SE450883B - Laminerad matare for tillverkning av glasfibrer - Google Patents

Description

25 30 35 450 883 var bunden vid moïybdenet. Endast reiativt enkia former kunde emeïiertid framstäiïas, och kanterna på iaminatet ïämnade den värmebeständiga metaïien friiagd mot atmosfäreni Dä de båda skikten vaïsades samman, uppkom vidare sprickor ganska ofta i den intermetaïiiska kompound-zon, som biidades genom den ömse- sidiga diffusionen av moïybdenet och pïatinan. I Andra metoder, såsom eiektroavsättning och pïasmasprutning 5 av piatinaskiktet på det värmeheständiga metaïisubstratet med- gav-framstäïiningen av något mera kompiicerade former. Endast mycket tunna beïäggningar av pïatinan kunde emeïïertid applice- ras i praktiken, och sådana pïatinabeiäggningar var i aiïmänhet porösa med ett antai genomgående porer, Med sådana porer i det i) yttre skiktet kunde syre fortfarande tränga in i systemet och angripa det värmebeständiga metaiïsubstratet, varigenom lamina- tet b1ir oanvändbart för användning vid hög temperatur i en oxiderande atmosfär. ' _ Bristen på framgång med dessa tidiga försök framgår också av amerikanska patentet 3 657 784. Detta gä11er specie11t med avseende på moïybdenkärnor och piatinabekïädnad. För att iösa probïemet använder man enïigt detta patent ett "getter", exem- peïvis titan e11er zirkonium, och ett barriärskikt av före- skrivna värmebeständiga föreningar, exempeivis Mg0.

Föreïiggande uppfinning ger en produkt, som är huvudsakii- gen fri från konstruktiva defekter och som har ett reïativt tjockt, för syre ogenomträng1igt yttre ädeimetaiïskikt, viïket är intimt bundet vid ett värmebeständigt metaiisuhstrat för att ge ett ïaminat med god användbarhet vid hög temperatur. Lamina= tet kan framstäïias Tätt och ekonomiskt genom en metod, som på överraskande sätt eïiminerar behovet av att använda kostnadsö- kande barriärskikt. Dessutom finner man, att sådana ïaminat är överïägsna dem som framstäiïes genom jonpïätering, förstoft- ning, eïektrodavsättning och enkeï mekanisk kompression.

Det har funnits ett ïänge känt behov av att framstäiïa en matare för fïytande strömmar av smäït oorganiskt materiai, så- som gïas, viiken hâiier iänge vid drifttemperaturer, som är 10 15 20 25 sot 35 '4s0 \-\I högre än dem som för närvarande tillämpas.

Mycket av det tidigare arbetet var riktat på att åstadkom- ma legeringar med överlägsna egenskaper i förhållande till de legerade metallerna. Matare inom textiltekniken eller i samband med fasta genomföringar har historiskt varit utförda av lege- ringar av platina och rodium. Matare inom ulltekniken eller ro- terbara matare har varit framställda av legeringàr.på kobolt- bas.' _ ÃFöreliggande uppfinning avser matare för ästadkommande av oorganiska fibrer, vid vilka hållfasthetsegenskaperna hos vär- mebeständiga metaller vid hög temperatur är kombinerade med oxidationsresistensen hos ädelmetaller för erhållande av mata- re, som kan arbeta vid högre temperaturer och under längre tidsperioder än som hittills varit kommersiellt praktiskt möj- ligt. l Denna uppfinning hänför sig till en produkt, som innefat- tar ett värmebeständigt metallsubstrat med ett för syre ogenom- trängligt ädelmetallskikt, vilket är intimt bundet till detsam- ma genom att isostatiskt varmpressa substratet och ädelmetall- skiktet tillsammans. Sådana produkter är utomordentligt väl lämpade som element i många apparater, vilka arbetar i beröring med smält eller värmemjukat glas. ' ' Denna uppfinning avser en laminerad vägg för en matare för tillförsel av smälta strömmar av oorganiskt material, vilka skall utdragas till trådar, innefattande en värmebeständig me- tallkärna med en för syre ogenomtränglig ädelmetallmantel, som är intimt hunden till kärnan genom isostatisk varmpressning, varvid väggen har åtminstone en öppning, vilken sträcker sig genom densamma och är avsedd att släppa genom det smälta mate- rialet.

På ritningarna är FIG l en planvy av ett laminat under framställning, medan FIG 2 är en sidovy av laminatet i ett annat stadium av framställningen, e FIG 3 är en sidovy av laminatet efter isostatisk varm- 10 15 20 25 30 35 450' 883. ,- pressning, FIG 4 är en ha1vschematisk fronta1vy i vertika1projektion av ett system för framstä11ning av g1asfibrer av texti1- typ» FIG 5 är en ha1vschematisk fronta1vy i vertika1projektion gav ett system för framstä11ning av g1asu11 e11er ett rote- rande fiberbiïdningssystem, FIG 6 är en tvärsektionsvy i större ska1a av väggar med »öppning i 1ikhet med de strömmatare, som är visade i FIG 4 och*5, _FIG 7 är en tvärsektionsvy i större ska1a av väggar med öppning i strömmatare i likhet med dem som visas i FIG 4 .och 5, FIG 8 är en tvärsektionsvy i större ska1a av ett parti av matarväggen i 1ikhet med FIG 7, varvid ett ihåïigt rörfor- migt organ är infört genom väggen, ' 'FIG 9 är en tvärsektionsvy i större ska1a av en matarvägg i 1ikhet med den som visas i FIG 7 med ett ihå1igt rörfor- 'rmigt organ fastsatt utvändigt på väggen, FIG 10 är en tvärsektionsvy av en matarvägg i ett.fiber- bi1dningssystem sådant som visas i FIG 5, FIG 11 är en tvärsektionsvy i större ska1a av en hy1sa med _mittre fïäns, vi1ken användes i det i FIG 12 och 13 visade systemet, 1 FIG 12 är en tvärsektionsvy i större ska1a av ett parti av matarväggen under framstä11ningen, varvid den har ett med ' mittre f1äns utformat ihâ1igt rörformigt organ insatt ge- nom väggen, _ FIG 13 är en tvärsektionsvy i större ska1a av en matarvägg enïigt denna uppfinnings principer, ' FIG 14 är en tvärsektionsvy i större ska1a av en med öpp- 'ning utformad vägg i en strömmatare i 1ikhet med dem som visas i FIG 1 och 2, samt I FIG 15 är en tvärsektionsvy i större ska1a av ett parti av matarväggen i 1ikhet med FIG 14, vi1ken har ett ihå1igt 'I 10 15 20 25 30 35 450 883 i rörformigt organ infört däri.

Eniigt principerna för denna uppfinning framstäïïes en produkt, viïken har goda hâïïfasthetsegenskaper vid hög tempe- ratur och är användbar vid förhöjda temperaturer i en oxideran- de atmosfär.

' För här avsett ändamåi är substratet eller kärnan en vär- mebeständig meta11 e11er iegering. Specieïït väïjes sådana vär- mebeständiga meta11er från den grupp av materiaï, som innefat- tar'mo1ybden (Mo), koïumbium (Cb), voifram (N),'renium (Re), tanta) (Ta), hafnium (Hf), titan (Ti), krom (Cr), zirkonium (Zr), vanadin (V), mangan (Mn) och iegeringar därav» Bekiädna- den e11er det yttre skiktet är en ädeimetaïl eïier ïegering.

Särski1t väïjes ädeimetaiierna från en grupp, som innefattar piatina (Pt), païiadium (Pd), iridium (Ir), osmium (Os). rodium (Rh), guïd (Au), siiver (Ag) och rutenium (Ru) och ïegeringar därav.

De mest önskvärda kompositionerna för iaminaten enïigt fö- reiiggande uppfinning med avseende på ekonomin i tiilverkning- en, inbegripet materiaikostnader, och med avseende pä optimaïa funktionsegenskaper kommer att variera med kompositionen av det smäïta g1as, varmed iaminaten-är_i kontakt. Det är mest önsk- värt, att ïaminaten användes som den med öppningar utformade bottenväggen i en gïasmatare e11er -genomföring för framstäii- ning av fibrösa giasprodukter av olika kompositioner av gasbiï- dande oxider. Normaït framstäiïes de fibrösa produkterna vid temperaturer, som i aiïmänhet motsvarar de temperaturer, vid viika det smäita giaset har en viskositet på meiian ca 1og 2,5 och 1og 3 poise. Det är vaniigt inom industrin att ange fibrer- bara gïas genom den temperatur, vid viïka giaset har en visko- sitet på log 2,5, och det är aïlmänt känt, att de f1esta av de kommersie11t framstäïida giasfibrerna har en temperatur, mot- svarande viskositeten Iog 3, viiken är ungefär 49°C ti11 ungefär 88°C högre än den temperatur, som motsvarar viskosi- teten ïog 2,5. Gias av stort intresse har temperaturer, motsva- rande en_viskositet på log 2,5, som i aïimänhetyïigger över ca 20 25 30 35 4so ass 112i°C och mera typiskt iigger över ca 123206.

I Såiunda kan föreiiggande uppfinning utomordentïigt väi ut» nyttjas som giasmatare för framstäiining inte biott av vaniiga giasfibrer av E-typ utan också av fibrer av C-, S- och R=typs Gias av E-typ är vaniigtvis kända som iågaikaiiska eiier huvud- sakiigen aikaiifria jordmetaii~aiuminoborosiiikater och har temperaturer, motsvarande en viskositet på iog 2,5, meiïan ca 1260°C och ca 1316°Ca varvid sådana gias vaniigtvis inne- håiier mindre än ca i viktprocent aikaiimetaiioxider och kan innehåiia små mängder, vaniigtvis mindre än 1 viktprocent, iiuorin. Fibrer av C-typ är aikaiiska jordmetaiï-aiuminoborosi- iikàter med en temperatur, motsvarande viskositeten (noise) tog 2,5, på ca 126008. Fibrer av S- och R=typ är jordmetai1=ain- minosiïikater med temperaturer, motsvarande en viskositet på 1og"2,5, som sträcker sig från ca i37i°C tiiï ca 1538°C, beroende på den specieiia sammansättningen. Exempeivis är denna temperatur för en kaiciumoxid-aiuminoborosoiikat, innehâiiande små mängder (mindre än 1 viktprocent) av aikaiimetaitoxider, ca 1393°C tiii ca 14l6°C, medan temperaturen för en magnesium- oxid-aiuminosiiikat är ca i482°C - 1538°C, Genom tiiiämp- ning av föreiiggande uppfinning har man funnit, att matarhot- tenväggar kan användas, viika är mycket mera ekonomiska i jäm« föreise med vaniig piatina eiier ïegeringar av piatina och ro- dium, som tidigare använts, eftersom iängre driftiivsiängder _ kan~uppnås med mindre användning av dyr platina och dyrt radi- um. i g Termen eïdfast metaii eiier eidfasta metaïier, sådan den användes här, innefattar viiken som heïst av metaiïerna i grup- per IVB och VB samt V18 (i det periodiska systemet),'renium (Re) och mangan (Mn), iegeringar som består huvudsakiigen av sådana metaiïer samt basiegeringar av en eiier fiera av sådana metaïier. Det torde vara uppenbart, att begreppet ïegering in- nefattar inbiandningen av vaniiga föroreningar och inbiandning~ en av konventioneiia icke-metaiïiska materiai, exempelvis kota Specieïït önskvärda värmebeständiga metaiier är.w, Mo, Ch, Ta 10 15 20 25 30 35 j T § 450 ass och ke. Mo och N, inbegripet legeringar därav och baslegeringar av endera eller båda, är utomordentligt väl lämpade för använd- ning'som bottenväggen i en glasmatare, då fibrer framställes av många av de vanliga fibrerna med hög volym. Representativ för en föredragen legering är en legering av Ti, Zr och Mo. En så- dan TZM-legering är en legering på Mo-bas och innehåller effek- 'tivafåterkristallisationstemperaturen förbättrande mängder av Ti och Zr} Medan sådana legeringar består huvudsakligen av Mo, Ti och Zr, kan de innefatta även kol, kväve och mindre förore- ningar. Sådana TZM-legeringar fungerar väl som bóttenväggar i genomföringar vid fibrering av glas, exempelvis magnesiumoxid- aluminosilikater med en viskositet på Tog 2,5 vid temperaturer på ca l482°C till ca l538°C. En särskilt lämplig TZM- lege- ring kan bestå huvudsakligen av upp till ca O,6% Ti, upp till ca 0,15% Zr och återstoden huvudsakligen Mo. En sådan legering kan också visa mindre än ca 0,02% C och spårmängder av syre, väte, kväve, järn, nickel och kisel, Sådana TZM-legeringar upp- visar relativt Mo ökad värmehållfasthet och resistens mot åter- kristallisation och kan erhållas från ÅMAX inc. En annan lege- ring, som är lämplig för många tillämpningar, är'de s k Fan- .Steel-materialen, liksom de legeringar, vilka består huvudsak- ligen av Cb, Ta, N och Zr. De är huvudsakligen legeringar på Cb-bas och exemplifieras mera speciellt av FS-85-material. Ãdelmetallerna innefattar Au och Ag samt de s k platiname- tallerna, nämligen Pt, Pd, Ir, Rh, Ru, Os samt legeringar där- av. Pt och Pt-Rh-legeringar har och är för närvarande de mate- rial, som huvudsakligen kommersiellt användes som bottenväggar i genomföringar. Man kommer att finna, att i enlighet med före- liggande uppfinning sådana ädelmetaller, exempelvis Pt och Pt- Rh-legeringar, kan nu mera ekonomiskt användas till framställ- ning=av genomföringar, som kommer att ha högre hållfasthet vid hög temperatur, större krypresistens och följaktligen ökad sättningsresístens. Betydelsen härav torde lätt inses. fßeroende på de önskade produktegenskaperna kan materialen för ßubstratet och manteln väljas för optimering av systemet 10 15 20 25 30 35 4soÜsaá à med avseende på ett antai parametrar, såsom hâiïfasthet, hâiï- barnet, krypresistens, temperaturdugiighet och kostnader. fFör framstäïïning av föredragna laminat bör omsorg iaktta- gas vid prepareringen av ytorna på substratet och ädeïmetaïï- skiktet. Alia föroreningar på ytorna på substratet och det första skiktet, som ska11 direkt bindas intimt vid varandra, kan aïïvariigt menligt inverka på ïaminatets integritet. Sådana ytor kan rengöras genom konventioneiia metoder. i *Sedan dessa ytor har omsorgsfuiit rengjorts och torkats, pïacéras substratet och det första skiktet mot varandra och är klara att varmpressas isostatiskt i ett konventiöneiit isosta- tiskt pressystem. De anliggande ytorna bör huvudsakiigen över- ensstämma med varandra för erhâiiande av ett tiïifredsstäïiande förband meiian skikten.

'Såsom är väl känt, är isostatisk varmpressning en metod, varigenom en produkt utsättes för hög temperatur; medan den står-under ett jämnt tryck från a11a riktningar. Vid utförandet sättes en kammare under tryck med en inert gas eT1er f1uid, så- som argon, för åstadkommande av det jämna (isostatiska) trycket och upphettas medeïst eiektriska motståndseïement, som är pia- cerade i kammaren. Företrädesvis bör den vid isostatisk varm- pressning använda temperaturen vara mindre än återkristaiïisa- tionstemperaturen för kärnan och bör trycket vara större än sträçkgränsen för manteimateriaïet vid den för den isostatiska varmpressningen va1da temperaturen. ' För att på behändigt sätt framstäiia en produkt med en av rärmeaesïändiq metai1 bestående kårna_ :om heit omqives av en ~=~ ei av äiešmetaïi, är fiera andra behandiingssteg önskvärda.

Den värmebeständiga metaiïkärnan bör tiiïverkas med den önskade formen, och ädeimetalïmantein bör formas för att noga överens- stämma med den utvändiga ytan på kärnan. Kärnan och manteïn bör omsorgsfuilt rengöras, och därefter bör kärnan införas i man- teln. Med åtminstone en kant e11er söm på mantein ännu icke ti11s1uten bör den utsättas för "hetvakuumavgasning“._Hetva- kuumavgasning består i att kärnan och manteln upphettas tiil 10 15 20 25 30 35 å4so ses en förhöjd temperatur i vakuum under en tidsperiod för aviägs- nande av varje återstod e11er andra föroreningar från rengö- ringßoperationerna. _ j Efter hetvakuumavgasningen bör den kvarstående oförsiutna kanten eïïer de kvarstående oförs1utna kanterna på manteïn svetsas ihop för att hermetiskt sïuta manteïn omkring kärnan.

Företrädesvis eïektronstrålesvetsas dessa kanter, eftersom dy- 1ik;svetsning utföres i vakuum. Laserstråïsvetsning kan emeï- ïertid också ge en acceptabe1 produkt, om den utföres i vakuum.

E Sedan den sista kanten försïutits, bör manteïn kontrolie- ras med avseende på ïäckor e11er porositet. Ett sådant prov be- står i att produkten utsättes för gastryck i en kammare, exem-' peivis approximativt 1,72 x 105 N/m2 under 1 - 2 timmar.

Efter uttagning från kammaren nedsänkes produkten i ett a1ko- hoïbad. Om det finns några porer kvar i mantein, kommer bubbïor attfuppträda i aïkohoïen. ' Med antagande av att produkten har på tiiïfredsstäiïande sätt gått igenom iäckningskontrolïprovet, är produkten k1ar för att varmpressas isostatiskt i ändamåi att intimt binda mantein vid kärnan. Rätt utförd isostatisk varmpressning ger ett diffu- sionsförband e11er ett metaïiurgiskt förband.

' Förutom enkïa p1attor och stänger för kontakt med varmt gïas, såsom förekommer 1 gïasfibermatare, kan kompïicerade for- mer; såsom rotorer för progressiva kavitetspumpar, omrörare och e1ektroder framstäïlas med användning av den ïaminerade eiïer bekiädda konstruktionen enïigt föreiiggande uppfinning. _ För åstadkommande av en önskad produkt, som består av en kärna av en mo1ybden1egering, specieïit en ïegering av moiyb- den; titan och zirkonium, känd som TZM, mantïad med en ïegering på pïatinabas, bör den isostatiska varmpressningsprocessen företrädesvis ha föijande parametrar. Under den isostatiska varmpressningsprocessen bör temperaturen fa11a inom ett område från ca 1204°C ti11 ca 1316°C. Temperaturen bör emeïïertid inte överskrida återkristalïisationstemperaturen för TZM-mate- riaiet, viiken i aïïmänhet Iigger inom området från 1204°C 10 15 20 '25 30 35 45.0 8-83 10 ti11 164D°C, beroende på graden av ka11bearbetning av TZM-1e- geringen. Det utövade trycket bör fa11a inom ett område från ca 6,89 x 107 n/m2 :in ca 1,03 x 108 n/m2, och produkten bör hå11as vid dessa temperaturer och tryck under en period från ca 1 ti11 ca 3 timmar. F För framstä11ning av p1attor, som är 1ämp1iga att inordnas i en matare för formning av g1asfibrer, bör p1attorna e11er mant1ingen av platina e11er p1atina1egering vara ogenomträng1i- ga för syre och ha en tjock1ek från ca 0,0127 cm ti11 0,0762 cm. Tunnare e11er tjockare p1åtar kan eme11ertid också använ- das.

Beträffande den kemiska förbehand1ingen av kärn- och man- te1materia1en för rengöring av ytorna har man funnit, att i fråga om p1atina och 1egeringar på p1atinabas nedsänkning av mante1n i kungsvatten under 20 minuter vid 177°C ger accep- tab1a resu1tat. Därefter bör mante1n skö1jas i vatten och sedan 1 i a1koho1 samt ïufttorkas. f Beträffande substratet av värmbeständig meta11, exempe1vis TZM, har man funnit, att nedsänkning av kärnan i ett syrabad, som består av 2,34 voïymprocent av 95 - 98% svave1syra, 15,63 vo1ymprocent av 69 - 71% sa1petersyra, 35,16 vo1ymprocent av 99 - 100% ättiksyra, 35,16 vo1ymprocent av 85% fosforsyra och 11,71 vo1ymprocent vatten, under 6 minuter vid rumstemperatur är ti11räck1ig för rengöring av ytan på kärnan. Efter nedsänk- ning i syrabadet bör kärnan skö1jas i vatten och sedan i a1ko- ho1 samt därefter 1ufttorkas. ' - ' Av FIG 1, 2 och 3 framgår, att en ram e11er kantskoning 2 är p1acerad i an1iggning mot sidokanterna på en kärna 1, vi1ken är i form av en p1atta. _ Band av äde1meta11, företrädesvis samma materiaf som p1at- tor 3 och 4, kan svetsas ihop för att bi1da ramen 2. Tjock1eken på ramen 2 bör vara huvudsak1igen 1ika med tjock1eken hos kärn- p1attan 1, såsom visas i FIG 2. Kärnan 1, ramen 2 och p1attorna 3 och 4 bör rengöras såsom tidigare har beskrivits här.

Därefter p1aceras kärnan 1 med ramen 2 omkring densamma me11an den första äde1meta11p1attan 3 och den andra äde1meta11- /ß 10 15 20 25 30 35' 450 883 11 piattan 4, viika företrädesvis bör vara av samma materiaï.

'Sedan svetsas a11a kanterna på plattorna och ramen, utom åtminstone en, samman för åstadkommande av en föriaminatenhet.

Förïaminatenheten underkastas sedan ïhetvakuumavgasningf såsom, beskrivits här, och den kvarvarande kanten eiektronstråiesvet- sas för hermetisk försiutning av föriaminatenheten omkring kär- nan 1, varigenom det biidas en mantei 6 omkring kärnan 1. Detta betyder, att den sista kanten bör svetsas i ett vakuum för borttagning av gaser från föriaminatenhetens inre.

Därefter är föriaminatenheten kiar för att värmepressas isostatiskt tiii iaminatet 5 eïïer 69 enïigt principerna för denna uppfinning, sedan enheten passerat den här beskrivna iäckningskontroiien. ' Ett antai iaminat har framstäiits-och provats. Eöïjande' exempei anger de använda materiaïen och procedurerna. g EXEMPEL I Én.1aminerad produkt framstäiides enïigt principerna för denna uppfinning med användning av en 0,762 mm tjock kärna av TZM, en iegering på moiybdenbas samt två 0,381 mm tjocka piåtar av iegerinq på piatinabas. Specieiït utgjordes manteipiåtarna av J-iegering, viiken är en iegering av ungefär 75% piatina och 25% rodium, såsom är känt inom facket. TZM är en kommersieiit tiiigängiig iegering, som innehåiier ungefär 0,5% titan, 0,08% zirkonium, 0,015% ko1 och återstoden moiybden.

Piåtarna och ramen formades tiii en mantei för att upptaga kärnmateriaiet genom svetsning iängs piåtarnas och ramens kan- ter med kvariämnande av en kant öppen för kärnmateriaiets infö- rande i den i mantein biidade fickan. Mantein formades på så- 'dant sätt, att den noga överensstämde med utsidan på kärnmate- _ria1et.

Sedan kärn- och manteimateriaien givits de önskade former- na, nedsänktes manteimateriaien av J-iegering i kungsvatten under 20 minuter vid 177°C för rengöring av deras yta. Även TZM-kärnan nedsänktes i det nämnda syrabadet under 6 minuter vid rumstemperatur. ' ' ' 10 15 20 25 30 35 '450 883 12 Efter rengöringsstegen skö1jdes både mante1n av J-1egering och TZM-kärnan i vatten och sedan i a1koho1 samt lufttorkades.

Efter torkning app1icerades mante1n runt kärnan för åstad- kommande av en för1aminatenhet. Föriaminatenheten utsattes där- efter för hetvakuumavgasning. Detta betyder, att för1aminaten- heten med ena kanten på mante1n fortfarande öppen piacerades i 'en autok1av och upphettades ti11 109300 vid ett vakuum på 1,8 x 1Ö - 5 torr under approximativt 1 timma för_ytter1igare ren- göring. ,' “ ' Efter hetvakuumavgasningen p1acerades för1aminatenheten i en vakuumkammare och svetsades den återstående kanten för fu11- ständig innes1utning e11er hermetisk förs1utning av kärnan in- uti mante1n. Svetsningen måste äga rum i ett vakuum för bort- tagning av gas från det inre av manteins ficka för åstadkomman-Å de av riktig förbindning. E1ektronstrå1esvetsning av den sista kanten är att föredraga, eftersom e1ektronstrå1esvetsning nor- ma]t utföres inuti en vakuumkammare, men en evakuerad kammare med användning av 1asersvetsning kan vara acceptabe1.

Efter innes1utningen av kärnan i mante1n bör för1aminaten- heten kontro11eras med avseende på porositet. Detta åstadkommas genom att utsätta den förs1utna föriaminatenheten för gasfor- migt he1ium vid ett tryck på 1,72 x 105 N/m2_under 1 - 2 timmar. Efter borttagning från den komprimerande omgivningen nedsänktes den förs1utna för1aminatenheten i a1koho1 för iakt- tagning av eventue11a_bubb1or, som sku11e ange närvaron av en porös sektion. 1 Efter att ha passerat 1äckningskontro11provet varmpresssa- des för1aminatenheten vid en temperatur på ca 13L6°C vid ca 1,03 x 103 N/m2 under ca 1 timma för åstadkommande av ett iaminat en1igt principerna för denna uppfinning. Ett sådant 1a- minat uppvisar förmågan att fungera vid temperaturer och pâkän- ningar som är mycket högre än en 1iknande produkt, som är gjord utes1utande av antingen TZM e11er p1atina1egering e11er 1aminat därav, utförda genom andra procedurer.

EXEMPEL II Ett annat iaminat framstä11des i 1ikhet med exempe1 I utom 15 20 30 35 j s nso san i Ü _ att en annan ïegering på pïatinabas, känd som H~iegering, an» vändes för manteïmaterialetq H~¶egerig är en 1egering§ som be- står av ca 90% pintina och ca 30% rodinn, såsen är känt inom facket. Eftersom materiaïen nar oiike egenskaper var paramet= nerna för att pressa ihop kärnan oen nenteïn genom isoeeetisk varmpressning andra än i exempel En Med H=ïeqeringen och TZM= ïaminetet föredrogs, att produkten underkastadesiisostatisk varmpressning vid ca ¶260°C och ca 1,03 n 108 N/m2 under ca 2'timmar@ Med användning av sådana materiei och processer uppvisar den ïaminerade produkten också egenskaper, som är överiägsna de indivddneiïe materiaien och/eiïer andra iaminat av samma materiai, viika fremstäïits genom andra processer.

EXEMPEL IEI Med användning av iiknande steg som i de föregående exemp- len framstäïïdes en ïaninerad produkt med en TZM~kärna och en manteï av huvudsakiiqen ren eïier oiegerad pïatinao Mante1mate- riaïet var i detta Fait 9959+% ren pietine. Också här ändrades parametrarna för den isostatiska varnpressningen för att passa skiïlnaderna i manteïmnteriai. För optimering av den isostetis- ka varmpressningen av en mantei av ren pïatina över en TZM-kär- na underkastades produkten isostatisk varmpressning vid en tem- peratur på 1204°C och vid 8,6 x V05 N/m2 under 3 timmar.

Också här uppvisade den ïaminerede produkten över1ägsna egenskaper i förhåïïande tiïi individneïïa eïement och/eïïer ïaminat, som framstäïïts enïigt andra processer, EXEMPEL Ev Ett annat ïaminat iramstäïïdes i exempïen med användning av en ïegering på koïumbiumbas, känd som Fansteel 85 (FS85), mantïad med huvudsakïigen ren e11er oïegerad pïatina. Fansteei 85 är en iegering på koïumbiumbas, viïken har ungefär 60,65% ko1unbium, 27,5% tantaï, 11,0% voi- fram och 0,85% zirkoniumø Efter ïikartade ytprepareringsprocedurer nedsänktes koïum- biumïegeringen i ett syrabad, innehåiiande i voïym räknat 1,5 de1ar 48% fïuorvätesyra, 2 deïar 70% saïpetersyra, 1 dei 95% ïikhet med de fönegeånde 10 15 20 25 30 35 45o§aan ï4 svaveisyra och 5,5 deiar destiiierat vatten. Pïatinan nedsänk~ tes i kunosvatten för renqörinq av dess yta. Både kärnan och mantein sköijdes därefter i vatten och sedan i aikonoï och ïufttorkades därefterq ' Den oïeqerade pïatinan varmpressades isostatiskt mot Tege- ringen på koïumbiumbas vid 13l6ÛC och 1,03 x ï08 N/mg un-p der ungefär 3 timmar. Föïjaktiigen åstadkoms etv utmärkt me- taiïurgiskt förband meïian kärnan och manteina 'Liksom de övriga ïaminaten i de andra exempïen piacerades det föregående ïaminatet i beröring med smäït gïas vid ungefär 131600 med ett parti.av iaminatet süräckande sig in i atmos- fären. Också här uppvisade iaminatet överlägsen nåïïfasthet och oxidationsresistens. ' ' EneuneL v c Ett annat ïaminat eïïer en annan produkt framstäiides på liknande sätt med användning av huvudsakiigen ren eïïer oiege- rad voïfram, intimt bunden tiiï en ïegering på piatinabas. Le= geringen på pïatinabas, i övriqï känd som J-ïegering, innefat= tade ungefär 75% pïatina och ungefär 25% rodium. Äde1meta11ege= ringen nedsänktes i kungsvatten, sköijdes i vatten och sköïjdes sedan i aikohoï för preparering av dess yta.

Voïframkärnan nedsänktes i en syraiösning, som bestod av, i voiym räknat, 3 deïar 70% saïpetersyra, 1 dei 48% f1uorväte~ syra*ocb 4 deïar destiïierat vatteng under en period, som var tiïïräckïig för rengöring av kärnans yca. Efteråt sköïjdes kär» nan i vatten och sedan i aïkohoiu öEfter hopsättning och avgasning varmpressades ?ör1aminat= enheven isostatiskt såsom beskrivits här. Produkten pïacerades sedan i beröring med smäit gïas vid 131606 under en tidsperi- od för faststäïiande av att ett sådant ïaminat kan uppvisa överïägsen håïïfasthet och korrosionsresistens.

Såsom i de övriga exemplen åstadkoms ett utmärkt meta11ur= giski förband eiïer diffusionsförband meïïan voïframen och p1a- tinaiegeringen.

Då produkter, som framstäïïts enïigt denna uppfinning, 10 15 20 25 30 35 450 883 15 användes i omgivningar med hög temperatur, bör uppmärksamhet, ägnas åt de termiska påkänningar, som uppstår i 1aminatet genom ski11naden i expansionskoefficienter (f<Ä) me11an kärnan och manteïn. Detta betyder att det ti11 substratet av värmebestän- dig meta11 bundna äde1meta11skiktet bör vara kompatibe1t med substratet med avseende på termiska påkänningar. _ h Det är önskvärt, att spänningsfaktorn (e<-E)-av expan- sionskoefficienten'(a¿-) i mikrotum per tum °F och eiastici- tetsmodu1en (E) i mi1joner PSI bör vara så nära spänningsfak- torn (OC-E) av expansionskoefficienten (eál) och e1asticitets- modu1en (E) för äde1meta11skiktet e11er -mante1n som möj1igt.

För ett acceptabe1t 1aminat bör värmespänningsförhâ11andet (R) av spänningsfaktorn för den värmebeständiga meta11en #11 rm Erm) dividerad med spänningsfaktorn för äde1meta11skiktet (~ pm Epm) 1igga inom området från ca 0,4 ti11 ca 1,6, och om för- hå11andet är inom området från ca 0,6 ti11 ca 1,4, är meta11er- na mera kompatib1a. Företrädesvis bör förhå11andet eme11ertid ïigga inom området från ca 0,7 ti11 ca 1,3 för utomordentiiga resu1tat. Detta betyder: » fåupm Epm och 1,6 acceptabe1t 1,4 mera kompatibe1t 1,3 utmärkt o 'om I/“i |/\ |/\ :u [Å |f\ |f^-.

Om spänningsfaktorerna för äde1meta11en och den värmebe- ständiga meta11en är a11tför olika, kan det före1igga tendens ti11 att 1aminatet spricker e11er går upp ti11 fö1jd av värme- spänningar, som a1stras däri, då 1aminatet är p1acerat i en mi1jö med hög temperatur. Av fö1jande tabe11er över värmespän- ningsförhå11anden (R) kan man se, att vissa av kombinationerna ger ett 1aminat, som har högre kompatibi1itet än andra kombina- 10 15 20 25 30 35 450 883 tioner.

Ti Zr ' Tnf Cb Ta Cr Mo Mn Tc Re TZM FS85 Ti Zr Hf Cb ~ Ta , P1 0,75 0,41 0,63 0,04 0,52 0,93 1,17 1,22 1,22 2,69 '1,75- 2,36 1,26 0,72 os 0,37 0,21 0,31 0,42 0,26 0,46 Rh 0,40 0,22 0,33 0,45 0,20 0,50 0,63 0,65 0,65 1,44 0,94 1,26 0,60 0,30 Ir 0,27 0,15 0,23 0,30 0,19 0,34 16 VÄRMESPÄNNIMGSFÖRHÅLLANDEN (R) TABELL I H-Tegeríng J-Tegering Pd 0,50 0,20 0,42 0,56 0,35 0,62 0,70 0,01 0,01 1,79 1,16 1,57 0,04 0,40 TABELL 11 Ru 0,26 0,14 0,21 0,29 0,10 0,32 0,56 0,319 0,47 0,63 0,39 0,70 0,00 0,91, 0,91 2,01 1,31 1,77 0,95 0,54 Au . 0,06 0,40 0,71 0,95 0,60 1,06 i 0,74 0,41 0,61' 0,82 0,52 0,91 1,15 1,19 1,20 2,64 1,72 2,32 1,24 0,70 Å9 »0,66 0,37 0,55 0,73 0,46 0,02 l0 15 20 25 30 35 f4s0 663 17 os Ir Ru Au ' ge Ag cr 0,68 . 0,43 0,40 e 1,34 - 1,03 M6 0,60 0,44 0,41 1,39 '- 1,07 w 0,61 ~ 0,44 0,42 1,39* » 1,07 Mn 1,33' 0,96 0,92 3,06_ . 2,36 1; _ 0,07 0,64 0,60 _ 2,00 . ' 1,64 Re 1,10 0,06 0,61 g 2,692 2,07 Tzu 0,63 0,46 0,43 1,44- 6 1,11 Fsas 0,36 0,26 0,25 0,82' 0,63 Lamihat med värmespänningsförhållanden utanför det vidaste område, som har angivits här, rekommenderas íntefför tillämp- ningar vid extremt höga temperaturer, men givetvis kan sådana laminat vara lämpliga för tillämpningar, där extremt höga tem- peraturer inte förekommer. Eftersom de alstrade värmespänning- arna också är en funktion av den temperatur, som laminatet ut- sättes för, kan sådana spänningar ligga inom acceptabla grän- ser, även om spänningsförhâllandet är utanför sådant omrâde, på grund av att den förekommande temperaturen är tillräckligt låg.

Vidare hör laminatet också vara så konstruerat, att smält- punkten för den värmebeständiga metallkärnan och smältpunkten för ädelmetallmanteln är större än den drifttemperatur, som förekommer under användning. Exempelvis vid framställningen av qlastrådar kan det smälta glaset vara vid en temperatur på ca ll49°C; mataren för formning av fibrer kan ha enldrifttempe- ratur, som är huvudsakligen lika med temperaturen på det smälta glaset. I allmänhet ligger sådana matare inom i 50°C av tem- peraturen på smält glas. 0 , I de laminat, som framställts enligt denna uppfinning, kommer en zon av intermetalliska föreningar i allmänhet att förekomma till följd av att kärnan och manteln diffunderar in i varandra. De intermetalliska föreningarna i en sådan zon kommer att existera som ett fullt spektrum genom zonen. I vissa fall 1 10 15 20 25 30 35 450 883 18 kan smäítpunkterna för sådana föreningar avvika avsevärt från smäïtpunkten för antingen kärn- e11er manteimateriaiet e11er för bådadera.

För att vara mest funktioneïï bör smäïtpunkten för den i díffnsionszonen biïdade föreningen med ïägsta smäitpunkten vara större än den förekommande drifttemperaturen. Smäïtpunkterna för sådana föreningar kan i vissa fa11 förekomma i den binära fasen av konstitutioneiïa diagram, som har utveckflats för vissa av de värmebeständiga metaïierna och ädeïmetaïïegeringarna.

Töïjande tabe11er anger de oïika fïyttemperaturerna för det spektrum av föreningar, som biïdats me11an de listade vär- meheständiga metaïïerna och äde1meta11erna.

TABELL 111' FLY116MPERA1uR6R Fön FöREN1N6ARNA Msn LÄ6s1 šMÄL1PuNk1 Av VÄRMEBESTÄNDIGA METALLER 0cH ÄDELMETALLER* _11 zr Hf v cb Ta _ (1568) (1052) (2222) (1099) (2466) (2996) Ru (2499) 1515 1240 1110 1190 1111 1913 Os (2104) 1500 1260 2240 2120 2311 ah ' (1966) ^12a0 1065 1520 1502 1143 Ir (2454) 1415 1225 1415 1050 1042 2309 Pa _ _ (1554) 1142 1030 1340 1562 1100 ” P1 (1169) 1322 1149 1120 1104 1160 10 15 20 25 30 35 Ag 41 (961) Au (1063) RU (2499) Os (2704) M (1966) Tr (2454) Pa (1554) Pt (1769) A9 (961) Au . (1063) 1031 1123 Cr (1875) 1610 1840 1475 1680 1315 1500 1445 1160 450 883 19 1137 1065 1400 1570 TABELL IV Mo ' N Tc Re (2610) (3410) (2132) (3179) 1948 2209 2499 2704 2730 2704 1940 2104 2000 2630 2083 2309 2300 ' 2805 1742 1815 1600 1650, 2083 2464 869 2450 960 *A11a temperaturer är angivna i grader C. 10 15 20 25 30 35 4su7saz -- ao 'Ehuru vissa system kan fungera, i viika drifttemperaturen är större^än återkristaïlisationstemperaturen för kärnan e11er substratet, är det också att föredraga, att äterkristaïïisa- tionstemperaturen för kärnan är större än drifttemperaturen. I de fiesta fa11, då materiaïet utsättes för en temperatur, som är större än återkristaïiisationstemperaturen, kFista11iserar_-e,«»~«~~ materiaiet och .fiöriammarn~fa*šïnët; Sådana iaminat kan användas vid temperaturer, som är stör- re än återkristaiïisationstemperaturen för desamma. Om så är faïiet, kommer kärnan vanïigtvis att_för1ora en del av sin håïïfästhet, men för detta kan kompenseras genom modifiering av de geometriska gränserna för kärnan för ändring av sektionsmo- duien. Exempeïvis sku11e ökning av tjockïeken hos pïattan i kärnan med ungefär 20% kompensera för att kärnmateriaïet förïo- rar ungefär 35% av sin hâïlfasthet. .' i i Laminerade produkter, som framstäïlts enïigt principerna för denna uppfinning, kan utstå temperatufer på upp tiil 1316°C e11eri1538°C e11er däröver utan vidare. I vissa fa11 kan laminat vara konstruerade för att motstå temperaturer, som är Högre än 1927°C, 2204°C eiïer mera.

Exempeïvis har smäïtpunkten för renium (Re), en värmebe- ständig metaiï, faststäïïts ti11 3179°C 1 18°C. Smäïtpunk- ten för osmium (Os), en ädeimetaïï, har faststäiïts ti11 2704°C 1 17508. Eftersom renium och osmium biïdar en fast ïösning, kommer smäïtpunkten för den meïian osmium och renium biïdade föreningen med den ïägsta smäitpunkten att vara den för osmium, viïken är 2704°C i 175°C. Därjämte är värmespän- ningsförhåiïandet för Re/Os-Iaminatet ïika med ca 1,18. Därför kan ett iaminat för användning vid exceptione11t hög temperatur framstä11as.därav. _ På samma sätt bör en kärna av voifram (W), bekiädd med os- mium (Os) ge en intermetaïiisk förening med en smäïtpunkt på ca 2730°C, den ïägsta som biïdats av serien av voïfram- och os- miumföreningar. Värmespänningsförhåïlandet för denna förening är ungefär 0,61. Såiunda kan därav bi1das ett annat högtempera- 10 15 zo_ zsi ao. 35 450 883 21 turlaminat med användbarhet vid extremt hög temperatur.

Iriaíum (Ir) har en smäitpunkt på z4s4°c 1 s°c. smäit. punkten för föreningar med den lägsta smältpunkten i spektrumet av föreningar, som bildas mellan ett laminat av renium (Re) och iridium är ungefär 2805°C. Eftersom den lägsta smältpunkten av de tre involverade smältpunkterna är smältpunkten för_olege- rat iridium, som ligger vid 2454°C I 3°C, bör drifttempera- turen vara mindre än smältpunkten för olegerat iridium. Vidare, är spänningsförhållandet för renium till iridium ungefär 0,86. 1 Sålunda bör laminatet ge god användbarhet vid hög temperatur.

En matare för formninq av fibrer, vilken har blindtappar och i vilken användes ett laminat, som framställts enligt de parametrar, som är angivna i exempel I, upphettades till 120400 i en oxiderande atmosfär i beröring med smält glas. Även efter en period på mera än 380 dagar vid sådan temperatur, förekom inte något yttre bevis på oxidering av kärnan eller uppbrytning_mellan kärn- och mantelmaterialet. ' _ Produkter, som framställts enligt princiflehna för denna uppfinning, är väl lämpade för användning i oxiderande miljöer vid hög temperatur. Som sådana är de speciellt lämpliga för an- vändning i beröring med smält glas. Speciellt är sådana lamine- rade produkter lämpliga för framställning av element, vilka an- ivändes i matare och spinnhuvuden eller rotorer för formning av glasfibrer, strömningskanaler, elektroder och omrörare för glasugnar och förhärdar samt för framställning av pumpar för att sätta smält glas under tryck. Exempelvis rotorn och statorn i en pump av progressiv kavitetstyp kan tillverkas av ett lami- nat, vilket framställts enligt principerna för denna uppfin- ning., 7 ' Då ett laminat får ersätta en konventionell resistensupp- hettad fibreringsvägg, som består av ett enda skikt av platina- legering, kan effekttillförsel- och reglersystemen behöva an- passas för att kompensera för eventuella skillnader i Värmere- gsistans och elektrisk resistans mellan den konventionella väg- gen och en laminerad vägg. 10 15 20 25 30 35 a 450 333? fSåsom visas i FIG 4, är en matare l0, vilken består av in- nesldtnings- eller sidoväggar 12 och en botten-, arbets- eller strömbildande vägg 14, anordnad att lämna ett flertal strömmar' av smält oorganiskt material, såsom glas. Strömmärna av smält glas kan utdragas till_trådar 16 genom inverkan av en'upplinda- re Zö. 5 _ ' _ i Såsom är känt inom facket, är en appreturapplikator 18 an- ordnad att åstadkomma en beläggning av appreturmaterial på ytan av glastrådarna, vilka passerar fram till en samlingssko eller samlingsanordning 20 för att samlas till en sträng eller ett knippe 221 Strängen 22 lindas sedan till en rulle 24 på en hyl- sa i upplindaren 26. Sålunda visas FIG 4 schematiskt ett system för framställning av “textilfibrer“. fSåsom visas i FIG 5, innefattar ett roterande system 40 en strömningsanordning eller kanal 42 med en massa av smält oorga- niskt material 44, exempelvis glas, däri. En ström av smält glas 46 tillföres en roterande matare eller rotor 50 från kana- len 42, såsom är känt inom facket. ' åRotorn 50, vilken är anordnad att roteras vid höga varv- tal, utgöres av en röraxel 52 och en~periferiellÉströmbildande vägg eller arbetsvägg 54, vilken har ett flertal hål 21, öpp- ningar 77 eller kanaler 88 genom densamma, vilka är anordnade att lämna ett flertal strömmar av smält oorganiskt material, som skall fibreras.

:I samband med rotorn 50 är en skärm 56 och en periferiell fläkt- eller fluiddämpningsanordning 57 inrättad att flödis- tiskt bidraga till utdragningen av strömmarna av smält material till fibrer eller trådar 60. Ett bindematerial eller en belägg- ning kan appliceras på fibrerna 60 medelst bindemedelsapplika- torer 58, såsom är känt inom facket. ' :Såsom visas pä ritningarna, bör fibrerings- eller arbets- väggarna 14 och 54 hos matarna 10 och 50 vara baserade på lami- nat, vilka utgöres av en kärna av värmebeständig metall och har en för syre ogenomtränglig ädelmetallmantel, vilken är intimt bunden vid kärnan genom isostatisk varmpressning, såsom be- 10 l5 20 25 30 35 450 sas 23 skrivits här. ïSpeciellt väljes sådana värmebeständiga metaller från den grupp av material, som innefattar molybden (Mo), kolumbium (Cb)§ volfram (N), renium (Re), tantal (Tal, hafnium (Hf), ti- tan (Ti), krom (Cr). zirkonium (Zr), vanadin (V)-samt baslege- ringar av sådana värmebeständiga metaller. Exempelvis har en legering av molybden, titan och zirkonium, känd som TZM, visat sig ge en'överlägsen laminerad vägg för en matare för'formning av fibrer, då den är beklädd med en ädelmetallegering av.plati- na och fodium. ' ._ _ ' 6 tg ïSpšciellt väljes ädelmetallerna från en grupp, som inne- fattar piatina (Pc), pamdium (Pai, irfaium (m, osmium (os), rodium gkhl, rutenium (Ru) och legeringar, vilka är baserade på sådana metaller. Bland platinalegeringarna ingår H-legering och J-legering, vilka är legeringar av platina och rodium med sam- mansättåingen soz/ioz resp 1514/2514.- 'Såšom här beskrivits, bör vid prepareringen av ytorna på substraš- och ädelmetallskikten tillses, att det säkerställes ett utmärkt förband mellan kärnan och mantelnf 'Enfielt uttryckt formas manteln för att noga överenstämma med åtsidàn av på kärnan, varvid ytorna på kärnan och manteln rengöreš på lämpligt sätt för âstadkommande av ett utmärkt me- tallurgiskt förband mellan dem. Kärnan införes eller inneslutes i manteln för framställning av en förlaminatenhet med åtminsto- ne en känt eller en del därav öppen mot atmosfären för under- lättande av "avgasning". Därefter upphettas förlaminatenheten i vakuüm för "avgasning" av enheten. Efter avgasningen svetsas eller förslutes den öppna kanten eller de öppna sömmarna på en- heten i ett vakuum, varefter enheten är klar att underkastas isostatisß varmpressning för framställning av laminatet 69. jSåsom visas i FIG 6, framställes laminatet 69 genom iso- statisk varmpressning av kärnan eller substratet 70 mot manteln 72 för åstadkommande av laminatet 69. I detta stadium bör man- teln 72 helt omsluta utsidan av kärnan 70.

'Ett flertal hål 71, som sträcker sig genom laminatet 69 ._ 1.1.: 10 15 20 25 30 35 45Û_8B3 24 eller 5, åstadkommes medelst vilken lämplig anordning som helst, exempelvis genom borrning. Företrädesvis upptages hålen 71 i kärnan 60 och manteln 72 efter den isostatiska vårmpress- 'ningsoperationen eller -proceduren för framställning av lamina- tet 69. _ ; ' _' Hålet 71 uppvisar ett parti av den värmebeständiga metall- kärnan 7D, vilket kan komma att bli utsatt för en oxiderande atmosfär under drift, Laminatet med hålet 11 genom detsamma kan emellertid fortfarande fungera, om smält glas kontinuerligt bi-_ behålles i öppningen över den värmebeständiga metallkärnan för uteslutande av att den syre innehållande atmosfären kommer i beröring med kärnan. ' 'Vid drift av en anläggning är detta emellertid inte alltid praktiskt möjligt. Därför bör hålet 7l i laminatet 69 vara an- ordnat med en beläggning eller ett foder 74 av ädelmetall, som är bundet till manteln 72 och/eller kärnan 70 för förhindrande av oxidation av kärnmaterialet. ' ' I ' En insats eller ett element 74 är företrädesvis av samma typ av ädelmetallmaterial som manteln 72. Andra men komptibla material kan emellertid användas. g lI princip insättes elementet 74 i lamínatet 69, varefter en första_fläns eller ett första huvud 78 och en andra fläns eller ett andra huvud 79 utformas på elementet för att anligga mot de utvändiga ytorna på manteln 72. Detta innebär, att ett_ parti áv manteln 72 är placerat mellan kärnan 70 och vardera fiänseä 78 och 19.

' Insatsen kan vara en massiv propp eller kan-företrädesvis utgöras av en hylsa eller ett ihåligt element med en öppning 77, som sträcker sig därigenom. öppningen 77 bildas av en hylsa 76, som är belägen mellan och sammanhänger med flänsarna 78 och 79.' i _ Företrädesvis är elementet 74 anordnat som en hylsa av ädelmetall, vilken har den ena flänsen, exempelvis flänsen 78, förformad på densamma. Hylsan 74 införes sedan i hålet 7l, och den andra flänsen utformas på hylsan, så att flänsarna 78 och .10 15 20f 25 30 35 *4so ses 25 I 79 är i stadig aniiggning mot manteln 72.

-I detta stadium kan eïementet 74 svetsas e11er försiutas mot ïaminatet 69. I en metod kan fïänsarna 78 och 79 eïektron- stråiesvetsas e11er iasersvetsas vid det i ansïutning därtiïi beiägna partiet av manteïn 72 för slutning av kärnan 70 mot den miljö eHer atmosfär, som omger bottenväggen 14. i 'Företrädesvis är eïementet 74 genom isostatisk varmpress- ning e11er gastrycksvetsning fäst vid ïaminatet 69, så att hyif san 76 är intimt förbunden med mantein 72 och kärnan 70 och så att fïänsarna 78 och 79 är intimt förbundna med manteïn 72. Säf iundà upprättas god eïektrisk och termisk ïedning genom för- bindningen meïian e1ementet 74 och ïaminatet 69.~ 6 I överensstämmeïse med den svetsningsmetod vid isostatisk varmpressning, som är beskriven i Meta1s and Ceramics Informa- tion Center Report No. MCIC-77-34, pubiicerad av Batteïie Coiumbus Laboratories i november 1977, kan de ihåliga eiementen 74 fastsvetsas under isostatisk varmpressning vid 1aminatet se. g i - 'Med eïementen 74 insatta i ïaminatet 59 såsom visas i FIG 6 pïaceras iaminatet 69 inuti en behåilare av metaiïplät, vii- ken har ett trycköverförande medium tätt packat meiian behålia- ren och iaminatet 69 samt i öppningen 77 i vartdera eïementet 74. Detta innebär, att det trycköverförande mediet är tätt pac- _ kat i,a11a utrymmen inuti behåiïaren, vi1ka inte'upptages av 1amihatet'69 och eiementen 74. 4 Det tryckförmedïande e11er trycköverförande=mediet kan vara av den typ, som är känd inom facket, såsom metalbpuïver, g1as i form av pärlor eiïer granuïat, såsom “Vycdr“, e11er amorf kiseïdioxid. Företrädesvis har öppningarna*77 presspass- ning med en massiv eiier heit komprimerad stång av det tryck- förmediande mediet, metaii e11er kiseïdioxid, viïket blir fiui- diserat e11er mjuknar vid appïiceringen av värme och tryck under proceduren för isostatisk varmpressning ïiksom återstoden av det överförande mediet för säkerstäïïande av att tryck fu11t ut appïiceras på hyïsans 76 väggar för att utsidan på.hy1san 76 n 10 15 20 25 30 35 4so§ass- 26 skall förbindas med kärnan 70 och/eller manteln 72 i öppningen 77. . ' Företrädesvis bör det tryckförmedlande mediet inte bli så fluidiserat, att det “suges upp" mellan de ytor, som skall för- bindas med varandra. ' Därefter avlägsnas det tryckförmedlande mediet genom någon lämplig anordning, exempelvis genom urlakning. ' 'Det skall emellertid observeras, att elementen 74 och/ eller organen 84 kan fastsvetsas under isostatisk varmpressning vid laminatet 69 och/eller vid varandra i argonfluiden i ett konventionellt system för isostatisk varmpressning, om flänsar- na 78, 79 och 87 dessförinnan hermetiskt förslutes mot eller fastsvetsas vid (exempelvis elektronstrålesvetsas) laminatet 69. Detta innebär, att lådan av metallplåt och det speciella tryckförmedlande mediet kan utelämnas.

:Vid svetsning under isostatisk varmpressning förbindes flänsarna 78 eller 79 sålunda metallurgiskt med manteln 72 och förbindes hylsan 76 metallurgiskt med laminatet 69 för åstad- kommande av en laminerad fibreringsvägg 14. Öppningarna 77 kan vara dimensionerade för att bilda en lämplig kanal för medgivande av att smlät glas eller oorganiskt material flyter därigenom i antingen ett stationärt eller ro- terbart fibreringssystem, dvs för textil- eller ullframställ- ning. I _I vissa fall kan det vara önskvärt att fästa ett rörfor- migt organ 84 av ädelmetall vid laminatet 69 och/eller en av flänsarna 78 eller 79 eller insidan hos öppningen 77. Företrä- desvds är organet 84 av samma material som elementet 79 och manteln 72.

Såsom visas i FIG 6, utgöres det rörformiga organet 84 av ett ihåligt skaft 85 av ädelmetall, vilket har en fläns 87 i sin ena ände. En kanal 88 sträcker sig genom skaftet 86 och flänsen 87 och är avsedd att medge strömning av smält glas och/ eller oorganiskt material därigenom. i A Då det här talas om att fästa organet 84 vid laminatet 69 10 15 20 25 30 35 45.0 8435 _ * _ 21 f a' samtidigt som det rörformiga organet 84 fästes direktqvid man- teïn 72, avses ocksâ, att viïket parti som heist av organet 84 kan fästas vid ett eïement 74, som har förbundits med 1aminatet_ 69. * » _ o ' ^ I en metod kan fiänsen 87 på organet 84 eiektronstråie- 'e11er iasersvetsas vid fiänsen 79 för permanent förbinding av det rörformiga organet 84 med ïaminatet 69.

;Företrädesvis fastsvetsas det rörformiga organet 84 under isostatäsk varmpressning vid eiementet 74 och/eiier iaminatet 69 i'överensstämme1se med den ovan angivna metoden för åstad- kommandg av god elektrisk och termisk kontakt från organet 84 tiil iaminatet 69. Detta innebär, att kanaien 88'företrädesvis ibör vara fyiid med en massiv stång av ett lämpiigt trvcköverfö- rande medium. Givetvis upptages öppningen 77 endast av organet 84, _ ' _ Istäiiet för två separata isostatiska varmpressningsopera- tioner för fastsättning av det första elementet 74 vid iamina- tet 69 pch en andra isostatisk varmpressningsoperation för fastsätëning av organet 84 vid_e1ementet 74 och därmed iamina- tet 69 kan ett ihåiigt eiement 74 införas och f1änsas;ti11 an- ligghing, varefter det rörformiga organet 84 införes däri. Det ihäiigafeiementet 74 och det rörformiga organet 84 förbindes sedan med varandra och med iaminatet 69 huvudsakïigen samtidigt genom eh enda isostatisk varmpressningsoperationi 4 _Artetsväggen 14 kan kombineras med sidoväggar 12 för att biida eh matare 10 av textiïtyp, viiken har en bottenvägg utan tappar. Aiternativt kan ett rörformigt organ eiïer en ihâiig täpp:84 fästas vid iaminatet 69 för åstadkommande av en med tappar utformad arbetsvägg 14, såsom visas i FIG 6. Företrädes- 'vis är det rörformiga organet 84 också utfört av en av de ovan nämnda ädeimetaiïerna eiier basiegeringarna därav, exempeivis piatina. 7 Eftersom värmebeständiga metaller är synnerligen krypre- sistenta e11er t o m huvudsakiigen krypfria, även vidjförhöjda temperaturer, har matare för framstäiining av fibrer, viika 10 15 20 25 30 35 450 Éßö 28 tillverkats i överensstämmelse med principerna enligt denna uppfinning, god resistens mot sättning. Detta betyder, att fib- reringsväggarna inte bör deformeras eller böjas så mycket som en matare, vilken är gjord helt av ädelmetall. I vissa'fall kan sättning huvudsakligen elimineras under matarens livslängd. Så- lunda kan inställningen av flänsade skärmar och liknande rela- tivt'fibreringsväggen och/eller tapparna förbli huvudsakligen fixerad under matarens livslängd. 5 Laminatet 69 kan tillverkas som en huvudsakligen plan vägg för erhållande av en fibreringsvägg 14, i allmänhet för en ma- tare=av textiltyp, eller också kan laminatet 69 fbrmas till en cylindrisk fibreringsvägg 54 med öppningar 77 och/eller kanaler 88, som sträcker sig radiellt utåt från rotationsaxeln, i all- mänhet för ullframställning. I vartdera fallet bör öppningarna 77 eller kanalerna 88 vara på lämpligt sätt dimensionerade för medgivande av att det smälta glaset eller oorganiska materialet strömmar därigenom i antingen ett stationärt eller ett roter- bart fiberbildningssystem.

För ett roterande fiberbildningssystem 40 kan den runtom- gående fibreringsväggen 54 vara utförd huvudsakligen identiskt med det i FIG 6 visade systemet med undantag av att en runtom- gående vägg 54 får formas som ett tunnband istället för en hu- vudsakligen plan bottenvägg 14.

Arbetsväggen 54 kan vara anordnad att låta smält glas -strömma direkt genom öppningarna 7l, dvs utan att något rörfor- migt organ 84 är insatt i öppningarna 7l, eller också kan rör- formiga organ 84 vara inordnade såsom beskrivits ovan.

Såsom visas i FIG 7 innefattar bottenväggen l4 ett laminat 69 eller 5, vilket är anordnat för strömning av smält glas där- igenom. Kärnan eller substratet l70 har ett flertal hål l72, som är upptagna därigenom med lämplig anordning, exempelvis ge- nom borrning. , En insats eller ett element l74 är placerat eller press- passat i vartdera av hålen 172 i kärnan 170. För säkerställande av snäv passning mellan elementet 174 och kärnan l70 är press- 10 15 207 25 30 35 450 sas 29 passning att föredraga. De p1ana ändytorna 173 och-175 på e1e- mentet 174 bör vara huvudsak1igen jäms med e11er ligga i samma p1an som de p1ana ytorna på kärnan 170. Detta innebär, att det företrädesvis åstadkommes proppar med en axie11 höjd, som är huvudsak1igen 1ika med kärnans 170 tJock1ek. Varje e1ement kan vara en cyïindriskt formad massiv propp av äde1meta11. vi1ken är anordnad att snävt passa inuti vardera hä1et 172. Om proppen är 1ängre än kärnan 170 är tjock, av1ägsnas företrädesvis varje överskjutande de1 av insatsen, som sträcker sig ut ur öppningen 172. g ' " Efter insättningen av e1ementen 174 framstä11es e11er for- masfen mante1 176 omkring kärnan 170. Mante1n 176 bör utföras av en sådan äde1meta11, som här har omnämnts.

ISäsom visas på ritningarna, är de huvudsak1igen para11e11a ändytorna 173 och 175 på varje e1ement e11er propp 174 intimt förbundna med de invändiga ytorna 177 och 179 hos mante1n 176 efter isostatisk varmpressning. Vardera av ändytorna på vardera proppen är huvudsak1igen i samma p1an som den därti11 ans1utan- de sädan på mante1n 176. ' Åtminstone en öppning 178 är utformad genom e1ementet 174, företrädesvis utan fri1äggning av någon de1 av kärnan 170 av värmebeständig meta11, för framstä11ning av arbetsväggen 14.

*Arbetsväggen 14 kan kombineras med sidoväggar 14 för att bi1d3 en matare 10 av texti1typ med en bottenvägg, som saknar tappar, e11er ocksä kan ett rörformigt organ e11er en ihå1ig tapp 180 fästas vid 1aminatet 69 för åstadkommande av en ar- betsvägg 14 med tappar, såsom visas i FIG 8 och 9. Företrädes- vis är det ihå1iga organet 180 och e1ementet 174 utförda av en av de tidigare nämnda äde1meta11erna e11er bas1egeringarna där- av, exempe1vis p1atina.

Såsom visas i FIG 8, är skaftet 182 av det ihå1iga organet 180 p1acerat inuti öppningen 178 i 1aminatet 69.-Vidare är f1änsen 184 på organet 180 p1acerad i an1iggning mot ena sidan av mante1n 176 och är därefter förs1uten mot mante1n 176 på nå- got 1ämp1igt sätt, exempelvis genom e1ektronstrå1e- e11er 1a- 10 15 20 25 30 'w 450 883 30 sersvetsning.

'Det parti av skaftet 182, som sträcker sig utanför den motsatta ytan av manteln 76, bildar tappen, och kanalen 183 ge- nom órganet 180 är avsedd att medge passage av smält glas eller oorgániskt material därigenom för avgivning av en ström däri- ffåfl .' _ 1 I Företrädesvis kan det rörformiga organet 180 istället för elektronstråle- eller lasersvetsning av flänsen 1%4 vid manteln 176 fastsvetsas under gastryck eller under isostatisk varm- pressning vid laminatet 69, såsom tidigare har förklarats.

-Med svetsning under isostatisk varmpressning är flänsen 184 sålunda metallurgiskt förbunden med manteln F76 och är skaftet 182 metallurgiskt förbundet med elementet 174 för åstadkommande av en laminerad fibreringsvägg 14 till en matare, varvid det rörfomiga organet 180 är i god elektrisk och termisk 1 kontakt med laminatet 69.

Såsom visas i FIG 9, är ett modifierat laminat 69, vilket har en kärna 170, ett element 174, en manteln 176, som är till- verkad såsom beskrivits här, försett med ett rörformigt organ 180,“som hänger ned från ena sidan av manteln 176. Företrädes- vis är organet 180 fäst vid den sida av mataren för framställ- ning'av fibrer, vilken inte kommer i beröring med glaset. 1 Flänsen 184 kan vara fastsvetsad vid manteln 176 genom nå- gon lämplig metod, såsom resistans-, elektronstråle- eller la- sersvetsning eller genom svetsning under isostatisk varmpress- ning.l - ; På samma sätt kan en roterande matare 50 framställas av ett laminat 69, vilket består av en kärna eller ett substrat 190 av värmebeständig metall, som är intimt förbunden med en mantel 196 av ädelmetall genom isostatisk varmpressning. Fram- ställningsstegen för den roterande matarväggen, som visas i FIG 10, är huvudsakligen desamma som de föregående, vilka har be- skrivits med avseende på mataren 10, varvid hålet 192 först upptages i substratet 190 och elementet eller insatsen 194 presspassas eller med snäv passning placeras däri. ' 10 15 20 25 30 35 ï 4so ess 31 K I Därefter formas en mantel omkring kärnan 190, i vilken elementet 194 är insatt. Efter isostatisk varmpressning kan öppningen 198 upptagas i elementet 194 för medgivande av att smält glas passerar därigenom. Företrädesvis bör det inte fin- nas några ställen, där kärnan är frilagd mot ett oxiderande me- dium eller mot atmosfären. Detta betyder, att öppningen 198 bör vara anordnad helt och hållet innanför den runtómgående väggen hosfelementet 194. 7 . Det-är givet, att insatselementen 174 och 194 inte behöver' vara massiva proppar av ädelmetallmaterial, utan elementen 174 och 194 kan före insättningen av desamma i kärnan 170 och kär- nan 190 ha kanaler 183 och 198, som tidigare har upptagits där- i. Vidaré kan fibreringsväggen 54 vara anordnad med element 174 och[eller 194, om så önskas. 1 Såsom visas i FIG ll, utgöres ett rörformigt organ 284 av en hylsa 285 med ett utspräng 286, som sträcker sig förbi en första fläns 288. Detta innebär, att den första'flänsen 288 är belägen mellan de båda ändarna 293 och 294 på hylsan 285. _ i Hylsan 285 bildar en kanal 291, vilken är eller kan vara avsedd att medge strömning av smält glas därigenom. 1 É Det rörformiga organet 284 kan ha en kanal 291, som sträc- ker sig från den ena änden till den andra, eller också kan den andra änden 294 vara sluten, såsom visas i FIG Il. Sedan det rörformiga organet 284 insatts i laminatet 269 enligt princi- perna för denna uppfinning, kan den andra änden 294 bearbetas eller öppnas för friläggning av kanalen 291 i den andra änden 294; Ä _ Företrädesvis är det rörformiga elementet 284 av ädelme- tall, vilken företrädesvis är huvudsakligen identisk med ädel- metallen i manteln, även om olika men kompatibla material kan användas. g .

' Såsom visas i FIG 12, innefattar laminatet 69 en kärna el- ler ett substrat 270 och en mantel 272 av ädelmqtall, vilken .har varmpressats isostatiskt för intim förbindning av manteln 272 med kärnan 270. Mante1n'272 innefattar åtminstone till en 10 is 20 25 30 35 4501833 32 -. Ä gde1 en första p1atta 280 och en andra piatta 281; vi1ka är in- timt förbundna med kärnan 270. 2 *Ett f1erta1 hå1 271 är utformade i 1aminatet 69 för åstad- kommande av en matare för framstä11ning av fibrer, varvid denna matare kan 1ämna f1era smäïta strömmar av g1as, som ska11 ut- dragas ti11 trådar. Eme11ertid är endast ett sådant hå1 271 och ett fr¿gment_av iaminatet 69 visade i FIG 12 och-13.

'Företrädesvis upptages håiet 271 i Iaminatet 69 efter den isostatiska varmpressningsprocessen för framstä11ning;av lami- natet 69. Eme11ertid kan hå1et 271, som sträcker'sig genom kär- nan 270 och mante1n 272, åstadkommas genom att man har en kärna och en mante1 med ti11 varandra passande hå1, som kan bringas mittför varandra för åstadkommande av hå1en 271.' 2 ' fl praktiken införes det rörformiga organet 284 i hå1et 271, så att den första f1änsen 288 bringas i beröring'med e11er an1iggning mot den första plattan 280 hos mante1n 272. Ett par- ti av hy1san 285 e11er en första ände 293 därpå skjuter utanför den andra p1attans 281 utvändiga yta en sträcka, som är ti11- räckiig för medgivande av att den andra fïänsen 289 biidas där- av. F1änsen 289 formas för att ha stadig beröring med den ut- vändiga ytan på den andra p1attan 281. ' - =För att kärnan 270 ska11 skyddas från oxidation vid för- höjda temperaturer, bör det rörformiga organet 284 vara s1utet mot iaminatet 69. I en metod svetsas de första och andra f1än- sarna 288 och 289 fast vid de första och andra p1attorna 280 resp 281 genom någon 1ämp1ig svetsningsmetod, exempe1vis e1ek- tronštrå1e- e11er 1asersvetsning. Företrädesvis bör sådan svetsning äga rum i ett vakuum för av1ägsnande av varje gas från utrymmet me11an väggen hos öppningen 271 och detjrörformi- ga organet 284. ' Företrädesvis bör det rörformiga organet 284 fastsvetsas under isostatisk varmpressning e11er gastryck, för att det rör- formiga organet 284 ska11 s1utas mot 1aminatet 69. Genom 1ämp- 1ig svetsning under isostatisk varmpressning förbindes hy1san 285 intimt med kärnan 270 och mantein 272 och förbindes de 10 15 20 25 30 35 4450 883 ss ' 8 första och andra f1änsarna 288 och 289 intimt med de första och andra piattorna 280 resp 281. 2 ' ïDet rörformiga orqanet 280 kan fastsvetsas under gastryck e11er isostatisk varmpressning vid 1aminatet 69gfsåsom här be- skrivitš.- 'Gedom svetsning under isostatisk varmpressning förbindes f1änsar§a 288 och 289 meta11urgiskt med mante1n 272 och förbin- des hy1§an 285 meta11urgiskt med kärnan 270 och mantefn 272 för åstadkommande av en iaminerad matarvägg 14 för fibrering, vid vi1ken det rörformiga organet 284 är i god e1ektrisk och ter- misk kodtakt med 1aminatet 69. ' .

Såsom visas i FIG 13, sträcker sig utsprånget 286 ut från den förstå p1attan 280 och huvudsak1igen in i fiberbi1dningszo- nen, meêan den andra p1attan 281 av mante1n 272 norma1t torde vara p1åcerad i beröring med smä1t g1as e11er oorganiskt mate- ria1: Så1unda framstä11es en fibreringsvägg av den typ som har tappar, av ett iaminat 69 och ett enhet1igt organ 284. fSåšom visas i FIG 14, framstä11es 1aminatet 69 genom iso- statisk¿varmpressning av en kärna e11er ett substrat 370 mot en mante1 872 och ett e1ement 374. Mantein 372 och e1ementet 374 bör he1É täcka a11a de utvändiga ytorna på kärnan 370 för för- hindrande.av att kärnan oxideras under fibrering. ' 'Ett f1erta1 hå1 371 e11er åtminstone ett hå1 371; som strädker sig genom kärnan 370, upptages genom någon 1ämp1ig me- tod, exemöe1vis genom borrning. Därefter införes'e11er p1aceras det rörfonmiga e1ementet 374 i vartdera av hå1en 371. E1ementet 374 kan från början vara en massiv stav, en hy1sa e11er ett rörformigt organ med en förformad första f1äns e11er ett huvud 378 någonstans på dess 1ängd. Företrädesvis är f1änsen 378 i ena änden av e1ementets 374 hy1sa 376. ' "Om e1ementet 374 är anordnat med en förformad första f1äns 378, stukas e1ementet 374 för att bi1da en andra f1äns 379 i den motsatta änden därav, så att det åstadkommas ett äde1me- ta11foder för hå1et 371 i kärnan 370. F1änsarna 378 och 379 är företrädesvis i stadig an1iggning mot de utvändiga ytorna på 10 15 25 30 as 4soïsss kärnan 370.

Efter införandet och flänsningen av elementet 374 anordnas en mantel 372 av ädelmetall omkring kärnan 370.

I I en metod anordnas ett fönster eller en ram av ädelme- talfremsor i anliggning mot sidokanterna på den plattformiga kärnan 370. Kärnan 370 med insatser 374 däri och med ramen av ädelmetallmaterial placerad mellan en första platta 373 och en andra platta 375. Plattorna 373 och 375 är företrädesvis av samma ädelmetall som ramen och insatserna 374. U f Givetvis bör kärnan 370, manteln 372 och elementet 374 prepareras på lämpligt sätt för isostatisk varmpressning, såsom här har förklarats. Företrädesvis är plattorna 373 och 375 utan några som helst hål, vilka sträcker sig därigenom, före lami- natbildningen. ' fEfter isostatisk varmpressning bildar kärnan 370 och man- :ein 372 ett iamfnat 69, viikat har ett aaeimataiieieäent, var- vid delarna är intimt förbundna med varandra. Elementet 374 har en första fläns 378 i ena änden och en andra fläns 379 i den motsatta änden, varvid flänsarna 378 och 379 är placerade mel- lan kärnan 370 och manteln 372. - - Det rörformiga organet 384 kan ha en kanal 388, som anord- nats däri före insättningen av det rörformiga organet 384 i öppningen 377 i elementet 374. ~ 'Om elementet 374 är anordnat som ett ihåligt element med en hylsa 376, som är belägen mellan de första och andra flän- sarna 378 och 379, och med en öppning 377, som sträcker sig ge- nom elementet, och om plattorna 373 och 375 är huvudsakligen fria från hål, kan öppningarna 377 lätt placeras, eftersom för- djupningar i allmänhet kommer att bildas i plattorna 373 och 375 vid varje öppning 377 som följd av den isostatiska varm- pressningèn.

Kanalen 381 kan som en förlängning av öppningen 377 uppta- gas genom plattorna 373 och 375 i kommunikation med öppningen 377 för medgivande av att smält material strömmar därigenom.

Sålunda kan en matare utan tappar för framställning«av fibrer l 10 15 20 25 30 35 ' “ 450 3883 | tiïïverkas. _ iEn matare för framstälining av fibrer utan tappar kan tiïïverkas såsom visas i FIG 15 genom att det rörformiga orga- net 384 införes i öppningen 377, så att skaftet 386 sträcker sig åtminstone delvis därigenom och så att fïänsën 387, viiken är anordnad i ena änden av det rörformiga organets 374 skaft 386,'är i anïiggning mot manteïn 372. Därefter bör det rörfor- miga'organet 384, genom viiket kanaien 388 sträcker sig, sïutas mot manteïn 372 och/e11er eiementet 374. 3 >F1änsen 387 på det rörformiga organet 384 bör sïutas mot mantèln 372 genom svetsning, exempeivis genom elektronstråie- eiler ïasersvetsning. Företrädesvis varmpressas det rörformiga organet 384 isostatiskt mot ïaminatet 69, så att fiänsen 387 och skaftet 386 på det rörformiga organet 384 förbindes intimt med e1ementet 374 och mantein 372 för åstadkommande av eïekt- risk och termisk 1edning, samtidigt som det erhåïles ytterïiga- re skydd för kärnan 370 mot oxidation.

'Det rörformiga organet och/e11er insatserna kan fastsvet- sas under gastryck eïier isostatisk varmpressning vid Iaminatet 69, såsom här har beskrivits.

;Med insatserna och/e11er det rörformiga organet insatt i iamihatet 69 pïaceras iaminatet 69 och a11a sådana insatser och/è11er organ inuti en behåiiare av metaïipïåt, viiken har ett trycköverförande medium tätt packat me11an béhå11aren och ïamihatet 69 samt i öppningarna och/e11er kanaierna i varje in- sats och/eiïer rörformigt organ. Detta innebär, att det tryck- överförande mediet är tätt packat i a11a utrymmen inuti behåi- ïaren, viïka inte upptages av ïaminatet och insatserna och de rörformiga organen. g 7 Det ska11 observeras, att eïementet och/e11er organen kan fastsvetsas genom isostatisk varmpressning vid ïáminatet 69 och/eïier varandra, om fïänsarna är hermetiskt s1utna'mot eïïer fastsvetsade vid (exempelvis eiektronstråïesvetsade) ia- minatet 69, i argonfïuiden i ett konventioneïit system för iso- statisk varmpressning. Detta betyder, att behâïiaren av meta11- 10 15 20 25' 30 35 4so:sa3 36 ' plåt och det speciella tryckförmedlande mediet kan undvaras.

Med svetsning under isostatisk varmpressning förbindes så- lunda flänsen 387 metallurgiskt med manteln 372 och förbindes skaftet 386 metallurgiskt med elementet 374 för ästadkommande -av en laminerad matarvägg l4 för fibrering, vid vilken det rör- formiga organet 384 är i god elektrisk och termisk kontakt med laminatef 69.

'Företrädesvis är elementet och/eller organet av samma typ av ädelmetallmaterial som manteln, även om olika men kompatibla material kan användas. s ' s 1 Laminatet 69 kan tillverkas som en huvudsakligenfplan vägg för framställning av en fibreringsvägg l4 huvudsakligen för en matare av'textiltyp, eller också kan laminatet 69 formas till en cylindrisk fibreringsvägg 54, vilken har öppningarioch/ eller kanaler, som sträcker sig radiellt utåt frän rotations- axeln för fibreringsväggen, huvudsakligen för ullframställ- ningg i ' _ h 'I vartdera fallet bör sådana öppningar och/eller kanaler varaipå lämpligt sätt dimensionerade för medgivande av att det smälta glaset eller det oorganiska materialet strömmar därige- nom i antingen ett stationärt eller ett roterbart fiberfram~ ställningssystem. ' 7 Det är uppenbart, att det inom ramen för uppfinningen kan utföras modifikationer och andra arrangemang än dem som visats.

Föreliggande beskrivning är endast belysande, och uppfinningen innefattan alla variationer därav. É ' :Den beskrivna uppfinningen är lätt tillämplig inom glasin- dustrin och särskilt inom glasfiberindustrin. '

Claims (11)

10 15 20 25 so _ 35 , n e t e c k n a d ï45olss3 37 PATENTKRAV j I

1. Matare (10) av stationär eller roterbar typ för avgivning av strömmar av smält glas, vilka skall utdrágas till fibrer, k ä n n e t e c k n a'd av :ett flertal materialskikt, av vilka ett utgöres av en vårmebeständig metall och ett annat av skikten 'utgöres av en för syre ogenomtränglig ädelmetall, varvid skikten är intimt bundna vid varandra genom ,hetisostatpressning för att bilda ett enhetligt lam- inat, genom vilket öppningarna (71, 172, 192, 271, 371) sträcker sig, och av ett flertal element (74, 'l74, 194, 284, 374), som är bundna vid laminatetfoch är placerade i öppningarna (71, 172, 192, 271, 371) för att förhindra oxidation av den värmebeständiga :metallen vid förhöjda temperaturer, varvid elementen (74,“l74, 194, 284, 374) är genombrutna för genom- lsläpåning av strömmarna av smält glas.

2. 12. Matare (10) enligt krav l, k ä n n e - t e c k n a d av att den värmebeständiga metallen n utgöres av åtminstone ett material 1 den grupp, som innefattar Mo, Cb, Hf, Ti, Cr, Ta, Zr, W, V, Re, Mn 'samt baslegeringar därav, och att ädelmetallen ut- _göres av åtminstone ett material i den grugp, som innefattar Pt, Pd, Ir, Os, Rh, Au, Ag, Ru samt bas- *legeringar därav.

3. '3. Matare (10) enligt krav l eller 2, k ä né- av att skiktet av ädelmetall ut- göres av en mantel (6), som helt omsluter skiktet av _ värmebeständig metall.

4. Matare (10) enligt något av krav l - 3,_ k ä n n e t e c k n a d av att produkten av värme- _ utvidgningskoefficient och elasticitetsmodulen för skiktet av värmebeständig metall ligger inom området från cirka 0,4 till cirka 1,6 gånger produkten av 450 883 10 15 20 25 30 35 38 värmeutvidgningskoefficienten och elasticitetsmodul- en för ädelmetallskiktet.

5. Matare (10) enligt något av krav l Å 4, _ k ä n n e t e c k n a d av att laminatet innefattar en kärna (1) av värmebeständig metall med motsatta plåtar (3, 4) av ädelmetall, som är diffusionsbundna vid kärnan. _ 7 '

6. Matare (l0) enligt något av krav l - 5, krä n n e t e c k n a d av att elementen (74, 174, 194, 284, 374) är gjorde av äaelmeteil. i,

7. I '7. Matare (l0) enligt krav 3 eller 4, k ä n!- n e t e c k n a d av att varje element (74, 174: 194, 284, 374) har ändytor, som är slutna mot de in- vändiga ytorna hos manteln resp. plåtarna; _ 4

8. ! 8. Matare (10) enligt något av krav l Ä 7, I k å n n e t e c k n a d av att varje element (7Ã, _l7#, 194, 284, 374) utgöres av ett rörformigt organ med ett hylsparti (76), en första fläns (78), som är placerad mittpå hylspartiets längd, och en andra* gfläns (79) i ena änden av hylspartiet.

9. '9. Matare (10) enligt krav 5, k ä n n e - t e c k n a d av att varje element (74, 174, l9Ã, 284, 374) har en fläns (378, 379) i vardera änden, som är sluten mot plåten (3, 4), varvid varfie fläns (378, 379) är belägen mellan plåten (3, 4) och kärnan (1). I

10. Matare (10) enligt krav 5, k ä n n e - t e c k n a d av att varje element har~änd§tor, som ligger huvudsakligen jäms med kärnans utsida. '

11. Metere (10) enligt krav s, k ä n n e - I t e c k n a d av att hylspartiet hos varje element bildar ett utanför den första flänsen utskjutande utsprång, vilket är orienterat för att sträcka sig ut från mataren in i fiberbildningszonen.