12) så att denna sänder identiteterna hos kanalerna i nämnda gruppdel ett flertal gånger. _

11. ll. System enligt något av kraven 6-10, k ä n n e t e c k n a av ett flertal fysiskt åtskilda stationer, vid var och en av vilka finns ett av nämnda sändarorgan (12) och en av nämnda mottagare (18).

12. Radiokommunikationssystem för att utföra sättet enligt krav 1 eller 2, vilket system innefattar ett flertal radioap- parater med varsin sändare (12) och varsin mottagare (18) samt ett organ (26) i varje radioapparat för att upprätta en förut- bestämd grupp av kanalfrekvenser och i stånd att bringa sända- ren (12) att på kanalfrekvenser i nämnda grupp sända i pseudo- slumpvis sekvens och att bringa mottagaren (18) att på kanal- frekvenser i nämnda gruppdel mottaga i pseudoslumpvis sekvens, k ä n n e t e c k n a t av en i varje radioapparat anbragt anordning (80, 66, 68) som är operativ när nämnda radio varken sänder till en annan av radioapparaterna eller mottager från en annan av radioapparaterna för att aktivera mottagaren (18) att värdera kanalstyrkan i var och en av kanalfrekvenserna i nämnda grupp för att därvid fastställa en delgrupp i nämnda grupp, vilken delgrupp består av de kanalfrekvenser som har mindre signalstyrka, ett minne (74) i varje radioapparat för att lagra identiteterna hos kanalfrekvenserna i nämnda grupp- del, ett i varje radioapparat anbragt sändarreglerorgan (82) 470 594 16 som är påverkbart såsom gensvar på ett inkommande meddelande som skall sändas av nämnda radioapparat till åtminstone en av de andra radioapparaterna för att bringa sändaren (12) att sända till nämnda radioapparat identiteterna hos kanalfrekven- serna i nämnda gruppdel under användning av kanalfrekvenserna i nämnda grupp, ett i varje radioapparat anbragt mottagarreg- lerorgan (52) för att påverka radioapparatens mottagare (18) för mottagning av eventuella sådana sända identiteter hos kanalfrekvenserna i gruppdelen genom mottagning vid frekven- serna i nämnda grupp, ett i varje radioapparat anbragt minne (74) för att lagra de mottagna identiteterna hos kanalfrekven- serna i gruppdelen, ett i varje radioapparat anbragt organ (22-IV) för att bringa radioapparatens sändare (12) att sända nämnda meddelande under användning av kanalfrekvenser endast i nämnda gruppdel, ett i varje radioapparat anbragt organ (22-IV) för att bringa radioapparatens mottagare (18) att mottaga nämnda meddelande under användning av endast kanalfrekvenserna vilkas identiteter har mottagits och lagrats därav, och ett synkroniseringsorgan (34) i varje radioapparat för att åstad- komma synkronisering mellan kanalfrekvensen vid vilken en av nämnda sändare (12) håller på att sända och kanalfrekvensen vid vilken en av nämnda mottagare (18) håller på att mottaga.

13. System enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda sändarreglerorgan (82) i varje radioapparat bringar dennas sändare (12) att sända identiteterna hos kanalfrekven- serna i nämnda gruppdel ett flertal gånger för att därvid öka sannolikheten att nämnda identiteter mottages av mottagaren i nämnda radioapparat.

14. System enligt krav 12 eller 13, k ä n n e t e c k n a t därav, att synkroniseringsorganet i varje radioapparat inne- fattar ett organ (34, 22-II) som är verksamt för att bringa sändaren (12) i nämnda radioapparat att sända synkroniserings- data till de andra radioapparaterna under användning av endast förutbestämda kanalfrekvenser bland kanalfrekvenserna i nämnda grupp och att var och en av nämnda radioapparater inkluderar ett värderingsorgan (24, 68) som när sändaren i nämnda radio- apparat inte sänder ett meddelande är verksamt för att bringa mottagaren (18) i nämnda radioapparat att omkopplas upprepade 470 594 17 gånger mellan ett första tillstånd i vilket den övervakar nämnda förutbestämda kanalfrekvenser bland kanalfrekvenserna i nämnda grupp och därvid ger gensvar på eventuell mottagen syn- kroniseringsdata genom att synkronisera sig själv till ifråga? _ varande data och ett andra tillstånd i vilket den aktiverar Vnämnda värderingsorgan (24; 68).