SE460611B - Med plast, gummi eller asfalt belagt dukmaterial och foerfarande foer dess framstaellning - Google Patents

Description

maskin, samtidigt som en stickad textilgarnstruktur framstallesíäs på maskinen, varpå det erhållna textilarmerade papperet belaggess på den ena eller båda sidorna genom bestrykning eller laminering.

Dwmaunflflætenligt uppfinningen är billigt, samtidigt som det upp- visar goda mekaniska egenskaper genon armeringen med garn. Pappe- ret fungerar därvid som bärare, som fyllnad- och absorptionsmate- rial och som stabilisator, som bevarar en annars instabil textil trådstruktur. Armeringen kan lämpligen vara ett tyg, som såsom hu- vudbindning har trikåbinning, vilken ger garnstrukturen ett zig- zag-format utseende på ena sidan, medan mönstret på andra sidan i stort sett representerar ett parallellt trådsystem. Användbara garntyper, som provets, är t.ex. 167 dtex texturerat polyestergarn, 940 dtex polyester- och nyloafilamentgarn, 360 dtex splitfibergarn, 940 dtex polypropenfilamentgarn samt 100/150 dtex smältfibergarn.

Möjliga bindningar är t.ex. frans, tricot och kombinationer av dessa. Armeringsmöjligheterna och val av garntyp till väftinlägg- ningen i denna framställningsteknik är omfattande.

Det belagda materialet enligt uppfinningen kan exempelvis användas för tillverkning av material för: skyddskläder presenningar tält takvavv väggbeklädnad rullgardiner förpackningsmaterial.

I det följande beskrives exempel på material, som framställts, och provningar utförda på vissa av materialen. Härvid hänvisas till ritningarna, på vilka fig. 1 visar olika använda bindningstyper och Sig. 2 och 3 visar kurvor över last-töjning för ett obelagt material och ett belagt material enligt uppfinningen.

I följande beskrivning och krav användes PA, PBS, PP och PVC såsom förkortning för polyamid, polyester, Pølypropen resp. polyvinyl- klorid. Då en plastbelagd produkt nâmmes, avses en produkt, som çvïwš _ .rg . ¿,_ n; ñ-yfl-Ni 2.? »í- Qz- . ,\ _> .~>_ -_ v. > *\ _ g v antingen är bestruken eller laminerad med plast. Den för framstlll- ning av provningsmaterial använda maskinen har köpts från Karl Éf}'i5É Hayes Textilmaschinen Gmbn, Obersthausen, Västtyskland och är'av{f gi Rascheltyp benämnd RS 4 HSO-V-N. Raschelmaskinen har fyra ligg-it fb? skenor, nålar av tvåkomponenttyp, samt är försedd med pappersinmat- V ning. Tre stycken bomaxlar, med mjlighet att installera en fjlrde,J förser hålnålarna på läggskenorna med garn. Läggskenorna ar separat kontrollerade av en mönsterkedja och kan förflyttas bakom nålarna i önskat antal steg, vilket ger ett s.k. läggningsschema. Llggske- na nr. 1, den yttre, har använts till huvudbindmingen och läggske- na nr. 2 till armeringsgarnet, som läggs in i maskinriktningen. För att åstadkomma armering tvärs maskinriktningen är maskinen försedd med en anordning för vâftinlägg. Från ett fristående garnställ på vilket 48 st. garnspolar kzn placeras, leds 24 garner via indivi- duellt kontrollerade IRO-fournisörer till en läggmaskin som place- rar in väfttrådarna mellan gaffelband, som transporterar väfttrå- darna så att de parallellt förs in till nâlarna (stickstället).

Varp- och väftinlägget (armeringarna) bindes därefter av huvudgat- net som bildar maskor efter det att nålarna penetrerat det inmata- de papperet. Maskinen har en stickbredd på 1960 mm. Maskinen har byggts om till delningen 9 nålar/engelsk tum, eftersom den ursprung- liga 18-delningen visade sig för tät. Omändringen gav ett gott re- sultat, dels varumässigt, dels ur garnekonomisk synvinkel. Ett luitformat papper 72 g/m2 användes som basmaterial, varvid arme- ringen i såväl längs- som tvärsmaskinriktningen bestod av 940 dtex multifilament PBS-garn. Huvudgarnet, som binder de två armerings- garnerna till papperet, bestod av 167 dtex texturerad PBS. Som bindning användes tricot. Hed denna bindningskonstruktion stickades 30 m tyg, av vardera 14 olika armeringsvarianter. 5 m av vardera bindning klistrades ihop med ett förlöpartyg till längder om 100 m som sedan laminerades med plast såväl enkelsidigt som dubbelsidigt.

Dessa material kan anses vara lämpade för presennings- och regn- plaqgstillverkning, våtutrymmen, tapeter etc.

Maskinen byggdes om ytterligare en gång till delningen 4 1/2 nå- lar/engelsk tum. Produkterna fick ett helt nytt utseende samt en bättre porositet. Med denna maskindelning tillverkades tyg med 7 många varierande kombinationer. Bindningen, en kombination av i» 3:? ”i n: 1,9; 'frans och tricot',accentuerar ytterligare porositeten i tyget.Üa Papperet har varierats, varvid 12 pappersmaterial med vikter mel- nn 35-150 g/mz har anvants. - “ ” Armeringsgarnerna har varierats från 40 dtex upp till 940 dtex.

Garner av PA, PBS och PP har använts både av otexturerad och tex- turerad typ. Experiment har även gjorts med splitfibergarn som ar- mering.

Basmaterialet av både torr- och våtformat papper har matats in hu- vudsakligen i enkelskikt, men prover har framställts såväl i 2- som 8-lagerskiktat papper. Även instickning av lösa material mel- lan 2 tissueskikt har gjorts. Använda pappersvikter överspänner 35-150 sam: a x egg/az.

Papperet som matats in 1 maskinen får en helt förändrad karaktär gentemot det ursprungliga inmatade materialet, såväl i känsel som utseende.

Tabell 1 Papper - använt som bas till kompositprodukterna -orrformat latexbundet papper våtformat papper innehållande viskosrayonfibrer 70% papper, 30% viskos pappersfibrer, viskos, PP termobundet 65% papper, 35% viskos, bindemedel flerskiktspapper.

OWIMUOW Antalet bindningstyper som kan användas är i stort sett oändligt, dels separat till varje läggskena och dels i kombinationer_mellan läggskenorna. Bindningarna påverkar slutprodukterna så att utseen- de i form av såväl våg-rutmönster som helt slät yta kan erhållas.

Utseendeförändringarna kan ytterligare accentueras genom att an- vända garner med speciella egenskaper, exempelvis krympgarner.

Två huvudbindningar har använts: A öppen frans, B tricot. Bindnin- gen B har använts vid framställning av material 1, 14 och 19.

Bindninqen C är en kombination av A och B.

En serie kompositmaterial ned 14 st. varianter av arleringen har? tillverkats, 1-14. I huvudbindniñgen på främre bollen har genom-o gående använts 167 dte: textnrerat polyestergarn. Detta har køláß binerats med armeringsgarner av olika finlek, typ och tithet.Å"°} Vidare har 11 olika kompositmaterial tillverkats, varvid basIa~Ét terial, armeringsmaterial och arneringstäthet har variegats. 4eude11 1 ?abelL_g översikt över tillverkade kombinationer av pappersprodukter, bindning. delning och arnerinç. pappers- Bindning Maskin- Konpoait- Arlerinqakonbinationor kombination dela, produkt l.p.i I: A B JB 9 1-14 _1__}___L__§__L 2/1 2/2 Zl! 2/0 1/2 _§_.;Z_ _!_ _2_,_L2 4/z 4/4 4/0 a/1 a/2 ll. _12. _12., _11 a/4 o/0 16/0 16/1: C I 1/2 15-IG. lill; Lä LQ ll 1! lll 1/2 lll lll Ill C C I I/2 ~ 20 gg B 9 19 L! D C I 1/2 21 2; P C I I/2 22-21 22_ §2_ §1_ 1/2 1/1 1/ln c c 4 1/2 25 zå ' tät arnerinq (takpapp) flfl Arnerinq tvärs naskinriktninqen lt av 360 dte: aplittiber _ ~~~ Arneríng tvärs naskinriktninqen I: av 940 dte: PA (takpapp)»“ Provningar av egenskaper har skett på kolpositlaterial, dlrfbl-~¿Ä rarmaterialet är forrfornat papper arnerat med varptrikå och fran- ställt på en Raschelmaskin. Fapperet har armerats med PBS-garnfïf (167 dtex texturerad), varptrikåbindning enkelsluten trikå, nal-X täthet 9 nålar/i. natxtatnet ca 3.5 maskot/m. Paf-garn (940 atexl 60 Z) har lagts in i varp och väftled med varierande täthet. Arne- ringen består således av tre trådsystem. Materialet har en utprlg- lad papperssida och en utpräglad garnsida.

Detta bärarmaterial har vidare belagt: för att ge material använd- bara för konfektionsändamål lregnp1899» skyddskläder - enkelsidigt belagt) och lastbilskapell, lättare presenningar - dubbelsidigt belagt. Beläggningsmaterial har varit mjukgjord PVC. 14 olika kva- liteter framställdes för beläggning.

Målsättningen vid beläggningsförsöken var att ytvikten för slut- produkten,_enkelsidig beläggning, skulle bli ca 300-400 g/clz och för dubbelsidig beläggning ca 500-600 g/m2 (ytvikt för konpositla- terialet ca 150 g/m2).

Vid framställning av såväl den enkelsidigt som dubbelsidigt belag- da varan användes ett lamineringsförfarande, varvid en PVC-folie (ytvikt ca 250 g/m2) pâfördes på det armerade papperet. Den en- kelsidigt belagda kvaliteten belades på garnsidan för att förhind- ra att armeringstrådarna rafflas upp.

Den vattenavvisande förmågan hos den enkelsidigt belagda varan visade sig vara för dålig på grund av för tunn beläggning. Belägg- ningen täckte inte korspunkterna för 940 dte: trådarna. Den vat- tenavvisande förmågan var däremot fullgod för den dubbelsidigt belagda varan. För några kvaliteter enkelsidigt belagt material behandlades papperet med hydrofoberingsmedel SCOTCHGUARD PC 325, som sprayades på den obelagda sidan. Viktökningen var ca It.

Eftersom beläggningen visade sig vara för tunn, gjordes en ytter- ligare bestrykning av några kvaliteter med en akryllack. Denna lack används främst till belagda varor avsedda för konfektion el- ler inredning (exempelvis klädsel till bilsäten). Syftet med be-_ , _ S4 026116 2;- handlingen är att få en mjukare vara. Ca 25 g/m2 av akryllackenfï påsen-des den belagda ytan på :vantar nr. 1 nen 12. * e Genom PVC-beläggningen av det aruerade pappersmaterialet fi:erades_ det löst och glest sammansatta trâdsystenet. Papperet möjliggör en beläggning.

Följande mätmetoder har använts: a) Definition av materialet: Ytvikt E SS 25 12 69 Tjocklek SS 25 12 65 b) Mekaniska egenskaper: Draghållfasthet SS 25 12 67 Rivstyrka TEFO-metod 33-73 Böjstyvhet ' SIS 65 00 43 Drapering BS 5058:1973 c) Övriga egenskaper: Vidhäftning TEFO-metod 36-74 Luftgenomsläpplighet , SIS 65 00 16 Vattenavvisande förmåga SIS 65 00 10 Vattentäthet SIS 65 00 06 Brandhärdighet ' SIS 65 00 82 Nötning FSD 3282 Vattenabsorption SIS 25 12 28.

I följande resultattabeller 3-11 betecknas obelagda kvaliteter med enbart kval.nr. (siffra). Enkelsidigt belagda varor har bok- staven B före kval. nr. Dubbelsidigt belagda varor betecknar DB 4 nr. Avståndet mellan 940 dtex armeringstrådarna är för 2 kval. 2 5 mm 7 10 m 12 20 mm och lika i båda riktningarna för dessa kvaliteter. 1 Tabell 3 Ytvikt, g/nz v Kvalitet pi 2 7 12 p Enbart papper " 77 77 77- Obelagd armerad vara 131 116 108 Enkelsidigt belagd vara 285 370 350 Dubbelsidigt belagd vara S00 650 Vid beläggning brukar man behöva köra ca 100 I av bärarlaterialet genom beläggningsmasklnen för att uppnå önskad beläggnlngsvikt.

I detta försök låg kval. 2 1 början av processen innan tillförd beläggningsvikt stablliserats, vilket förklarar den lägre totala ytvikten.

Tabell 4 Tjocklek, mn 2 7 12 Enbart papper 0,43 0,43 0,43 Obelagd armerad vara 0,70 0,64 0,70 snxelsiaign be1aga vara A 0,54 o,sa 0,59 Dubbelsidigt belagd vara 0,62 0,77 Variationsvidden för de obelagda arrerade kvaliteterna (14 st.) är °p62 _ mmm Tabell 5 Dra stvrka (I m) Kval.

P0PPeï obelagd arnernd vara 2 T 12 belagd vara B2 87 B12 Dflï DB12 Ràvstyrkan hår endast bestaats för 3 kvaliteter av de belag- aa varørna. nivstyrkan går ej att beltllna før obclagt ante- rial.

Kval. 82 B? B12 DBT DB12 'ram-n s aöjstyvneu inn m' 'IWF vift :Ia 2.2 118 9; 05.6 65,: 50,! 21 123 91,5 12!! 52 60 21 109 62 93 00 Kval. papper obelagd arnerad vlrz 2 T 12 varg vit: Ielrtvn. I75 I ' 215 I ' 160 I ' 225 I ' 150 I 5)" vip vift 1.3 1.0 2.0 1.5 1.5 0.9 1,2 0.9 I bclzgd vara 32 87 E12 DBT DB12 Tabell 7 Draperina, I Kval.

PaPPeI obelagd armerad vara 2 7 12 belagd vara S358 2 DB12 vidhaftning. luftgenoaalapplighet. på belagt material.

Tabell 8 Vidhâftning (enl. TEEO-metod 36-74), I/ca Kval.

DB8 ' ¿-¿ . garnaida lot glrnaida 30.2 10.1: 3%? 70.5 57.5 65 02 Bl A-Å I-B 10 5 2-5 ' papperssida sot papperssida vattcnavviaanfle fñrnlga. vattentathet. brandhardighet øch nâtuing har prnvata cnnaat Tabell 9 Luft enonslä 11 het »m1 . 111318 un, 02 0.3 0.015 B7 0.06 0,01 B12 0,065 0 :n n: _ 02 0.05 ÅRE .

G1 och G2 är Gore-Tex naterinl.

G1 - ytvikt 206 3/iz.

G2 - ytvikt 316 3/Iz.

Då den vattenavvisande förmågan var nycket dålig hol den enaelsidigt belagda varan gjordes fdrsøk dels med hydrofobe- rzng och med exfira beläggning.

Tabell 10 vattentäthet. en vattenpelare Kval. 1 2 37 Il ' 15.5 B12 16 11.5 G1 11 911 G2 ) 100 ) 100 1 - 1:: droppen 2 = bze droppen Aaz. 87 och B12 Scotchgardbehandlldef for men auuuelszaxg: unna varan var vnttvßwllfifl * 2 I! x* Tabell 11 Vattenavvisande förmåga Kval. e t upptaget vatten B7 ej hydrofoberad 60 B7 hydrofoberad 5 B7 lackad . 61 a12 ej nyamfoberaa ' se B12 hydrofoberad 2,1 B12 lackad ” 59 Den belagda varan brinner, men ej värre än vilken icke-flam- skyddsbehandlad belagd väv som helst.

Nötning har provats på DB12 (dubbelsidigt belagd vara) enligt försvarsstandard FSD 3282 Taber Abraser, nötningstrissa CS-10 be- lastning 250 p. Efter 1500 varv konstaterades inga genombrott.

Försöket visar att de framställda PVC-belagda armerade papperen har en god rivstyrka i förhållande till dragstyrkan. Rivstyrkan 160-475 N för de enkelsidigt belagda kvaliteterns 82 - B12 år hög jämfört med gängse material för skydda- och regnplaggsândamal, vilka brukar ha en rivstyrka av max. 100 N.

Dessa nya material har lägre böjstyvhet (dvs är mjukare) och har bättre draperingsförmgga än konventionellt framställda belagda va- IOI.

Försök med asfaltbeläggning av ett par material har utförts med gott resultat för bildning av 'takpapp'.

Det är två egenskaper som kan behöva förbättras på de nya mate- rialen. Det är den vattenavvisande förmågan hos den enkelsidigt belagda varan (på den dubbelsidigt belagda varan var den god) och vidhäftningen på den dubbelsidigt belagda kvaliteten.

För att få en vattenavvisande förmåga på enkelsidigt belagda kva- liteter (avsedda för konfektionsändamål) måste papperet hydrofo- beras. Den eatra pålagda lacken gjorde ingen nytta i detta san- manhang. En ytterligare åtgärd bör vara kalandrering av bärar- ,Ü460 611krrï%g ,.14 materialet, vilken bör medföra att en slätare yta kan belägga: 2 vianafcningen nos nen aubbeisiaiqe beiaqaa varan var sans: pa' papperssidan. Detta kan bero på att papperskohesionen var för ;¿ dålig eller på att vidhäftningen mellan PBS-trådarna och PVC/-s" papperet är för låg. I det. förra fallet kan det avhjälpas ledf tillsats av SBR-latex i papperet, i det senare fallet led andra gängse vidhåftningsmedel av isocyanattyp. dölj" flydrofobering och latexbehandling kan göras i samband med kaland- rring av bärarmaterialet. V ' För presenningar brukar ytvikten ligga runt 700 g/nz. Den dubbel- sidigt belagda varan fick i detta försök en ytvikt av 600-650 g/Iz.

Dragstyrkan bestäms av den grova PA-armeringen (940 dte: trådarna) och bör inte påverkas nämnvärt av beläggningen. De skillnader som kan konstateras, kan bero på att bårarmaterialet krymper vid be- läggningen och eftersom armeringen är så pass gles,ger detta ett stort utslag på dragstyrkevärdena uppmätta enligt rensnetoden.

Böjstyvheten hos den enkelsidigt belagda varan ligger på en nivå av ca 11-13 Nm 10-5, vilket är i nivå med belagd trikå för regn- plagg (ca 10) och bättre an belagd väv (ca 20) för sanna ändamål.

Böjstyvheten för den dubbelsidigt belagda varan är betydligt läg- re än vad som är normalt för presenningsvaror. Draperingen är god för dessa belagda papper och år battre än snittet av jämförbara material på marknaden.

Rivstyrkan hos de armerade produkterna påverkas av tertilarlerin- gens täthet. Rivhållfastheten ökar betydligt även vid mycket gles textilarmering. Rivstyrkan är i nivå ned belagd duk för konfek- tionerade produkter.

Sammanfattningsvis kan sägas, att de framställda materialen har en god rivstyrka i förhållande till dragstyrkan, bra draperings- förmåga och låg böjstyvhet, god nötningshârdighet och dålig vid- häftning. Den vattenavvisande förmågan är bra för den dubbelsi- digt belagda varan och tillfredsställande för den enkelsidigt be- x . lagda, on papperet irlhydrofoberatp._ß i ,, I Genom föreliggande uppfinning kan papper nyttiggöras samtidigt í Y som dyra textilfibrer sparas. På detta sätt kan billiga produkter, avsedda för engångsanvândnlng eller för upprepad :nn-f _ __ vändning, med förbättrat fall och mekaniska egenskaper erhållas.. “__ Alla sorters textllfibrer, både 1 vävt och stickat tillstånd, kan användas, framför allt syntetiska fibrer.

Claims (7)

:ïæ4¿b%¿11 A16' Patentkrav

1. Hed plast, gunni eller asfalt belagt duknaterial. k å n -i n e t e c k n a t av att det utgöres av belagt papper, son före anbrlngande av belåggningen arnerats ned instickad och/eller inlagd tråd eller garn av organiskt eller oorganiskt naterial. varvid papperet är bildat genon våt-, torr- eller luftfornning och eventuellt år keniskt behandlat. såson hydro- toberat eller nartsbenandlat. '

2. Duknaterial enligt krav l. k å n n e t e c k n a t av att papperet är arnerat ned textiltrikåbindning ocb eventuellt ned väftinlägg.

3. Duknaterial enligt krav 2. k I n n e t e c k n a t av att teztiltrlkån har varptrikåblndning.

4. Duknaterial enligt något av kraven l - 3. k I n n e - t e c k n a t av att det i textilarneringen anvånda garnet består av ev. texturerat polyestergarn. polyanldfilanentgarn. splitfibergarn. polypropentilanentgarn eller snåltfibergazn ned grovlekar från 40 till 940 dtex.

5. S. Förfarande för transtållning av ett ned plast. gunni eller asfalt belagt duknaterial enligt krav l. k å n n e t e c k - n a t av att ett genon våt-, torr- eller lnittornning bildat papper. son eventuellt år keniskt behandlat. såson bydrotoberat eller hartsbenandlat. natas in i en trikånaskin. santidigt son en stickad textilgarnstruktur franstålles på naskinen. varpå det erhållna textilarnerade papperet belågges på den ena eller båda sidorna genon bestrykning eller laninering

6. förfarande enligt krav S. k I n n e t e c k n a t av att det textilarnerade papperet behandlas keniskt. såson genon hydrofobering eller bartsbenandling. ° . ~.1....- em-Jwe a v - -=,--;_'¿$':f» 7 f! r

7. förfarande enligt krav S. k I a n e t e c t n a t avd att det led saáltflbergarn araerade papperet vlraebehandlas. t.ex. kalandreras. för uppnâende av förbättrad styrka genom förbätt- rad adhesion och stabilitet mellan arneringsgarnet av :allt-f flbertyp och papperet. A _