SE456690B - Apparat foer paafyllning av gasformigt braensle samt anvaendning av en saadan apparat - Google Patents

Description

tiviten hos sådana fordon samt eventuellt ofördelakiga effekter av fordonsavgaserna på omgivningen. Denna oro har medfört, att stor omsorg har ägnats åt utvecklingen av alternativa motorbränslen.

Stor möda har ägnats åt det område som har avseende på utveckling av fordon, vilka drives av naturgas eller andra gasformiga bränslen av metantyp, antingen som det enda bränslet eller som det andra bräns- let i ett tvåbränslesystem. Som en följd härav har man utvecklat fordon, som använder sådana bränslen, och dessa användes nu i ett flertal länder.

För att sådana gasdrivna fordon skall få godtagbara kör- sträckor mellan bränslepåfyllningarna har det tidigare varit nödvän- digt att ombord på fordonet förvara gasformigt bränsle vid högt tryck, i allmänhet i området av ca 1,4 x 105 Pa till 2,1 x 205 Pa. Utan sådan förvaring vid högt tryck på fordonet skulle den praktiska förvaringskapaciteten på sådana fordon på grund av utrynmes- och viktfaktorer komma att begränsas till en energi mot- svarande ca 4 - 20 l vanlig bensin. Sålunda har genom kompressionen av det gasformiga bränslet till sådana höga tryck förvaringsmöjlig- heterna hos dylika fordon i avsevärd grad ökats.

En nackdel med de system för komprimerade gasformiga bräns- S len, som har diskuterats i det föregående, är att de kräver kompli- cerade och förhållandevis dyra påfyllningsapparater för komprimering av bränslet till så höga tryck. Sådana bränslepåfyllningsapparater har visat sig effektivt omöjliggöra bränslepåfyllning av fordonet från användarens förråd av naturgas vid bostaden, eftersom de är kommersiellt opraktiska på en individuell ägarbasis. Vidare uppfat- tar allmänheten ofta sådana högtrycksapparater som farligare än låg- trycksapparater. Exempelvis är allmänheten redan van vid kylmedels- tryck i området av ca 0,14 x 105 Pa i kylanläggningar för bostäder och finner icke sådana låga tryck särskilt oroande.

Ett annat alternativ till den ovan beskrivna bränsle- förvaringen och problemen med fordonets räckvidd har varit förvaringen på fordonet av bränsle i vätsketillstånd i allmänhet vid eller nära atmosfärstryck för att möjliggöra, att tillräckliga t 456 690 , mängder bränsle medföres på fordonet för att man skall erhålla god- tagbara körsträckor mellan bränslepåfyllning. Sådan vätskeformig gasförvaring kan vara ofördelaktig, om den omfattar komplicerad och förhållandevis dyrbar lågtemperaturutrustning såväl ombord på for- donet som vid bränslepåfyllningsstationen för att åstadkomma och upprätthålla erforderliga låga gastemperaturer.

Vid förrådsanläggningar för gasformigt bränsle icke på for- don utan vid stationära anläggningar har det visat sig, att använd- ningen av material med hög adsorptionsyta har möjliggjort betydande ökning av förvaringsförmågan vid relativt låga tryck. Sådana adsor- berande material kan omfatta t.ex. zeolit, aktiverat kol och kisel- gel. Sålunda beskrives t.ex i US PS 2 712 730 ett förfarande och en apparat för förvaring av olika slag av (vätskeformiga) kolvätegaser, som användes som adsorbent för att öka förvaringskapaciteten i sta- tionära system. Emellertid har trots betydande och omfattande forsk- nings- och utvecklingsarbete på området för med gasformigt bränsle drivna fordon ej något förvarings- eller påfyllningssystem för naturgasbränsle framkommit, som tillämpar absorptionsförvarings- teknik vid förvaring på fordonet och vid bränslepåfyllningsapparater för detta. Faktiskt har de ovan diskuterade, komprimerad naturgas och naturgas i vätskeform utnyttjande systemen allmänt ansetts som de två enda tänkbara systemen för användning vid medelst naturgas drivna fordon.

Sålunda har det uppkommit ett behov av med gasformigt kol- vätebränsle drivna fordon, på vilka kan förvaras tillräckliga mäng- der bränsle vid relativt låga tryck, och av praktiska och billiga bränslepåfyllande apparater, som möjliggör bränslepåfyllning till ett sådant fordon från ett vid bostaden förefintligt naturgassystem.

Enligt uppfinningen har åstadkommits en apparat för att mata bränsle till gasformigt bränsle förbrukande anordningar t.ex. ett fordon, en gräsklippare eller snöröjninsanordning, vilken apparat är anordnad att anslutas i fluidförbindelse med en källa för gasformigt bränsle och omfattar organ för komprimering av bränslet för att öka 456 690 1 dess tryck till ett förutbestämt värde, kylorgan för att minska temperaturen hos det komprimerade gasformiga bränslet och utmat- ningsorgan, som är anordnade att vara lösbart förbundna med den gas- formiga bränsle förbrukande anordningen. Lämpligen omfattar även den gasformigt bränsle matande apparaten och ett sorptionsfilter för att i stort sett avlägsna föroreningar och vissa förutbestämda bränsle- beståndsdelar från bränslet, sorptionsförvaringsorgan för sorptions- förvaring av en mängd av det tidigare komprimerade, gasformiga bränslet samt en automatisk styrapparat för att tillåta det kompri- merade gasfonniga bränsle att matas till den bränsleförbrukande anordningen genom utmatningsorganen antingen från sorptionsorganen eller från kompressorn medelst shuntning av förvaringsorganen, om sådana förvaringsorgan ingår i anläggningen. De i föreliggande beskrivning använda uttrycken “sorberande" och "sorption" avses täcka både adsorberande och/eller absorberande. vid en lämplig utföringsform är trycket hos det komprimerade gasformiga bränslet, som matas till den bränsleförbrukande anord- ning, i aiimänneti området av ca 0,14 . 106 - ca 0,28 . 106.

Vidare omfattar kompressorn lämpligen en eller flera hermetiskt tätade gaskompressorer för att komprimera gasformigt bränsle till sådana tryck, varjämte kompressorerna lämpligen i allmänhet är av det slag av gaskompressorer, som vanligen förekommer i kylutrust- ning.

Ett av huvudsyftena med föreliggande uppfinning är att åstadkonma en bränslepåfyllande apparat,som kan tillverkas till lägre kostnader an vad som tidigare varit möjligt i en kompakt och modulär form och som lämpar sig för anslutning till en användares naturgaskälla i bostaden eller andra gasformigt bränsle tillförande system. Ett annat av de primära ändamålen med föreliggande uppfin ning är att åstadkonma ett sådant fordon och bränslepåfyllande appa- rater, som lätt, säkert och förhållandevis billigt kan drivas och användas av förbrukaren.

Ett sådant fordon beskrives i en patentansökan med titeln "GASEOUS HYDROCARBON FUEL STORAGE SYSTEM AND POWER PLANT FOR VEHICLES" och en sådan bränslepåfyllande apparat beskrives även i en } 456 690 patentansökan benämnd “GASEOUS HYDROCARBON FUEL STORAGE SYSTEM AND POWER PLANT FOR VEHICLES AND ASSOCIATED REFUELING APPARATUS“.

Ytterligare ändamål med, fördelar med och kännetecken på föreliggande uppfinning framgår av den följande beskrivningen och de efterföljande kraven med hänvisning till de bifogade ritningarna, varå fig. 1, är en total perspektivvy av ett utföringsexempel på en gasformigt bränsle påfyllande apparat enligt föreliggande uppfin- ning. Fig. 2 visar i större skala en perspektivvy av bränslepåfyll- ningsapparaten enligt fig. 1 med dess hölje visat med streckade linjer för att visa dess inre komponenter. Fig. 3 är ett schematiskt flödesdiagram för ett utföringsexempel på bränslepåfyllningsappara- ten enligt fig. 1 och 4 åskådliggör ett av bränsleförvarings- eller- filterkärlen vid utföringsexemplet av den bränslepâfyllningsappara- ten enligt fig. 1 med en del av kärlets vägg avlägsnad för att visa dess inre. Fig. SA visar schematiskt ett kylsystem, som eventuellt kan ingå i apparaten för att avlägsna fukt från det gasformiga bränslet och fig. SB visar schematiskt ytterligare ett tänkbart fukt avlägsnande system, som omfattar en kylapparat av virveltyp. Fig. 6 visar schematiskt ett lämpligt, elektriskt styrsystem för bränslepå- fyllningsapparaten enligt fig. 1.

Fig. 1 - 6 visar i åskådliggörande syfte utföringsexempel på en bränslepåfyllningsapparat enligt föreliggande uppfinning. En fackman inser lätt, att principen enligt föreliggande uppfinning även är tillämplig vid utföringsformer för bränslepåfyllningssystem andra än de speciella utföringsformer, som visas på de bifogade rit- ningarna.

I fig. 1 visas en brënslepåfyllningsmodul eller -apparat 10, som lämpligen är innesluten i ett hölje 12 och som omfattar lamel- ler 14, för att tillåta cirkulation av luft genom dessa, och en styrpanel 16. Det skall redan från början påpekas, att även om styrpanelen 16 vid den som exempel visade bränslepâfyllningsappara- ten är belägen i höljet 12, omfattar uppfinningen även användning av på avstånd från påfyllningsmodulen belägna fjärrstyrpaneler, exem- pelvis i användarens bostad. En böjlig utloppsledning 20 med ett 456 690 lämpligt anslutningsdon 22 vid sin fria ände är anordnad att lösbart förbindas med ett fordon eller annan gasformigt bränsle förbrukande anordning för att mata gasformigt bränsle till dessa. Såsom kommer att förklaras i detalj i det följande är utföringsexemplet av bränslepåfyllningsmodulen 10 lämpligen konstruerat för att inhysas i en liten, ringa utrymme krävande förpackning av modultyp och är an- ordnat att drivas med vanliga i bostäder förekonnmnde elektriska nät (t.ex. 110 - 230 volt), för att man skall erhålla ett bra och lätt- manövrerat system för bränslepåfyllning i bostaden av ett med gas- formigt bränsle drivet fordon eller annan anordning. En fackman inser lätt emellertid, att principen enligt föreliggande uppfinning kan tillämpas även vid större versioner av bränslepåfyllningsmodu- len, som lämpar sig för kommersiell användning och som är lämpad för bränslepåfyllning av flera fordon samtidigt.

Vid fig. 2 och 3 visas utföringsexempel på bränslepåfyll- ningsmodulen 10 såväl i schematisk perspektivvy. Bränslepåfyllnings- modulen 10 omfattar ett inlopp 28, som är anordnat att anslutas till ett gasformigt bränslepåfyllningssystem 30 medelst en vanlig anslut- ningsanordning av för fackmannen känd typ. Lämpligen omfattar på- fyllningssystemet 30 för gasformigt bränsle ett naturgas tillförande system av det slag, som ofta återfinnes i många bostäder och för- säljningsställen. Utföringsexemplet på bränslepåfyllningsmodulen 10 omfattar även ett par manuella avstängningsventiler 32 för bortkopp- ling av modulen under långa perioder, då den icke användes, eller för isolering av modulen från matarsystemet 30 för underhåll och re- paration av modulen.

Det gasformiga bränslet i matarsystemet 30 är t.ex. vid ett tryck av 0,2 x 105 Pa och strömmar genom en lämpligen elektriskt manövrerad solenoidventil 34, ett torkfilter 36 och en styrventil 38 in i ett inloppsdelen 40 till ett första stegs gaskompressor 42. Även om många olika typer av torkfilter kan komma till användning för avlägsnande av vattenånga eller annan fukt från det inkommande, gasformiga bränslet, användes som torkfilter 36 lämpligen ett sorp- tionsmaterial, t.ex. aktiverat kol, ett zeolitmaterial eller mate- 456 690 rial av kiselgeltyp eller olika leror. Det första stegets gaskom- pressor 42 komprimerar det gasformiga bränslet, och därigenom ökar dess tryck till ett förutbestämt önskat värde. Vid en prototyp av föreliggande uppfinning uppgår gastrycket vid utloppet 44 från det första stegets gaskompressor 42 i huvudsak till ca 0,0035 x 105 - 0,042 x 105 Pa. Det exakta trycket vid en speciell tillämpnings- form av föreliggande uppfinning beror givetvis på trycket i utlopps- ledningen 44 och kan variera i enlighet med olika driftbetingelser och konstruktionsfaktorer, såsom om eventuellt en extra kompressor ingår i bränslepåfyllningsmodulen för att ytterligare komprimera det gasformiga bränslet liksom andra faktorer, som lätt inses av en fackman.

Från utloppet 44 från det första stegets gaskompressor 42 strömmar det gasformiga bränslet genom en gaskylare 50, som lämp- ligen utgöres av en kylslinga, längs vilken omgivande luft pressas fram av en kylfläkt 52. Vid en prototyp av bränslemodulen 10 uppgick temperaturen hos det gasformiga bränslet, som infördes i gaskylaren 50, maximalt till ca 115°C och temperaturen hos det gasformiga bränslet vid utloppet från_gaskylaren 50 uppgick i huvudsak till rumstemperatur. Även om gaskylaren 50 på ritningarna har antytts som en kylslinga av ovan beskrivet slag inser en fackman lätt, att andra typer av värmeväxl are och kylorgan omväxlande kan komna till användning för att sänka temperaturen hos det komprimerade, gasfor- miga bränslet från utloppet 44 från det första stegets gaskompressor 42.

Från gaskylaren 50 strömmar det komprimerade, gasformiga bränslet lämpligen genom ett smörjfilter eller en separator 56, en mellanstegsackumulator eller pulseringskammare 58 och en kontroll- ventil 60 in i insugsdelen 62 till en andra gaskompressor 64, där det gasformiga bränslet ytterligare komprimeras för ytterligare ök- ning av dess tryck till en annan förutbestämd trycknivå. Smörjfilt- ret och separatorn 56 kan bestå av någon av ett flertal kända anord- ningar av filtertyp, som är anordnade att avlägsna smörjolja eller vätska från en gasström, som passerar genom filtret. Smörjfiltret och separatorn 56 tjänar för att återföra kompressorsmörjmedel till 456 690 insugsdelen 40 till det första stegets gaskompressor 52 på ett sätt, som skall beskrivas i detalj i det följande. Pulseringskanmaren 58 är en behållare av ackumulatortyp, som tjänar till att dämpa even- tuella gastryckstoppar eller pulser från det första stegets kompres- sor 42.

Helt oväntat har det visat sig, att hermetiskt tillslutna gaskompressorer av det slag, som vanligen användes i kylapparater, lämpade sig utmärkt att använda som det första och det andra stegets kompressor av ovan beskrivet slag. Sådana kompressorer är billiga, hållbara och kan erhållas direkt från butik. En fackman inser gi- vetvis, att andra, alternativa kompressorer kan komma till använd- ning. - Det andra stegets gaskompressor 64 komprimerar ytterligare det förkomprimerade gasformiga bränslet till ett tryck i området av ca 0,07 x 105 - 0,28 x 105 Pa och sådant utmatningstryck kan lämpligen uppgå till ca 0,21 x 105 - 0,245 Pa. Det exakta utgående trycket från det andra stegets gaskompressor 64 blir givetvis beroende på trycket i utmatningsledningen 66. En fackman inser givetvis lätt, att antingen en enda tvåstegskompressor eller t.o.m. en enda enstegskompressor kan ersätta de två kompressorerna 42 och 64 för att komprimera det gasformiga bränslet till önskad trycknivån. I sådant fall är det lämpligt att använda en enda tvåstegskompressor, med lämpliga inlopp och utlopp för mellanstegsförbindelse av gaskylaren 50. Alternativt kan, om en enda enstegskompressor kommer till användning, gaskylaren 50 anslutas till utloppssidan hos en sådan kompressor.

Från utloppet 66 från andra stegets gaskompressor 64 ström- mar det komprimerade gasformiga bränslet tillbaka genom gaskylaren 50, där bränslet.ånyo kyles från en maximal temperatur på ca 115°C till i huvudsak rumstemperatur vid gaskylarens utlopp. Det kylda och komprimerade gasformiga bränslet strömmar därefter genom ett andra smörjfilter eller separator 68, som i huvudsak överensstämmer med det tidigare beskrivna smörjfiltret och separatorn 56, och som tjänar samma ändamål, dvs. att återföra kompressionssmörjmedlet 456 690 9 .J till insugsdelen 62 hos det andra stegets gaskompressor 64, såsom skall beskrivas i detalj i det följande.

Eftersom de flesta gasformiga bränslen vid rumstemperatur kan innehålla förângat eller medfört smörjmedel eller fukt kan ett fuktavlägsnande organ valfritt inkopplas nedströms om smörjfiltret och separatorn 68. Införandet av ett sådant fukt avlägsnande organ är givetvis valfritt och beroende av önskan eller behov. Två av flera alternativa utföringsformer av det valfria fuktavlägsnande organet visas i fig. SA och fig. SB och skall beskrivas i detalj i det följande.

Det i förväg kylda, komprimerade gasformiga bränslet ström- mar därefter lämpligen genom en kontrollventil 70 och in i ett eller flera adsorptionsfilter 72. Sorptionsfiltret 72 omfattar lämpligen en kammare, som innehåller ett sorptionsmaterial, t.ex. en zeolit, ett aktiverat kol, kiselgel eller olika leror. Sorptionsfiltret 72 tjänar lämpligen till att avlägsna eventuellt kvarvarande kompres- sorsmörjmedel eller andra material, och-även till att avlägsna s.k. tunga slutprodukter från det gasformiga bränslet. Allmänt uttryckt omfattar sådana tunga slutprodukter propan och andra beståndsdelar, som är tyngre än metan. Ändamålet med att avlägsna sådana tunga slutprodukter är att maximera behållarnas i fordonet (eller andra gasformigt bränsle förbrukande anordningar) förmåga att medelst sorption förvara beståndsdelarna i det gasformiga bränslet, för vilket fordonets motor eller annan bränsleförbrukande anordning har utformats.

Från sorptionsfiltret 72 strömmar det komprimerade, gasfor- miga bränslet genom kontrollventilen 76 och därefter strömmar det in i ett inlopp 78 till ett eller flera valfria men lämpligen använda sorptionsförvaringskärl 82 eller strömmar det in i bränslepåfyll- ningsmodulernsutloppssystem 86. Banan för bränsleflödet beror på funktionen av ett styrsystem (beskrivet i det följande), som automa- tiskt öppnar och stänger olika solenoidventiler i motsvarighet till olika gastrycksbetingelser längs systemet. Qet skall påpekas, att sorptionsförvaringskärlen 82 icke är nödvändiga men lämplïšåïnfnl ännu billigare bränslepåfyllningsapparat enligt föreliggande uppfin- 456 690 . 1o ~ ning kan anordnas, där sorptionsförvaringsbehållarna (och deras tillhörande styranordningar och apparater) helt och hållet elimine- rats eller i vilken förvaringsbehållare ingår, som ej innehåller i sitt inre något sorptionsmaterial. _ Om utloppsledningen 20 bortkopplas från fordonet eller annan gasformigt bränsle förbrukande anordning och gastrycket i sorptions- förvaringskärlet 82 är lägre än en förutbestämd trycknivå, kommer det komprimerade gasformiga bränslet att strömma genom inloppet 78 och en lämpligen elektriskt manövrerad solenoidventil 80 för att fylla på sorptionsförvaringskärlen 82. Sådan påfyllning av förva- ringskärlen 82 erhålles även om utloppsledningen 20 fortfarande är ansluten till fordonets förvaringssystem 10 och trycket i fordonets förvaringskärl eller behållare i huvudsak är vid eller över en önskad trycknivå, vanligen ungefär 0,21 x 105 - 0,25 x 105 Pa.

Om å andra sidan trycket i fordonets förvaringsbehållare är under en sådan önskad trycknivå, kommer styrsystemet (beskrivet i det följan- de) att medföra, att komprimerat gasformigt bränsle strömmar genom en lämpligen elektriskt styrd solenoidventil 90 och in i en manuell utloppsventil 96, som kan vara anbragt antingen i utloppsledningen 20 eller inkopplad i anslutningsanordningen 22. Lämpligen är en kontrollventil 101 inkopplad i fordonets förvaringssystem 100 för att hindra gasformigt bränsle att återvända till påfyllningsappara- ten.

Nedströms om solenoidventilen 90 har lämpligen anordnats en ventilationsledning 88 för att ventilera komprimerat, gasformigt bränsle från utloppsledningen 20, när anslutningsanordningen 22 efter avslutad påfyllning bortkopplas från fordonet eller annan, gasformigt bränsle förbrukande anordning. Såsom skall beskrivas i detalj i det följande medför automatiskt det lämpliga styrsystemet att en lämpligen elektriskt manövrerad solenoidventil 94 öppnas för att sådant ventilerat komprimerat gasformigt bränsle skall kunna släppas in i en uppsanflingskammare eller kärl 98. När trycket i ut- loppsledningen 20 har minskat till en tillräckligt låg nivå, stänger solenoidventilen 94 och isolerar uppsanflingskammaren 98 mellan sole- noidventilen och en kontrollventil 48. Vid senare manövrering av 456 690 n __ gaskompressorerna, bringas det gasformiga bränslet i uppsamlingskam- maren 98 att strömma genom kontrollventilen 48 in i insugsdelen 40 till det första stegets gaskompressor 42. Det ovan beskrivna, auto- matiska ventilationssystemet för utloppsledningen 20 är valfritt men det är lämpligt att ett sådant system inkopplats i påfyllningsmodul- systemet för att avlasta trycket i utloppsledningen 20, vilket underlättar bortkoppling av anslutningen 22. Det skall emellertid påpekas, att den manuella utloppsventilen 96 lämpligen utgöres av en manuellt manövrerad trevägsventil, med vars hjälp manöverpersonen manuellt kan ventilera utloppsledningen 20 direkt till atmosfären eller till annat gasuppsamlings- eller bortledningsanordning för att underlätta bortkopplingen av anslutningsanordningen 22.

Påfyllningsmodulen 10 omfattar lämpligen även en tryckav- lastningsventil 37, som är belägen uppströms om kontrollventilen 38 och som öppnar vid uppträdandet av oacceptabelt högt gastryck och avlastar sådant tryck genom att släppa ut gas till atmosfären genom en atmosfärventilationsöppning 25. Likaledes har en tryckavlast- ningsventil 53 anbragts på utloppet 44 från det första stegets gas- kompressor 42 och en tryckavlastningsventil 73 är anordnad vid ut- loppet från adsorptionsfiltret 72. Tryckavlastningsventilerna 53 och 73 är anordnade att öppnas i motsvarighet till oönskat högt gastryck och att avlasta sådant tryck genom att släppa ut gasformigt bränsle genom deras respektive avlastningsledningar 55 och 75 och till atmosfärsutloppsöppningen 25.

Smörjmedelsfiltret och separatorn 56 på utloppssidan från det första stegets gaskompressor 42 är anordnat att uppsamla kom- pressorsmörjmedel från det komprimerade gasformiga bränslet och återföra detta till inloppet 40 till den första stegets gaskompres- sor 42 genom en returledning 57 och en lämpligen elektriskt manövre- rad solenoidventil 61. Likaledes är smörjmedelsfiltret och separa- torn 68 anordnade att uppsamla smörjmedel och återföra detta till insugsledningen 62 till det andra stegets gaskompressor 64 genom en returledning 69 och en lämpligen elektriskt manövrerad solenoidven- til 71. På grund av den välkända svårigheten att starta eller akti- 456 690 4 _ _ 12. vera en gaskompressor utan att först balansera trycket mellan inlopps- och utloppssidan hos kompressorn är styrsystemet (som be- skrives i det följande) även lämpligt för att hålla solenoidventi- lerna 61 och 71 stängda, närhelst det första och det andra stegets gaskompressor 42 resp. 64 aktiveras och är vidare anordnat att med- föra, att solenoidventilerna 61 och 71 öppnas, närhelst det första och det andra stegets gaskompressor 42 resp. 64 bortkopplas. När solenoidventilerna 61 och 71 öppnas upprättas fluidförbindelse mellan respektive gaskompressorers inlopp och utlopp för att balan- sera gastrycken över kompressorerna och därigenom tillåta, att kompressorerna åter startas vid förnyad påverkan. Genom flödet av gas mellan inloppen och utloppen hos de ifrågavarande kompressorerna genom deras respektive retur ledningar 57, 69 erhålles även till- räckligt drivande kraft och tryck för att uppsamlade smörjmedel med kraft skall pressas från separatorerna 56 och 68 till inloppen 40 och 62 hos respektive gaskompressorer 42 och 64.

I fig. 4 visas ett utföringsexempel på ett sorptionsförva- ringskärl 82, som innehåller ett sorptionsmaterial 83, vilket bringas till kontakt med gasformigt bränsle, som strömmar genom in- loppet 85. I detta sammanhang kommer uttrycken “sorptions-“ och "sorberande" att användas för att avse såväl adsorption som absorb- tion för sig eller i kombination. Lämpligen omfattar inloppet 85 till sorptionsförvaringskärlet 82 ett inloppsfilter 87, som kan om- fatta ett filter av sikttyp, ett filter av fibertyp eller annat filter som är känt genom tekniken och som lämpar sig för att hindra partiklar eller andra föroreningar att införas i sorptionsmaterialet 83. Sorptionsmaterialet 83 kan omfatta vilket som helst antal sor- benter, t.ex. ett aktiverat kol, zeolitföreningar, kiselgel eller olika slag av lera. Sådant sorptionsmaterial kan vara i form av granuler, kulor, granulerade partiklar eller annan lämplig form, varigenom ytan på sorbtionsmaterialet blir den största möjliga för att öka den mängd gasformigt material, som adsorberas eller absorbe- ras (eller båda). Föreliggande uppfinning avser även användningen av 456 690 13 vätskeformiga apsorbtionsmedeï, t.ex. en vätskebeïäggning på adsor- berande material. Sorbtionsfiitret 72 omfattar ett iiknande sorp- tionsmateriaï och har en behåliarkonstruktion och utformning ïiknan- de det 1 fig. 4 visade för sorptionsförrådskäriet 82 med undantag för att fiïtret 72 har separata inlopp och utïopp. Även om aktiverat koï i granuiform av kvaiitet Coïumbia pLXC har använts som sorptionsmateriaï i en framstäïid prototyp för bränslepåfiyïinadsmoduïen 10 och i aiïmänhet betraktats om det ïämp- ïigast sorptionsmateriaïet för sorptionsfiitret 72 och sorptionsför- varingskär1et 82 kan andra sorptionsmateriaï givetvis komma ti11 an- vändning. Vissa exempeï på sådana material framgår av nedanstående 1ista: - 456 690 Adsorberande materiaï Aktiverat ko) Aktiverat ko) Aktiverat ko) Aktiverat ko) Aktiverat kol a Aktiverat ko) Aktiverat ko) Aktiverat ko) Zeoïit (naturiigt) Zeolit (syntetiskt) Zeoïit (syntetiskt) Zeolit (syntetiskt) Zeolit (syntetiskt) Zeoïit (naturiigt) Zeoiit (naturiigt) Kiselgei Lera 13 Tiïlverkare Caïgon Corp.

Calgon Corp.

American Norit Company, Inc.

Hestvaco Chemicaï Company Hestvaco Chemcial Company Hitco Chemical Division Hitco Chemicaï Division American Norit Company Anaconda Mineraïs Company Union Carbide Corp.

Linde Division Union Carbide Corp.

Linde Division Union Carbide Corp.

Linde Divison Union Carbide Corp.

Linde Division Anaconda Mineraïs _Company Doubïe Eagie Petroïeum and Mining Company Produktbenämning BPL 4 x 10 Mesh Coai Base PCB 4 x 10 Mesh Coconut Base Sorbonorit B4 Peïïets Nuchar S-A Nuchar HV-A 14x35 Hood Base Granu1ar Coïumbia Grade 9LXC Powder Low Ash Coaï Base Coïumbia Grade 9LXC Peiïet Low Ash Coai Base Norit RB-3 2020A/D1 Metaï Aiumino Siiicate 13X 8 x 12 Beads Meta) Aïumino Siiicate 4A 8 x 12 Beads Meta) Aiumino Siïicate 5A 1/8" Pellets Meta) Alumino Silicate 13X Powder 5050 L Ciinoptiioïite 15 Det skall framhållas, att man funnit det vara fördelaktigt att aktivera det av kol bestående sorptionsmaterialet innan bränsle- påfyllningsmodulen 10 börjar användas. Mera bestämt packas sorp- tionsmaterialet först i sorptionsfiltret 72 och sorptionsförvarings- kärlen 82 i största möjliga utsträckning och varje filter eller förvaringskärl ekvaueras. Därefter placeras varje filter eller förvaringskärl i en ugn eller uppvärmes på annat sätt och evakueras därefter ånyo.

Såsom redan nämnts kan de flesta gasformiga bränslen även vid rumstemperatur innehålla förångade eller på annat sätt med- bringade smörjmedel eller vätskeformiga material även vid rumstempe- ratur. Därför har det visat sig vara nödvändigt eller önskvärt, att eventuellt inkoppla fuktavlägsnande organ nedströms om smörjfiltret eller separatorn 68. En bland många tänkbara utföringsformer av ett sådant valfritt dimavlägsnande organ visas schematiskt i fig. 5A.

Ett utföringsexempel av dimavlägsnande system 110 omfattar i stort sett en värmeväxlare 112, som är driftmässigt ansluten till ett van- ligt kylsystem 114 och anordnat att kyla det gasformiga bränslet, så att förångade eller på annat sätt medbringade smörjmedel eller andra vätskor utfälles ur strömmen av gasformigt bränsle. Värmeväxlaren 112 omfattar ett gasinlopp 116 och ett gasutlopp 118, genom vilka kylmedel från kylsystemet 114 får strömma. Kylmedlet från kylsyste- met 114 och det gasformiga bränslet isoleras från varandra i den av hölje och rör bestående värmeväxlaren 112 (eller annan lämplig värmeöverföringsanordning). När det gasformiga bränslet kyles, ut- fälles smörjmedlen eller andra vätskor och ledes från värmeväxlaren 112 genom en avloppsledning 120 och en styrventil 122 och återledes därefter till insugssidan hos en av gaskompressorerna eller ledes på annat sätt till ett lämpligt organ för omhändertagande därav.

En annan tänkbar utföringsform av ett valfritt fuktavlägs- nande organ visas schematiskt i fig. SB. Det såsom exempel visade modifierade fuktavlägsnande systemet 130 omfattar ett spiralrör 132 med ett gasinlopp 134 och ett gasutlopp 136. Sådana anordningar som spiralrör 132 är kända inom tekniken och är anordnade att åstadkomma en virvlande eller på annat sätt roterande flödesbana för det däri- 456 690 ¿ 16' genom strömnande, gasformiga bränslet, varvid bränslet kyles och därigenom smörjämnen eller andra medförda vätskor avskiljes. Ett exempel på en sådan spiralrörsseparator är en s.k. "Vortex Tube", som tillverkas och saluföres av Vortec Corporation of Cincinnati, 0Mo,Ufl.

Inkopplingen i bränslepåfyllningsmodulen 10 av ett av de fuktavlägsnande systemen 110 eller 130 eller annan lämplig fuktav- lägsnande apparat är valfri men kan anses önskvärd eller nödvän- dig för att minska nedsmutsningen av sorptionsfiltret 72 och däri- genom förlänga livslängden av sorptionsmaterialet i detta.

Driften av bränslepâfyllningsmodulen 10 enligt det visade utföringsexemplet kan lättast beskrivas med hänvisning till det schematiska flödesdiagrammet i fig. 3. För avgivande av gasformigt bränsle från bränslepåfyllningsmodulen 10 till fordonets förråds- system 100 anslutes utloppsledningen 20 till fordonets förvarings- system medelst anslutningsanordningen 22 och den manuella utlopps- ventilen 96 öppnas och bränslepåfyllningsmodulen igångsättes, vilket skall beskrivas i det följande. När bränslepåfyllningsmodulen 10 har igångsatts, bringas solenoidventilerna 80 och 90 att öppna och sole- noidventilen 94 att stänga. Gasformigt bränsle under tryck i sorp- tionsförvaringskärlet 82 avges därvid genom utloppsledningen 10 till fordonets förvaringssystem 100. Samtidigt igångsättes en tidbestäm- ningsapparat (beskriven i det följande) och löper under en förutbe- stämd tid. Vid slutet av denna tid har trycket i förvaringskärlet 82 och fordonsförvaringssystemet 100 i huvudsak utjämnats och solenoid- ventilen 80 bringas att stänga, kompressorerna 42 och 64 igångsät- tes, kylfläkten 52 igångsättes, solenoidventilen 34 öppnas och sole- noidventilerna 61, 71 och 94 stänges.

Kompressorerna 42 och 64 och kylfläkten 52 fortsätter att arbeta, tills trycket i fordonsförvaringssystemet 100 har ökats till en förutbestämd nivå. När den förutbestämda trycknivån i fordonets förvaringssystem har nåtts, medför tryckomkopplaren 92 att solenoid- ventilen 90 stänger och solenoidventilen 80 öppnar och detta möjlig- gör en påfyllning av förrådskärlen 82 och deras trycksättande till förutbestämd trycknivå. 456 690 17 Det skall påpekas, att styrsystemet lämpligen prioriterar funktionerna hos bränslepåfyllningsmodulen på sådant sätt, att om förrådskärlen 82 har laddats till sin förutbestämda nivå, fordons- förrådssystemet 100 mottar gasformigt bränsle först från förråds- kärlen och därefter från gaskompressorerna 42, 64. Om förrådskärlen 82 ej är tillräckligt trycksatta, när bränslepåfyllningsmodulen an- slutes till fordonets förrådssystem, kommer det gasformiga bränslet att shuntas förbi förrådskärlen, så att fordonets förvaringssystem först matas, innan förrådskärlen pâfylles.

När det önskade trycket i förrådskärlen 82 har nåtts, medför tryckomkopplaren 84, att solenoidventilerna 34 och 80 stänges och att kompressorerna 42 och 64 samt kylfläkten 52 bortkopplas. Samti- digt medför tryckomkopplaren 84 att solenoidventilerna 61 och 71 öppnas för att balansera det gasformiga bränslets tryck på inlopps- och utloppssidan hos deras ifrågavarande gaskompressorer. Såsom redan diskuterats i det föregående strömmar komprimerat gasformigt bränsle från utloppssidan till inloppssidan i det första stegets gaskompressor 42 och samtidigt tvingas uppsamlat kompressorsmörj- medel i smörjmedelsfiltret och separatorn 56 genom returledningen 57 och in till inloppssidan 40 i det första stegets gaskompressor. När solenoidventilen 71 är öppen, tvingas likaledes uppsamlat kompres- sorsmörjmedel från smörjmedelsfiltret och separatorn 68 genom retur- ledningen 69 och till insugssidan 62 av det andra stegets gaskom- pressor 64. När bränslepåfyllningsapparaten stänges av, medför tryckomkopplaren 92, att solenoidventilen 94 öppnas för att låta gasformigt bränsle strömma ut från utloppsledningen 20 till uppsam- lingskammaren 98, och utloppsledningen kan lätt kopplas bort.

Tryckomkopplaren 74 kan eventuellt inkopplas och trycksättas vid en nivå, som är något högre än nivån hos tryckomkopplarna 92, 94. Sålunda kan tryckomkopplaren 74 fungera som en del av ett säker- hetsbortkopplingssystem, som automatiskt stänger av hela påfyll- ningsmodulsystemet i händelse av oacceptabelt högt gastryck däri.

Som ytterligare säkerhetsåtgärd kan tryckavlastningsventilerna 37, 53 och 73 inställas på ett tryck, som är något högre än trycket hos den valfria tryckomkopplaren 73 (om sådan ingår i systemet) och 456 690 - ~. 18 tjänar för automatisk tryckavlastning i systemet, om trycket fort- sätter att byggas upp, efter det att systemet bortkopplats.

Fig. 6 visar ett utföringsexempel av det elektriska styr- system, som är anordnat för att bringa bränslepåfyllningsmodulen att fungera på ovan beskrivet sätt. För en fackman är det givetvis lätt att inse, att andra styrsystem, antingen elektriska eller av annat slag, eventuellt kan komma till användning. För att igångsätta drif- ten av den som utföringsexempel visade bränslepåfyllningensmodulen 10 slutes en till- och frånströmställare 154. Slutandet av till- och frånströmställaren 154 tänder den lämpligen röda indike- ringslampan R, som anger att gaskompressorerna ej har igångsatts, och medför dessutom, att den lämpligen gröna indikeringslampan G tändes och anger, att sorptionsförvaringskärlen 82 är laddade och trycksatta till deras förutbestämda nivå.

För avgivande av gasformigt bränsle från bränslepåfyllnings- modulen 10 till fordonets förvaringssystem 100 anslutes utloppsled- ningen 20 till fordonets förvaringssystem medelst kopplingsorganet 22, den manuella utmatningsventilen 96 öppnas och fordonets påfyll- ningsomkopplare 156 slutes och hålles sluten av manövreringspersonen tills indikatorlampan G släcks. Slutandet av fordonets påfyllnings- omkopplare 155 kompletterar en krets som åstadkommer matning av reläet R1, vilket sluter kontakterna Rla och R1b och öppnar kontak- terna Rlc och medför därigenom, att solenoidventilerna 90 och 80 öppnas, solenoidventilen 94 stänges och tidmätarorganet T1 startas.

Det komprimerade gasformiga bränslet i sorptionsförvaringskärlen 82 kan sålunda mata gasformigt bränsle genom utloppsledningen 20 till fordonets förvaringssystem 100. Det sjunkande trycket i sorptions- förvaringskärlen 82 medför till att börja med att tryckomkopplaren 84 stänges, och bortkopplar därigenom indikatorlampan G och matar reläet R2 för att stänga dess kontakter RZa, RZb och R2c. Vid denna tidpunkt kan fordonets påfyllningsomkopplare 156 friges till sitt öppna läge, eftersom båda kontakterna Rla och R2a är stängda.

Efter en förutbestämd tid, som bestämmes av tidmätarorganet T1, har trycken i förvaringskärlen 82 och fordonets förvaringssystem 100 i huvudsak utjämnats och timätningsorganet T1 åstadkommer, att 456 690 19 'i -- dess kontakter Tla stänges och Tlb öppnas och därigenom matas kompressorreläet C och stänger solenoidventilen 80 för att isolera förvaringskärlen 82. Reläet C stänger sina kontakter Ca och Cb och medför att kompressorerna 42 och 64 liksom kylfläkten 52 igångsät- tes. vid samma tidpunkt tändes den lämpligen röda indikeringslampan A (som anger att kompressorerna och fläkten är i gång) och reläet R5 matas. Det matade reläet R5 öppnar kontakterna R5a och bortkopplar sålunda indikeringslampan R.

Kompressorerna 42 och 64 förblir i drift, tills trycket i fordonets förvaringssystem nått en förutbestämd trycknivå, vilket medför, att tryckomkopplaren 92 öppnas och därigenom stänger sole- noidventilen 90. Öppnande av tryckomkopplaren 92 matar även reläet R4, vilket medför, att dess kontakter R4a och R4b stänges och R4c öppnas.

När förvaringsbehållaren 82 har påfyllts till sitt förutbe- stämda tryck, öppnar ånyo tryckomkopplaren 84 och frånkopplar reläet R2 samt tänder indikeringslampan G. När reläet R2 göres strömlös öppnar kontakterna R2a och R2b och bortkopplar därigenom reläet R1 och öppnar kontakterna R2b. Frånkopplingen av reläet R1 öppnar i sin tur kontakterna Rla och Rlb för frånkoppling av systemet och för ur- laddning av tidsbestämningsorganet T1 och stängning av solenoidven- tilen 80. Följaktligen kommer kontakterna Tla att öppna samtidigt för frânkoppling av reläet C (och sålunda inaktivera kompressorerna och kylfläkten) och öppnande av de vanligen öppna solenoidventilerna 61 och 71 för balansering av trycken över kompressorerna och tvinga kompressorsmörjmedlet tillbaka till inloppssidan. Även solenoidven- tilen 94 bringas att öppna så att gasformigt bränsle matas från ut- loppsledningen 20 till uppsamlingskammaren 98.

Det skall påpekas, att om av någon orsak krafttillförseln avbrytes under bränslepåfyllningen, fordonets påfyllníngsomkopplare 156 åter måste pâverkas för att pâfyllningen skall återupptas.

Skulle vidare av någon orsak systemet få för högt tryck, kommer den valfria tryckomkopplaren 73 att automatiskt bortkoppla systemet på ovan beskrivet sätt. 456 690 Vid vissa tillfällen kan påfiyllningsförfarandet avbrytas eller avslutas, innan trycket i fordonets förvaringssystem 100 når det förutbestämda tryck, vilket öppnar tryckomkopplaren 92 och däri- genom hindrar en övermatning av förrådsbehållaren 82. Ett exempel på en sådan händelse är, när fordonets ägare behöver sitt fordon, innan påfyllningsförfarandet har slutförts. I ett sådan fall tillförsäkrar styrsystemet en uppladdning eller återfyllning av förrådsbehållaren 82 på annat sätt än det som beskrives i det föregående vid avslutad, fullständig påfyllning av behållarna.

För påfyllning av förvaringsbehållarna ingångsättes driften av påfiyllningsmodulen, genom att man stänger till-och- frånomkopp- laren 154 såsom beskrivits i det föregående och därigenom tändes in- dikeringslampan R och reläet R2 strömmatas genom den slutna tryckom- kopplaren 84. Som en följd därav slutes kontakterna R2a. R2b R2c.

Den valfria omkopplaren 160 för påfyllnad av förrådsbehållarna pres- sas in för matning av reläet R3 och sluter därigenom kontakterna R3a, R3c och R3d och öppnar kontakterna R3b. Detta gör det möjligt för den valfria strömställaren 160 att friges till sitt öppna läge, bringar solenoidventilen 80 att öppna och igångsätter kompressorerna och kylfläkten medelst reläet C och dess kontakter Ca. Eftersom kontakterna Cb är stängda och reläet R5 strömmatas för att öppna kontakterna R5a, tändes samtidigt lampan A och släckes lampan R.

Kompressorerna och kylfläkten fortsätter därefter sin drift, tills trycket i förrâdsbehållarna 82 når sitt förutbestämda värde och sys- temet bortkopplas automatiskt genom öppnandet av tryckomkopplaren 84 och den övriga delen av den ovan beskrivna sekvensen av åtgärder.

Det skall påpekas, att om krafttillförseln avbrytes under påfyll- ningen av förrådsbehållarna 82, kompressorerna och fläkten bortkopp- las och sålunda solenoidventilen 80 stänges. För att driften åter skall komma igång måste den valfria omkopplaren 160 tryckas in igen.

Det skall påpekas, att omkopplaren 160 är valfri och att om den ingår, fungerar den på ovan beskrivet sätt. Slutligen skall även påpekas, att en stoppströmställare 170 har anordnats för att göra det möjligt för manöverpersonen att stänga av systemet manuellt, om så skulle vara nödvändigt eller önskvärt. 456 690 I det föregående har beskrivits utföringsexempel på föreïig- gande uppfinning. En fackman kan utan svårighet inse att många för- ändringar, modifikationer och variationer kan göras inom ramen för de efterföïjande kraven.

Claims (26)

456 §9o { “ ZZ. P A T E N T K R A V

1. Apparat (10) för matning av gasformigt bränsle till en förrådsbehållare hos en medelst sådant bränsle driven anordning, vilken apparat omfattar inloppsorgan (28) för anslutning till en källa (30) med gasformigt bränsle, kompressionsorgan (42, 64) för komprimering av det gasformiga bränslet, kylorgan (50) för att kyla det komprimerade, gasformiga bränslet, k ä n n e t e c k n a d a v förrådsorgan (82) för lagring av en förutbestämd mängd av det komprimerade, gasformiga bränslet genom dettas absorption i ett sorptionsmaterial (83) och av utloppsorgan (20), som är lösbart kopplingsbart till den bränslet förbrukande anordningen för att under styrning av styrorgan (150) mata det komprimerade, gasformiga bränslet från förrådsorganet (82) till anordningen, endast när trycket hos nämnda bränsle i förrådsorganet (82) befinner sig ungefär vid eller över en förutbestämd nivå och att mata bränsle till anordningen från kompressionsorganen (42, 64) genom shuntledning vid sidan av förrådsorganet (82), när nämnda, förutbestäm- da tryckvärde underskrides.

2. Apparat enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att kompressionsorganet (42, 64) omfattar åtminstone en her- metiskt tillsluten gaskompressor (42, 64).

3. Apparat enligt kravet 1. k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att kompressionsorganet (42, 64) omfattar åtminstone en her- metiskt tillsluten gaskompressor (42, 64) av kylapparatstyp.

4. Apparat enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att styrorganet (150) är anordnat att bringa kompressions- organen (42, 64) att mata bränsle till förrådsorganen (82), när bräns- lets tryck i förrådsorganet (82) understiger den förutbestämda tryck- nivån och utmatningorganen (20) är bortkopplade från anordningen.

5. Apparat enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att styrorganet (150) är anordnat att styra kompressionsor- ganen (42, 64) så, att de matar bränsle till förrådsorganet (82), när bränslets tryck i förrådsorganet (82) understiger den förutbestämda trycknivån, utmatningsorganet (20) är kopplat till anordningen och trycket hos bränslet i detta befinner sig i huvudsak vid eller över en andra förutbestämd trycknivå. 456 690 25

6. Apparat enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att sorptionsfilterorgan (72) är anordnade för att genom sorption avlägsna i huvudsak alla ämnen från bränslet med undantag för vissa, i förväg utvalda beståndsdelar i bränslet, innan detta matas till anordningen eller lagras i förrådsorganet (82).

7. Apparat enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v organ (36; 110, 150), som är anordnade att avlägsna fukt från bränslet, innan detta matas till anordningen eller lagras av förråds- organet (82).

8. Apparat enligt kravet 7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att avfuktningsorganet (30; 110, 130) omfattar ett tork- medelsfilter (36), som är infört mellan inloppsorganet (28) och kompressionsorganet (42, 64). 1

9. Apparat enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att avfuktningsorganet (36; 11, 130) även,omfattar fuktsepa- reringsorgan (110, 130), som är anordnade mellan kylorganen (150) och såväl förrådsorganet (82) som utloppsorganet (20). 4

10. Apparat enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att utloppsorganen (20) omfattar en fluidledning, som är anordnad att lösbart anslutas till anordningen för matning av bränsle till denna.

11. Apparat enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att organ (150) är anordnade för utjämning av det gasformiga bränslets tryck mellan inloppet (40, 62) till och utloppet (44, 64) från nämnda kompressionsorgan (42, 64), när kompressionsorganen (42, 64) gjorts inaktiva.

12. Apparat enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v ackumulatororgan (68), som är anordnade i flödesförbindelse med kompressionsorganens (42) utlopp (44) för att utjämna trycktoppar hos det komprimerade, gasformiga bränslet från detta.

13. Apparat enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att sorptionsmaterialet (82) utgöres av adsorberande material 1 form av aktiverat kol. 456 690 Z*(

14. Apparat enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att styrorganen (150) är anordnade att automatiskt mata bränslet till förrådskärlet (82), när fluidledningen (20) bortkopplats från fordonet eller anordningen eller när trycket hos bränslet i fordonet eller anordningen ökat till i huvudsak en fjärde, förutbestämd trycknivâ, samt att styrorganen (150) dessutom är anordnade att avbryta driften av kompressorganet (42, 64), när trycket hos bränslet i förrådstanken (82) ökat i huvudsak till den andra, förutbestämda nivån.

15. Apparat enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att kompressorn (42, 64) omfattar ett första stegs kompressionsorgan (42). som är anordnat att inledningsvis öka trycket hos det gasformiga bränslet, samt ett andra stegs kompressionsorgan (64), som är anordnat att ytterligare öka trycket hos bränslet från det första steget, och att organen (50) omfattar en mellanstegsvärmeväxlare, som är anordnad att sänka temperaturen hos det gasformiga bränslet mellan de båda kompressionsorganen (42, 64).

16. Apparat enligt kravet 15, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de båda kompressionsorganen (42, 64) utgöres av hermetiskt tillslutna gaskompressorer av kylapparatstyp.

17. Apparat enligt kravet 10, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att kompressorn (42, 64) består av en hermetiskt tillsluten tvåstegskompressor, som är anordnad att fluidförbindas med mellanstegsvärmeväxl aren (50) mellan de båda stegen.

18. Apparat enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att fuktavskiljningsorganet (36; 110, 130) är anordnat mellan luftkylningsorganen (50) och sorptionsfilterorganet (72).

19. Apparat enligt kravet 18, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att avfuktningsorganet (36; 110, 130) även omfattar organ (112) för ytterligare kylning av bränslet till under den omgivande luftens temperatur för avskiljning av fukt från detta och att dräne- ringsorgan (120) är anordnade för att avlägsna den avskilda fukten från kylorganen (112). 456 690 225.

20. Apparat enligt kravet 19, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att fuktavskiljningsorganet (36; 110, 130) utgöres av ett vortexrör (132).

21. Apparat enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d a v smörjfilterorgan (56, 68). som är anordnade på den hermetiskt tillslutna kompressorns (42. 64) utlopp (44, 66) för att uppfånga och uppsamla kompressorsmörjmedel från bränslet, och av en ledning (57, 69), som är anordnad för anslutning av smörjfiltret (56, 68) till insugningsdelen (40, 62) hos kompressorn (42, 64) utformad med ventilorgan (61, 71), varjämte styrorganen (150) är anordnade att hålla ventilorganen (61, 71) i stängt läge, när kompressorn (42, 64) arbetar och att öppna ventilorganen (61, 71), när kompressorn (42, 64) är inak- tiv, så att bränsle bringas att strömma från utloppet (44, 66) till kompressorns (42, 64) insugningsdel (40, 62) för att i huvudsak utjämna trycket dem emellan och tvångsmässigt leda uppsamlat smörjmedel till- baka till kompressorns (42, 64) insugningsdel (40, 62).

22. Användningen av apparaten för matning av gasformigt bränsle till en förrådsbehållare hos en medelst sådant bränsle driven anord- ning, vilken apparat omfattar inloppsorgan (28) för anslutning till en källa (30) med gasformigt bränsle, kompressionsorgan (42, 64) för kom- primering av det gasformiga bränslet, kylorgan (50) för att kyla det komprimerade, gasformiga bränslet, enligt något av föregående krav som bränslepåfiyllningsmodul för_av naturgas drivna fordon eller liknande.

23. Användning enligt kravet 22, k ä n n e t e c k n a d a v en kontrollventil (28), som är anordnad i inloppet för att i huvudsak hindra återströmning av naturgas in i matningssystemet (30), och av en vanligen stängd ventil (34), som är anordnad att i huvudsak isolera återstoden av modulen (10) från det stationära matningssystemet (30), när apparaten (10) är inaktiv.

24. Användning enligt kravet 22, k ä n n e t e c k n a d a v ett första organ (36), som är anordnat att avlägsna fukt från naturgasen från inloppet, innan den inmatas i kompressorn (42, 64), samt av andra organ (110, 130), som är anordnade att avlägsna fukt från den komprimerade naturgasen, innan den inmatas i den adsorberande fil- terkammaren (72). 456 690 210

25. Användning enligt kravet 24, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att som det första fuktborttagningsorganet (36) användes ett torkmedelsfíïter, i viïket ingår adsorberande material (83) för adsorp- tion av fukten från naturgasen.

26. Användning enïigt kravet 24, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att det andra fuktborttagningsorganet (110) omfattar kyïor- gan (114) för kylning av den komprimerade naturgasen ti11 en nivå under omgivningens temperatur för avskiïjning av fukt från gasen, samt att dräneringsorgan (120) är anordnade att bortïeda den avskiïda fukten från kyïorganen (110).