SE465410B - Hydraulisk momentimpulsgenerator - Google Patents

Description

465 410 2 friktion och en långsam acceleration av drivorganet relativt den utgående axeln före varje impulsgenererande fas . Resultatet blir då inte ett ökat effektuttag hos impulsgeneratorn ty energin i varje momentimpuls beror inte bara på tätheten i vätskekammaravdelningarna utan också på den relativa hastigheten hos drivorganet och den utgående axeln. En långsam acceleration av drivorganet innebär också ett lågt impulstal. Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma ett förbättrat effektuttag hos en momentimpulsgenerator av ovannämnd typ genom att kombinera en god täthet hos vätskekammaravdelningarna under den impulsgenererande fasen och en låg friktion under accelerationsfasen.

Detta åstadkoms genom uppfinningen såsom den definieras i patentkraven.

En föredragen utföringsform av uppfinningen beskrivs nedan under hänvisning till bifogade ritningar.

Ritningsförteckning: Fig 1 visar en delvis skuren sidovy av en mutterdragare innefattande en momentimpulsgenerator enligt uppfinningen.

Fig 2 visar i större skala en delsektion av anordningen i Fig 1.

Fig 3 visar ett tvärsnitt längs linjen III-III i Fig 1.

Fig 4 visar ett tvärsnitt längs linjen IV-IV i Fig 1. De sektionerade delarna i Fig 1 illustrerar en sektion längs 465 410 linjen I-I i Fig 4.

Mutterdragaren som visas i Fig 1 är tryckluftdriven och innefattar ett hus 10, ett handtag 11, en anslutning 12 för en tryckluftledning, en utloppsljuddämpare 13 anordnad vid handtagets 11 nedre ände samt en pådragsventil som manövreras med en avtryckare 14.

I husets 10 bakre del är inrymd en tryckluftdriven lamellmotor 16 som via en hydraulisk momentimpulsgenerator 17 är drivförbunden med en utgående axel 18. Den senare är utformade med en fyrkantände 19 för anslutning av en mutterhylsa.

Momentimpulsgenertorn som huvudsakligen är av den typ som tidigare beskrivits i exempelvis EP ansökningen 0 290 411 innefattar ett drivorgan 21 som är drivförbundet med motorn 16 samt ett bakre parti 22 av den utgående axeln 18.

Drivorganet 21 innefattar en rörformig sektion 23 som innesluter en cylindrisk vätskekammare 24 med en periferiell vägg 20 och ändväggar 25, 28. Den bakre ändväggen 25 är fastsatt relativt den rörformiga sektionen 23 medelst en ringmutter 26. Den bakre ändväggen 25 är också utformad med en bakåt utstickande axeltapp 27 som är drivförbunden via splines med motorn 16. Den främre ändväggen 28 hos vätskekammaren 24 är utformad i ett stycke med den rörformiga sektionen 23.

Såsom framgår av Fig 2 är den bakre ändväggen 25 fastspänd medelst muttern 26 mot en första ansats 29 på drivorganet 21. En andra ansats 30 är utformad på drivorganet 21 för att samverka med ett ringformigt 465 410 4 kontaktelement 37 placerat innanför ändväggen 25.

Kontaktelementet 37 är axiellt förskjutbart mellan ansatsen 30 och den bakre ändväggen 25.

Det bakre partiet 22 av den utgående axeln 18 är utformad med två diametralt motsatta radiella spår 31, 32 i vilka är anbragta två lameller 33, 34. Lamellerna 33, 34 är anordnade att tätande samverka med två axiellt sig sträckande tätningspartier 35, 36 på väggen 20 av vätskekammaren 24. 90° förskjutna från lamellspåren 31, 32 på axelpartiet 22 återfinns en första uppsättning diametralt motsatta tätningsåsar 38, 39 för tätande samverkan med en andra uppsättning av två motsvarande tätningsåsar 40, 41 på vätskekammarväggen 20. De senare är 90° periferiellt förskjutna från tätningspartierna 35, 36.

Genom samtidig tätande samverkan mellan lamellerna 33, 34 och tätningspartierna 35, 36 liksom mellan den första uppsättningen tätningsåsar 38, 39 och den andra uppsättningen tätningsåsar 40, 41 uppdelas vätskekammaren 24 i två högtrycksavdelningar H.P. och två lågtrycksavdelningar L.P. Detta inträffar under korta intervaller av den relativa rotationen mellan drivorganet 21 och den utgående axeln 18.

Företrädesvis är ventilorgan anordnade att via överströmningsförbindningar förhindra att momentimpulser genereras vid fler än ett tillfälle under varje relativt rotationsvarv mellan drivorganet 21 och utgående axeln 18. Sådana ventilorgan kan vara av någon tidigare känd typ och beskrivs inte i detalj.

Vid sin ände har axelpartiet 22 försetts med ansatser 42 465 410 5 och 43 vilka är placerade i huvudsak jäms med ändarna på lamellerna 33, 34. Kontaktelementet 37 är anordnat att tätande samverka med ansatsen 43, de bakre ändarna av lamellerna 33, 34 liksom med ansatsen 30 på vätskekammarväggen 20. För att åstadkomma ett anliggningstryck mellan kontaktelementet 37 och ansatserna 43 och 30 och lamellerna 33, 34 återfinns en tryckkammare 44 mellan elementet 37 och ändväggen 25.

Denna tryckkammare 44 står i förbindelse med högtrycksavdelningarna H.P. i vätskekammaren 24 via axiella spår 45, 46 vilka sträcker sig bakåt från lamellspåren 31, 32.

Kontaktelementet 37 består av en plan ringformig bricka försedd med ett antal genomgående öppningar 47 vilka är avsedda att underlätta vätskekommunikationen mellan utrymmet mellan kontaktelementet 37 självt och ansatsen 43 och tryckkammaren 44.

En gång under varje relativt rotationsvarv mellan drivorganet 21 och den utgående axeln 18 åstadkommes genom samverkan mellan lamellerna 33, 34 och tätningspartierna 35, 36 och mellan tätningsåsarna 38, 39 respektive 40, 41 en tryckuppbyggnad i högtrycksavdelningarna H.P. varigenom genereras en momentimpuls. Samtidigt fortplantar sig det höga trycket till tryckkammaren 44 via lamellspåren 31, 32 och spåren 45, 46 för att pressa kontaktelementet 37 mot ansatserna 43 och 30 samt mot ändarna av lamellerna 33, 34. Detta innebär att den bästa möjliga tätningsanliggningen uppnås vid impulsgeneratorns ändytor. Genom den kraft som utövas av kontaktelementet 37, pressas också axeln 18 och lamellerna 33, 34 framåt för att uppnå en god tätande anliggning mellan ansatsen 42 och den främre ändväggen 28 465 410 i vätskekammaren 24.

Vid tidigare kända impulsgeneratorer är avståndet mellan ansatserna 30 och 42 något större än längden hos lamellerna 33, 34 för att tillförsäkra att lamellerna inte kläms fast eller förorsakar friktionsmotstånd vid sina kontakter med ändväggarna. Detta förorsakar 7 oundvikligen en dålig tätning av högtrycksavdelningarna.

Eftersom dessa problem effektivt undvikes genom arrangemanget med kontaktelementet enligt uppfinningen kan längden på lamellerna vara exakt lika med avståndet mellan ansatserna 30 och 42. Detta innebär att tätheten hos högtrycksavdelningarna H.P. förbättras avsevärt under den impulsgenererande fasen då kontaktelementet 37 får en god tätningsanliggning både mot ändarna av lamellerna 33, 34 och mot ansatserna 43 och 30.

Det axiellt rörliga kontaktelementet 37 tillförsäkrar dessutom att det blir en mycket låg viskös friktion mellan lamellernas 3, 34 ändar och axelpartiet 22 å ena sidan och vätskekammarens ändväggar å den andra sidan under drivorganets 21 accelerationsfas. Så snart tätningsanliggningen mellan lamellerna 33, 34 och motsvarande tätningspartier 35, 36 såväl som mellan de första och andra uppsättningen tätningsåsar 38, 39 respektive 40, 41 avbryts och trycktopparna i högtrycksavdelningarna H.P. upphör föreligger inte längre något tryck i kammaren 44, varvid kontaktelementet 37 automatiskt återgår från sitt aktiva tätningsläge till ett bakre viloläge. Spelet mellan kontaktelementet 37 och de icke-roterande delarna, dvs lamellerna 33, 34 och axelpartiet 22 ökar nu till en storlek där praktiskt taget ingen viskös friktion föreligger. Detta underlättar accelerationen av drivorganet 21 och resulterar i ett W 465 410 7 ökat impulstal och ett ökat effektuttag från verktyget. Även om kontaktelementet i det ovan beskrivna exemplet är placerat vid den bakre ändvägen i vätskekammaren underförstås det att uppfinningen på intet sätt är begränsad till detta speciella utförande.

Kontaktelementet enligt uppfinningen kan lika gärna tillordnas den främre ändväggen i vätskekammaren.

Claims (5)

4-65 410 8 Patentkrav

1. Hydraulisk momentimpulsgenerator, innefattande ett drivorgan (21) anslutet till en rotationsmotor (16) och innefattande en cylindrisk vätskekammare (24) begränsad av en periferiell vägg (20) och två ändväggar (25, 28), en utgående axel (18) rotationslagrad koaxiellt med drivorganet (21) och uppvisande ett bakre parti (22) som sträcker sig in i vätskekammaren (24), varvid det bakre axelpartiet (22) uppvisar åtminstone ett radiellt spår (31, 32) vart och ett uppbärande ett radiellt rörligt tätningselement (33, 34) för tätande samverkan med tätningspartier (35, 36) på vätskekammarens periferiella vägg (20) samt en första uppsättning tätningsåsar (38, 39) på det bakre axelpartiet (22) för tätande samverkan med en andra uppsättning tätningåsar (40, 41) på vätskekammarens periferiella vägg (20), för uppdelning av vätskekammaren (24) i åtminstone en högtrycksavdelning (H.P.) och åtminstone en lågtrycksavdelning (L.P.) under korta intervaller av den relativa rotationen mellan drivorganet (21) och den utgående axeln (18), k ä n n e t e c k n a d a v att en av vätskekammarens (24) ändväggar (25) är tillordnad ett ringformigt styvt kontaktelement (37) vilket är fritt axiellt rörligt mellan ett viloläge och ett aktivt läge i vilket det tätande samverkar med tätningselementen (33, 34) och det bakre axelpartiet (22) för avtätning av högtrycksavdelningarna (H.P.) från lågtrycksavdelningarna (L.P.), en tryckkammare (44) bildad mellan kontaktelementet (37) och respektive ändvägg, samt kanalorgan (45, 46) för förbindning av tryckkammaren (44) med högtrycksavdelningarna (H.P.) under nämnda korta rotationsintervall för att därigenom ge kontaktelementet 1.! 465 410 9 (37) ett anliggningstryck i dettas aktiva läge .

2. Impulsgenerator enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t a V att, kontaktelementet (37) har en plan form.

3. Impulsgenerator enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v att det bakre axelpartiet (22) uppvisar en ringformig ansats (43) vilken är belägen jäms med tätningselementens (33, 34) ena ändar, varvid kontaktselementet (37) i sitt aktiva läge tätande anligger mot denna ringformiga ansats (43) liksom mot tätningselementens (33, 34) ändar.

4. Impulsgenerator enligt kravet 3, k ä n n e t e c k n a t a v att de kanalorganen (45, 46) innefattar ett eller flera axiella spår i det bakre axelpartiet (22) vilka förbinder tryckkammaren (44) med nämnda högtrycksavdelningar (H.P.).

5. Impulsgenerator enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a t a v att nämnda axiella spår (45, 46) utgör förlängningar av nämnda radiella spår (31, 32).