SE454758B - Sett och anordning for att behandla skogsravara i en barktrumma - Google Patents

Description

15 20 25 30 454 758 Ingenting nämns dock om hur barken avlägsnas från trumman. Några slitsar visas inte på trummans mantelyta. Endast en rotationsrikt- ning är möjlig på grund av stocklyftarnas utformning för att uppnå önskat barkningsresultat.

Den kanadensiska patentskriften 1 137 388 avslöjar en barktrumma, som är försedd med ett flertal slitsar för avlägsnande av avfall ur trumman, varvid slitsarna är parallella med trumnans längdaxel.

Vidare är trumman försedd med ett flertal stocklyftare med tri- angulärt tvärsnitt. Stocklyftarna är långsträckta för att sträcka sig axiellt från trummans ena ände till den andra. Stocklyftarna kan ha annan tvärsnittsform, t ex rektangulär eller laxstjärtlik- nande form, dock anges inte att de kan vara osymmetriska. Trummans rotationsriktning kan ändras 1 syfte att fördela slitaget mellan de två verksanma likformade ytorna hos stocklyftarna.

En barktrumma beskrives i den svenska patentansökan 7606065-9, som är försedd med snedställda slitsar för avlägsnande av bark samt ett flertal långsträckta stocklyftare, som är parallella med trum- mans längdaxel. Trumman är ansluten till en särskild sikttrumma, som är anordnad att bortleda bark särskilt under torrbarkning.

Denna sikttruma har i längdriktningen sig sträckande pinnar, som kan ha osymmetrisk, i huvudsak triangulär tvärsnittsform. Dessa pinnar skall dock inte utöva någon stocklyftande verkan på veden.

Den svenska patentansökan 8107559-0 anger en renstrumma, som om- fattar ett flertal trumsektioner, där varannan trumsektion drives i en riktning och de mellanliggande trumsektionerna i den motsatta riktningen. Slitsarna för avlägsnande av bark är snedställda i al- ternerande riktningar hos två intilliggande trumsektioner. Vidare är snedställda skavjärn anordnade i anslutning till varje slits, vilka skavjärn kan ha trapetsformat tvärsnitt så att en radiell ingreppssida bildas med en 90°-ig kant. Skavjärnen skall dock inte utöva någon stocklyftande verkan. 10 15 20 25 30 454 758 I en annons i PPI, dec 1982, vol 24, nr 13, sid 50-51, presente- ras en barktrumma, som uppbäres av ett ledat bärorgan så att lut- ningen av barktrumnan kan inställas. Den nedre trumhalvan har en första uppströms belägen sektion med slitsar som är parallella med trummans axel och en andra nedströms belägen sektion med slitsar som är snedställda i förhållande till trunmans axel. Ett flertal stocklyftare är anordnade i barktrunman vilka har symmetriskt tvärsnitt och sträcker sig parallellt med trumnans längdaxel.

Trumans rotationsriktning kan vara valfri vilket enligt uppgift skall fördubbla trummans livslängd.

Stora renhetskrav ställs på den cellulosaflis som skall användas för pappersmassaframställning. Massans användningsområde bestämmer kravet på flisens renhet. Så kan exempelvis för vissa massor kra- vet vara, att barkvolymen får utgöra maximalt 1% av den för nessa- tillverkning framställda flisvolymen. Höga krav ställs därvid på den barktrumma som skall åstadkomma denna höga s k barkningsgrad, dvs behandla det inkommande heterogena råmaterialet så att detta praktiskt taget befrias från all bark före materialets utträde ur barktruman och före materialets omvandling till flis. Stockarna och/eller träddelarna som tillföres barknings- och/eller kvist- ningsanläggningen från nyavverkning sommartid, speciellt från barrskog, är tämligen lättbarkade, men kan ändock sonmartid vara svårbarkade om lagring skett under en torrperiod så att barken torkat fast. Vintertid är barken frusen och skogsråvaran snö- och isbelagd. Barktrummans arbete blir också i hög grad beroende av vilket trädslag som skall behandlas. Björk är exempelvis betydligt mera svårbarkad än tall och vid barkning av björk eller andra svårbarkade trädslag såsom eucalyptus underlättas barkningen i hög grad om revor, slitsar eller andra skador kan åstadkonmas i barken före eller under barkningsprocessens början. Kvistar från lövträd har annan struktur än kvistar från barrträd, och allmänt gäller att kvistarna är sprödare vintertid än sommartid. Barkning ochlel- ler kvistning måste dessutom ske på sådant sätt att vedförluster inte uppstår i form av veddelar eller bräckage som kan passera ut 10. 15 20 25 30 454 758 genom förefintliga slitsar såsom inte önskad bränslefraktion till- samnans med bark, småkvistavfall o d. Bräckage kan bli speciellt accentuerat vid stor inblandning av klenvirke i råvaran. Genom den snabba övergången till den s k hel- eller delträdsmetoden vid slutavverkning med tillvaratagande av all gallrings- och röjnings- råvara ökas klenvirkesinblandningen i hög grad. Av ovanstående framgår, att hänsyn följaktligen måste tas till en mångfald fakto- rer för att uppnå avsett resultat i barktrumman, dvs uppfylla upp- ställda krav på tillåtet barkinnehåll i volymprocent i den fram- ställda cellulosaflisen och på ett minimum av vedförluster. Som exempel på värdet av att minska vedförlusterna kan anges att vid en cellulosafabrik av normal storlek barkas ca 1 miljon m3 vedrå- vara, fast mått, per år. Vedförlusterna vid barkningsprocessen ut- gör omkring 1.5-3% av totala volymen. Värdet av den för flisning avsedda råvaran är f n omkring 300 kronor/m3 och motsvarande värde för bränsleråvaran omkring 150 kronor/m3. Eftersom differensen är 150 kronor/m3 innebär en minskning av vedförlusterna med 1 pro- centenhet en inbesparing av 10 000 m3 motsvarande en årlig vinst av 1.5 miljoner kronor.

Allmänt gäller, att barktrummorna hittills har konstruerats för en viss bestämd process som är anpassad för ett dominerande trädslag - ingående i vedråvaran, varvid trunflängderna har varierat mellan 12 och 60 m och diametrarna mellan 3,2 och 6 m. Medbringarna eller stocklyftarna har därvid givits ett symmetriskt tvärsnitt med lämplig lutning mot mantelytan för önskad lyfthöjd och anbringats med jämn delning i barktrummans hela längd. Mellan medbringarna finns öppningar eller slitsar i barktrummans mantel, vilka vanli- gen har en längd av 300-700 mm och en bredd av 25-60 mm för ut- släpp av bark, föroreningar, snö och is. Medbringarna anordnas pa- rallellt med barktrummans längdaxel eller i viss vinkel i förhål- lande till längdaxeln i avsikt att öka vedmassans möjlighet att glida i transportriktningen.

En normal barkningsanläggning sköts av en stationär operatör, vars 10 15 20 25 30 454 758 uppgift är att svara för driftens kontinuerliga gång för att av- sedd kapacitet skall upprätthållas, vilket ger operatören mycket begränsad möjlighet till att manuellt med konventionell utrustning styra barkningsprocessen med hänsyn tagen till jämnt produktions- resultat avseende högsta tillåtna mängd bark i framställd flis i kombination med minimala vedförluster.

I takt med ökat krav på tillvaratagande av det enskilda trädets praktiskt taget totala nmssa har avverkningsprocessen 1 skogen förändrats mot den s k hel- eller delträdsmetoden vid slutavverk- ning. Gallrings- och röjningsmassor blir tillvaratagna i stigande grad, liksom även hyggesavfall och stubbar. Detta kräver nya, för- bättrade eller kompletterande lösningar i upparbetningsledet och innebär vid barkning och/eller kvistning liksom rensning av stub- bar, med hänsyn till den heterogena råvaran, att till den statio- nära operatören i barknings- och/eller kvistningsanläggningen mås- te ställas sådan teknologi till förfogande både vad gäller bark- trummans utformning som dess styrning, att uppställda krav på hög barkningsgrad och nfinimala vedförluster kan uppnås kontinuerligt.

Ett huvudändamål med föreliggande uppfinning är att presentera en sådan efterfrågad lösning och i väsentlig utsträckning undanröja ovannämnda problem och att därigenom åstadkomma ett sätt och en anordning för att i en och samma barktrumma behandla skogsråvara av alla inom ett upptagningsområde förekommande skiftande kvalitê- er och detta under uppnående av ett förutbestämt jämnt produk- tionsresultat för samtliga nämnda kvalitéer av skogsråvaror. Ett annat ändamål med uppfinningen är att samtidigt reducera vedför- lusterna till ett minimum vid varierande kondition och kvalité på den inmatade skogsråvaran och därigenom öka utbytet av den mer värdefulla flisråvaran. Ett ytterligare ändamål är att åstadkomma en sådan behandlingsprocess att en dyrbar inställningsutrustning för reglerbar inställning av barktrummans lutning inte är nödvän- dig.

Dessa ändamål uppnås genom föreliggande uppfinning i huvudsak ge- 10 15 20 25 30 454 758 nom att barktrunman bringas att rotera i en första riktning för att ge skogsråvaran ökad genonfloppshastighet vid behandling av särskilt lättbarkad skogsråvara och i sin andra riktning för att ge skogsråvaran minskad genonfloppshastighet vid behandling av sär- skilt svårbarkad skogsrâvara, i det att nämnda stocklyftare är snedställda i förhållande till barktrummans rotationsaxel så att ett uppströms parti och ett nedströms parti hos en och sannm stocklyftare, sett i natningsriktningen, ligger moturs förskjutna i förhållande till varandra, då nämnda första rotationsriktning är medurs, och ligger medurs förskjutna i förhållande till varandra, då nämnda första rotationsriktning är moturs; att barktrumman bringas att rotera i nämnda första riktning för att ge skogsråva- ran en relativt mindre lyfthöjd genom inverkan av stocklyftarna vid behandling av särskilt lättbarkad skogsråvara och i sin andra riktning för att ge skogsråvaran större lyfthöjd i förhållande till det förstnämnda fallet vid behandling av särskilt svårbarkad skogsråvara, i det att nämnda stocklyftare har ett osynmetriskt tvärsnitt för bildande av två från varandra vända lyftsidor med olika lyfteffekt, varvid lyftsidan med mindre lyfteffekt är verk- sam, då barktrumman roterar i nämnda första riktning, och lyftsi- dan med större lyfteffekt är verksam, då barktrumman roterar i nämnda andra riktning; att svårbarkad skogsråvara under nämnda andra rotationsriktning dessutom underkastas särskild mekanisk in- verkan för bildande av slitsar och revor i barken, i det att nämn- da lyftsida med större lyfteffekt hos varje stocklyftare uppvisar organ för sådan slits- och revbildning, såsom t ex hårdsvets- strängar; och att val och ändring av barktrummans rotationsrikt- ning bestäms av ett flertal nätningar och visuella bedömningar, särskilt innefattande bedömning av skogsråvarans kvalité och ana- lys av barkningsgrad, varigenom ett förutbestämt jämnt produk- tionsresultat uppnås med hög kapacitet, med högsta tillåtna rest- mängd bark i det färdigbehandlade materialet och med låga vedför- luster för samtliga nämnda kvalitéer av skogsråvara.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under 10 15 20 25 454 758 hänvisning till ritningarna.

Figur 1 är en perspektivvy av en barktrunma som är utformad och anordnad för behandling av skogsråvara i enlighet med föreliggande uppfinning.

Figur 2 visar ett avsnitt från insidan av barktrumman enligt figur 1.

Figur 3 är ett tvärsnitt enligt linjen III-III i figur 2.

Figur 4 illustrerar en barknings- och kvistningsanläggning för da- torstyrd behandling av skogsråvaran.

I figur 1 visas en långstrtäckt cylindrisk liggande barktrumma 1 för barkning och/eller kvistning av varierande kvalitéer av skogs- råvara. Den i båda ändar öppna barktrumman är tillverkad i kraftig plåt och är roterbart lagrad på lagerorgan (ej visade) för att drivas med lämpliga drivorgan (ej visade), som innefattar organ för steglös varvtalsreglering och som är anordnade att driva bark- trumnan i en första riktning alternativt i sin andra riktning med- urs eller moturs sett i skogsråvarans matningsriktning från trum- mans inmatningsände 2 till dess utmatningsände 3. Om barktrumnan är lång anordnas den så att den lutar svagt mot utloppsänden, var- vid barktrunmans rotationsaxel företrädesvis bildar en vinkel med horisontalplanet av omkring 1.5°.

Vid barktrummans inmatningsände är ett inmatningsstup 4 anordnat för tillförsel av skogsråvara till barktrumman. För reglering av fyllnadsgraden finns en lucka 5 anordnad vid utloppsänden, varvid luckan kan inställas i olika lägen medelst t ex en servomotor för att öka eller minska öppningsarean vid utloppsänden 3 och därmed minska respektive öka fyllnadsgraden i barktrumnan.

Barktrumnan kan alternativt bestå av två eller flera trumenheter, 10 15 20 25 30 454 758 som drivs av var sitt drivorgan.

Barktrumnan är på sin mantelvägg vid sin uppströms belägna sektion 6 försedd med ett flertal slitsar 7, som sträcker sig parallellt med barktrummans längdaxel och vid sin nedströms belägna sektion 8 försedd med ett flertal slitsar 9, som är snedställda i förhållan- de till trummans längdaxel. De med barktrumnans längdaxel paral- lella slitsarna 7 är anordnade för att släppa igenom huvudmängden av frigjort avfallsmaterial såsom föroreningar, bark och smärre kvistar och i förekommande fall is och snö. De nämnda snedställda slitsarna 9 är anordnade för att släppa igenom restmängder bark och mindre kvistdelar, medan avbrutna träddelar, dvs bräckage, passerar tvärs över och förbi slitsarna genom att de orienteras i sin längdutsträckning i huvudsak parallellt med barktrunmans rota- tionsakel genom styrning från den övriga vedmängden. Såsom illust- reras i figur 2 bildar slitsarna 9 med barktrummans rotationsaxel en spetsig vinkel/9 som lämpligen är omkring 20°-60°.

Vidare är barktrumman på sin insida försedd med ett flertal med varandra parallella, långsträckta, raka nedbringare eller stock- lyftare 10 som uppvisar ett osymetriskt tvärsnitt, och är sned- ställda i förhållande till barktrummans rotationsaxel, med vilken varje stocklyftare bildar en spetsig vinkel<2 , som kan variera inom ett intervall av omkring 2°-45° beroende på barktrumnans di- mensioner. Varje stocklyftare uppvisar två verksamma, från varand- ra vända sidor 11, 12 (figurerna 2 och 3), vilka har olika lutning i förhållande till barktrummans mantelvägg, varvid den ena lyftsi- dan 11 bildar en liten, spetsig vinkel med mantelväggytan och den andra lyftsidan 12 en vinkel med mantelväggytan som är större än den förstnämnda spetsiga vinkeln. Den förstnämnda lyftsidan 11, som vid det visade utförandet har större area än den andra lyftsi- dan 12, har mindre lyfteffekt på skogsråvaran än den andra lyftsi- dan 12.

Snedställningen av stocklyftarna bestämmer de inbördes lägena på 10 15 20 25 30 454 758 ïyftsidorna, dvs Iyftsidan 11 med mindre iyfteffekt anordnas så att den ger skogsråvaran en framåtriktad röreise. Stockiyftarnas form med avseende på tvärsnittets höjd och bredd, dvs ïyftsidornas ïutning mot mantelytan, och antalet stockiyftare väijes så att er- forderlig påverkan på skogsråvaran erhåïies i båda riktningarna.

För ett osymmetriskt; trianguiärt tvärsnitt kan nämnda höjd och bredd Iämpiigen ligga inom 7-18 cm respektive 13-22 cm.

Vid det visade utförandet sträcker sig de snedstäïïda stockiyftar- na genom he1a barktrumman. Enligt en aïternativ utföringsform är de snedstäilda stockïyftarna begränsade tiii en uppströms sektion av barktrunman, medan en nedströms sektion har stockïyftare av samma e11er annat tvärsnitt, viïka är paraïïeïïa ned barktrummans rotationsaxei eïler har mindre snedstäilning än de iniedande stockiyftarna. Eniigt en annan utföringsform är en första sektion av barktruman i närheten av inioppsänden försedd med snedstäilda stockiyftare av en viss större iutning, viiken sektion föijs av en andra sektion med snedstäiida stockiyftare av en viss mindre 1ut- ning, varvid en eïier fiera ytteriigare sektioner kan föïja, vi1ka uppvisar stockiyftare med gradvis minskande lutning.

Siitsarna hos den första siitsgruppen, viïka är paraiieïia nad ro- tationsaxein, har vardera iämpligen en längd av 200-500 mn och en bredd av 15-25 mm, medan motsvarande värden för de snedstäiida slitsarna hos den andra sïitsgruppen är 500-800 nm respektive 40-50 mm. Slitsarna 9 är riktade åt samma håii som stockïyftarna, men behöver inte vara paraiieila med dessa. Normaït utgör nämnda nedströms sektion med snedstäiida siitsar 1/3 av barktrummans heia ïängd. Genom att sïitsvinkein /3 får olika riktning vid medurs och moturs rotation av barktrumman (första riktning respektive andra riktning vid det visade utförandet) erhåiies en ökad respektive minskad reiativ avskiijning av bräckage och nfindre veddeiar genom siitsarna. 0 Figur 4 iïiustrerar en barknings- och kvistningsaniäggning, som 10 15 20 25 30 454 758 10 innefattar en barktrumna av i huvudsak samma utförande som den i figur 1 och som även innefattar en datorutrustning för datoriserad ' styrning av behandiingsprocessen. Aniäggningen innefattar en in- vägningsstation 13, som passeras av en truck 14 för registrering av skogsråvarans vikt. Aïternativt kan råvarans vikt registreras via en travers- e11er truckiyftanordning. Truck- e11er traversfö- raren registrerar även uppgifter från visueiia besiktningar vid en påiastningsstation 15. Råvaran avïämnas ti11 en inmatningsanord- ning 16 med ett upptiningsorgan, som innefattar en känse1kropp 17 för registrering av förbehandiingens temperatur och därmed råva- rans beskaffenhet med avseende på innehåiï av snö och is, varvid upptiningsorganet inkopp1as under kalïare perioder när så erford- ras. Barktrumman är försedd med mätorgan 25 som registrerar bark- trummans beïastning på sina bäriagerorgan, viiket b1ir ett mått på fylinadsgraden. Det avfaiismaterial som faïier ut ur barktrunman via sïitsarna 7, 9 uppsanüas på en transportanordning 18, som är försedd med mätorgan 19 för mätning av andeien vedföriuster i av- faiismateriaiet. Det i barktrumman behandiade vedmateriaiet matas ut på en transportanordning 20, som överför vedmateriaiet ti11 en fiisningsmaskin 21, från vi1ken'f1isen biåses ti11 en bïandnings- behåiiare 22. Fiisen föres sedan vidare på en transportanordning 23, där den underkastas anaiys med ett mätorgan 24 för registre- ring av barkningsgraden. Datorutrustningen erhåiïer kontinueriigt uppgifter om de olika registreringarna i form av motsvarande sig- naier från pålastningsstationen 15 avseende kvaiitê av skogsråva- ra, invägningsstationen 13 avseende skogsråvarans vikt, känsei- kroppen 17 avseende förbehandiingens temperatur, mätorganet 25 av- seende fyïinadsgraden, mätorganet 19 avseende andel vedföriuster, mätorganet 24 avseende barkningsgraden samt från den stationära operatörens regierorgan 26, varvid datorn behandiar signaierna för att styra ett fiertai variabia faktorer innefattande barktrummans rotationsriktning och varvtaï samt ïuckans 5 iäge.

Under den ka11a årstiden förbehandias skogsråvaran på känt sätt före inmatningen i barktrumman för att befria den från is och snö 10 15 20 25 30 454 758 11 medelst behandling med varmvatten eller ånga under så lång tid att den tillförda värmeenergin smälter bort snö och is och dessutom genomtinar åtminstone barkskiktet. Under sommarperioden kan vat- tenbehandling ske i förekommande fall för skogsråvara med hårt fasttorkad bark. Nackdelen vid upptining enligt känd teknik är att konstant mängd värmeenergi tillföres upptiningsanläggningen under hela vinterperioden, utan styrd reglering efter behov, vilket med- för onödigt stora energikostnader för alstring av varmvatten eller ånga. Genom föreliggande uppfinning är det möjligt att styra denna värmetillförsel efter behov med åtföljande väsentliga reduceringar av energikostnaderna.

Barkningseffekten åstadkommas i huvudsak genom att vedmängden vid barktrummans rotation och med hjälp av stocklyfarna lyfts uppåt till viss höjd för att sedan rasa tillbaka, varefter processen upprepas kontinuerligt. Ungefär halva vedmängden är ständigt på väg att lyftas uppåt, medan återstoden är nedåtrasande. vid åter- rasningen uppstår skavning eller skjuvning mellan stockarna samt slag som lossar barken från stockarna. Om varvtalet ökas så ökas antalet lyft med stocklyftarna per tidseneht, vilket påverkar barkningsresultatet. Varvtalet väljes och justeras efter hand om så erfordras så att bästa barkningsresultat uppnås i förhållande till godtagbart låga vedförluster.

Den i barktrumman befintliga volymen skogsråvara i förhållande till barktrummans totala inre volym betecknas fyllnadsgrad, som kan regleras. Fyllnadsgraden kan normalt variera mellan 25% och 60% och har en inverkan på barkningseffekten, eftersom en större fyllning av skogsråvara i barktrumman ger högre vedtryck och där- med mera aktiv påverkan på barken. Vid den visade utföringsformen regleras fyllnadsgraden med den vid barktrunmans utloppsände pla- cerade luckan.

Såsom nämnts har skogsråvarans uppehållstid, dvs genomloppshastig- het, i barktrunman inverkan på barkningsgrad och vedförluster. 10 15 20 25 30 454 758 12 Denna kan på känt sätt inställas genom att anordna barktrumman med viss lutning nedåt i matningsriktningen. Enligt en föredragen ut- föringsform av uppfinningen är denna lutning omkring 1.5° för de längre barktrummorna. En kort barktrumma anordnas lämpligen hori- sontellt, emedan rasvinkeln är tillräcklig för att skogsråvaran skall förflytta sig i riktning mot utloppsänden. Det är en fördel med uppfinningen att barktrumman inte behöver utrustas med ett dyrbart inställningsarrangemang för att kunna reglera lutningen och därmed genomloppshastigheten, eftersom genomloppshastigheten under drift kan ändras enligt föreliggande uppfinning helt enkelt genom att ändra rotationsriktningen på den specifikt utförda bark- trumman.

En barktrumma med en diameter av 5 m och en längd av 33 m, som är utförd och anordnad på konventionellt sätt för att kunna behandla varierande kvalitéer av skogsråvara ger följande resultat (fast mått) vid angivna kvalitéer.

Kvalitê Kapacitet ßarrved 220 m3/n Lövved 120 m3/h Träadeiar 1oo m3/h Om barktrumman optimeras för körning av endast en av dessa tre kvalitéer kan man för denna kvalité uppnå en av nedan angivna maximala kapaciteter, under det att kapaciteterna för de övriga kvalitëerna sjunker avsevärt.

Kvalitê Kapacitet ßarrvea. 260 m3/h Lövved 155 m3/h Trädaeiar 140 m3/h Barktrummans inre var i samtliga tre fallen utformat på optimalt sätt för att ge ett minimum av vedförluster. Vid detta delförsök 10 454 758 13 blir barktrummans användningsområde således begränsat i vardera faliet till en specifik kvalité av skogsråvara och anläggningens ekonomi försämras.

Genom att utföra och styra barktrumman för behandling av de tre nämnda kvalitêerna i enlighet med föreliggande uppfinning förbätt- ras kapaciteten väsentligt i alla tre fallen i förhållande till det inledande försöket såsom framgår av följande värden: Kvalitê Kapacitet Barrved 260 m3/h Lövvea 140 m3/n Träddelar 125 m3/h Vedförlusterna var minimala. Förbättringarna är i procent räknat 18, 17 respektive 25.

Claims (10)

10 (5 fw 25 30 454 758 IH BAIEEIÄEA!

1. Sätt att i en och samma, liggande, roterande barktrumma (1) behandla skogsråvara av varierande kvalitéer, innefattande från normalt lättbarkade till normalt svårbarkade trädslag samt trädde- lar av homogent och heterogent slag, för att barka och/eller kvis- ta skogsrâvaran däri genom bl a inverkan av på trummans insida an- ordnade stocklyftare (10), varvid lösgjort avfallsmaterial avledes genom ett flertal, längs och runt barktrummans mantelvägg, i en eller flera grupper anordnade slitsar (7, 9), varvid behandlings- processen påverkas av ett flertal variabla faktorer, innefattande barktrummans rotationshastighet, skogsråvarans fyllnadsgrad i barktrumman och skogsråvarans genomloppshastighet, k ä n n e - t e c k n a t a v (al att man bringar barktrumuan (1) att rotera i en första rikt- ning för att ge skogsråvaran ökad genomloppshastighet vid behand- ling av särskilt lättbarkad skogsråvara och i sin andra riktning för att ge skogsråvaran minskad genomloppshastighet vid behandling av särskilt svårbarkad skogsråvara, i det att nämnda stocklyftare (10) är snedställda i förhållande till barktrummans rotationsaxel så att ett uppströms parti och ett nedströms parti hos en och sam- ma stocklyftare (10), sett i matningsriktningen, ligger moturs förskjutna i förhållande till varandra, då nämnda första rota- tionsriktning är medurs, och ligger medurs förskjutna i förhållan- de till varandra, då nämnda första rotationsriktning är moturs; (b) att man bringar barktrumnan att rotera i nämnda första rikt- ning för att ge skogsråvaran en relativt mindre lyfthöjd genom in- verkan av stocklyftarna (10) vid behandling av särskilt lättbarkad skogsråvara och i sin andra riktning för att ge skogsråvaran stör- re lyfthöjd i förhållande till det förstnämnda fallet vid behand- ling av särskilt svårbarkad skogsråvara, i det att nämnda stock- lyftare (10) har ett osymmetriskt tvärsnitt för bildande av tvâ från varandra vända lyftsidor (11, 12) med olika lyfteffekt, var- vid lyftsidan (11) med mindre lyfteffekt är verksam, då barktrum- 10 15 20 25 30 454 758 (ST man roterar i nämnda första riktning, och iyftsidan (12) med stör- re lyfteffekt är verksam, då barktrumman roterar i nämnda andra riktning; (c) att man dessutom underkastar svårbarkad skogsråvara under nämnda andra rotationsriktning särskiid mekanisk inverkan för bi1- dande av siitsar och revor i barken, i det att nämnda iyftsida (12) med större iyfteffekt hos varje stockiyftare uppvisar organ för sådan siits- och revbiidning, såsom hårdsvetssträngar; (d) och att man med iedning av ett fiertai mätningar och visueiia bedömningar, särskiit innefattande bedömning av skogsråvarans kva- iitê och anaiys av barkningsgrad väijer rotationsriktning för barktrumman, varigenom ett förutbestämt, Jämnt produktionsresuitat uppnås med hög kapacitet, med högsta tiiiåtna restmängd bark i det färdigbehandiade materiaiet och med iâga vedföriuster för samtiiga nämnda kvaiitêer av skogsråvara.

2. Sätt eniigt krav 1, varvid barktrumman är försedd med en nedströms beiägen grupp av snedstäiida siitsar (9), som är inrik- tade åt samma håii som nämnda stockiyftare (10), k ä n n e - t e c k n a t a v att man bringar barktrumman att rotera anting- en i nämnda andra riktning i syfte att minska utmatningen av bräckage och vedråvara av mindre storiek genom de snedstäiida slitsarna (9), eiier i nämnda första riktning i syfte att minska iyfteffekten från stockiyftarna och därmed risken för biidandet av icke önskvärda mängder bräckage.

3. Sätt eniigt krav 1 eiier 2, k ä n n e t e c k n a t a v att man mäter barkningsgrad, barktrummans beiastning på sina bär- iager, skogsråvarans vikt och visueiit bedömer aiimänna driftsför- håiianden och skogsråvarans kvaiitê, och att man matar in resuita- ten från dessa mätningar och bedömningar i en datorutrustning, som med iedning av de inmatade uppgifterna väijer barktrummans rota- tionsriktning, varvtai och fyiinadsgrad. 10 15 20 25 30 454 758 :b

4. Sättenligtkrav3, kännetecknat av attman även mäter eller bedömer andelen vedförluster i avfallsmaterialet, som matas ut genom de snedställda slitsarna (9), och att man matar in resultatet av denna mätning eller bedömning i datorutrustningen för beaktande av densamma vid datorutrustningens val av lämpliga driftparametrar.

5. Anordning vid en liggande, roterande barktrumma för genom- förande av sättet enligt något av kraven 1-4, för att i denna be- handla, barka och/eller kvista skogsråvara av varierande kvali- tëer, innefattande från normalt lättbarkade till normalt svårbar- kade trädslag samt träddelar av homogent och heterogent slag, vil- ken barktrumna (1) på sin mantelväggs insida är försedd med ett flertal stocklyftare (10) och i sin mantelvägg med i en eller fle- ra grupper anordnade slitsar (7, 9), k ä n n e t e c k n a d a v att barktrumman (1) är anordnad att roteras i en första riktning och sin andra riktning för erhållande av varierande behandlingsre- sultat; att stocklyftarna (10) är snedställda med en vinkelét i förhållande till barktrummans rotationsriktning, varvid ett upp- ströms parti och ett nedströms parti hos en stocklyftare, sett i matningsriktningen, ligger moturs förskjutna i förhållande till varandra, då barktrummans första rotationsriktning från början valts medurs och ligger medurs förskjutna i förhållande till var- andra då barktrummans första rotationsriktning från början valts moturs; att stocklyftarna (10) uppvisar osymmetriskt tvärsnitt för bildande av två från varandra vända lyftsidor (11, 12) med olika lyfteffekt på skogsråvaran, varvid lyftsidan (11) med mindre lyft- effekt är verksam, då barktrumman roterar i nämnda första rikt- ning, och lyftsidan (12) med större lyfteffekt är verksam, då barktrumman roterar i sin andra riktning; och att nämnda lyftsida med större lyfteffekt hos varje stocklyftare uppvisar organ, såsom t ex hårdsvetssträngar, för åstadkomnande av slitsar och revor i barken.

6. Anordning enligt krav 5, kän netecknad av att barktrumman är försedd med åtminstone en grupp av snedställda, med 15 20 25 454 758 f varandra parallella slitsar (9), vilka är anordnade inom en ned- ströms belägen sektion (8) av barktrumman och bildar en vinkel,ß med barktrummans rotationsaxel, och vilka slitsar (9) är riktade åt samma håll som stocklyftarna (10), varvid slitsarna och stock- lyftarna är parallella eller bildar en vinkel med varandra.

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda vinkel/9 är 20°-60° och stocklyftarna bildar en vinkelC¥ med barktrummans rotationsaxel av 2°-45°.

8. Anordning enligt krav 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d a v att de snedställda slitsarna har en längd av 500-800 mm och bredd av 40-50 mm.

9. Anordning enligt något av kraven 5-8, k ä n n e t e c k - n a d a v att barktrumman är fixerad med avseende på sin längd- riktning och är horisontellt anordnad eller bildar en liten vinkel med horisontalplanet, företrädesvis omkring 1.5°, för att luta i matningsriktningen, och att de snedställda stocklyftarna är förde- lade i två eller flera sektioner med minskande lutningsvinkelf* hos två intilliggande sektioners stocklyftare sett i matningsrikt- ningen.

10. Anordning enligt något av kraven 5-9, k ä n n e t e c k - n a d a v att den innefattar en datorutrustning, anordnad att bestämma barktrummans rotationsriktning, varvtal och fiyllnadsgrad, samt mätorgan (25, 19, 24), vilka är anordnade att registrera barktrummans belastning på sina bärlagerorgan, andelen vedförlus- ter i avfallsmaterialet och barkningsgraden hos det behandlade vedmaterialet.