SE451631B - Anordning for att minska spridning i treffbild i sida for en rotationsstabiliserad ammunitionsenhet - Google Patents

Description

451 631 2 stàndet.

Bromsorganet aktiveras i beroende av differensen mellan projekti- lens beräknade nedslagspunkt och den önskade i avsikt att öka träffsannolikheten.

Avsikten med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anord- ning för korrigering av ammunitionsenheters (granater, projekti- ler o dyl) nedslagspunkt i sidled för att motverka inflytelse på träffsannolikheten av projektilernas spridningar i sidled eller málets rörelser under projektilernas flygtid. Vid skjutning på stora skjutavstánd kan dessa inflytelser bli betydande då väder och ofullkomligheter vid projektilernas tillverkning kan störa granatens rörelse under en relativt lång flygtid. Den långa ti- den ger även málet, fartyg e dyl möjlighet till förflyttning bort från granatens nedslagspunkt.

Uppfinningen innefattar organ för inmätning av målläge och/eller projektilbana samt organ för beräkning av projektilens nedslags- punkt och màlets läge vid tiden för projektilens nedslag.

Med hjälp av organ ordnade att aktiveras i beroende av diffe- rensen mellan beräknad och önskad nedslagspunkt ändras projek- tilens rotationshastighet och därvid dess sidavdrift som be- ror pà samverkan av gyroeffekt, projektilbanans krökning och luftens snedanblàsning på projektílen. Projektilen styres där- vid mot den önskade nedslagspunkten.

I vissa fall kan mätsvàrigheter omöjliggöra inmätningen av endera màlläge eller projektil och man har då att styra efter bästa skattningen av läge eller nedslagspunkt.

Ammunitionsenhetens rörelse mäts lämpligen under första delen av banan varefter nedslagspunkten beräknas. Målläget mätes så sent som möjligt och en framförhàllningspunkt beräknas innan projektilens rotationshastighet behöver ändras. Beroende på var den beräknade nedslagspunkten är belägen i förhållande till fram- förhållningspunkten överföres ett ändringskommando av viss nivå U_,,,._._._\ - -mhšåiEL-.w- . ..'. 451 651 till ammuntionsenheten. Härigenom elimineras en stor del av osäker-i heten i mätvärdena och träffsannolikheten förbättras. Ammunitions- enheten korrigeras genom ändring i rotationshastighet till en högre träffsannolikhet.

En konventionell utskjutningsanordning, exempelvis en artilleri- pjäs, kan användas och ammunitionsenheten (projektil, granat e d) skall vara rotationsstabiliserad och kan vara försedd med en kon- ventionell drivladdning eller flera delladdningar för att uppnå tillräckligt höga projektilbanor. Visserligen erfordras en mot- tagare i ammunitionsenheten för att motta kommandot från utskjut- ningsplatsen men denna mottagare kan vara av jämförelsevis enkel karaktär. De verkställande organen i ammunitionsenheten som skall åstadkomma den erforderliga ändringen i rotationshastighet exempelvis utfällning av bromsplàtar eller propellerblad, kan också vara synnerligen enkla. Eldledningsutrustningen kan förses med en relativt noggrann utrustning för inmätning av ammunitions- enheten samt en beräkningsenhet för att jämföra dess aktuella bana med en beräknad bana. För att förenkla det granatfasta orga- net exempelvis genom att bara ge det bromsplàtar kan ett tillväga- gångssätt att rikta pjäsen vid sidan av målet och bromsa in gra- naten mot detta invändas.

I det följande skall uppfinningen närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningar som visar exempel på en fördelaktig ut- föringsform.

Figur 1 visar en principfigur över uppfinningen, figur 2 ett inbyggnadsexempel och figur 3 ett exempel pá hur ändringsorganet kan vara utfört.

I figur 1 visas hur anordningen kan användas i samband med ett artillerisystem för bekämpning av ett mål, exempelvis ett fartyg.

I figuren betecknar målet 1 antingen màlets verkliga läge eller nu» ...wvwwn ,. -..bra ._ _ _' :ïàë _. fianar:!1=fl#::'. z .- 451 631 den framförhållningspunkt mot vilken vapnet skall inriktas vid bekämpning av ett rörligt mål. Som redan nämnts karakteriseras anordningen av att en konventionell utskjutningsanordning 2 i form av en artilleripjäs e d kan användas. Granaterna kan företrädesvis ligga inom kaliberomràdet l2~l5,5 cm.

Med hjälp av en eldledningsradar 3 görs en kontinuerlig målinmät- ning. Eldledningsradarn innefattar en beräkningsenhet 4 för beräk- ning av màlets rörelse och prediktering av màlposition. Beräknings- enheten 4 avger värden för inriktning av artilleripjäsen 2 mot en punkt 5 belägen vid sidan av framförhàllningspunkten 1 för màlet i förhållande till pjäsen 2, i avsikt att kompensera för granatens sídspridning.

Från artilleripjäsen 2 avlossas en granat visad i olika lägen 6, 7 i dess bana mot den beräknade punkten 5. En radarenhet 8, 9 gör inmätningar av granaten i början av dess bana och beräknar på basis av denna inmätning granatens ballistik och speciellt dess nedslags-àá punkt 10, vilken på grund av störningar från den omgivande miljön och ofullkomligheter i skottets tillverkning avviker mer eller mindre från den beräknade, ideala nedslagspunkten 5.

Radarenheter för granat- och projektilinmätning är i och för sig förut kända och beskrivs därför ej närmare. Beroende på vad det är för beräkning som skall utföras kan olika värden hos granaten in- mätas. I vårt fall skall speciellt granatens nedslagspunkt i sida beräknas och därför uppmätes granatbanans riktning någon gång under exempelvis första tredjedelen av banan.

Utgående fràn granatens beräknade nedslagspunkt 10 och målets senas beräknade framförhállningspunkt 1 beräknas i enheten 11 erforderlig korrigering av granaten för att dess nedslagspunkt i sidled skall ligga så nära målet i punkten l som möjligt. Om behov finns kan granatens korrigerade ballistik beräknas och jämföras med målpunk~ \ _ s 451 631 ten 1 för en eventuell ny korrigeringsberäkning i ett iterativt för farande. Vid en bestämd tidpunkt då granaten befinner sig i lämplig position 7 i sin bana sänds ett kommando via en radiolänk 12, 13 till en mottagare i granaten. Reglerenheten i granaten ombesörjer att det bestämda antalet fenor för drivning eller bromsning av gra- natens rotation utlöses varefter granaten följer en korrigerad bana som avslutas i målet l. Hur reglerenheter och fenor inuti gra naten är anordnade kommer närmare att beskrivas i samband med figu- rerna 2 och 3 nedan.

Beroende på hur långt från màlläget 1 den beräknade nedslagspunkten 10 är belägen kan olika driv- och rotationsbromsnivàer införas. Om t ex en trestegsbromsning införes innebär det att granater med ett beräknat nedslag inom ett intervall A närmast målläget korrigeras med bromsnivâ 1, granater med beräknat nedslag i ett intervall B närmast vid sidan av A korrigeras med bromsnivá 2 och granater med beräknat nedslag i intervallet C, vid sidan av B, korrigeras med bromsnivån 3. Bromsnivà 1 kan exempelvis innebära att rota- ha tionsmotståndet ökas med 10% efter 0,3 av bantiden och motsvaran- de större för övriga bromsnivàer.

Det exempel som beskrivits i figur 1 avser speciellt ett artilleri- system där en granat avlossas mot ett rörligt mål. Uppfinningen är emellertid tillämpbar för alla de föremål som i en kastbana kan avlossas mot ett mål och är rotationsstabiliserade. Artilleripjä- sen 2 i figur l står endast som symbol för den punkt där föremålen börjar sin bana. Radarenheterna 3 samt 8, beräkningsenheterna 4, 9 och 11 samt radiolänken 12, 13 utgöres av i och för sig kända an- ningar, istället för en radiolänk 12, 13 kan andra kända anordning exempelvis anordningar vilka arvetar pá ljus- eller IR-våglängd, i utnyttjas för att överföra bromskommandot till den avlossade ammu- nitionsenheten. Även mänskliga observatörer och mekaniska anord- ningar kan ersätta delar av det beskrivna systemet. Enheterna kan vodare vara uppdelade i ett antal mindre än mer specialiserade delar. Alternativt kan flera funktioner sammanföras i varje enhet.

Vidare kan eldledningsutrustningen naturligtvis ha en annan lo- kalisering än själva utskjutningsplatsen. 451 631 I figur 2 visas ett exempel pà hur en granat som ingår i anord- ningen kan vara uppbyggd. I detta fall utgöres ammunitionsenheten av en spränggranat vilken är av konventionll form med en stridsdel 14 och noskåpa 15. I noskàpan är emellertid inbyggd en mottagare 16 anordnad att motta kommandot från radiolänken 12, 13, en verk- ställande enhet 17 och ett rotationsbromsande organ 18 försett med ett flertal fenor 19 fördelade runt granatens periferi varav en fena 20, visas i utfällt läge. Genom fenornas vinkel mot grana- tens längdaxel ástadkommes drivning eller bromsning av rotations- hastigheten. Fenornas vinkel bestämmer också ett sluttillstànd för förhållandet mellan projektilens rotations- och transversalhastig- heter.

Figur 3 visar en detaljförstoring av det rotationsbromsande orga- net 18 med en fena 21 visad i infällt läge. Fenan 21 är placerad i ett utrymme 22 vilket via kanaler 23, 24 är förbundet med en eltändare 25. Eltändaren är via en ledning 26 förbunden med den verkställande enheten 17 och anordnad att antända en krutladd- ning. Fenan är fixerad i infällt läge medelst ett skjuvstift 27. griper i en urtagning 29 i fenan så att dess utfällningsgrad be- Ett stoppstift 28 är anordnat i kammarens 22 vägg och in- gränsas, och vridning förhindras.

Anordningen fungerar på följande sätt. Dä den av radarenheten 8, 9 beräknade nedslagspunkten 10 avviker från màlpositionen 1 eller radarenhet 3 anger ändrad målposition 1 överföres via radiolänken 12, 13 ett kommando till mottagaren 16 i granaten.

Kommandot överföres till den verkställande enheten 17 vilken beroende pà kommandots nivå väljer ut de fenor 19 som skall sättas i funktion. För de utvalda fenorna aktiveras därvid eltändaren 25 via en tändpuls över ledningen 26 varvid en krutladdning antänds och förbränns. Krutgaserna leds genom kanalerna 23, 24 till utrymmet 22 och en tryckkammare 30 bildad under själva fenan 21. Under krutgasernas verkan i tryckkammaren 30 skjuvs stiftet 27 av och fenan 21 tryckes ut av krutgaserna så långt att stoppstiftet 28 ingriper mot urtagningens vägg 31 och stoppar rörelsen. Fenan 21 7 451 631 hålls sedan i läge av stoppstiftet 28 och den centrifugal- kraft som verkar på grund av granatens rotation, även sedan krutgaserna läckt ut.

Fenans utstickande del är utformad för att åtminstone uppfylla krav på ändrad rotationshastighet, aerodynamík och stabilitet.

Om lämpligt kan flera fenor drivas av samma krutladdning, som antyds genom kanalen 32, exempelvis för utfällning av symme- triskt anordnade fenor.

Uppfinningen är inte begränsad till den ovan som exempel visa- de utföringsformen utan kan varieras inom ramen för de efter- följande patentkraven. .ll-Zàišlflfltí-.n . un'

Claims (7)

451 631 PATENTKRAV

1. Anordning för att minska spridningen i träffbild i sida för en rotationsstabiliserad ammunitionsenhet, såsom en projektil, granat e dyl, “àvfyrad i en ballistisk bana från en utskjutningsanordning mot ett mål, innefattande organ för inmätning av màlets position och/eller organ för ínmätning av den avfyrade ammunitionsenheten k ä n n e t e c k n a d a v att ammunitionsenheten innefattar organ (18) anordnade att ändra dess rotationshastighet i be- roende av differensen mellan målets beräkfiade position (1) och den beräknade nedslagspunkten (10) för korrigering av ammunitionsenhetens nedslagspunkt i sida i avsikt att öka träffsannolikheten.

2. Anordning enligt patentkrav 1 k ä n n e - t e c k n a d a v att organen (18) för att ändra ammunitionsenhetens rotationshastighet utgöres av ett antal runt enhetens periferi fördelade fenor (19) varvid fenornas vinkel mot ammunitionsenhetens längdaxel bestämmer om rotatíonshastigheten ökas eller minskas. - -nu-'å-l-'un- f- 451651

3. Anordning enligt patentkrav 2 k ä n n e - t e c k n a d a v att fenorna (19) normalt är anordnade i infällt läge men selektivt aktiverbara till ett utfällt läge för att åstadkomma en minskning respektive ökning av ammunitionsenhetens rotationshastighet.

4. Anordning enligt patentkrav 3 k ä n n e - t e c k n a d a v att fenorna (19) är anordnade att aktiveras genom trådlös överföring av ett kommando, exempelvis via en radiolänk (12, 13) till en mottagare (16) i ammunitionsenheten.

5. Anordning enligt patentkrav 4 k ä n n e - t e c k n a d a v en beräkningsenhet (ll) för beräkning av erforderlig korrigering för att den beräknade nedslagspunkten (10) skall sammanfalla med målets befià&à¿¿ position (1) varefter etfi motsvarande kommando är anordnat att överföras till ammunitionsenheten då denna befinner sig i gin bana_

6. Anordning enligt patentkrav 5 k ä n n e - t e c k n a d a v att ammunitionsenheten förutom nämnda mottagare (16) innefattar en verkställande enhet (17) för aktivering av en eller flera av fenorna (19).

7. Anordning enligt patentkrav 6 k ä n n e - t e c k n a d _a v att den verkställande enheten (17) innefattar en eller flera eltändare (25) för antändning av en krutladdning och varvid krutgaserna via kanaler (23, 24) är anordnade att åstadkomma erforderligt tryck i tryckkammare (30) bakom bromsklaffarna (19) för förskjutning av dessa till utfällt läge.