SE454046B - Underbensprotes som medger grundinstellning med pasatt protes - Google Patents

Description

454 046 2 göres så lätt som möjligt och att eventuella justeranordningar placeras i övre delen av protesen.

Om hela justeranordningen skall placeras i protesens proxi- mala ände (dess övre del) måste den för att kunna ge samma inställningsmöjligheter som i ovan beskrivna konstruktion både ha vinkelinställningsmöjlighet såsom ledknut 2 och desstuom en huvudsakligen i horisontalplanet rätlinjig translatorisk justermöjlighet.

Konstruktioner finns där man under inprovning ersätter det slutliga protesröret med ett tillfälligt rör i vars övre ände ett injusteringsinstrument (t.ex. Hosmer-instrument) placeras som medger både vinkel- och translationsjusteringar. Efter gângprov med protesen och därpå följande injustering av protesen placeras hela protesen i en fixtur där det tillfälliga röret med injusteringsinstrumentet ersättes med det slutliga protesröret som gjuts fast vid ytterhylsan 4 med användande av härdplast.

Fördelen med denna konstruktionsprincip (vilken användes allt mer) är att den färdiga protesen blir lätt. Nackdelarna är emellertid bl.a. den tidsödande extra fastgjutningen av röret vilket vanligen medför ytterligare ett patientbesök och det relativt tunga inställningsinstrumentet som vid gångprovet belastar benet med en annan vikt än den som den slutliga protesen har. Då det slutliga protesröret har plaetats fast finns ingen justermöjlighet. Denna sistnämnda nackdelen är allvarlig eftersom speciellt vid amputationer ändrar stumpen sin form p.g.a. svullnadernas förändringar under läkningsprocessen. Ofta räcker det då inte att bara göra om innerhylsan 5 utan även en vinkel och/eller translatorisk efterjustering är önskvärd.

En annat känd protes använder samma förfarande med injuste- ringsinstrument och fixtur såsom beskrivits ovan, men förser det slutliga protesröret med ett inställningshuvud som medger viss begränsad efterjusteringsmöjlighet. Nackdelen med denna 454 046 3 kända protes är även här det erfordrade extra patientbesöket, det tunga injusteringsinstrumentet och arbetet i samband med protesens placering i fixturen. Ännu en annan känd protes använder ett proximalt anbringat 'justeringshuvud bestående av mot varandra glidbara plana plattor. Den övre plattans övre yta har en skålformad fördjupning med vilken ett vid hylsan fixerat element är i formslutande ingrepp. Sedan önskat translatoriskt läge och vinkelinställningsläge för protesröret inställts fixeras skivorna mot varandra medelst träskruvar och skivornas kanter avkapas. Någon efterinställningsmöjlighet för protesröret medges ej med denna konstruktion.

Ovan nämnda konstruktioner bygger på rörskelettprincipen. Då protesen är slutinprovad och klar klädes den in i ett indivi- duellt utformat kosmetiskt hölje som består av skummat plast eller gummimaterial.

En annan mer sällan använd princip är skalprincipen. Man bygger då upp ett färdigt ben av kompositmaterial. Protesen blir lätt men metoden är tidsödande, efterjusterings- möjligheter saknas liksom det naturliga benets mjukdelskänsla.

Föreliggande uppfinning syftar till att åstadkomma en under- bensprotes av det inledningsvis beskrivna slaget, vilken medger såväl grundinställning av rörets inställningsvinklar och inställningslägen relativt belastningslinjen så att rörets längdaxel sammanfaller med belastningslinjen som efter- inställning, dvs. justering efter en tids användning av protesen, av rörets inställningsvinklar och inställningslägen relativt belastningslinjen. Alla inställningar skall företagas vid rörets proximala ände och inga nere vid dess distala ände.

Inga inställningsorgan för rörets inställning får finnas vid den distala änden. Därigenom förbättras således underbens- protesens viktsfördelning.

Föreliggande uppfinning syftar till att åstadkomma en 454 046 4 underbensprotes av det inledningsvis beskrivna slaget, vilken medger en grundinställning av protesrörets vinklar och trans- latoriska lägen relativt belastningslinjen utan användande av det kända, ovan nämnda injusteringsinstrumentet och fixturen.

Grundinställnfngen utförs således direkt på det slutliga protesröret och med protesröret och dess justerhuvud appli- cerat på hylsan. Patienten bär således protesen vid protesens utprovning och inställning.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en under- bensprotes som efter en tids användning lätt medger justering av rörets vinklar och translatoriska lägen.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en underbensprotes som i en föredragen utföringsform medger inställning av rörets vinkelläge i två mot varandra vinkelräta plan, vilket innebär att när ett vinkelläge inställts i ett plan detta vinkelläge bibehålls, dvs. ändrar sig inte, när en efterjustering av vinkeln i det andra planet genomförs.

Vinkelinställningsrörelserna påverkar således inte varandra.

En föredragen utföringsform av uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. 1 är en schematisk sidovy av en känd underbensprotes, fig. 2 visar underbensprotsen enligt föreliggande uppfinning i plan sidovy, fig. 3 visar underbensprotesen enligt uppfinningen i sektions- VY: fig. 4, 5 och 6 visar en i underbensprotesen ingående rörhylsa i tvärsektion, plan vy ovanifrån resp. i plan sidovy, fig. 7, 8 och 9 visar en i underbensprotesen ingående stöd- platta i sektionsvy, sned sidovy resp. plan vy ovanifrån, och 454 046 fig. 10 visar i plan sidovy en i underbensprotesen ingående mutter-sfär.

Fig. 2 visar en sidovy av underbensprotesen enligt uppfin~ ningen. Protesen innefattar ett rör 10 med ett i rörets proximala ände anordnat justerhuvud ll som är fastsatt vid underbenets ytterhylsa 4. Justerhuvudet 11 innefattar en övre plan ring 12 och en undre plan stödplatta 13, vilka kan glida relativt varandra inte bara i de av pilarna 14 markerade riktningarna utan i alla riktningar i det gemensamma planet mellan ringen 12 och stödplattan 13. Justerhuvudet ll innefattar även en rörhylsa 15 som är fastsatt i rörets 10 övre ände och som uppvisar ett antal justerskruvar 16, vilkas funktion beskrivs närmare nedan. Rörets 10 längdaxel markeras med hänvísningssiffran 17. Fig.3 visar en sektionsvy, lagd utmed linjen III-III i fig. 2, av den i fig. 2 visade underbensprotesen. Som framgår ur fig. 3 innefattar ringen 12 en med plattan företrädesvis sammanhängande fläns 18 med taggig utvändig kontur. Denna fläns är avsedd att ingjutas i ytterhylsan 4. På flänsens insida finns en avsats på vilken vilar ett skyddslock 19 som skydd mot inträngning av ingjutningsmassa i det under locket bildade rummet 20. En bricka 21, en skruv 22 med en muttersfär 25, med vars sfäriska kalottringyta 26 det övre ändpartiet 27 av rörhylsan 15 är i formslutande glidbart ingrepp, pressar brickan 21 mot den undre stödplattan 13 med ringen 12 liggande i ingrepp däremellan. Brickan 21, stödplattan 13. och ringen 12 är företrädesvis cirkulära och ringen 12 har en central cirkulär öppning 28 som medger translationsrörelse för skruvens 22 skaft. Dimensionerna av ringen 12 och den cirkulära öppningen 28 samt diametern för brickan är sådana, att justerhuvudet ll och därmed även röret 10 kan förflyttas 112.5 mm i alla riktningar - i det gemensamma planet mellan ringen 12 och stödplattan 13 - från det i fig. 3 visade läget.

Vinkelinställningen av rörets 10 längdaxel 17 är kanske lättast att inse om man först föreställer sig justerskruvarna . ....-_.-..__.:.'......u..-.._ _. k. 454 046 6 16 helt avlägsnade (vilket således är ett tänkt förhållande som inte normalt förekommer). Rörhylsan 15, visad i olika vyer i fig. 4-6, har en hals 29 som med glidpassning är instucken i röret 10 och som medelst lämpliga, ej visade, lâsorgan, t.ex. popnitar, är fixerad i röret 10. Den invändiga väggen av rörhylsans 15 övre ändparti 27 är böjd och har i sektionsvy formen av en sfärisk sektor vars centrum markeras med 30.

Mutter~sfären 25 visad i fig. 10 har den nämnda kalottringytan 26, som i fig. 10 markeras med hänvisningssiffran 31, och som således är en sfärisk yta vilken i sektion har formen av en cirkelsektor där cirkeln har samma radie som den för den invändiga ytan av rörhylsan. Cirkelns centrumpunkt sammanfaller således med centrumpunkten 30, vilken i sin tur är belägen i halsen 29 och är centrerad i röret 10 så att den ligger på rörets 10 längdaxel 17 vid den i fig. 3 visade punkten 307 Mutter-sfären 25 innefattar en utstående tapp 32, en avsats 33 och ett sfäriskt kalottsegment 34, allt utfört i ett sammanhängande stycke. Tappen 32 har en utvändig gänga 35 som är inskruvad i en gängad central öppning 36 i stödplattan 13 (jfr. fig. 8). Mutter-sfären har slutligen en invändig gänga 37, i vilken skruven 22 är inskruvad.

Det är således tydligt att röret 10, fasthållet av rörhylsan 15, kan inställas i olika vinkellägen med den invändiga ytan av rörhylsans 15 övre del 27 glidande på den stationära sfäriska kalottytan 31. Rörets 10 vinkelinställningsrörelser sker sålunda genom vridning runt en tänkt vridaxel, som alltid skär centrumpunkten 30. Ur det ovanstående inses sålunda att röret kan vridas i alla riktningar runt centrumpunkten 30. I den visade utföringsformen av uppfinningen kan röret inställas il2° i alla riktningar från den i fig. 3 visade ställningen.

Vi tänker oss fortsättningsvis justerskruvarna 16 vara inskruvade och fortsätter nu med att förklara hur det inställda vinkelläget för röret 10 kan justeras och låsas. Ett antal armar 38 sträcker sig radiellt ut från rörhylsans 15 vägg bakom det övre ändpartiet 27. Armarna bildar en vinkel (68°) med rörhylsans längdaxel och lutar framåt mot det främre 454 046 7 ändpartiet 27. Armarna är utförda i ett sammanhängande stycke med rörhylsans övriga kropp. I varje arm finns ett genomgående gängat hål 39 för upptagande av de nämnda justerskruvarna 16.

Dessa justerskruvar 16 är avrundade i sin främre ände och kommer till anliggning mot spår 40 som är upptagna i den undre ytan på stödplattan 13. Stödplattan 13 har i sitt centrala parti en fördjupning 41 för upptagande av det främre ändpartiet 27 av rörhylsan 15. I den visade utföringsformen av uppfinningen är antalet armar 38 och spår 40 företrädesvis fyra och är anordnade på regelbundna vinkelavstånd, dvs. 900, från varandra runt centrum för den gängade öppningen 36.

Spåren 40 har i tvärsektion formen av cirkel- eller elipssektorer och hålen 39 lutar så relativt rörhylsans längdaxel att en inskruvning av den vänstra justerskruven 16 i fig. 3, åtföljd av en motsvarande contra uppskruvning av den högra justerskruven i fig. 3 medför att de i fig. 3 ej visade övriga två justerskruvarna 16, som således ligger i ett plan vinkelrätt mot papperet, glider på ytan av motsvarande spår 40 på stödplattan 13 med centrum för denna vridningspunkt förlagd ånyo till centrumpunkten 30. Rörelsen är sådan att den främre änden av de två ej visade justerskruvarna glider på och följer konturen av spåren 40. Därigenom underlättas vinkelinställ- ningen av röret eftersom dessa tvâ ej visade justerskruvar ej behöver lossas när de två i fig. 3 visade justerskruvarna 16 contraskruvas mot varandra. Det är tydligt att låsskurvarna förutom låsning av det inställda läget medger finjustering av vinkelläget för röret. En betydelsefull finess med uppfinningen är att vinkelläget för röret kan justeras även när skruven 22 har slutdragits. Det är således möjligt att efter en tids användning av protesen efterjustera protesens vinkelläge, utan att behöva avlägsna protesen från patienten i syfte att bereda tillträde till skruven 22. Att sådan efterjustering är möjlig inses ur det faktum att mutter-sfären 25 är skruvad i stödplattan 13 och bildar en enhet med denna. Åtdragning av skruven 23 fixerar stödplattans 13 translatoriska läge genom att ringen 12 kläms fast mellan brickan 21 och stödplattan 13. Åtdragníngen av skruven 22 , \_ ....-......................... ...aamum-u. ..........,...- 454 046 8 påverkar således ej möjligheten till vinkelinställning av röret med justerskruvarnas 16 hjälp.

Genom att använda fyra justerskruvar 16, fyra armar 38 samt fyra spår 40, samtliga anordnade på regelbundna vinkelavstånd, 90° från varandra, ernås den tillkommande fördelen, att när vinkeln inställts för röret i ett plan, t-ex. vinkeln OL i fig. 3 genom conterskruvning av de två motstående juster- skruvarna 16 kan en inställning av rörets 10 vinkel i planet vinkelrätt mot. papperets plan därefter företagas genom conterskruvning av de nämnda ej visade två justerskruvarna 16 utan att den tidigare inställda vinkeln Ok förändras. Skulle t.ex. endast tre armar, låsskruvar och spår användas, samtliga anordnade på regelbundna vinkelavstând från varandra, i detta fall l20°, skulle ett tidigare inställt vinkelläge vid en justerskruv förändras om en justering av rörets vinkel skulle erfordras i ett annat plan och den tidigare gjorda inställningen skulle behöva efterjusteras.

Stödplattan 13 har slutligen två genomgående, gängor 42 för mottagande av två i fig. 2 och 3 ej visade låsskruvar medelst vilka stödplattans 13 inställningsläge relativt ringen 12 kan fixeras temporärt vid protesens utprovning tills rätt translatoriskt inställníngsläge erhållits, varefter skruven slutdrages. En ev. senare vinkeljustering medelst juster- skruvarna 16 hindras ej av denna slutliga fixering av det translatoriska läget.

Grundinställningen av protesen enligt uppfinningen sker på följande sätt 1) Protesen appliceras. Röret justeras till vertikalt läge. 2) Röret translateras så att det sammanfaller med belastningslinjen. 3) De ej visade låsskruvarna i stödplattans 13 öppningar 42 åtdrages. 4) Gångprov - patienten går med protesen. 5) Rörets vinkelinställning justeras med justerskruvarna .'_ n. ..:~.|.'-4.'._ L. 454 046 9 16, så att röret Gid gång inte vinglar från sida till sida 1 vertikalplanet. Eventuellt upprepas moment 4) och 5). 6) Huvudlåsskruven 22 åtdrages. 7) Eventuellt inplastas hela justerhuvudet medan patien- ten väntar. Även justerskruvarna 16 täcks med ett tunt - lätt avrivbart - plastskikt.

Den ovan beskrivna utföringsformen av uppfinningen kan på många sätt modifieras och varieras inom ramen för uppfinningens grundtanke.

Claims (10)

454 046 PATENTKRAV

1. Underbensprotes innefattande ett rör (10), ett juster- huvud (ll) anordnat i rörets övre ände och avsett för fast- sättning av protesen vid en på benstumpen (6) anordnad hylsa (4), första organ (16, 38, 40) för inställning av rörets vin- kelläge relativt en tänkt belastningslinje (9), andra organ (12, 13, 21) för inställning av rörets (10) translatoriska läge relativt justerhuvudet (11), samt fastspänningsorgan (22,r 25) för fixering av röret i önskat translatoriskt läge rela- tivt hylsan (4), vilka första och andra organ båda är belägna på justerhuvudet vid rörets övre ände och båda medger grund- inställning av röret med protesen påsatt, k ä n n e t e c k - n a d av att det första organet (16, 38, 40) innefattar en i rörets (10) övre ände förankrad rörhylsa (15) som uppvisar en hals (29) med ett antal radiellt utstående armar (38) anord- nade på halsen och bildande en vinkel med rörhylsans längd- axel, samt ett i varje arm anordnat, armen genomgående, in- vändigt gängat hål (39) i armens ändparti för upptagande av en justerskruv (16) vars rundade ände anligger mot en som mothåll tjänande plan stödplatta (13) som bildar en del av det andra organet.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att rörhylsans invändiga, främre ändparti (27) i sektion har for- men av en cirkelsektor så att en yta (26) med formen av en sfärisk kalottring bildas.

3. Underbensprotes enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att den plana stödplattan (13) uppvisar ett centralt genom- gående hål (36) för fastspänningsorganet, samt ett antal på stödplattans undre yta anordnat antal mothåll i form av radiellt riktade spår (40) som möjliggör att röret (10) kan upptaga vridmoment kring symmetriaxeln (17).

4. Underbensprotes enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av H 454 046 att spåren (40) i sektion har formen av en cirkel- eller ellipssektor vars centrum huvudsakligen ligger i ett horison- tellt plan som gâr genom centrum (30) för rörhylsans sfäriska yta.

5. Underbensprotes enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att en mutter-sfär (25) vilken innefattar en tapp (32) med ut- vändig gänga och ett sfäriskt kalottsegment (34) avsett att anligga mot rörhylsans invändiga främre parti med tappen ut- skjutande genom nämnda främre parti, vilken gängade tapp (32) är avsedd att inskruvas i en stödplattan (13) genomgående öppning (36), vilken mutter-sfär (25) uppvisar en invändig? gänga (37) avsedd att rymma fastspänningsorganet (22).

6. Underbensprotes enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att antalet justerskruvar (16), antalet armar (38) på rörhyl- san och antalet spår (40)på stödplattan(13) är fyra och att nämnda enheter är anordnade på regelbundna vinkelavstånd, dvs. 90° från varandra.

7. Underbensprotes enligt något eller några av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda andra organ innefattar den nämnda plana stödplattan (13) och en över denna anordnad bricka (21), en mellan stödplattan och brickan anord- nad plan, företrädesvis cirkulär, ring (12) vars invändiga diameter är mindre än utsträckningen för den brickan (2lL vilket fastspänningsorgan (22, 25) är anordnat för låsning av ringen (12) mellan brickan (21) och stödplattan (13) och för förankring av den av brickan, stödplattan och ringen bildade konstruktionen vid den i rörets övre ände införda rörhylsan (15), varjämte den mellanliggande ringen (12) uppvisar en snett utstående, uppåtriktad fläns (18) för förankring i hylsans (4) undre parti.

8. Underbensprotes enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att fastspänningsorganet är ett skruvförband bestående av en skruv (22) vars huvud anligger mot brickan (21) och vars skaft sträcker sig genom ringens (12) cirkulära öppning (28) och är 454 046 LL gängad i en mutter-sfär (25), varigenom när skruvförbandet är löst åtdraget brickan (21) och etödplattan (13) och därmed även röret (10) kan utföra en translaterande rörelse i god- tycklig riktning utmed planet mellan stödplattan (13) och ringen (12) i en utsträckning som är bestämd av de inbördes dimensionerna mellan brickan och den invändiga diametern av ringen (12).

9. Underbensprotes enligt krav 8. k'ä n n e t e c k n a d av att en ansats är utförd på insidan av ringens (12) fläns (18), att ett skyddslock (19) är anordnat på avsatsen för skydd av underliggande detaljer vid en företagen inplastning av ringenfl i underbenshylsan.

10. Underbensprotes enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda fastspänningsorgan tillika innefattar en eller flera låsskruvar anordnade i gängor (42) i stödplattan (13), vilka låsskruvar är avsedda att komma till ingrepp med den plana ringen (12). nl