SE465055B - Taendnings- och matarkoppling foer lysroerslampor - Google Patents

Description

465 oss 2 med serieresonans fungerande växelriktare kan utgângsströmmen vara t.o.m. 5...10-faldig jämfört med rörets normalström. Vid användning av den uppfinningsenliga kopplingen har en lampa hållit över 500 000 tändningsgånger, då antalet med sedvanliga u med serieresonans fungerande kopplingar kan vara endast ca 6 000 gånger. m, I det följande skall uppfinningen beskrivas i de- talj under hänvisning till närslutna ritning, vars figur visar konstruktionen av den uppfinningsenliga tändnings- och matarkopplingen för lysrörslampor delvis i formen av ett blockdiagram och delvis i formen av ett kopplingsschema.

Den i figuren visade kopplingen omfattar en oscil- lator 1, en av den styrd till en likspänningsmatarkälla 3 ansluten förstärkare 2, en av förstärkaren matad transfor- mator 4 och transformatorns sekundärpole 4b och seriere- sonanskrets, vilken utgörs av en drossel 5, en kondensa- tor 7 och glödgninqsspolar 6. Lysröret 8 är parallellkopp- lat med kondensatorn 7 så, att lysrörets 8 katoder 9 är parallellt med glödgningsspolarna 6.

Med tanke på det uppfinningsenliga förfarandet är det väsentligt, att förhållandet mellan oscillatorns l frekvens och resonans - frekvensen i den av drosseln 5 och kondensatorn 7 bildade resonanskretsen kan inställas åtminstone temporärt då strömmen påkopplas så, att oscil- latorns frekvens till en början är väsentligen högre än resonanskretsens resonansfrekvens. I teorin är det till- räckligt om förhållandet mellan nämnda frekvenser är ca 1,3, men även ett högre värde såsom 1,5 eller 2 är möj- ligt. Eftersom oscillatorns 1 oscillationsfrekvens efter påkoppling av spänningen är väsentligen högre än resonans- kretsens resonansfrekvens, fördelas den av transformatorns 4 sekundärspole 4b matade spänningen så, att den största delen av den är över drosseln 5 och med den på samma kär- na lindade glödgningsspolar 6, och endast en liten del över kondensatorn 7. Härvid är den över lysröret 8 ver- kande kondensatorns 7 spänning så liten, att röret 8 inte kan tändas. Ä andra sidan erhåller glödgningsspolarna 6 3 465 055 en normalt större spänning då de är lindade på samma stom- me med drosseln 5, vilket leder till att en normalt högre glödgningsström leds genom katoderna 9. Då oscillatorns 1 och resonanskretsens resonansfrekvens inställs ungefär på samma värde efter den önskade glödgningstiden, t.ex. ef- ter ca en sekund, stiger spänningen på grund av ett reso- nansfenomen över kondensatorn 7 tills röret 8 tänds. Här- vid är glödgningsspolarnas 6 och drosselns 5 spänning mot- svarande lägre än vid påkopplingsstunden, varvid glödg- ningseffekten är mindre än vid tändningsskedet. Detta be- tyder att vid normal funktion är lysrörets katodförluster små. Då lysröret 8 är tänt leder det till en nedgång i re- sonanskretsens Q-värde, på grund av vilket den höga tänd- ningsspänningen över kondensatorn 7 slutar automatiskt upp att verka. Funktionsströmmen väljs genom att inställa transformatorns 4 sekundärspänning och drosselns 5 in- duktans lämpligt.

Inställandet av frekvensförhållandet mellan oscil- latorns 1 oscillationsfrekvens och resonanskretsens reso- nansfrekvens kan genomföras på många olika sätt. Det finns två principiella utföringssätt, nämligen att oscillatorns 1 frekvens är under den önskade förglödgningsperioden hög- re än resonanskretsens resonansfrekvens eller att reso- nanskretsens resonansfrekvens sänks för den nämnda tiden.

Som ett utföringsalternativ kan nämnas ett förfarande, en- ligt vilket parallellt med en som RC-oscillator genomförd oscillators 1 impedans kopplats en krets, som temporärt minskar impedansens R värde och härvid kretsens tidkon- stant och härigenom förstorar dess oscillationsfrekvens.

Som en dylik konstruktion kan nämnas ersättande av reso- nanskretsens impedans R med en krets som bildas av ett via en helvâgslikriktare kopplat motstånd och en kondensator samt ett med dem parallellt motstånd. Vid strömkopplings- ögonblicket motsvarar kretsens impedans motstàndens paral- lellkoppling ända tills kondensatorn är laddad, varvid motstàndets och kondensatorns seriekoppling inte påverkar kretsens impedans. Härvid växer impedansen kontinuerligt 465 055 med en hastighet, som definieras av kondensatorns storlek vilket leder till en motsvarande nedgång i oscillatorns oscillationsfrekvens.

Ett andra enkelt alternativ är att använda en standard- f frekvensoscillator som oscillator 1, vilken först är kopp- lad direkt till förstärkaren 2, och efter den önskadeglödg- i ningstiden via en frekvensdelare, som är kopplad mellan oscillatorn l och förstärkaren 2 och delar med två, var- vid förstärkarens 2 styrfrekvens sjunker tvärt till hälften av sitt värde. Då detta delade frekvensvärde anordnas att motsvara resonanskretsens resonansfrekvens används vid kopp- lingsögonblicket en frekvens, som är dubbel jämfört med resonanskretsens resonansfrekvens. Det är möjligt att an- vända standardfrekvensoscillatorn 1 även då en av en hjälpkondensator 10 och en strömställare 11 bildad, i fi- guren med streckade linjen visad seriekrets är parallellt kopplad med resonanskretsens kondensator 7. Då strömställaren 11 är tillslaäen I vid påkoppling av ström till reso- nanskretsen är dess resonansfrekvens på grund av den stör- re kapacitansen lägre än frekvensen, som matas av oscil- latorn l med standardfrekvens. Härvid uppnås den önskade situationen då spänningen, som verkar över kondensatorn 7 inte är tillräcklig för att tända röret 8. Då strömstäl- laren ll efter den önskade glödgningstiden öppnas, växer resonansfrekvensen ändamålsenligt till ett värde, som mot- svarar oscillationsfrekvensen av standardfrekvensoscilla- torn 1. Härvid växer spänningen över kondensatorn 7 kraf- tift, vilket leder till att lampan 8 tänds.

Ovan har beskrivits endast några av utföringsfor- merna för det uppfinningsenliga förfarandet och detalje- rat endast en, med tanke på dess genomförande fördelaktig koppling. Man bör dock betona, att förfarandet enligt upp- finningen även kan användas med sedvanliga, med seriereso- nans fungerande tändnings- och matarkopplingar, vilka sak- ' nar de i figurerna visade glödgningsspolarna..Även i detta fall uppnås en betydlig förbättring vad beträffar antalet tändningsgånger samt rörets livslängd. Användning av glödg- 5 465 055 ningsspolar i samband med det uppfinningsenliga förfaran- det medför dock en så avsevärd förbättring i lysrörets antal av tändningsgånger och dess livslängd, att ett genomförande av förfarandet utan dessa glödgningsspo- lar inte egentligen är meningsfullt även om det är fullt möjligt. Det kan vidare noteras, att den i figu- ren visade kopplingen i viss mån kan varieras, varvid det väsentligaste är att glödgningsspolarna är lindade på samma kärna med drosseln och parallellt kopplade med lysrörs- lampans katoder. Kondensatorn kan däremot kopplas paral- lellt med lysrörslampan 8 på dess andra sida, varvid re- sonanskretsen utgörs endast av sekundärspolen 4b, dros- seln 5 och kondensatorn 7. Det är även möjligt att använda en koppling omfattande två kondensatorer, av vilka den ena är kopplad på det i figuren visade sättet och den and- ra även parallellt med lysröret 8 på dess relativt konden- satorn 7 motsatta sida. Eftersom glödgningsspolarna 6 är lindade på samma kärna med drosseln 5, verkar över dessa glödgningsspolar 6 en spänning, som är jämförbar med den över drosseln 5 verkande spänningen vad beträffar varv- talen av drosseln 5 och glödgningsspolen 6. På grund av detta är det möjligt att bilda glödgningsspolarna 6 även av delar av drosselns spole med hjälp av mellanuttag, men i praktiken är det lättare att linda några extra varv för glödgningsspolarna runt drosselns 5 kärna.

Claims (5)

465 oss 6 Éêååêåššêï

1. Tändnings- och matarkoppling för lysrörslampor, vilken koppling omfattar en oscillator (1), en av denna styrd, till en likströmsmatarkälla (3) ansluten förstärkare (2), en av förstärkaren matad transformator (4) och en serieresonans- krets, bildad av transformatorns sekundärlindnning (4b), en drossel (5), en parallellt med en lysrörslampa (8) kopplad kondensator (7) och lysrörslampans (8) katoder (9), vilken serieresonanskrets egensvängningsfrekvens väsentligen motsva- rar oscillatorns svängningsfrekvens, k ä n n e t e c k n a d därav, att parallellt med lysrörslampans (8) katoder (9) har kopplats glödgningslindningar (6), vilka har upplindats på samma kärna som drosseln (5). och att i kopplingen ansluts. på ett i och för sig känt sätt, ett medel för inställning av för- hållandet mellan oscillatorns frekvens och resonanskretsens egensvängningsfrekvens så, att oscillatorns frekvens är vä- sentligen högre än nämnda egensvängningsfrekvens då strömmen påkopplas. varvid kondensatorns (7) spänning, som verkar över lysrörslampan (8) inte möjliggör lysrörslampans tändning.

2. Tändnings- och matarkoppling enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d därav, att oscillatorn är en RC-oscillator, vars impedans har anpassats att steglöst öka mot sitt slutliga värde från och med stunden, då strömmen påkopplas, varvid os- cillatorns svängningsfrekvens från och med påkopplingen på motsvarande sätt minskar mot sitt slutliga värde.

3. Tändnings- och matarkoppling enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d därav, att RC-oscillatorns impedans består av en genom en likriktare matad parallellkoppling av ett motstånd och en seriekoppling av en kondensator med ett ytterligare motstånd.

4. Tändnings- och matarkoppling enligt krav 1. k ä n n e - t e c k n a d därav, att medlet för inställning av frekvensen utgöres av en mellan oscillatorn och förstärkaren kopplad frekvensdelare. 1 465 G55

5. Tändnings- och matarkoppling enligt krav 1. k ä n n e - t e c k n a d därav, att medlet för inställning av frekvensen utgöres av en ytterligare kondensator (10), som med hjälp av en halvledaromkopplare eller ett relä (11) kan parallellkopp- las med kondensatorn (7) i resonanskretsen.