SE451619B - Forgasare - Google Patents

Description

451 619 vid låg och medium luftströmning.

Trots det ovan sagda finns en önskan att ytterligare öka anpassningsbar- heten och flexibiliteten hos funktionen av sådana förgasare genom att anpassa en individuell förgasare för användning, utan avsevärd nedmontering eller 5 maskinarbete, till tillstånd som erfordrar avsevärd ökad bränsleströmning för att göra bränsle/luft-blandningen, som åstadkommas av förgasaren, fetare. Ett exempel på en sådan användning är vid startning och/eller vid kallt väder. Ett annat exempel är i en motor för användning i en racerbil eller liknande, där en fet blandning används för att åstadkomma ökad effekt och där konventionella 1Ûnoggranna inställningar erfordras för varierande atmosfäriska förhållanden. Ett ytterligare exempel är vid racerbildar där metanolbränsle används, varvid mass- hastigheten hos strömningen med sådant bränsle är ungefär dubbelt så hög som vid bensin. Eftersom en racermotor kan användas vid olika tidpunkter med olika bränsle, är en förgasare för en racermotor mycket önskvärd, som har fördelarna 15hos tidigare kända venturiplattaförgasare och som är lätt, ekonomisk och full- ständigt omvandlingsbar från ett bränsle till ett annat på ett fåtal minuter.

Ett annat exempel är behovet att åstadkomma en fetare blandning till en för- bränníngsmotor, i och för maximal effekt, vilken motor normalt drives vid en relativt mager blandning av ekonomiska skäl, såsom är vanligt vid en fordons- Zfimotor för användning i städer. Ytterligare ett exempel är användningen av etanol- och bensinblandningar i motorer för användning i städer. Även om funk- tion är möjlig utan ändringar av en förgasare avsedd för endast bensin, erhålls bättre funktion ur synpunkten för långfärdsekonomi och maximal effekt är möjlig endast genom att variera bränsle/luft-förhållandena under dessa två tillstånd 25 från de förhållanden som åstadkommas av en förgasare avsedd för endast bensin. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en förbättrad venturiplattaförgasare, som är lätt och ekonomiskt anpassníngsbar för att åstadkomma ökat bränsleflöde under olika tillstånd. Ett annat ändamål är att åstadkomma en sådan förgasare där en fetare blandning tillföras för startning 3Ûoch/eller vid kallt väder under manuell styrning, eller alternativt under auto- matisk styrning. Ett annat ändamål är att åstadkomma en sådan förgasare som är användbar i en racermotor och vid sådan användning är snabbt ändringsbar mellan olika bränslen, såsom bensin och alkohol. Ett annat ändamål är att åstadkomma en sådan förgasare för användning vid ett fordon för städer, som automatiskt 35tillför en relativt fet bränsle/luftblandning för funktion vid maximal effekt och tillför en relativt sett magrare blandning vid långfärdsfunktion. Ett annat ändamål är att åstadkomma en sådan förgasare där ett element för dosering av nämnda ökade bränsleströmning är lätt utbytbart mot ett liknande element för att åstadkomma ett annat flöde, vilket utbyte inte erfordrar ändringar eller Aüavsevärd nedmonteríng av förgasaren. Ett annat ändamål är att åstadkomma en n 10 15 20 25 30 35 40 451 619 3 sådan förbättrad förgasare där förbättringen ligger i elementen som är avsedda för användning i en existerande venturiplattaförgasarkonstruktion och som erfordrar minimala ändringar av sådana existerande konstruktioner för att åstadkomma ovannämnda ändamål.

Ytterligare ett ändamål är att åstadkomma förbättrade element och anord- ningar i en förbättrad venturiplattaförgasare, som är anpassad till ett antal olika förbränningsmotorer och funktionstillstånd hos dessa, som erfordrar en fetare bränsle/luft-blandning och som är beroende av fullt effektiv funktion i den avsedda användningen. Ûvannämnda ändamål uppnås med en förgasare i enlighet med de åtföljande patentkraven. j Uppfinningen förklaras mer i detalj här nedan under hänvisning till bifo- gade ritníngar. Därvid är fig. 1 en planvy över en första utföringsform av en förbättrad förgasare som använder principerna enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 2 är ett vertikalt tvärsnitt genom förgasaren taget utmed linjen 2-2 i fig. 1. Fig. 3 är en ändvy över förgasaren. Fig. 4 är ett vertikalt snitt genom förgasaren taget enligt linjen 4-4 i fig. 1. Fig. 5 är ett huvudsakligen horisontellt, något förstorat snitt genom förgasaren taget enligt linjen 5-5 i fig. 4. Fig. 6 är ett fragmentariskt tvärsnitt genom förgasaren taget enligt positionen för linjen 6-6 i fig. 5. Fig. 7 är ett fragmentariskt, något för- storat snitt taget enligt linjen 7-7 i fig. 4. Fig. 8 är ett fragmentariskt snitt, som är taget från en position liknande den i fig. 4, men i en förstorad skala, av en andra utföringsform av förgasaren enligt uppfinningen. Fig. 9 är en fragmentarísk vy av den andra utföringsformen innefattande element för manuell påverkan och med ett parti bortbrutet för att visa förgasarens inre och tagen från positionen för linjen 9-9 i fig. 8. Fig. 10 är en sidovy över en tredje utföringsform av förgasaren som använder principerna enligt föreliggande uppfinning, varvid delar av förgasaren är bortbrutna i illustrativt syfte.

Fig. 11 är en fragmentarisk planvy över den tredje utföringsformen av för- gasaren. Fig. 12 är en fragmentarisk ändvy över en tredje utföringsform av förgasaren med ett parti bortbrutet för att visa dess inre.

Under hänvisning till ritningarna, speciellt fig. 1, Z och 3 visas där en förbättrad förgasare som använder principerna enligt föreliggande uppfinning.

Förgasaren är liknande den som beskrives och visas i ovan nämnda amerikanska patentskrift US-A-4 283 355, och endast de element som är nödvändiga för att förstå föreliggande uppfinning beskrivas häri, medan andra konstruktioner och funktioner hos förgasaren beskrives fullständigt i ovan nämnda patentskrift.

Förqasaren har ett hölje som har hänvisníngsbeteckningen 20. Höljet har fyra plana väggar 21-24 belägna i ett lädliknande arrangemang för att bilda en mynning eller blandningskanal 25 med rektangulärt tvärsnitt som sträcker sig 10 15 20 25 30 35 40 451 619 4 genom höljet. Väggen 21 utgör den första väggen och väggen 22 utgör den andra väggen som är belägen parallellt med den första väggen och tvärs över kanalen relativt denna. Väggarna 23 och 24 utgör den tredje väggen och den fjärde väggen, och utgör ett par av motbelägna väggar vinkelräta mot den första och den andra väggen. Höljet är försett med öron 27 vid en ände av blandningskanalen för att montera förgasaren på en förbränningsmotor, som ej visas. Förgasaren är anordnad för luftströmning till motorn genom blandningskanalen i en riktning som anges medelst pilen 28 i fig. 2, varvid luften suges i denna riktrnng på välkänt sätt av motorn när denna är igång. Den visade utföringsformen av föreliggande upp- finning är en fallförgasare, så att riktningen är huvudsakligen vertikal och nedåtriktad, varvid örona således befinner sig vid förgasarens botten.

Förgasaren har en bränslekammare 30 monterad på den första väggen 21 mitt emot kanalen 25. Den första väggen är således gemensam för kanalen och kammaren och kammaren är belägen på den ena sidan av kanalen. Kammaren har ett avtagbart lock 32, som är kongruent med och parallellt med den första väggen och har fyra sidoväggar 33 som sträcker sig mellan den första väggen och locket.

Kammaren har en puckelliknande utvidgning 34 belägen horisontellt utåt från den fjärde väggen 24 i en riktning som sträcker sig bort från den tredje väggen 23.

Vanligen är väggarna 21, 23, 24 och 33 utformade i ett stycke och väggen 22 och locket 32 är fästadärvid på något lämpligt sätt, såsom medelst skruvar 36. Kam- maren är försedd med ett flöte och ett ventilaggregat 41 beläget i nämnda utvidg- ning. Aggregatet är av välkänd konstruktion för att tillföra vätskeformigt bränsle till kanmaren för att bibehålla vätskenivån 42 däri. Aggregatet har en koppling 43 för förbindelse med någon lämplig källa, ej visad, för sådant bränsle. Den första väggen 21 har en bussning 45 utskjutande centralt därifrån in i kanmaren av skäl som beskrives nedan.

Förgasaren har ett par parallella, huvudsakligen cylindriska axlar 50 för venturiplattor. Dessa axlar är vinkelräta mot den första väggen 21 och den andra väggen 22 och är parallella med paret av väggar 23 och 24. Således är dessa axlar vinkelräta mot riktningen nedåt 28 hos luftströmningen i blandnings- kanalen 25. Axlarna sträcker sig över denna kanal och befinner sig intill_dess övre ände och befinner sig var och en intill vars en vägg. Varje axel har mot- belägna ändpartier 52. Dessa partier hos varje axel är belägna på axiellt avstånd från varandra och sträcker sig var och en genom den första väggen och den andra väggen och är lagrade i dessa väggar för svängrörelse av axlarna. Varje ändparti sträcker sig något förbi motsvarande vägg. Varje axel har således ett ändparti som sträcker sig genom den första väggen och är beläget inuti bränslekanmaren 30.

Förgasaren har et par rektangulära venturiplattor 55 individuellt mon- terade på axlarna 50 inuti kanalen 25 för svängrörelse med axlarna. Varje platta är svängbar mellan ett fullständigt stängt läge 56 och ett fullständigt öppet 10 15 20 25 30 35 40 5 451 619 läge 57, såsom anges med streckadelinjer i fig. 2. Varje platta 5051* Étstefbar mot- belägna kanter som är parallella med väggarna 21 och 22. En kant hos det andra paret av motbelägna kanter hos varje platta sträcker sig utmed motsvarande axel och är styvt fastgjort därvid på något lämpligt sätt. Den återstående kanten 58 hos varje platta är parallell med motsvarande axel och är belägen på avstånd därifrån. I de stängda lägena befinner sig sistnämnda kant 58 i riktningen 28 för luftströmningen från motsvarande axel och är belägen centralt i kanalen nära kanten 58 hos den andra plattan så att plattorna sträcker sig huvudsakligen tvärs över kanalen 25. I sina öppna lägen sträcker sig plattorna nedåt från axlarna och huvudsakligen parallellt med luftströmningens riktning. Det är tydligt att luftströmningen genom kanalen tvingar plattorna mot deras fullständigt öppna position och att plattorna är svängbart monterade i kanalen för svängrörelse mellan ett öppet och ett stängt läge och mellan positionerna 56 och 57.

Förgasaren har en lângsträckt sprutstav 60 som bäst visas i fig. 1, 2 och 5 belägen inuti och sträckande sig tvärs över blandningskanalen 25 i en rikt- ning parallellt med axlarna 50. Staven har ett par motstående ändar 62, som in- dividuellt samverkar med väggarna 21 och 22, varvid staven är klämd mellan dessa väggar i en vätsketät samverkan- med dessa och är på detta sätt monterad i höl- _ jet 20. Staven är belägen centralt mellan den tredje väggen 23 och den fjärde väggen 24 och har en bränslekanal 62 som sträcker sig längsgående därigenom, varvid kanalen således har ett par motbelägna ändar motsvarande ändarna hos sta- ven. Staven har ett rombliknande tvärsnitt med sina spetsiga vinklar uppåt och nedåt belägna så att staven har motstående sidor 66 belägna induviduellt mot den tredje väggen och den fjärde väggen. Staven är belägen i kanalen så att kan- terna 58 hos plattorna 55 var och en befinner sig intill dessa sidor när plåtarna befinner sig i de stängda lägena 56. Kanalen sträcker sig centralt mellan dessa sidor och staven har ett flertal munstycken eller portar 68 som mynnar från ka- nalen till blandningskanalen, vilka portar är belägna på avstånd från varandra utmed staven i två rader, en på varje sida av staven.

Med hänvisning till fig. 3 framgår därur att axelpartierna 52 som sträcker sig genom den andra väggen 22 uppbär individuella hävarmar 70. Varje hävarm är styvt förbunden med motsvarande parti för svängrörelse tillsammans med detta och hävarmarna är sanmanbundna med en länk 71, som har ett par motbelägna ändar vardera svängbart förbundna med hävarmarna, Hävarmarna och länkarna är så dimensionerade och arrangerade att de koordinerar svängrörelserna hos axlarna så att plattorna 55 rör sig motsvarande varandra mellan sina stängda lägen 56 och öppna lägen 57. Förgasaren har en dragfjäder 73, som sträcker sig från en av dessa hävarmar, som befinner sig intill väggen 24 till en förankring 44. Förank- ringen är monterad på väggen 22 och befinner sig intill väggen 23. När plattorna rör sig mot den öppna positionen under inverkan av en luftströmning i riktningen 10 15 20 25 30 35 40 451 619 e 28, svänqes hävarmarna såsom anges med pilarna 75 och fjädern spännes“samt trycker plattorna elastiskt mot deras stängda lägen under motverkan av luft- strömningen.

Förgasaren har ett par rektangulära, plattliknande trottlar 80 såsom visas i fig. 2. Trottlarna är belägna i kanalen 25 vid dess nedre ände och är därför belägna på avstånd i riktningen 28 från axlarna 50 och sprutstaven 60.

Varje trottel har en axel 82, som är parallell med axlarna 50 och som har mot- belägna axiella ändar vardera lagrade i den första väggen 21 och den andra väggen 22 för svängrörelse. Ändarna lagrade i den första väggen sträcker sig inte in i kammaren 30. Emellertid sträcker sig den andra änden igenom väggen 22 och är där försedd med en individuell hävarm 84 belägen mittemot den andra väggen från kanalen 25. Trottlarna och hävarmarna är fast monterade på motsvarande trottelaxlar för svängrörelse tillsammans därmed. Varje trottel är således mon- terad i höljet för rörelse mellan ett stängt läge 86, i vilket trotteln huvud- sakligen blockerar kanalen, och en öppen position 87, som anges med streckade linjer i fig. 2. Hävarmarna är sammanbundna med en länk 89, som sträcker sig mellan hävarmarna och är individuellt svängbart förbunden därmed. Hävarmarna och länken är dimensionerade och utformade så att trottlarna rör sig tillsanmans mel- lan sina respektive öppna och stängda lägen. En spiralfjäder 91 är belägen vid den ena av trottelaxlarna intill väggen 23 och är anordnad att förspänna trott- larna mot deras stängda lägen. Trottlarna är vanligen förbundna med en gaspedal, som ej visas, medelst någon lämplig länk, som inte heller visas, fäst vid en av hävarmarna 84. Den andra väggen har ett öra 93, som sträcker sig därifrån intill en av hävarmarna mot väggen 24, och en tomgângshastighetsskruv 94 är gängad i örat. Skruven sträcker sig genom örat mot en av hävarmarna för samverkandänned för att förhindra trottlarna från att fullständigt antaga sina stängda lägen.

Rotation av skruven inställer således på ett välkänt sätt tomgångshastigheten hos motorn som är förbunden med kanalen 25.

Förgasaren har ett primärt bränsletillförsel- eller doseringssystem angivet med hänvisningsbeteckningen 100 såsom bäst framgår ur fig. 4 och 5.

Systemet innefattar en kam 102 monterad på ena ändpartiet 52 som befinner sig inutó kammaren 30 och intill väggen 24. Kamen är huvudsakligen bâgformad och dess centrum sammanfaller med symmetriaxeln för axeln 50. Kanmen sträcker sig radiellt från axeln och avslutas i en kant 103 belägen mot bussningen 45. Kam- men är fäst vid axeln på något lämpligt sätt för svängrörelse tillsannmns med denna. Kammen svänger i den riktning som anges med pilen 104 i fig. 4 när plattor- na 55 rör sig från sina stängda lägen till sina öppna lägen 57. Om så önskas kan kammen vara frigörbart förbunden med axeln och dess vinkelläge relativt denna vara inställbart. Det är uppenbart att allteftersom kammen svänger med axeln mot- svarar varje svängposition hos kammen omkring axeln en motsvarande position hos 10 15 20 25 30 35 40 f! 451 619 plattorna 55 mellan deras stängda position 56 och öppna positioh"57,“varvTö"* positionen av kammen såsom angivits i fig. 4 motsvarar positionen hos plattorna mellan nämnda positioner.

Systemet 100 innefattar en primär bränslereglerventil, som är angiven med hänvfisningsbeteckningen 105 och är belägen inuti bussningen 45. Denna ventil är således monterad i den första väggen 21 hos höljet 20 inuti bränslekammaren 30.

Ventilen innefattar en första borrning 106, som sträcker sig fullständigt genom bussningen parallellt med den första'väggen, varvid borrningens axel är belägen radiellt och skär kanten 103 hos kammen 102. Det parti av denna borrning -som är belägen mot kammen har en något större diameter än övriga delen av borrningen.

Ventilen har en andra borrning 107, som är en primärbränslekanal i en första utformning av förgasaren. Den andra borrningen sträcker sig genom den första väggen från motsvarande en av ändarna av kanalen 64 hos sprutstaven 60 till en punkt inriktad med den första borrningen. Ventilen har en tredje borrning 108, som sträcker sig genom bussningen från den andra borrningen -och skär den första borrningen samt mynnar i kammaren mittemot den första borrningen förbi den andra borrningen. Ventilen har ett inlopp 111 för upptagning av bränsle från kammaren där den tredje borrningen mynnar i kammaren. Ventilen har ett utlopp 112, ëär denna borrning mynnar i den andra borrningen, som i sin tur sträcker sig till nämnda ena ände av kanalen 46. Det är uppenbart att elementen hos systemet 100 som just beskrivits förbinder kammaren och den ena av sprutstavens ändar 62 i den första väggen. Det framgår också att dessa element åstadkommer ett primärt bränsleflöde såsom anges med pilarna 114, mellan kammaren och nämnda ände, var- efter flödet fortsätter från nämnda ände till portarna 68.

Ventilen 305 har en spindel 115 med ett nedre parti som är tätt glidbart inpassad i den första borrningens 106 parti med mindre diameter, och ett övre parti med större diameter som är upptaget i borrningens parti med större diameter.

Det nedre partiet har ett ringformat spår 117 beläget vid skärningen mellan den första borrningen och den tredje borrningen 108. Det övre partiet av spindeln har en hemisfärisk utskjutning 118 belägen mot kanten 103 hos kammen 102 och hållen i samverkan med denna medelst en kompressionsfjäder 119, som omger spindeln och sträcker sig axiellt mellan dess övre parti och partiet med mindre diameter hos den tredje borrningen. Det är uppenbart att kammen fungerar för att påverka spindeln i beroende av svängrörelse hos en av axlarna 50, till vilken kammen är förbunden, och att utskjutningen och fjädern fungerar för att påverka ventilen i beroende av' denna svängrörelse. Kanten hos kammen har en utformning så att kontaktpunkten mellan denna kant och utskjutningen återdrages progressivt från bussningen 45 allteftersom kammen rör sig i riktningen 104. Spåret 117 är beläget axiellt utmed spindeln så att spindeln nästan försluter den tredje borrningen när kammen be- finner sig i en position motsvarande de stängda positionerna 56 hos venturiplat- 10 15 20 25 30 35 40 451 619 8 torna 55 och progressivt öppnar denna borrning allteftersom kammen svängs i pilens 104 riktning. Det framgår att primärbränsleflödet 114 är relativt begrän- sat när borrningen är på detta sätt stängd och blir mindre begränsat allteftersom borrningen progressivt öppnas. Således är det uppenbart att kammen och axelpartiet 52 som uppbär kammen fungerar för att sammankoppla primärventilen 105 och en av venturiplattorna 55, som är monterad på axeln så att ventilen öppnas och stängs i beroende av öppningen och stängningen av plattorna. Denna öppning och stängning av ventilen sker således automatiskt i beroende av rörelsen av plattorna. Efter- som kanten hos kammen återdrages progressivt från bussningen när plattorna öppnas, * för att progressivt öppna den tredje borrningen, så är det uppenbart att ventilen öppnas progressivt allteftersom plattorna rör sig mot sina öppna positioner och att ventilen stänges progressivt allteftersom plattorna rör sig mot sina stängda positioner.

Elementen hos förgasaren som beskrivits hittills och funktionen och samverkan hos dessa element motsvarar huvudsakligen de element, de funktioner och samband som visas och beskrives i den ovan angivna amerikanska patentskriften US-A-4 283 355. Emellertid utgör de element som beskrives här nedan den nya och förbättrade delen av förgasaren och utgöres av ett ytterligare bränsletillförsel- eller doseringssystem angivet med hänvisningsbeteckningen 125 och vilket har unika fördelar när det kombineras med det ovan beskrivna primära bränslesystemet 100. Bränsle tillfört till sprutstaven 60 medelst detta system adderas till mängden bränsle tillförd av primärsystemet så att blandningen'av bränsle och luft som tillföres av förgasaren är fetare än om inget bränsle tillföres via detta ytter- ligare system. Det ytterligare systemet identifieras således med order "ytterligare" även om blandningen av bränsle och luft som tillföres förbränningsmotorn av en förgasare enligt föreliggande uppfinning kan men inte behöver vara en "fet" bland ; ning relativt det stoikiometriska förhållandet för detta bränsle och luft.

Det ytterligare systemet 125 har en roterande ytterligare reglerventil 130 såsom bäst framgår ur fig. 4, 5 och 6 monterad på den första väggen 21 hos höljet 20. Ventilen har en cylindrisk bussning 132 fäst vid denna vägg i en posi- tion under bränslehävarmen 42 och intill väggen 23. Axeln hos bussningen är paral- lell med axeln 50. Bussningen har en inre gängad axiellt öppen ände 133 belägen inuti kammaren, varvid den motstående änden av bussningen är försluten. Bussningen har ett par borrningar 135 och 136, som har samma diameter och är belägna dia- metralt mittemot varandra i bussningen och är axiellt inriktade. Borningen 136 t är ett utlopp för ventilen och periferin hos bussningen har en ringformad plan yta 137, som omger denna borrning. Den första väggen är försedd med ett spår 138 som leder från kammaren 30 till borrning 135, som således utgöres ett inlopp till ventilen. Ventilen har en plugg 141, som medelst gängor samverkar med den gängade änden av bussningen och som har en borrning koaxiellt anordnade relativt buss- 10 15 20 25 30 35 40 9 451 619 ningen.

Ventilen 130 har en cylindrisk rotor 145 med ett parti med större dia- 1 meter, som är roterbart tätt inpassat i bussningen 132 och är försedd med en doseringsborrning 146. Denna borrning är axiellt inriktad med borrningarna 135 och 136 och har huvudsakligen lika stor diameter som dessa borrningar. Rotorn' har en axel som sträcker sig genom borrningen hos pluggen 141. Ventilen har en hävarm 148 fast monterad på axeln på något lämpligt sätt utanför bussningen för rotation av rotorn. Hävarmen sträcker sig från bulten i en riktning radiellt relativt bussningen och huvudsakligen mot bussningen 45. Hävarmen är försedd med en genomgående borrning 149 belägen på avstånd från bulten såsom beskrives nedan.

Hävarmen rör sig i en bâgformad bana mellan en övre position 151 och en nedre position 152, vilka positioner är angivna med streckade linjer i fig. 4. Hävarmen är monterad på bulten i en vinkelrelation till axeln för doseringsborrningen 146 så att denna borrning är inriktad med paret av borrningar 135 och 136 såsom visas i fig. 5 när hävarmen~ befinner sig i sin nedre position, och ventilen 130 är fullständigt öppen, och så att doseringsborrningen inte står i förbindelse med paret av borrningar när hävarmen befinner sig i sin övre position och ventilen är fullständigt stängd. ' Det ytterligare systemet 125 innefattar ett huvudsakligen cylindriskt hålrum 155 såsom visas i fig. 5 och 6 och sträcker sig genom den första väggen 21 i axiell inriktning med borrningarna 135 och 136 hos bussningen 132. Hålrum- met sträcker sig från bussningen till det yttre av den tredje väggen 23. Hålrum- met är inriktat med och har huvudsakligen lika stor diameter som periferin hos den ringformade ytan 137, och den yttre änden av hålrummet är försedd med inre skruvgängor 156.

Systemet 125 innefattar ett cylindriskt öppningsblock 160, som är ko- axiellt upptaget i hålrummet 155..Periferin hos blocket har huvudsakligen mindre diameter än hålrummet och blocket är avsevärt längre axiellt än hålrummet så att det utskjuter därifrån utanför den tredje väggen 23. Blocket har en borrning 161 som sträcker sig diametnalt därigenom och har en doseringsöppning 162 som sträcker sig axiellt genom blocket in i denna borrning från änden av blocket mot bussningen 132. Denna ände av blocket är något mindre i diameter än övriga delen av blocket och omgives av en 0-ring 164 av elastiskt komprimerbart material.

Systemet innefattar ett lock 165, som är koaxiellt inpassat i hålrummet och som samdërkar med skruvgängorna 156. Inuti är locket glidbart inpassat på blocket och har utanför den tredje väggen ett huvud anordnat för samverkan medelst ett roterande verktyg, som ej visas. En andra 0-ring 166 av elastiskt komprimerbart material omger locket och är beläget mellan nämnda huvud och det yttre av den tredje väggen. När locket skruvas in i höljet 20 tätar 0-ringen 164 blocket relativt ventilen 130 så att bränsle som strömmar från borrningen 136 måste 10 15 20 25 30 35 40 451 619 1D passera genom öppningen. 0-ringen 166 tätar hålrummet på ett fluigtääsößh luft- tätt sätt relativt höljets yttre. Det är uppenbart att när locket skruvas av från höljet är blocket tillgängligt från en position utanför förgasaren. Blocket är således tillgängligt för avtagning och avlägsning från höljet för att enkelt kunna utbytas mot ett annat utbytbart konstruerat lock med en öppning som är liknande öppningen 102 men har en annorlunda bränsledoseringsförmåga.

Det ytterligare systemet 125 har en borrning 170, som är parallell med axeln 50 och som sträcker sig från hälrummet 155 genom den tredje väggen 23 till den andra väggen 22. Systemet har en kanal 171 som är belägen i den andra väggen 22 och har sin andra ände i förbindelse med änden av bränslekanalen 64 vid sprut- stavens ände 62, som befinner sig intill och samverkar med den andra väggen.

Denna ände av sprutstaven 60 är naturligtvis den ände som är motbelägen änden som primärsystemet 100 är anslutet till. Det är uppenbart att borrningen 170 och kanalen 171 bildar en ytterligare bränslekanal 172 som sträcker sig genom höljet 20 mellan borrningen 136 hos den ytterligare ventilen 130 och bränslekanalen 64 så att ett ytterligare bränsleflöde som anges med pilarna 175 i fig. 5 kan ström- ma från kammaren 30 genom ventilen 130ß hålrummet 155 och nämnda kanaler till portarna 68 hos sprutstaven. Det ytterligare systemet förbinder således bränslet i kammaren 30 med staven så att ett ytterligare bränsleflöde kan ske parallellt med primärflödet 114. ' Det är uppenbart att hålrummet 155 är beläget i förbindelse med den ytterligare kanalen 172 och att blocket 160 därför är beläget för att hindra förbindelsen med denna kanal. öppningen 162 i blocket står därför i serie med det ytterligare flödet 175 mellan kammaren 30 och spraystaven 60 och man inser att denna öppning doserar strömningen i serie med doseringen av strömningen medelst den ytterligare ventilen 1300 Förgasaren som inbegriper förbättringarna enligt den första utförings- formen av föreliggande uppfinning skiljer sig från de andra utföringsformerna, som beskrives här nedan under hänvisning till fig. 4 och 7. Den första utförings- formen har en inställbar hävarmsmekanism 180 monterad på den axel 50 som inte uppbär kammen 102 hos primärbränslesystemet 100. Denna mekanism innefattar en fast plan hävarm 181 monterad på den andra axeln vid dess parti 52 som sträcker sig in i kammaren 30. Detta parti av axeln är försett med mot varandra belägna plana ytor 182, som är inpassade i en motsvarande utformad öppning i den fasta hävarmen så att denna hävarm inte kan svänga oberoende av axeln. Längden hos denna fasta hävarm är något mindre än längden hos den ytterligare ventilhävarmen 148 och den fasta hävarmen sträcker sig radiellt utåt från axeln centralt i kam- maren 30. De plana ytorna är belägna på axeln så att denna hävarm sträcker sig ungefär horisontellt när plattorna 55 befinner sig i sina stängda positioner 56 och svänger nedåt såsom anges medelst pilen 183 när plattorna rör sig mot sina 10 15 20 25 30 35 40 ii 451 619 öppna positioner 57. Den fasta hävarmen är försedd med en skruflmmgaüßmorrning 184, som är parallell med axeln och är belägen på avstånd radiellt därifrån. Me- kanismen har en andra plan hävarm 186, som är huvudsakligen parallell med den fasta hävarmen 181 och är belägen ovanpå hävarmen 184. Den andra hävarmens ytor samverkar med den fasta hävarmens sidoyta belägen vettande bort från den första väggen 21. Den andra hävarmen har en bågformad slits 188 inriktat med den skruv- gängade borrningen hos den fastaihävarmen och har tre bågformigt anordnade borr- ningar 189 belägna utanför denna slits. Mekanismen har en skruv 192, som är ko- axiell med axeln och är gängad i dess ände, samt har en andra skruv 193 som sträcker sig genom slitsen 188 och samverkar med borrningen 184. Det inses att om dessa skruvar lösgöres kan den andra hävarmen röra sig i vinkelhänseende relativt den ”fasta hävarmen så att vinkelsambandet mellan den andra hävarmen och motsvarande venturiplatta 55 kan inställas inom de gränser som åstadkommes av längden av slitsen. Det inställda sambandet bibehålles genom åtdragning av nämnda skruvar.

Förgasaren har en stav 195 med motbelägna ändar s ängbart upptagna i en av borrningarna 189 och i borrningen 149 hos hävarmen 148. Det framgår att denna stång och mekanismen 180 fungerar såsom en länk som förbinder venturiplat- torna och den ytterligare ventilen 130 så att när venturiplattorna 55 rör sig progressivt mot sina öppna positioner 57 svänger hävarmen i en riktning från sin övre position 151 mot sin nedre position 152 och den ytterligare ventilen 130 öppnas progressivt i beroende av öppningen av venturiplattorna. Omvänt medför en progressiv förflyttning av plattorna i riktningen från deras öppna positioner till deras stängda positioner att den ytterligare ventilen progressivt stänges.

Det är uppenbart att denna öppning och stängning sker automatiskt när plattorna svänger i beroende av ändringarna i luftströmningen 28. Det bör noteras att genom inställning av vinkelsambandet mellan hävarmarna 181 och 186 såsom beskrivits ovan och/eller genom att välja ett av hålen 189 som upptager stången 195, kan den re- lativa vinkelpositionen mellan borrningarna 135 och 136 hos den ytterligare ven- tilen och dess rotor 145 varieras i beroenda av någon förvald position av venturi- plattorna. Tillgänglighet till mekanismen 180 för att utföra sådana inställningar och val erhålles enkelt genom avtagning av locket 32 efter att ha lösgjord till- höhande skruvar 36. Såsom ett resultat härav kan den ytterligare ventilen selek- tivt bringas att öppna och stänga samtidigt med plattorna och primärventilen 105 eller kan öppningen av den ytterligare ventilen fördröjas tillsplattorna och prie märventilen har öppnat i någon önskad utsträckning. Det ytterligare bränsleflödet 175 kan block 160 med en öppning 162 med den erforderliga strömningsegenskapen.

En förgasare som utgör en andra utföringsform av föreliggande uppfinning under alla omständigheter begränsas såsom beskrivits genom val av ett »visas i fig. 8 och 9. Denna andra utföringsform skiljer sig konstruktionsmässigt 10 15 20 25 30 35 40 451 619 ta. från den första utföringsformen genom att den andra utföringsformelfzïxtlaitodnnmanu- ellt påverkbar länk 200 för att progressivt öppna och stänga den ytterligare ven- tilen 130 och innefattar inte mekanismen 180 och länken 195. Alla övriga element hos den andra utföringsformen är huvudsakliga identiska med de i den första ut- föringsformen och har sama hänvisningsbeteckningar.

Länken 200 innefattar en tussning 205 belägen före bränslenivån 42 och monterad i en av sidoväggarna 33 som är inriktad med den tredje väggen 23. En axel 206 sträcker sig genom bussningen i en riktning'vönkelrätt mot sidoväggen för svängrörelse relativt denna. Länken innefattar en yttre arm 207 och en inre arm 208, som-sträcker sig radiellt från axeln och är fast monterade vid denna för rörelse tillsammans med den. Dessa armar är belägna utanför höljet 20 respektive inuti kanmaren 30. Länken har en stäng 211 med sina motbelägna ändar svängbart upptagna i den inre armen och borrningen 149 hos den ytterligare ventilens hävarm 148. Länken 200 sträcker sig således från den ytterligare ventilen 130 till en punkt utanför höljet 20. Länken innefattar ett manuellt påförbart kabelaggregat' 213 av välkänd konstruktion. Aggregatet har sin ena ände försedd med en klämma 214, som fäster denna ände vid den tredje väggen och har en motsatt ände försedd med en manuellt påverkbar knopp 215. Åggregatet är kopplat till den yttre armen så att den ytterligare ventilen progressivt öppnas och stänges genom rörelse av knoppen i riktningen för pilarna 216 och 217, varvid rörelsen av armarna 207 och 208 mot- svarande öppningen av ventilen visas medelst pilen 218. Området för sådana rörel- ser åstadkomna av länken 200 är sådan att hävarmen 148 är placerad vid antingen positionen 151 eller 152 eller vid vilken som helst position däremellan. Denna andra utföringsform åstadkommer således fullständig manuell styrning av doseringen av det ytterligare flödet 175 medelst den ytterligare ventilen, vilket flöde ock- så doseras medelst öppningen 152.

En förgasare som utgör en tredje utföringsform av föreliggande uppfinning framgår ur fig. 10, 11 och 12. Den tredje utföringsformen har element som är beskrivna i samband med den andra utföringsformen och är gemensam med den första och den andra utföringsformen och dessa element är betecknade med de hänvisningsbeteckningar som tidigare använts. Den tredje utföringsformen skiljer sig från den första och' den andra utföringsformen genom att det har en apparat allmänt betecknat med hän- visningsbeteckningen 300 monterad utanpå höljet 20 vid den sida som motsvarar den tredje väggen 23. Apparaten kännetecknas av dess automatiska påverkan av den yt- terligare ventilen 130 under kalla väderförhållanden och/eller när motorn som den tredje utföringsformen av förgasaren är kopplad till startas. Apparaten har en bussning 305 och en axel 306 tillsanmans med en inre arm, ej visad, och en stång, ej visad, vilka fyra element är huvudsakligen identiska med elementen 205, 206, 208 och 211 hos den andra utföringsformen.

Den tredje utföringsformen skiljer sig också från den första och den 10 15 20 25 30 35 40 ß 451 619 andra utföringsformen genom att den har en arm 315 monterad på enffiäädäfiæåv trottelaxeln 82 intill den tredje väggen 23 för rörelse med denna axel. Armen sträüker sig radiellt=utåt från axeln när trotteln 80 befinner sig i sin position som bestämmes av skruven 94 och som är nära den stängda positionen 86. En snabb- tomgångsskruv 316 samverkar medelst gängor med denna arm och sträcker sig huvud- sakligen horisontellt därigenom. Denna skruv har en axiell ände 317 som skjuter något utanför den tredje väggen när trottlarna befinner sig i positionen bestämda av skruven 94. ' Apparaten 300 har en hävarm 320 monterad på axeln 306 utanför höljet 20 för svängrörelser tillsammans med axeln. Såsom visas i fig. 10 svänger denna häv- arm mellan ett första ändläge 321, som anges med streckade linjer i fig. 10 och i vilken den ytterligare ventilen 130 är fullständigt öppen, och ett andra änd- läge 322, i vilket ventilen är stängd. Denna hävarm sträcker sig huvudsakligen parallellt med den tredje väggen 23 och är belägen på ett kort avstånd därifrån.

Hävarmen sträcker sig huvudsakligen uppåt och nedåt och i diametralt motsatta riktningar från axeln. Hävarmen har en övre borrning 325 belägen ovanför axeln och en nedre borrning 326 belägen under axeln och uppbär en cylindrisk tapp 327 som utskjuter från hävarmen och är belägen nedanför den nedre borrningen, varvid symmetriaxlarna för dessa borrningar och tappen är parallella med axeln 306.

Apparaten 300 har en snabbtomgångsmekanism 330 som innefattar en styr- ning 331 monterad på den tredje väggen 23. Styrningen befinner sig intill armen 315 och en borrning sträcker sig genom denna styrning. Mekanismen har en snabb- tomgângskam 332 glidbart inpassad i denna borrning för axiell rörelse däri mellan en snabbtomgângsposition 333 och en normaltomgångsposition 334 som anges med streckade linjer. Kammen har en ramp belägen för samverkan med änden 317 hos skruven 316. Rampen har en utformning såsan att kanmen är ur ingrepp med skruv- änden när kanmen befinner sig i normaltomgångspositionen och kammen samverkar med skruven när kammen befinner sig mot snabbtomgångspositionen. Såsom ett resultat av denna samverkan kan trottlarna 80 inte röra sig fullständigt till positionen som bestämmes av skruven 94 när kammen befinner sig i snabbtomgångspositionen.

När kammen och snabbtomgångsskruven 316 samverkan med varandra befinner sig trott- larna i en position intill sina stängda positioner 86 så att en önskad snabbtom- gângsposition hos trottlarna enhålles genom inställning av snabbtomgångsskruven.

En stav 336 sträcker sig från kammen vid en punkt vid den motsatta änden av styr- ningen sett från snabbtomgångsskruven, till borrningen 326 hos hävarmen 320.

Längden hos stången är sådan att snabbtomgângskammen förflyttas till snabbtom- gångspositionen när hävarmen för sig till sin position 321 och att kammen för- flyttas till normaltomgångspositionen när hävarmen rör sig till positionen 322.

Stången har en krökt utformning.för att inte samverka med ahdra element som be- skrives här nedan. 10 15 ZU 25 30 35 40 451 619 Vi Apparaten 300 har en obeiastningsanordning 340 som inßâšgšâålett dia-_* fragmaaggregat 342. Aggregatet innefattar ett cyiindriskt höije monterat på något lämpligt sätt utanför den av sidoväggarna 33 som befinner sig intiii hävarmen 320.

En diafragma 343 är belägen centraït och koaxieiit i höijet och en stång 344, som är monterad på diafragman för röreise med denna, sträcker sig från höijet i en riktning huvudsakiigen mot hävarmen. Aggregatet innefattar en kompressions- fjäder 345 som sträcker sig meiian höijet och diafragman och trycker diafragman och stången mot hävarmen. Sidan av diafragman mot hävarmen är öppen ti11 atmosfären.

Den motsatta sidan är förbunden medeist någon iämpiig iedning 346 med niandnings- kanaien 25 vid en punkt nedanför trotteiaxiarna 82. Denna punkt befinner sig så- ïedes me11an trottiarna 80 och en motor försedd med den tredje utföringsformen av förgasaren. Obeïastningsanordningen innefattar en sïitsförsedd iänk 348, som är svängbart förbunden med stången 344 och sträcker sig därifrån så att tappen 327 är upptagen i slitsen hos denna iänk. Såsom visas i fig. 10 är sïitsen så dimensionerad att änden av siitsen beiägen på avstånd från diafragman samverkar med tappen när atmosfärstrycket är förhandenvarande på bägge sidorna av diafragman “ och när hävarmen befinner sig i positionen 321, i viiken den ytteriigare ventiien 130 är fuïiständig öppnad. När ett Wakuum tiiïföres ti11 den motsatta sidan av diafragman tvingas iänken mot höijet för att samverka med tappen och förfiytta hävarmen 320 något från dess position 321 mot positionen 322. Sïitsen möjiiggör för hävarmen att siutföra denna röreise oberoende av positionen hos diafragman och de reiativa trycken på dess motbeiägna sidor.

Apparaten 300 har en termostatenhet 350. Denna enhet är beiägen på och utanför den tredje väggen 23 och ovanför samt intiii styrningen 331. Denna enhet innefattar ett cyiindriskt höije med ett inre parti 352 med en koppiiknande ut- formning. Detta parti är fast monterat på den tredje väggen och är beiäget på avstånd därifrån medeist iämpïiga ben. Höijet har ett ïock 353, också med en kopp- iiknande utformning, som är koaxieiit med avseende på det inre partiet. Locket är monterat på något iämpïigt sätt, inte visat, på det inre partiet för svänginstäii- ning reiativt detta omkring höijets axel. Det inre partiet har en vipparm 355.

Såsom bäst visas i fig. 12 innefattar vipparmen en svängpunkt som sträcker sig- koaxieïit genom det inre partiet och uppbär vipparmen för svängbar röreïse re- iativt detta. vipparmen har en yttre arm 356 och en inre arm 357, som sträcker sig individueiit och radieiit från ändarna av iagringen, varvid den inre armen är beiägen inuti höijet och den yttre armen är beïägen meïian höïjet och den tredje väggen.

Enheten 350 har en temperaturkänsiig bimetaïifjäder 360, som är spirai- formad och är beïägen koncentrisk inuti höijet 353. Centrum för fjädern är fast ansiutet tiil höijet för röreise tiilsammans med detta i förhâiiande tiii det inre partiet 352. Den yttre änden av fjädern är fast ansïuten tiïi den inre armen 15 20 25 30 35 40 is 451 619 357 på något lämpligt sätt. Fjädern är konstruerad så att nar temperaturen minskar tenderar den yttre änden att röra sig progressivt i den riktning som anges med pilen 361 och svänga den inre armen i denna riktning. Omvänt, när temperaturen hos fjä- dern ökar; tenderar den yttre änden att röra sig progressivt i den motsatta rikt- ningen och förflytta den inre armen i den motsatta riktningen. Enheten innefattar en elektrisk motståndsvärmeanordning 362, som är ringformad. Värmeanordningen är koaxiellt anordnad relativt höljet och är monterad därpå intill bimetallfjädern och mittemot denna sett från den inre armen. Värmeanordningen är försedd med ett par elektriska kontakter 363 belägna utanför höljet. Dessa kontakter är elektriskt förbundna med någon lämplig källa för elektrisk energi, ej visad, som aktiverar värmeanordningen när en förbränningsmotor, som är förbunden med den tredje utfö- ringsformen av förgasaren, aktiveras. En typisk sådan källa är en elektrisk tänd- krets hos en sådan motor så att värmeanordningen avger värme och den yttre änden av bimetallfjädern börjar röra sig isen riktning motsatt pilen 361 så snart funk- tionen hos motorn startar.

Apparaten 300 har en arm 365, som är förbunden med borrningen 325 hos hävarmen 320 och med den yttre armen 356 hos termostatenheten 350. Således tvingas hävarmen mot sin position 321 när bimetallfjädern 360 kyles och tvingas mot sin position 322 så snart fjädern är uppvärmd av värmeanordningen 362. Det är tydligt att när temperaturen hos bimetallfjädern minskar öppnas den ytterligare ventilen 130 progressivt genom elementen 306, 308 och 311, som förflyttas tillsammans med hävarmen. Omvänt, när temperaturen hos bimetallfjädern ökar, stänges nämnda ventil progressivt av fjädern.

Funktionen hos de beskrivna utföringsformerna av föreliggande uppfinning äntages framgå tydligt och återges kortfattar här nedan.

Såsom angivits ovan öppnas den ytterligare ventilen 130 automatiskt och progressivt i den första utföringsformen av förgasaren enligt föreliggande upp- finning medelst mekanismen 180 och staven 195 när venturiplattorna 55 rör sig mot sina öppna positioner 57.'Ventilen stänges automatiskt och progressivt av denna mekanism och staven när plattorna rör sig mot sina stängda positioner 56.

I ett sätt att använda den första utföringsformen av förgasaren inställes positionerna hos plattorna 55 och rotorn 145 såsom beskrivits ovan så att ventilen öppnar och stänger med rörelsen hos plattorna 55. Detta funktionssätt med öppning och stängning av plattorna är speciellt anpassat för tillstånd när förgasaren an- vänds med olika typer av bränsle, såsom bensin och metanol. Exempelvis är primär- systemet 100 utformat för användning med bensin. Förgasaren är därvid användbar med bensin genom att montera ett block 160 utan någon öppning 162 eller med en sådan öppning som begränsar det ytterligare flödet så att tillfredsställande för- hållanden mellan bensin och luft åstadkommas. För att använda förgasaren med me- tanol inställes det ytterligare systemet 125 så att det ytterligare flödet 175 10 15 20 25 30 35 40 451 619 11» av metanol som doseras med detta tillsammans med ett primärflöde 114 av metanol doserat av primärsystemet när primärsystemet är utformat för bränsle, åstadkommer tillfredsställande förhållande mellan metanol och luft vid alla luftströmnings- hastigheter till en motor ansluten till förgasaren. Denna inställning av det yt- terligare systemet innefattar naturligtvis monteringen av ett block 160 som har en öppning 162 som åstadkommer de lämpliga egenskaperna för sådant ytterligare flöde av metanol. Den första utföringsformen a ïförgasaren kan därvid snabbt och enkelt återmonteras för bensindrift genom utbute av blocken. När den första ut- föringsformen av förgasaren är så utformad och inställd inses att förgasaren om- ställes för användning med bensin eller metanol endast genom montering av lämpligt block. Den första utföringsformen är anpassningsbar för liknande tillstånd för andra typer av bränsle. Exempelvis kan genom användning av ett block med en öpp- ning med mellanliggande doseringsegenskaper jämfört med det som precis har be- skrivits, den första utföringsformen inställas för användning med etanol eller med en blandning av etanol och bensin.

I ett andra sätt att använda den första utföringsformen av förgasaren utformas denna så att den ytterligare ventilen 130 precis börjar öppna när plat- torna 55 är huvudsakligen öppna. Således tillför det ytterligare systemet 125 endast bränsle när en motor som är kopplad till kanalen 25 suger luft genom ka- nalen med en relativt hög hastighet motsvarande en relativt hög effektutgång, vilken erfordrar en fetare blandning är den stoikiometriska blandningen, såsom är väl känt. Det inses att i detta andra sätt kan den första utföringsformen ut- formas för att åstadkomma en sådan blandning för högre effekt när den ytterligare ventilen är öppen och åstadkomma magrare blandning när denna ventil är stängd för maximal bränsleekonomi under lângfärdsförhållanden när effektutgången är re- lativt låg. Det är tydligt att i ett sådant funktionssätt är primärbränsleflödet tillräckligt för motorn när plattornaf55 är belägna mot sina stängda positioner 56 och blir otillräckligt när plattorna närmar sig sina öppna positioner 57, varvid den ytterligare ventilen är stängd när plattorna är belägna mot sina stängda positioner och öppnas progressivt när plattorna närmar sina öppna positioner. Det är vidare tydligt att i det andra funktionssättet är den ytterligare ventilen öppnad och stängd medelst mekanismen 180 och staven 195, vilka fungerar såsom en länk som förbinder partiet 52 hos ventilen 50 som inte uppbär kammen 102 och den ytterligare ventilen.

Vid båda funktionssätten vid användningen av den första utföringsfonnen av förgasaren ökas det ytterligare bränsleflödet 175 genom öppning av den ytter- ligare ventilen 130 genom verkan av mekanismen 180 och staven 195 när summan av primärflödet 114 och det ytterligare flödet är otillräckligt för de önskade funktionstillstånden hos en motor förbunden med förgasaren. Det är också uppen- bart att mekanismen och staven fungerar för att minska det ytterligare flödet 10 20 25 30 35 40 V* 451 619 när denna summa är mer än tillräcklig. Denna ökning och minskning sker under alla tillstånd hos motorfunktionen i det första funktiónssättet, och när metanol- bränsle används, men sker endast vid högeffekttillstånd i det andra funktions- sättet när primärflödet är tillräckligt förutom vid tillstånd med relativt hög effekt.

När primärbränsleflödet 114 är otillräckligt för en motor förbunden med den andra utföringsformen av förgasaren enligt föreliggande uppfinning och när summar av detta flöde och det ytterligare flödet 175 är otillräckligt, manövreras knoppen 215 i riktningen 216. Armarna 207 och 208 förflyttas därvid i riktningarna 218, vilket öppnar den ytterligare ventilen 130 för att öka det ytterligare flödet.

Vanligen används denna andra utföringsform på detta sätt i en motor för ett fordon för städer för att åstadkomma en stoikiometrishtnwcket fet blandning för startning av denna motor och/eller för drift vid kallt väder. När summan av primärflödet och det ytterligare flödet är mer än tillräckligt för motorn när denna uppvärmes efter startningen med knoppen ursprungligen dragen ett avsevärt avstånd i rikt- ningen 216, förflyttas knoppen i riktningen 217 för att minska det ytterligare flödet.

Den tredje utföringsformen av förgasaren fungerar automatiskt under startning och tillstånd med kallt väder för att öka det ytterligare flödet 175 när primärflödet 114 och/eller summan av dessa flöden är otillräckligt för en motor kopplad till den tredje utföringsformen av förgasaren. I den tredje ut : föringsformen är primärsystemet 100 utformat så att primärflödet ensamt är till- räckligt när motorn är uppvärmd. Före startningen av en kall motor är bimetall- fjädern relativt kall så att hävarmen 320 är tvingad till sin position 321. Den ytterligare ventilen 130 är därvid fullständigt öppen eller nästan fullständigt öppen för att åstadkomma en mycket fet blandning för startning av denna motor.

Denna rörelse av hävarmen förflyttar armen 332 till snabbtomgångspositionen 333 så att trottlarna är öppna något mer än vid normaltomgångspositionen såsom be- skrivits ovan. Så snart motorn startar med trottlarna belägna på detta sätt alstras ett avsevärt vakuum i partiet av passagen 25 i riktningen 28 från trott- larna. Dettaxvakuum överföres till diafragmaaggregatet 342 medelst ledningen 346 så att aggregatet förflyttar hävarmen något mot positionen 332 och delvis stänger den ytterligare ventilen. Således förses motorn omedelbart efter start med en blandning som inte är så fet som erfordras för startningen av en kall motor.

När motorn uppvärmes efter startning från kallt tillstånd uppvärmer värmeanord-; ningen 362 progressivt bimetallfjädern 360 med en hastighet som är relaterad till det minskade behovet hos motorn för en fet blandning allteftersom den uppvärmes.

Därvid flyttas hävarmen 320 progressivt mot positionen 322 och stänger progres- sivt den ytterligare ventilen 130 och minskar det ytterligare flödet 175 när summan av detta flöde och primärflödet 114 blir mer än tillräckligt efter uppvärm- 10 451 619 18 ning. Denna progressiva röreïse stänger s1ut1igen ventiïen och förfïyttar kammen 332 ti1] normaïtomgångspositionen 334. När kammen är beïägen på detta sätt och den ytterïigare ventiïen fuïïständigt stängts är förgasaren enligt den tredje utföringsformen i ett ïämpiigt tiïïstånd för den uppvärmda motorns funktion. Även om uppfinningen har beskrivits under hänvisning tiïï vad som upp- fattas vara de mest praktiska och föredragna utföringsformerna, inses att mo- difikationer härav kan utföras utan att frângå uppfinningens idé. Uppfinningen' begränsas inte av de visade och beskrivna detaïjerna utan begränsas endast av nedanstående patentkrav.

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 40 451 619 19 PATENTKRAV

1. Förgasare för användning vid en källa för vätskeformigt bränsle och en förbränningsmotor innefattande en mynning (25) genom vilken luft insuges under funktion, ett par venturiplattor (55) monterade i mynningen (25) för svängrörelse mellan relativt öppna (57) och stängda (56) positioner, en elastisk anordning (73) som tvingar venturiplattorna från de öppna till de stängda positionerna under motverkan av luft som suges genom mynningen, och en sprutstav (60) monterad i mynningen; ett primärbränsletillförselsystem (100), som förbinder bränslekällan och sprutstaven (60) och innefattar en primär reglerventil (105); och en automatisk primär reglerlänk (102), som förbinder en av plattorna och den primära reglerventilen för att öppna och stänga den primära reglerventilen i beroende av öppning och stängning av plattan som den är kopplad till; k ä n n e t e c k n a d av ett ytterligare bränsletillförselsystem (125), som förbinder bränslekällan och sprutstavaen och innefattar en ytterligare reglerventil (130); en automatisk ytterligare reglerlänk (195), som förbinder den andra av plattorna och den ytterligare reglerventilen för att öppna och stänga den ytterligare reglerventilen i beroende av öppningen och stängningen av den andra plattan, och ett block (160) som är försett med en öppning (162) för att inställa förgasaren för användning med olika bränsletyper och en anordning (165) som lösgörbart fäster blocket i det ytterligare bränsletillförselsystemet med öppningen seriekopplad mellan bränslekällan och sprutstaven.

2. Förgasare enligt krav 1, innefattande: A. ett hölje (20) med fyra huvudsakligen plana väggar (21 - 24) som bildar en blandningskanal som har ett huvudsakligen rektangulärt tvärsnitt och är anordnad för luftströmning därigenom i en förutbestämd riktning, och innefattande en bränslekammare; B. en anordning (43) för att tillföra bränsle till kammaren; C. ett par axlar (50), som har individuella symmetriaxlar som sträcker sig över kanalen (25) i en riktning huvudsakligen vinkelrätt mot en av väggarna (21), varvid axlarna är belägna individuellt intill det par av väggar (23, 24) som är vinkelräta mot nämnda vägg och sträcker sig axiellt parallellt med nämnda par av väggar och vinkelrätt mot nämnda riktning, varvid varje axel har axiellt på avstånd från varandra belägna partier individuellt lagrade i nämnda ena vägg och i väggen (22) mittemot för svängrörelse hos axlarna omkring sin symmetriaxel, varjämte partiet av varje axel som är lagrad i nämnda ena vägg sträcker sig därigenom; D. ett par venturiplattor (55) individuellt monterade på axlarna för svängrörelse tillsammans med dessa, varvid varje platta har en stängd position (56), där plattan sträcker sig huvudsakligen tvärs över kanalen och 10 15 20 25 50 35 40 451 619 20 en öppen position (57), där plattan sträcker sig huvudsakligen parallellt med nämnda riktning; E. en bränslesprutstav (60) som sträcker sig tvärs över kanalen mellan nämnda ena vägg (21) och nämnda mittemot belägna vägg (22) centralt mellan nämnda par av väggar vinkelrätt mot den ena väggen, varvid staven har en bränslekanal (64) som sträcker sig därigenom mellan den ena väggen och väggen mittemot, varjämte staven är fast monterad i höljet och har en port (68) som mynnar från bränslekanalen till nämnda kanal, och bränslekanalen har motsatta ändar som individuellt ligger intill den ena väggen och väggen mittemot; F. ett primärbränsledoeeringssystem (100) med en primärventil (105) som är monterad på nämnda ena vägg inuti kammaren och har ett inl0PP (111) för upptagning av bränsle från kammaren och ett utlopp (112), varvid en primärbränslekanal (114) sträcker sig genom höljet mellan utloppet och nämnda bränslekanal för strömning av primärbränsle från ventilen till kanalen samt en anordning (102) som funktionsmässigt är kopplad till nämnda parti på en av axlarna för att påverka primärventilen i beroende av svängrörelse hos denna axel så att ventilen progressivt öppnas när plattorna rör sig mot sina öppna positioner och progressivt stängs när plattorna rör sig mot sina stängda positioner, varvid primärbränslekanalen (114) sträcker sig från primärventilen genom denna ena vägg till änden av bränslekanalen därintill; k ä n n e t e c k n a d av G. ett ytterligare bränsledoseringssystem (125) med en ytterligare ventil (130), som är monterad på nämnda ena vägg och har en inloppsöppning till kammaren och ett utlopp, varvid en ytterligare bränslekanal (172) sträcker sig genom höljet och mellan utloppet hos den ytterligare ventilen och bränslekanalen för strömning av ytterligare bränsle från ventilen till bränslekanalen, varjämte den ytterligare bränslekanalen sträcker sig från den ytterligare ventilen successivt genom nämnda ena vägg (21), genom en vägg (23) vinkelrät däremot hos paret vinkelrätt däremot och genom nämnda vägg mittemot till änden av bränslekanalen intill väggen mittemot; och H. en anordning (186, 195, 148) för att progressivt öppna och progressivt stänga den ytterligare ventilen för ett därigenom öka det ytterligare bränsleflödet när summan av det ytterligare bränsleflödet och prímärflödet är otillräckligt för motorn och att minska det ytterligare bränsleflödet när summan av det ytterligare flödet och primärflödet är mer än tillräckligt för motorn.

3. Förgasare enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av en anordning (70, 71) för koordinering av axlarnas svängrörelser så att plattorna rör sig tillsammans mellan sina stängda positioner och sina öppna positioner.

4. Förgasare enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att 10 15 20 25 30 35 40 '451 619 21 ~ «~~- bränslekammaren (30) är monterad på en av väggarna (21) mittemot kanalen (25), att ett hålrum (155) sträcker sig från höljets (20) utsida i en av väggarna genom vilket hålrum den ytterligare bränslekanalen (172) sträcker sig, att en kam (102) är anordnad i kammaren och är monterad på det parti av en av axlarna lagrade i den ena väggen, för svängrörelse med nämnda parti, att en anordning (118, 115, 117) påverkar ventilen i beroende av svängrörelse hos kammen, varvid kammen progressivt öppnar ventilen i beroende av rörelse hos plattorna mot sina öppna positioner och progressivt stänger ventilen i beroende av rörelse hos plattorna mot sina stängda positioner; och att ett element (160), som är frigörbart inpassat i hålrummet i en hindrande samverkan med den ytterligare kanalen, är tillgängligt_från en position utanför höljet för frigöring därifrån samt har en öppning (162) som sträcker sig genom elementet och doserar det ytterligare flödet i serie med doseringen av detta flöde medelst den ytterligare ventilen.

5. Förgasare enligt krav 4, k ä n n e t_e c k n a d ~av att primär- bränslekanalen (114) sträcker sig från prímärventilen genom den ena väggen* (21) till änden av bränslekanalen därintill, och att hålrummet (155) är anordnat i ena väggen hos nämnda par (23, 24).

6. Förgasare enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen för att öppna och stänga den ytterligare ventilen innefattar en manuellt påverkbar länk (200) som sträcker sig från ventilen till en punkt utanför höljet.

7. Förgasare enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen för att öppna och stänga den ytterligare ventilen innefattar ett temperaturkänsligt element (350), som är funktionsmässigt kopplat till den ytterligare ventilen för att öppna ventilen progressivt när temperaturen hos elementet minskar och för att stänga ventilen progressivt när temperaturen hos elementet ökar.

8. Förgasare enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen för att öppna och stänga den ytterligare ventilen innefattar ett element monterat på nämnda parti av den andra axeln för svängbar rörelse tillsammans med denna och en länkanordning som funktionsmässigt sammankopplar elementet med den ytterligare ventilen så att den ytterligare ventilen automatiskt och progressivt öppnas när venturiplattorna rör sig mot sina öppna positioner och så att den ytterligare ventilen automatiskt och progressivt stängs när plattorna rör sig mot sina stängda positioner.

9. Förgasare enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att primär- bränsleflödet är tillräckligt för motorn när plattorna är belägna mot sina stängda positioner och blir otillräckligt när plattorna närmar sig sina öppna positioner, varvid anordningen för att öppna och stänga den ytterligare 451 619 22 ventilen utgöres av en länk som är funktionsmässigt sammankopplad med nämnda parti av den andra axeln och den ytterligare ventilen, så att den ytterligare ventilen är stängd när plattorna är belägna mot sina stängda positioner och progressivt öppnas när plattorna närmar sig sina öppna positioner. J»