SE468449B - Foerfarande och anordning foer att bestaemma positionerna av flera relativt en referenspunkt roerliga maetpunkter hos ett foeremaal, saasom ett fordon - Google Patents

Description

4-68 10 15 20 449 2 punkternas position är relaterade till ett fixerat mätplan måste ett nytt mätplan och en ny kalibrering ske om bilen till följd av en riktningsoperation förflyttas ur mätplanet.

Föreliggande uppfinning syftar till ett förfarande och en anordning för att bestämma positionerna hos flera relativt en referenspunkt rörliga mätpunkter hos ett föremål, vilket förfarande och vilken anordning medger att flera mätpunkter övervakas samtidigt och att föremålet i sin helhet kan för- flyttas relativt referenspunkten utan att en omkalibrering av mätanordningen behöver ske.

Förfarandet enligt uppfinningen är kännetecknat av följande steg: en optisk signalgivare, vilken kan avge en kortvarig optisk signal vid en bestämd tidpunkt, placeras i varje mätpunkt, signalgivarna initieras i tidsföljd efter varandra vid be- stämda tidpunkter, varje av en initierad signalgivare avgiven signal emottages av ett optiskt mottagarorgan, vilket efter mottagandet avger - en signal representativ för mätpunktens position, 25 30 35 de av mottagarorganet avgivna signalerna levereras i tur och ordning till ett beräkningsorgan, ifrågavarande mätpunkt identifieras av beräkningsorganet på grundval av tidpunkten för tillhörande signalgivares initie- ring och positionen av mätpunkten i förhållande till andra mätpunkter och/eller till referenspunkten vid en viss tid- punkt beräknas, lagras och visas.

Genom att positionerna av alla mätpunkter samtidigt visas är det lätt att erhålla en totalbild av ett föremåls deforma- tion. Vidare blir denna information oberoende av om föremålet 10 15 20 25 30 35 468 449 3 rör sig i förhållande till mätsystemet eller inte eftersom mätpunkternas position anges relativt varandra eller relativt en referenspunkt och därmed inte är beroende av att kalibre- ringspunkterna vid riktningsarbetet alltid ligger kvar i ett bestämt mätplan. Vid en tillämpning av förfarandet enligt uppfinningen för uppmätning av bilkarosser uppnås dessutom jämfört med det tidigare nämnda kända mätsystemet de förde- larna att någon omkalibrering inte behöver ske om bilkarossen under riktningsarbetet i sin helhet förflyttas samt att kalibreringen kan ske mycket snabbare med mätanordningen enligt uppfinningen än med den kända mätanordningen.

I en föredragen utföringsform av förfarandet sker initiering- en av signalgivarna i tidsföljd upprepat och oavbrutet. Vid en tillämpning av detta förfarande för uppmätning av bil- karosser under en riktningsoperation kan utvecklingen av riktningsoperationen därigenom kontinuerligt övervakas för samtliga mätpunkter, vilket underlättar upptäckande och korrigering av en felaktigt vald drag- eller tryckriktning för operationen.

I en variant av denna utföringsform beräknas mätpunkternas position vid en tidpunkt efter signalgivarnas initiering genom extrapolering av lagrade värden av mätpunkternas posi- tion vid åtminstone två bestämda tidpunkter. Därigenom kan mätsystemet utnyttjas till att i förväg avgöra slutresultatet och tidpunkten för avslutande av en påbörjad riktningsopera- tion och även till att bestäma hastigheten hos varje mät- punkts rörelse. Denna information kan användas till att automatiskt övervaka och styra en eller flera påbörjade riktningsoperationer.

I ytterligare en variant av den föredragna utföringsformen av uppfinningen är referenspunkten fixerad relativt föremålet, vilket medför en något enklare kalibrering av mätanordningen enligt uppfinningen. Ü 10 15 20 25 30 -35 U\ CO 449 4 Uppfinningen avser även en anordning för att utföra detta förfarande. Denna anordning är kännetecknad av att den inne- fattar en optisk signalgivare i varje mätpunkt, vilken sig- nalgivare kan avge en kortvarig optisk signal vid en bestämd tidpunkt, organ för att initiera signalgivarna i tidsföljd efter varandra vid bestämda tidpunkter, ett optiskt mottagar- organ, vilket efter mottagandet av en från en signalgivare avgiven signal avger en signal representativ för ifrågavaran- de mätpunkts position, och organ för att identifiera ifråga- varande mätpunkt på grundval av tidpunkten för tillhörande signalgivares initiering och för att på grundval av mottagna signaler från mottagarorganet beräkna positionen av resp. mätpunkt i förhållande till andra mätpunkter och/eller i förhållande till referenspunkten vid en viss tidpunkt, lagra de beräknade positionerna och visa dessa visuellt.

I en föredragen utföringsform av denna anordning innefattar varje signalgivare en ljuskälla och mottagarorganet åtminsto- ne två optiska mottagare, vilka är placerade åtskilda från varandra i bestämda lägen i förhållande till referenspunkten.

I en variant av anordningen avger ljuskällorna en ljussignal med ett spektrum, som avviker från normalt ljus, och de optiska mottagarna utgöres av en fiskögelins och en SITEC- detektor anordnade i linsens bildplan.

Ett föredraget utförande av uppfinningen skall nu beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar, av vilka; fig. 1 visar ett schematiskt diagram av en utföringsform av en anordning enligt uppfinningen, fig. 2 visar en schematisk perspektivvy av anordningen i fig. 1 använd för att uppmäta en bilkaross, fig. 3 visar schematiskt uppbyggnaden av en optisk mottagare användbar i en anordning enligt fig. 1 och 2, och 10 15 20 25 30 : 35 468 449 5 fig. 4 visar en variant av den i fig. 2 visade mätanord- ningen.

Den i fig. 1 visade mätanordningen innefattar ett flertal signalgivare ll-ln av optisk typ, t ex lysdioder. För att eliminera störningar från andra ljuskällor i den lokal mät- anordningen skall användas bör det ljus, som avges av de optiska signalgivarna, ha ett spektrum som skiljer sig från vanligt ljus och kan exempelvis ligga i det infraröda områ- det.

Vidare innefattar mätanordningen ett optiskt mottagarorgan 2, som mottager av signalgivarna efter varandra i tidsföljd avgivna signaler och på grundval av dessa signaler avger utsignaler, som är representativa för resp. signalgivares ll- ln position relativt mottagarorganet. I ett föredraget utfö- rande av uppfinningen innefattar mottagarorganet 2 åtminstone en optisk mottagare 7, som innehåller en fiskögelins 8 och en SITEC-detektor 9 placerad i linsens 8 bildplan. En sådan detektor har, såsom framgår av fig. 3, en utbredd plan yta och alstrar en elektrisk utsignal, som motsvarar koordinater- na för en infallande ljusstråles träffpunkt på den plana ytan. Eftersom träffpunkten direkt svarar mot riktningen av den infallande ljusstrålen anger således detektorns utsignal denna riktning.

I en föredragen variant innefattar mottagarorganet 2 två optiska mottagare av ovan beskrivna typ, vilka är placerade åtskilt från varandra och i fasta positioner relativt var- andra och relativt en fast referenspunkt. Därigenom erhålles två riktningssignaler för ljuskällans position relativt mottagarorganet, vilket är tillräckligt för att entydigt bestämma ljuskällans, d v s ifrågavarande signalgivares position. Av redundansskäl och mätnoggrannhetsskäl kan det dock vara lämpligt att förse mottagarorganet med tre optiska mottagare 7. .f ffs-ö 10 15 20 25 30 _35 449 s Det är även möjligt att använda ett mottagarorgan med endast en enda optisk mottagare om varje signalgivare innefattar två ljuskällor anordnade i fasta positioner relativt varandra och anordnade att efter varandra avge en ljussignal. Emellertid leder ett sådant utförande till en mer komplicerad uppbyggnad av varje signalgivare och till mer komplicerade beräkningar för positionsbestämning av signalgivarna.

Via en A/D-omvandlare 6 levereras mottagarorganets 2 utsig- naler till en dator 3. I denna beräknas positionen av signal- givaren på grundval av den från mottagarorganet avgivna utsignalen och signalgivaren identifieras. Eftersom signal- givarna initieras i tidsföljd efter varandra, såsom tidigare angetts och såsom närmare kommer att redogöras för senare i beskrivningen, kan signalgivarna av datorn identifieras genom den tidpunkt mottagarorganets utsignal levereras till datorn.

I fig. 1 visas även en visaranordning eller display-anordning 4, exempelvis en bildskärm, på vilken ifrågavarande signal- givares nya beräknade position visas företrädesvis till- samans med de tidigare beräknade positionerna för övriga signalgivare.

För att underlätta identifieringen av signalgivarna och medge val av optiska mottagare, som endast kan detektera en ljus- källa åt gången, bör signalgivarna initieras på ett sådant sätt att när en signalgivare aktiveras eller tändes är alla de övriga inaktiva eller_släckta. För detta ändamål är en initieringskrets eller initieringsanordning 5 visad i fig. 1.

Denna anordning är anordnad att i tur och ordning och med bestämda intervall avge spänningspulser till signalgivarna ll-ln för att kortvarigt tända deras lysdioder. Vidare är anordningen 5 förbunden med datorn 3 och aktiveras lämpligen av denna. a I sin enklaste utformning är anordningen 5 så utformad att den efter aktivering oavbrutet med bestämda intervall avger 10 15 20 25 30 -'35 468 449 1 spänningspulser, vilka av en fördelare i tur och ordning fördelas till de olika signalgivarna 11-ln. Detta förlopp pågår kontinuerligt tills anordningen 5 stängs av genom en stoppsignal från datorn 3 och varje signalgivare kommer således att aktiveras med bestämda tidsmellanrum, som är lika med summan av tidsvarigheten av n st spänningspulser och n st intervall mellan pulserna. Med en sådan initieringsanordning 5 kan de till datorn 3 inkomna utsignalerna enbart på grund- val av sitt ordningstal associeras med tillhörande signal- givare. För att möjliggöra användning av ett godtyckligt antal signalgivare kan anordningens 5 fördelare utformas så att ett valfritt antal signalgivare kan kopplas bort från anordningen utan inverkan på längden av tidsintervallen mellan kvarvarande signalgivares aktivering. En sådan ut-- formning kräver naturligtvis att antalet kvarvarande signal- givare kan inprogrammeras i datorn.

I fig. 2 visas en något modifierad variant av en mätanordning enligt uppfinningen, vilken skiljer sig från den i fig. 1 visade anordningen främst genom att signalgivarna 1'1-1'6 vardera innehåller en aktiveringsanordning samt att mottagar- organet 2, A/D-omvandlaren 6 och datorn 3 i fig. 1 ingår i en sammanbyggd enhet 10, vilken även innefattar en initierings- signalgivare för att trådlöst aktivera signalgivarnas lys- dioder. Initieringssignalgivaren kan utgöras av en sändare av ljus- eller ljudsignaler och signalgivarna innefattar då en mottagare, som vid mottagandet av en för varje signalgivare speciell signal, t ex en ljudsignal med en viss frekvens, aktiverar sin lysdiod. Det är även möjligt att utforma sig- nalgivarna med fördröjningskretsar så att efter initiering av alla signalgivare medelst en gemensam initieringssignal de olika signalgivarna genom fördröjningskretsarnas försorg aktiveras i tidsföljd efter varandra.

Såsom framgår av fig. 2 innefattar enheten 10 två optiska mottagare 7'1 och 7'2, vilka är av den i fig. 3 visade typen.

Dessa signalgivare är placerade i ett fixt förhållande till 10 15 20 25 30 - 35 8 varandra och till en referenspunkt på enheten 10, vilken kan väljas godtyckligt. Positionerna av de optiska mottagarna 7'1 och 7'2 samt av den valda referenspunkten är inprogrammerade i enhetens 10 dator.

Användningen av mätanordningen enligt uppfinningen för att uppmäta ett fordon skall nu beskrivas steg för steg med hänvisning till fig. 2.

I fig. 2 visas med streckade linjer en något krockskadad bil.

Som en första åtgärd placeras signalgivarna 1'l-l'6 i lämpli- ga mätpunkter på bilens underrede eller kaross. Positionerna av dessa mätpunkter på en oskadad bil av ifrågavarande typ är givna av tillverkaren och inprogrammerás lämpligen efter utplacerandet av signalgivarna i datorn, tillhörande enheten 10. Det påpekas härvid att signalgivarna lämpligen har en sådan längd att även en signalgivare placerad i den högsta av dessa mätpunkter har sin lysdiod belägen under bilens lägsta punkt för att säkerställa att lysdiodens ljussignal inte skymes av någon del av bilen. Om signalgivarna är utformade med olika längd måste även längden av varje signalgivare inprogrameras i datorn för att dess beräkningsprogram skall kunna ta hänsyn till detta vid beräkningen av tillhörande mätpunkt.

Av tydlighetsskäl har endast sex signalgivare visats i fig. 2 men antalet signalgivare kan naturligtvis vara betydligt större. Valet av antal mätpunkter och deras belägenhet på bilen beror naturligtvis på skadans omfattning och art.

Därefter utplaceras enheten 10 och den till denna anslutna bildskärmen 4' på ett sådant sätt att inte någon av signal- givarnas lysdioder skymes av något föremål i den lokal uppmätningen sker och så att alla lysdioder ligger inom synfältet för enhetens 10 vidvinkeloptik. uc- un n aux . 10 15 20 25 30 »35 468 449 9 Fär att bestämma enhetens 10 position relativt bilen utväljes tre mätpunkter som kalibreringspunkter, exempelvis de punkter signalgivarna l'l, l'2 och l'3 är upphängda i. Dessa tre mätpunkter bör väljas på icke krockskadade eller obetydligt skadade delar av bilen. Enhetens 10 initieringssignalgivare aktiveras sedan till att med bestämda tidsintervall avge de tre olika signaler, som i tur och ordning aktiverar signal- givarna l'1-l'3. Eftersom initieringssignalernas avgivande sker via datorn är tidpunkten för avgivandet känd och de från de optiska mottagarna 71, 72 avgivna riktningssignalerna kan lätt identifieras, d v s associeras med tillhörande signal- givare. De tre kalibreringspunkternas positioner relativt enheten 10 och relativt varandra beräknas och lagras i datorn. Därefter jämföres de tre kalibreringspunkternas positioner relativt varandra med motsvarande värden för motsvarande korrekta mätpunkter, vilkas positioner tidigare inprogrammerats i datorn. Om avvikelserna mellan de jämförda positionerna ligger inom tillverkningstoleranserna bestämmes positionerna av de korrekta mätpunkterna relativt enheten 10 så att avvikelserna fördelas jämnt, med andra ord om t ex jämförelsen mellan mätpunkterna 1'1 och 1'2 visar att av- vikelsen i horisontalled är 1 m om den ena av dessa punkter antages ha korrekt position bestämmes positionerna för de "korrekta mätpunkterna 1'l och 1'2 så att dessa hamnar 0,5 m från motsvarande aktuella mätpunkt.

När positionerna av de tre korrekta mätpunkterna på detta sätt bestämts relativt kalibreringspunkerna och därmed rela- tivt enheten 10 bestämmes de övriga korrekta mätpunkternas positioner relativt varandra och relativt enheten 10 och lagras i datorn för en senare jämförelse med de aktuella eller verkliga positionerna av motsvarande mätpunkter på bilen.

Om däremot jämförelsen mellan kalibreringspunkternas positio- ner relativt varandra och positionerna av de korrekta mät- punkterna visar att avvikelserna eller några avvikelser 10 15 20 25 30 = 35 68 449 10 ligger utanför tillverkningstoleranserna indikerar detta att bilen är skadad vid en eller flera av kalibreringspunkterna.

De tre korrekta mätpunkterna kan av datorn då inte på ett tillförlitligt sätt positionsbestämmas i förhållande till enheten 10 utan måste bestämmas av en operatör efter en bedömning av skadans art och omfattning. Det är därför vik- tigt både för att undvika att en sådan bedömning behöver göras och för att underlätta en sådan bedömning att de tre kalibreringspunkterna väljes på så oskadade delar av bilen som möjligt.

När kalibreringen och bestämningen av de tre korrekta posi- tionerna av mätpunkterna har utförts av datorn bestämes de aktuella positionerna av mätpunkterna och jämföres med de korrekta positionerna och riktningsarbetet kan börja.

Enhetens 10 initieringssignalgivare är under riktningsarbetet företrädesvis aktiverad av datorn på ett sådant sätt att signalgivarna 1'1-1'6 oavbrutet upprepat initieras i följd efter varandra. Därigenom kan den aktuella riktningsoperatio- nens inverkan på alla mätpunkter kontinuerligt övervakas och visas av display-anordningen 4'.

Lämpligen programmeras datorn så att display-anordningen 4' visar utgångspositionerna av mätpunkterna innan ifrågavarande riktningsoperation påbörjats, deras aktuella positioner samt deras korrekta positioner. Därigenom kan verkan av riktnings- operationen lätt följas på display-anordningen. Vidare kan datorn vara programmerad så att operatören själv kan välja, vilken mätpunkt eller vilka mätpunkter som skall visas.

I en fördelaktig variant kan datorn programmeras så att enbart de mätpunkter, vilkas positioner förändras till följd av riktningsoperationen, visas. Vid en sådan programutform- ning behöver operatören inte välja vilka mätpunkter som skall studeras utan valet sker automatiskt samtidigt som det säker- ställes att operatören uppmärksammas på alla mätpunkter som påverkas av riktningsoperationen ifråga. '2 10 15 20 25 30 .' 35 468 449 ll När alla behövliga riktningsoperationer har utförts verifie- ras resultatet genom att alla de aktuella positionerna av mätpunkterna jämföres med sina inprogrammerade korrekta positioner.

Det inses att datorn även kan programmeras till att på grund- val av vid olika tidpunkter lagrade aktuella positioner räkna ut hastigheten, med vilken en mätpunkt förflyttas vid en riktningsoperation, och därmed även beräkna den tidpunkt, vid vilken denna mätpunkt kommer att befinna sig i en viss posi- tion. Mätanordningen enligt uppfinningen kan därigenom använ- das till att styra en riktningsoperation så att operationen automatiskt avbrytes när den är klar eller när mätpunktens förflyttning avviker från en önskad rörelsebana, t ex kan datorn programmeras att avbryta riktningsoperationen om avvikelsen mellan mätpunktens aktuella position och den korrekta positionen ökar under en pågående riktningsopera- tion. Detta medger att flera riktningsoperationer kan företa- gas och övervakas samtidigt. Förutom att riktningsarbetet därigenom tidsmässigt kan förkortas genom att en operatör efter påbörjandet av en riktningsoperation kan låta denna automatiskt övervakas och därmed påbörja en ny riktnings- operation kan i vissa fall en bättre fördelning av de krafter som pålägges vid riktningsoperationerna uppnås, t ex genom att samtidigt utföra två i sidled motriktade dragningsopera- tioner så att kraftresultanten i bilens neutralplan blir noll.

De vid riktningsarbetet utövade krafterna är stora och detta medför att det inte kan uteslutas att hela bilen förflyttas p g a en riktningsoperation. För att förhindra att en sådan förflyttning påverkar mätningen är datorn så programmerad att de tre korrekta mätpunkter, som motsvarar de valda kalibre- ringspunkterna, "låses" till dessa, d v s datorn ombesörjer att dessa mätpunkter följer förflyttningen av kalibrerings- punkterna, och att de korrekta positionerna hos återstående mätpunkter beräknas återigen efter en sådan förflyttning. -§2>.. 10 15 20 25 30 35 Ö*- CC) fp; \o 12 I den i fig. 4 visade varianten av uppfinningen är den optis- ka mottagaren 2" vridbart förbunden med enheten 10", vilken förutom A/D-omvandlare och dator innefattar en av datorn styrd mekanism för att stegvis vrida den optiska mottagaren 2" med bestämda vinklar. I ett sådant utförande behöver inte alla signalgivare samtidigt ligga i synfältet för mottag- ningsorganet, vilket ökar flexibiliteten vid utplacerandet av enheten 10" och exempelvis medger ett placerande av denna enhet mitt under bilen. Emellertid måste det vridningsläge mottagarorganet 2" skall ha vid initiering av varje signal- givare och mottagande av dess signal inprogrammeras i datorn innan mätningar och kalibrering kan företagas. De i mätanord- ningen ingående signalgivarna visas inte i fig. 4 men de kan vara av de i fig. 1 och 2 visade typerna.

Mätanordningen kan även utnyttjas för att mäta hjulvinklar med hjälp av två eller tre signalgivare anordnade på ifråga- varande hjul, varvid ett referensplan kan bestämas med hjälp av de kända mätpunkterna på ett oskadat fordon. Även sido- ytor, exempelvis sidorutor, kan studeras med hjälp av mät- anordningen och handhållna signalgivare.

Eftersom optiken och elektroniken i mätanordningen inte är helt linjär måste mätanordningen även kalibreras i sig före användning. Detta kan ske genom att enheten 10 i fig. 2 eller enheten 10" i fig. 4 först placeras på avsedd plats i för- hållande till den riktbänk eller dylikt, som bilen är avsedd att stå på vid det senare riktningsarbetet. Därefter placeras tre signalgivare i kända punkter på riktbänken och signal- givarna initieras, varigenom enhetens position relativt riktbänken kan bestämas. Därefter föres en fjärde signal- givare i ett rutmönster och dess position relativt de tre på riktbänken anordnade signalgivarna uppätes på bestämda platser i mönstret. Eventuella avvikelser mellan uppmätta positionsvärden och de utgående från det första mätvärdet kända värdena enligt mönstret noteras och utgående från dessa noterade värden på avvikelser beroende på var den fjärde II 10 15 20 25 30 35 'lvßïm 468 449 13 signalgivaren är placerad i mönstret beräknas genom inter- polation korrigeringskurvor för mätanordningen för att ta hänsyn till eventuella fel hos denna i beroende av mätpunk- tens position. Rutmönstret bör helst sträcka sig över hela det område, inom vilket signalgivarna kan förväntas röra sig vid riktningsarbetet av en skadad bil. En robot kan användas för att föra den fjärde signalgivaren i ett givet rutmönster.

Det är-även möjligt att använda fasta signalgivare placerade i ett bestämt mönster, exempelvis kan den använda riktbänken vara utrustad med sådana signalgivare.

Mottagarorganet kan även fästas direkt i bilens underrede i ett bestämt läge relativt underredet så att dess position relativt de korrekta positionerna av mätpunkterna är helt bestämd. I så fall behövs naturligtvis inga kalibreringspunk- ter för att korrekt bestäma mätpunkternas korrekta position relativt mätanordningens referenspunkt. Även i detta fall bör mottagarorganet fästas till en oskadad del av fordonet för att underlätta riktningsarbetet för operatören. Emellertid påverkar inte eventuella skador på underredet slutresultatet av riktningsarbetet utan försvårar endast för operatören att välja lämpliga riktningsoperationer och den ordning dessa skall genomföras för att det totala riktningsarbetet skall bli så litet som möjligt.

Ett flertal modifieringar av den beskrivna utföringsformen av en mätanordning är naturligtvis möjliga inom ramen för upp- finningen. Exempelvis kan ett optiskt filter placeras mellan den optiska mottagarens lins och dess detektorplatta för att säkerställa att endast ljus med ett visst spektrum släpps fram till detektorplattan. Vidare behöver de i fig. 1 schema- tiskt visade beståndsdelarna i en mätanordning inte vara sammanbyggda på de i fig. 2 och 4 visade sätten utan kan 3 utgöras av separata element eller kombineras på andra sätt, exempelvis kan bildskärmen vara samanbyggd med datorn.

Vidare kan mätanordningen naturligtvis användas till att uppmäta deformationen hos olika punkter på andra föremål än 468 449¶ 14 fordon. Uppfinningen skall därför endast begränsas av inne- hållet i bifogade patentkrav.

Iaf» (I) 'I

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 15 Patentkrav

1. Förfarande för att bestäma positionerna hos flera relativt en referenspunkt rörliga mätpunkter hos ett föremål, såsom ett fordon, innefattande följande steg: en optisk signalgivare (11-ln), vilken kan avge en kortvarig optisk signal vid en bestämd tidpunkt, placeras i varje mät- punkt, signalgivarna (11-ln) initieras i tidsföljd efter varandra vid bestämda tidpunkter, varje av en initierad signalgivare avgiven signal emottages av ett optiskt mottagarorgan (2), vilket efter mottagandet avger en signal representativ för ifrågavarande mätpunkts position, k ä n n e t e c k n a t av att de av mottagarorganet (2) avgivna signalerna levereras till ett beräkningsorgan (3), ifrågavarande mätpunkt identifieras av beräkningsorganet på grundval av tidpunkten för tillhörande signalgivares initie- ring och positionen av mätpunkten i förhållande till andra mätpunkter och/eller i förhållande till den fasta referens- punkten vid en viss tidpunkt beräknas, lagras och visas.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att initieringen av signalgivarna i tidsföljd sker upprepat och oavbrutet.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att mätpunktens position vid en tidpunkt efter signalgi- varens initiering beräknas genom extrapolering av lagrade värden på mätpunktens position vid åtminstone två bestämda tidpunkter.

4. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att följande steg företagas före användningen av mätanordningen för att kalibrera denna; tre mätpunkter på föremålet hålles fixerade relativt en referenspunkt och utväljes som kalibre- ringspunkter, en signalgivare placeras i varje kalibrerings- .4 10 15 20 16 68 ê49 punkt, signalgivarna i de tre kalibreringspunkterna initieras i följd efter varandra och positionen av kalibreringspunkterna relativt varandra och relativt referenspunkten beräknas och lagras, en fjärde signalgivare förflyttas i ett bestämt mönster, vid givna positioner för den fjärde signalgivaren i det bestämda mönstret initieras den fjärde signalgivaren och de tre signalgivarna i följd efter varandra och positionerna av de fyra signalgivarna relativt varandra beräknas och jäm- föres med de kända positionerna, d v s de lagrade positionerna för kalibreringspunkterna samt den av mönstret givna posi- tionen för den fjärde signalgivaren, eventuella skillnader mellan de jämförda positionerna lagras som funktion av de av mönstret givna positionerna hos den fjärde signalgivaren, korrígeringskurvor beräknas med hjälp av interpolation för mellanliggande positioner av den fjärde signalgivaren i det givna mönstret och mätanordningen kali- breras med hjälp av dessa kurvor.

5. Förfarande enligt något av kraven 1-3, k ä n n e - t e c k n a t av att referenspunkten fixeras i ett bestämt läge relativt föremålet.

6. Anordning för att bestäma positionerna av flera relativt - en referenspunkt rörliga mätpunkter hos ett föremål, såsom ett 25 30 35 fordon, vilken anordning innefattar en optisk signalgivare (11-ln) i varje mätpunkt, vilken signalgivare kan avge en kortvarig optisk signal vid en bestämd tidpunkt, organ (3, 5) för att initiera signalgivarna i tidsföljd efter varandra vid bestämda tidpunkter, ett optiskt mottagarorgan (2), vilket efter mottagande av en från en signalgivare avgiven signal avger en signal representativ för ifrågavarande mätpunkts position, k ä n n e t e c k n a d av organ (3) för att på grundval av tidpunkten för tillhörande signalgivares initie- ring identifiera mätpunkten och för att beräkna positionen av denna i förhållande till andra mätpunkter och/eller i för- hållande till referenspunkten vid en viss tidpunkt, organ (3) för att lagra de beräknade positionerna samt organ (4) för att visa de beräknade positionerna. 10 15 20 25 17 A62 A49

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att varje signalgivare innefattar två ljuskällor anordnade i bestämt förhållande till varandra och anordnade att efter varandra avge en ljussignal.

8. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att varje signalgívare (11-16) innefattar en ljuskälla och att mottagarorganet (2) innefattar åtminstone två optiska mot- tagare (7), vilka är placerade åtskilda från varandra i bestämda lägen i förhållande till referenspunkten.

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att mottagarorganet (2) innefattar tre optiska mottagare (7).

10. Anordning enligt något av kraven 6-9, k ä n n e - t e c k n a d av att varje ljuskälla avger en ljussignal med ett spektrum, som avviker från normalt ljus.

11. ll. Anordninge enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att ljuskällorna avger infrarött ljus.

12. Anordning enligt något av kraven 6-11, k ä n n e - t e c k n a d av att de optiska mottagarna (7) utgöres av en fiskögelins och en SITEC-detektor anordnad i linsens bildplan.

13. Anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att ett filter, vilket endast släpper igenom ljuset från ljus- källorna, är anordnat mellan fiskögelinsen och SITEC- detektorn.