SE456284B - Forfarande for hantering av datamengder, t ex resultatet av en fraga mot en databas, och overforing av dessa mellan sinsemellan olika systemenheter med olika adresser, vilka systemenheter krever olika dataformat - Google Patents

Description

456 284 2 Dessa system har traditionellt utvecklats av dataavdelningen, som använt applikationsutvecklingsteknik och -verktyg, för att tillgodose kända behov hos användarna. Detta är bästa tillväga- gàngssättet för i förväg planerade och frekvent upprepade operationer gentemot databasen.

Sådana data kan emellertid pàtagligen vara av stort värde för information och beslutsstöd inom en organisation, utöver verksamhetsomràdet för dessa i förväg planerade applikationer.

En metod för att uppnå detta är genom extraktion av data fràn operativfilerna till relationstabeller, där den kan nyttjas och analyseras på olika sätt, genom användning av sådana IBM Program som SQL/DS, DB2 och Query Management Facility. Detta tillvägagångssätt kan ofta vara det mest effektiva eftersom Datan är fysiskt skild från operativdatan och fràgeaktivitet kolliderar ej med operativsystemens arbete eller med utförandet av transaktioner Datan är statisk - ett "snapshot" av verksamheten vid en viss tidpunkt som ger en enhetlig informationsgrund för upprepade analyser Datan kan redigeras och summeras under extraktionsprocessen så att den blir mer meningsfull för användaren Det finns emellertid även ett behov hos vissa användare att fråga efter data som är rykande aktuell istället för extra- herad. Om dessa användare kan få åtkomst till operativ- -databaserna direkt och, utan inblandning från dataavdelningen, ställa ad hoc frågor och begära till-från-rapporter, kan värdet av denna data ökas och dag-för-dag hanteringen av verksamheten förbättras. 456 284 Föreliggande uppfinning hänför sig till en metod för fråge- hantering i ett sådant hierarkiskt databassystem.

Den publicerade europeiska patentansökan EP.100821 beskriver en metod och anordning för att hantera en databas inkluderande användning av olika delsystem såsom BATCH, TSO, CICS och IMS.

Databaserna som används är av relationstyp medan föreliggande uppfinning avser hierarkiska databaser.

En frågehanteringsanordning för hierarkiska databaser finns beskriven i IBM publikationen GUSO-4001. Enligt denna publika- tion lagras ett antal fràgepaneler i en sekundär fràgedatabas och operatören vid terminalen för beredning av en fråga får sekventiell åtkomst till dessa paneler. Frågan exekveras därefter varmed den efterfrågade tabellen eller en del av en tabell från den primära hierarkiska databasen visas på terminal- ens skärm.

Ett problem med det kända fràgesystemet är att frágeresultatet enbart är tillgängligt för fràgeoperatören och inte för omgiv- ningen.

Uppfinningen definieras i de bifogade kraven.

Enligt kraven avser uppfinningen en fràgehanteringsmetod med vars hjälp ett frågeresultat anges och hänföres till ett överföringspaket som definierar ett överföringsformat samt destination.

En fördel med uppfinningen är att ett frågeresultat bekvämt kan överföras till en när- eller fjärrdestination.

Föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas i detalj med hänvisning till ritningarna där: 456 284 Figur 1 är ett blockdiagram av ett databehandlingssystem inkluderande en frågeanordning enligt föreliggande uppfinning.

Figur 2 är ett exempel på ett frågeresultat som presenteras på en terminals bildskärm enligt tidigare känd teknik.

Figurerna 3a-3k visar ett antal frâgepaneler enligt före- liggande uppfinning.

Figur 1 visar ett blockdiagram av ett databehandlingssystem inkluderande en dataprocessor 1, en eller flera hierarkiska databaser 12 och 13, en fràgedatabas 14 och ett antal användar- terminaler 6 och 7.

Flera anvândarterminaler 6 kan kommunicera via ett applikations- program som finns i ett CICS (Cumstomer Information Control System) delsystem 4 i processorn 1, med en databas 12. Data- basen 12 kan vara av typ hierarkisk DL/1 (Data Language One), såsom beskrivs i IBM General Information Manual GH20-1246.

Databasen 12 fungerar under styrning från en databashanterare (DBM) 9. På liknande sätt kan en annan terminal 7 kommunicera via ett annat applikationsprogram 18 och DBM 10 som finns i ett annat delsystem IMS 5, med en andra databas 13.

Användarna 6 och 7 bygger upp användarinformation i databaserna 12 och 13 som tabelldata i enlighet med tidigare kända metoder.

Dessa tabeller, eller valda delar av dessa tabeller, får sedan en frågeanvändare vid en frågeterminal 8 åtkomst till. En sådan frâgeoperation exekveras under ett frâgeprogram utanför de arbetande applikationsprogrammen.

Fràgeterminalen 8 kommunicerar via ett delsystem, såsom IMS 5, och databasen DBM 10 med en frágedatabas 14. Fràgedatabasen inkluderar en katalog 21, ett flertal paneler 22, tabeller 23, sparade resultat 24, fördefinierade frågor 25, överföringspaket 26 och ytterligare sektioner 27 som saknar betydelse för 456 284 föreliggande uppfinning. Vid operationen får frägeanvändaren 8 åtkomst till en sekvens av paneler 22 för att definiera och bygga upp en fråga. Man får sedan åtkomst till frågeresultatet från databasen 13 (eller 12) vilket indikeras av den streckade linjen 16.

Frågeresultatet kan därefter sparas såsom ett sparat resultat i 24 och det kan anslutas till ett överföringspaket i 26 för ytterligare överföring lokalt inom själva delsystemet (IMS 5) eller för yttre överföring till en värdsystemdestination (MVS 2, VSE 3), t ex till en brevlåda såsom kommer att beskrivas senare.

Det bör beaktas att någon av användarterminalerna 6 eller 7 också kan användas såsom frågeterminal.

Det bör också beaktas att både MVS 2 och VSE 3 är operativ- system för att styra bàda eller något av delsystemen CICS 4 eller IMS 5.

Figur 2 visar ett exempel pá ett fràgeresultat sàsom det kan presenteras på skärmen till fràgeterminalen 8 i fig ll Resul- tatet inkluderar rubriker sàsom ORDER DATE, CUSTOMER, PART NUMBER och QTY PERIOD. Det representerar en tabell med informa- tion som samlats fràn den hierarkiska databasen 12 eller 13 i fig 1, en tabell som är användbar för frágeoperatören.

Figur 3a visar en första panel, en HOM (huvud) panel, som frágeanvändaren 8 får åtkomst till i en sekvens av àtkomster fràn fràgepanelbiblioteket 22 i fig 1. Denna panel erbjuder användaren ett antal valmöjligheter. Om han vill påbörja en ny fråga mäste han skriva ett "c" framför raden "New Query".

Denna position som är markerad "_" är en kommandokolumn. Efter att ha skrivit "c" trycker operatören ned en starttangent, ENTER. 456 284 . 6 Kommandot "Start a new query“ kommer därefter att exekveras av fràgeprogrammet.

Frågeoperatören kan välja "Predefined Queries" genom att skriva ett "c" i kommandokolumnen för den andra raden och därefter trycka på ENTER. Här väljer eller raderar han fördefinierade frågor i sektion 25 i frágedatabasen 14. Pâ liknande sätt kan användaren välja någon annan rad i panelen för att modifiera, spara, överföra eller utföra andra operationer som kommer att beskrivas senare, i den män dessa är relevanta för uppfinning- en.

Förutom ovan nämnda radkommandon kan frâgeanvändaren trycka ned en Programfunktion- (PF) tangent som beskrivs längst ned pà skärmen. Aktivering av PF1 kommer att ändra panelen till en hjälppanel, från vilken operatören kan gå tillbaka till HOM- panelen om så är lämpligt. Pâ liknande sätt kan andra PF- tangenter definiera andra operationer, t ex "Perform", "End" och "Route".

Om fràgeoperatören har valt den första raden "New Query" pà HOM-panelen, fig 3a, kommer en panel MAI, för identifikation av indata, att hämtas av frâgeprogrammet från panelbiblioteket 22 i fràgedatabasen 14. Den kommer att presenteras på skärmen till terminalen 8. Denna panel visas i fig 3b.

Datan som skall efterfrågas är lagrad i databasen 13, eller i flera databaser, i form av dataelement som är placerade i ett segment. Varje databas innehåller ett antal segment och varje segment innehåller ett antal dataelement, härav begreppet hierarkisk databas. De olika databaserna, segmenten och data- elementen identifieras i fràgedatabasen genom namn som lagras i tabeller 23, fig 1. Användaren kan nu välja den första raden och skriva namnet pà önskad databas, segment och dataelement på motsvarande rad, om dessa är kända för honom. 456 284 Han trycker därefter ned ENTER och indatan identifieras för frågeprogrammet.

Om användaren hade valt 'Saved Results" på HOM-panelen i fig 3a istället för "New Query", kunde han nu ha valt "Saved Results" och kunde ha skrivit namnet på det sparade resultatet på raden för "Results" för fortsatt behandling av detta resultat. I Fràgeanvändaren känner inte alltid till det exakta namnet på databasen, segmenten och dataelementen som han vill ha tillgång till. Om databasens namn fattas på panel MAI fig 3b, får han tillgång till en panel DBS (Data Base Selection) - ej visad, från panelbiblioteket 22 i och med att han trycker ned ENTER för MAI-panelen. DBS-panelen identifierar de olika databaser som är tillgängliga och användaren kan välja den som passar.

Ifall han inte känner till det rätta segmentet kommer därefter en SEG (Segment) panel att presenteras. Nästa panel i sekvensen är en dataelementpanel.

Innan frågan kan utföras kan det fortfarande behövas ytter- ligare information som skall definieras i efterföljande paneler såsom DDU (Definitions of Names), SCM (Selection Criteria) för val av rad, FRP (Headers and Columns) och FRA (Accumulatíon) för ackumulation av en totalsumma. Det bör också beaktas att en användare alltid kan gå tillbaka till föregående panel genom att trycka ned PF3 avsluta-tangenten för att göra ändringar i en tidigare panel i sekvensen.

Pig 3c visar en panel XEQ (Performing the query) för exekvering av frågan, när alla tidigare beskrivna frågedefinitioner gjorts. Frågeanvändaren kan nu trycka ned PF2-tangenten för att utföra en fråga medan han väntar. Fràgeprogrammet får därefter åtkomst till databasen 13 och tar fram den definierade tabellen eller tabellfönstret och visar den/det på operatörens skärm.

Detta fràgeresultat kan se ut som skärmen i fig 2. Resultatet kan därefter sparas, skrivas ut eller överföras. 456 284 8 Om operatören vill överföra detta frâgeresultat måste han skriva ett "c" i kommandokolumnen framför raden “Transfer the result" och skriva ett namn på ett överföringspaket på raden "Transfer package":___". Arbetsmoden kommer nu att ändras så att frågan utförs utan att han behöver vänta. Operatören måste vidare skriva ett resultatnamn på "Name" raden för att utföra frågan. operatören kan också välja att spara eller skriva ut resultatet istället för att överföra detsamma.

Ett genom "Save the result" i XEQ panelen sparat frågeresultat, kommer att lagras i sektion 24 i fràgedatabasen 14. Ett sådant sparat resultat kan överföras genom att välja "Saved Results" i HOM-panelen i fig 3a. Operatören får sedan tillgång till en panel SRM "Saved Results" fig 3d. SRM-panelen visar en lista över sparade resultat, vilka alla innehåller ett resultatnamn och en beskrivning. Användaren väljer ett resultat för över- föring genom att skriva ett "t" i kommandokolumnen för det valda frågeresultatet. Alternativt kan han radera, titta på eller skriva ut ett resultat.

Om inget namn pá överföringspaket anges och han väljer "Transfer the result" i XEQ-panelen, fig 3c, kommer han att bli presenterad en panel XTR för "Package Selection for Transfer".

Denna XTR-panel visas i fig 3e. Beträffande förkortningar som används i denna figur hänvisas till förkortningslistan i början av beskrivningen. I XTR-panelen visar en lista över tillgängliga överföringspaket.

Ett överföringspaket är en post av data som definierar över- föringsformatet och destinationen för ett fràgeresultat som skall överföras. Ett flertal överföringspaket lagras i sektion 26 i databasen 14. Ett sådant paket kan tas fram och anslutas till ett fràgeresultat innan det överförs till en destination.

Frágeanvändaren kan välja ett paket i XTR-panelen genom att skriva ett "c" i kommandokolumnen och därefter trycka ned PF2-tangenten. Han kan också titta på eller modifiera ett paket 456 284 genom att skriva ett "c" och trycka ned ENTER eller så kan han ta bort ett paket genom att skriva "I" pà respektive komando- rad och trycka ned ENTER. Operatören har också möjlighet att påbörja en ny paketdefinition enbart genom att trycka ned ENTER.

Frâgeanvändaren får också åtkomst till XTR-panelen om han väljer överföring av ett sparat resultat i panel SRM i fig 3d.

Han kan sedan välja ett paket och trycka ned PF2 för exekvering av paketet.

Det bör noteras att beskrivningen över de olika valen i XTR- panelen i fig 3e enbart tjänar som exempel. Följande regler gäller för användning av XTR-panelen: Verkställighetsalternativet, nedtryckning av PF2, kommer ej att vara tillgängligt om överföringspaketdefinitionen startades genom vägval till denna panel från HOM-panelen. Om sà är fallet visas ej den andra textraden och den första textraden kommer att lyda: 'You have requested the creation of a Transfer/Print Package'.

Modifiering av ett paket i paneltexten ovan innebär att ett befintligt paket används som bas för ändringar och att det sparas antingen under samma, alternativt ett nytt namn.

Genom att göra en kopia (spara en befintlig, oförändrad över- föring under ett nytt namn) av ett befintligt, gemensamt överföringspaket längre ner på listan kan användaren få över- föringspaketet att uppträda tidigare på vallistan i denna panel (sparar bläddringstid om överföringspaketet används ofta och listan är lång). Användardefinierade paket kommer att presen- teras framför gemensamma paket. Ett användardefinierat paket kan ha samma namn som ett gemensamt överföringspaket. Gemen- samma paket visas åtskilda fràn paket som definierats av användaren. Möjligheten att radera är ej tillgänglig för gemensamma paket och raderingsraden i panelen visas således ej. f=.'\ 456 284 10 Ett gemensamt paket är ett överföringspaket som skapats av en fràge-systemadministratör när frágesystemet installeras eller görs iordning för användning av frågeanvändaren.

Varje namn pà överföringspaket definierar en kombination av resultatets destination och format. Varje format lagras som ett tillgängligt element i en formattabell och varje destination lagras i sin tur som ett element i en destinationstabell.

Format- och destinationstabeller lagras i sektion 23 i data- basen 14.

De olika alternativen för att fortsätta från denna panel är: ' Om ett överföringspaket väljs och "PF2" trycks ned kommer användaren att bli uppmärksammad på att information saknas, i händelse att överföringspaketet ej var fullständigt när det sparades. Om inga ytterligare element erfordras exekveras överföringen som planerat.

Om ett överföringspaket väljs och "ENTER" trycks ned kommer nästa överföringsdefinition-panel i ordningsföljd (XFS), fig 3f, att visas med formatet på det valda överföringspaketet ifyllt. Genom fortsatt användning av "ENTER" och "PF3" kan användaren gå mellan de olika panelerna som skapar en bestämd överföringspaketdefinition, att titta på och/eller att modifiera.

Om "ENTER" trycks ned när man ej valt något överföringspaket kommer XFS-panelen att visas utan något format ifyllt.

Andvändaren måste då gå igenom alla överföringspaket- definitionspaneler för en fullständig definition.

Nästa panel XFS "Format Selection", fig 3f, kommer att tas fram när användaren har tryckt ned ENTER på XTR-panelen eller PF3-tangenten pà nästföljande panel, Destination Panel XDS fig 39, som kommer att beskrivas. Operatören kan nu välja mellan olika format som finns att tillgå, enbart exempel, i panelen. 4,56 284 ll överföringsformaten definieras i Format Table i tabellsektionen 23 i frágedatabasen 14.

Den första textraden kan också lyda: "You have requested the creation of a new transfer package".

Destination Panel XDS, fig 3g, kommer att visas när användaren har tryckt ned ENTER på XFS-panelen eller när han har valt ett alternativ i någon annan panel som kräver ett “destinationsval" såsom nästa operation. Destinationsvalet utförs genom val av någon av de tillgängliga destinationsraderna genom ett "c"- kommando. Dessa destinationer, såsom olika skrivare, data- mängder, PCs och brevlàdor fungerar enbart som exempel.

Den första textraden kan också lyda: “You have requested the creation of a new transfer package".

En brevlådedestination är en meddelandekö i det aktuella delsystemet från vilken ett frágeresultat kan överföras via ett datanät eller andra kommunikationsmedia till en annan destina- tionsnodl XDS-panelen visas två gånger om formatet som valts i format- panelen XFS, fig 3f, kräver två destinationer. överföringsdestinationerna definieras i "Destination Table" i tabellbiblioteket 23 i databasen 14.

Nästa panel i sekvensen är XDD, External Destination Name for the Result, fig 3h. Denna panel hämtas om destinationen som valts i panel XDS är en yttre destination, vilken uttryckligen har angivits behöva ett namn. Detta namn skall införas pà namnraden såsom specificeras i panelen. Dessutom kan ett VSAM katalognamn specificeras om så är tillämpligt.

Om användaren har valt en lokal destination pà destinations- panelen XDS, fig 3g, kommer en panel XLS, Local Destination 456 284 . 12 Name Selection for the Result, fig 3i, att hämtas. På denna panel finns det möjlighet att välja ett antal lokala destina- tioner, t ex terminalskrivare. Återigen tjänar de olika alterna- tiven enbart som exempel.

Den sista panelen i panelsekvensen är XSP, Saving the Package, fig 3k. Denna panel visas när alla aktuella destinationspaneler (XDS, XDD, XLS) har avklarats. Överföringen av det begärda resultatet kommer att utföras genom nedtryckning av PF2- tangenten.

Sparandet av ett skapat överföringspaket kan verkställas genom att man'skriver ett paketnamn och valfritt en paketbeskrivning och därefter trycker ned ENTER. Det sparade överföringspaketet lagras under detta namn i sektion 26 i databasen 14 och kan senare hämtas för en ny överföring. Det kommer sedan att presenteras som en ny rad i paketlistan i panelen XTR i fig 3e.

Fràgeprogrammet utför en begärd överföring av ett frâgeresultat genom att utnyttja ett delprogram för formatering av fråge- resultatet till det format som definierats av det hämtade överföringspaketet.

Ett exempel pà operationen för definiering av ett överförings- paket kommer nu att beskrivas som en dialog mellan fråge- användaren och frágedatabasen 14.

Frågeanvändaren vid terminalen 8 kommer att påbörja operationen genom att få åtkomst till home-panelen, HOM i fig 3a. Han väljer raden "Transfer Packages" och trycker ned ENTER, start- tangenten. XTR-panelen “Package Selection for Transfer", fig 3e kommer därmed att presenteras på användarens skärm. Det förut- sätts att inget av paketen pà listan kan modifieras för att svara mot fordringarna för det nya paketet. Följaktligen trycker användaren ned ENTER för att påbörja en ny definition.

Som ett resultat härav kommer formatval-panelen XFS, fig 3f, att presenteras. Det förutsätts att användaren väljer raden u -u-w .un ' 456 284 13 ~ PRTFMTA4 1 slutet av listan för ett utskriftsformat med A4 sidostorlek. När han trycker ned ENTER kommer destinationsval- panelen XDS, fig 3g, att visas såsom nästa panel i sekvensen.

Han kan nu välja LOCPRT för en lokal skrivare och trycka ned ENTER. Nästa panel XLS, fig 3i, för lokal destination kommer att visas. Han kan nu välja ”termidy" för en Terminal-skrivare M5, typ xx. När han trycker ned ENTER kommer den sista panelen XSP för Saving the Package (Spara paketet) att presenteras på skärmen. Frågeanvändaren har nu skapat sitt paket och måste ge det ett karakteristiskt namn, t ex PRTA4M5. Han kommer att skriva detta namn på raden “Name of Package" och på raden för beskrivning kan han skriva "Terminal printer M5, type xx" som i den förra XLS-panelen. När användaren trycker ned ENTER kommer det skapade nya paketet att sparas i sektion 26 i databasen 14.

Detta paket kommer därefter att presenteras i början eller i slutet av listan i XTR-panelen nästa gång denna XTR-panel visas.

Nedan beskrivs en överföringsoperation som startar med en ny fråga.

Operationen kommer återigen att starta från HOM-panelen i fig 3a. Frågeanvändaren väljer nu raden "New Query" och trycker ned ENTER. Nästföljande panel i sekvensen komer att bli MAI- panelen i fig 3b. I denna panel definierar användaren sin fràgedatakälla, såsom databas, segment och dataelement. Han kan definiera sin fråga mer exakt i efterföljande paneler för rubrik, ackumulering etc information. När frågan är komplett kommer XEQ-panelen i fig 3c för exekvering av frågan att visas.

Användaren kan nu genom att trycka ned verkställnings-tangenten PF2 utföra frågan medan han väntar. Fràgeresultatet enligt fig 2 kommer då att visas. Detta resultat kan senare sparas eller överföras.

Ifall användaren omedelbart vill överföra frâgeresultatet skriver han ett frågeresultatnamn, som han själv valt, och väljer raden "Transfer the result" med ett "c". Om han vet 456 284 1,, namnet på det lämpliga överföringspaketet skriver han detta namn på raden "Transfer package" och trycker ned ENTER. Fråge- resultatet kommer då både att skapas och överföras utan att man behöver vänta på detta. Om användaren emellertid inte vet överföringspaketnamnet kommer han att lämna överföringspaket- raden tom. Därefter komer paketvalpanelen XTR i fig 3e att visas. Om användaren hittar ett lämpligt paket i denna panels lista kommer han att välja detta paket och trycka ned PF2. Det nya fràgeresultatet kommer sedan att överföras i enlighet med det format och den destination som definierats av paketet.

Detta gäller emellertid bara om det valda paketet innehåller all nödvändig destinationsnamninformation. Om så ej är fallet kommer en panel som exempelvis XDD eller XLS i fig 3h och 3i att hämtas för en mer precis destinationsdefinition.

Om användaren inte funnit ett lämpligt paket i XTR-panellistan måste han definiera ett nytt paket genom att använda panelerna XFS, XDS, XDD, XLS och XSP såsom beskrivits ovan. Den enda skillnaden är att när användaren har skrivit paketnamnet och beskrivningen i panel XSP fig 3k, och trycker ned ENTER, kommer dels det skapade paketet att sparas och dels det nya fråge- resultatet att överföras i det format och till den destination som definierats av det skapade paketet.

Det bör beaktas att de beskrivna överföringspaketen kan indelas i två grupper, normala paket och utskriftspaket. Detta indi- keras i fig 3a genom två rader "Transfer Packages“ och "Print Packages". I ett sådant fall kommer åtminstone en extra panel för "Package Select for Print" att finnas tillgänglig mot- svarande XTR-panelen i fig 3e.

Det bör också beaktas att flera fràgeanvändare kan få åtkomst till samma överföringspaket i sektion 26 i frågedatabasen 14.

Alternativt äger varje användare sitt eget paket som finns tillgängligt enbart genom dennes användarikentifikation (user id). Den bästa lösningen är emellertid oftast att ett flertal överföringspaket är gemensamma för alla fràgeanvändare, medan 456 284 15 varje användare har ett antal egna paket som enbart är till- delade honom själv.

Ett exempel på modellsatser för överföring av fràgepaket till fjärrdestinationer från de lokala delsystemen CICS 4 eller IMS 5 kommer nu att ges med avseende på IBM operativsystem VSE och MVS. VSE beskrivs i IBM General Information Manuals GHl2-5128 och GC33-6106. MVS beskrivs i IBM General Information Manual GC28-1118. Ett Job Entry Subsystem (JES) finns beskrivet i IBM General Information Manual GC23-0010 och GC23-0039.

All överföring från CICS eller IMS, kommer att äga rum genom att man skriver en jobbström till JES/POWER Internal reader.

Jobbströmmen kommer att innehålla data, efter ett SYSIN DD * kort.

Data i en jobbström måste bestå av poster av 80 bitgrupper. Då resultatet inte är i poster av 80 bitgrupper krävs ett eller två jobbsteg.

' Steg 1 är ett nytt program, som läser SYSIN DD * datan, styckad i poster av 80 bitgrupper.

Datan innehåller också styrposter som talar om den korrekta postlängden. Inposterna förenas i korrekta längdposter och skrivs ut antingen till en temporär fil när destinationen är en VSAM-fil eller till ett jobbsteg utformat av användar- en, som t ex utför ett applikationsprogram, eller till en sekvensiell destination (sekvensfil, PDS, brevlåda, eller systemskrivare).

Steg 2 är IDCAMS kopieringsprogrammet som skriver in i en VSAM fil, eller ett användarutformat jobbsteg. Det läser indatan från den temporära filen.

Modellelement behövs för att konstruera de olika JCL-kombina- tionerna för jobbet som skall skriva till de olika destinatione- 456 284 - 16 typerna. Modellerna komer att vara olika i MVS och VSE.

Modellerna innehåller (i den ordning de används inom ett jobb): JCL från de följande två modellerna komer att inleda över- föring av varje datamängd. Jobbsteget förenar inposterna (80 bitgrupper långa) till poster av variabel längd och skriver ut dem någonstans (definierad av en modellsats innehållande ett utmatnings- DD kort). l. Ett JOB kortskelett (eller färdigt JOB kort) 2. En uppsättning JCL kort som börjar med ett EXEC kort för Glue-programmet, möjligen följt av DD kort som slutar med ett SYSIN DD * kort.

Nästa JCL kort och ett av de därefter följande 8 JCL korten kommer alltid att följa datan, och avslutar jobbsteg ett. 3. Ett Dataslut kort. 4- Ett DD kort som definierar en temporär fil. 5. Ett DD kort för utmatning till en ny sekventiell datamängd.

DSN eller SYSOUT parametern på de olika utmatnings- DD korten är symboliska parametrar. Genom att definiera nya modeller och använda dem för nya externa destinationstyper kan installa- tionen definiera fasta DSN eller SYSOUT namn. Namnet skall dà inte skrivas på panel XDD (enligt definitionen i destinatione- tabellelementet.) SPACE parametrarna för nya datamängder är fasta. 6. Ett DD kort för utmatning till en gammal sekventiell datamängd. Gammalt innehåll ersätts. 17 4$6 284 7. Ett DD kort för utmatning till en gammal sekventiell datamängd. Den skrivna datan bifogas. 8. Ett DD kort för utmatning till en ny PDS. 9. Ett DD kort för utmatning till en gammal PDS. 10. Ett SYSOUT DD kort som används när data sänds till en brevlåda. SYSOUT parametern är fast. 11. Ett SYSOUT DD kort som används vid utskrift på en systemskrivare.

Om ett andra jobbsteg krävs för att skriva till en VSAM ESDS datamängd kommer en av de följande tvâ JCL mängderna att följa efter jobbsteg ett. 12. En uppsättning JCL kort som börjar med ett IDCAMS program EXEC kort, följt av DD kort för att skriva till en gammal VSAM ESDS datamängd och ersätta data. 13. En uppsättning JCL kort som börjar med ett IDCAMS program EXEC kort, följt av DD kort för att skriva till en gammal VSAM ESDS datamängd och lägga till data.

Alla jobb kommer att avslutas med följande JCL kort. 14. Ett Jobbslut kort.

Claims (3)

456 284 18

1. Förfarande för hantering av datamängder, t ex resultatet av en fråga mot en databas, och överföring av dessa mellan sinsemellan olika systemenheter med olika adresser, vilka systemenheter kräver olika dataformat, kännetecknat av att ett tillämpligt överföringspaket väljes, vilket överföringspaket utgör en post som definierar formatet och destinationen för den datamängd som skall överföras, varvid varje for- mat finns lagrat i en formattabell och varje destination finns lagrad i en destinationstabell, varvid valet av överföringspaket sker genom att en destination för en datamängd som skall överföras väljas, att överföringspaketet anslutes till den datamängd som skall överföras, varvid datamängden automatiskt transformeras till rätt for- mat för mottagaren, och att överföringen av datamängden till den önskade destinationen exekveras.

2.' Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att en uppsättning överföringspaket av nämnt slag på förhand lagras i databasen.

3. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att varje val görs från paneler som visar de olika valmöjligheterna.