SE448838B - Svetsad konstruktion - Google Patents

Description

l0 15 20 25 30 35 40 448 838 z svetsgodset vilket hindras av den svetsade delen av den svetsade konstruktionen när den senare kyles. Dragspänningen som kvarstår skulle naturligtvis vara mindre än 1/3 till 1/4 i storleksordníng av den dragspänning som skulle vara närvarande på ytan av svets- godset då ingen avspänningsglödgning utfördes. Icke dess mindre finns det en risk att sprödbrott och utmattningsbrott skulle ske i svetsen som har blivit utsatt för avspänningsglödgning och en sådan svetsfog skulle vara känslig för spänníngskorrosionssprickor i drift.

Föreliggande uppfinning har som ändamål att åstadkomma en svetsad konstruktion med förbättrad mekanisk hållfasthet och en metod för tillverkning av denna, varvid tryckspänningar påförs på ytan av svetsgodset för att förbättra sprödbrotthållfastheten och utmattringshållfastheten hos svetsen i den svetsade konstruktio- nen och för att öka beständigheten mot spänningskorrosionssprick- bildning. I För att uppnå detta ändamål föreskriver uppfinningen en svet- sad konstruktion med ett flertal skikt av svetsgods med högre värmeutvídgningskoefficient och ett svetsgods av lägre värmeut- vidgningskoeffícíent lämpligen lagda ovanpå varandra varvid såda- na svetsade konstruktioner utsättes för avspänningsglödgníng för att påföra tryckpâkänningar på ytan av det översta skíktet av svetsgodset.

I synnerhet omfattar den svetsade konstruktionen enligt upp- finningen ett flertal skikt av svetsgods som är insmälta i en zon som är bildad av den svetsade delen av den svetsade konstruktionen på sådant sätt att svetsgodsen kvarhålles av den svetsade delen, varvid flertalet skikt av svetsgodsen omfattar åtminstone ett skikt av ett första svetsgods och åtminstone ett skikt av ett andra svetsgods näraliggande skiktet av det första svetsgodset, varvid svetsgodset har högre värmeutvidgningskoefficient än det första svelsqudsel som har åtminstone en exponerad yta i nämnda ZON- Uppfinningen kan få tillämpning vid svetsning av konstruk- tíonsorgan vid utformning av stumsvetsar av I-, U-, V-, K-, X- och Y-typer, T-fogar och kälsvetsar. Resultaten av experiment visar att uppfinningen kan utövas med den största fördelen vid framställning av svetsade konstruktioner genom stumsvetsning.

I enlighet med uppfínningens principer skall skiktet eller skik- ten av det första svetsgodset och skíktet eller skikten av det 'JK 'JJ (II 40 3 448 ass andra svetsgodset placeras ovanpå varandra i tjocklekens riktning för kenstruktionsorganen som skall svetsas och den senare skall täckas med den Förra åtminstone på en sida av den svetsade delen.

Ytterligare ändamål, kännetecken och fördelar hos uppfinning- en kommer nedan att beskrivas under hänvisning till bifogade rit- ningar, där [ly._la¿lg visar sektioner av svetsfogar vilka utgör och § visar diagram över förhål- exempel på uppfinningen; Älg. 2 landet mellan kvarvarande spänningar som är närvarande på ytan av sretsgodset oc tvärsektionsfermen hes svetsen i stumsvetsar av I-typ och X-typ respektive; fig. 4a-9a visar diagram över förhål- landet mellan kvarvarande spänningar som är närvarande i svetsen och tvärsektionsformen hos svetsen vid olika typer av svetsar; íig. 4b-9b visar sektioner av olika typer av svetsar som används för att erhålla de data som visas i diagrammen i fig. 4a-9a res- pektive.

Uppfinníngen kan ha tillämpningar vid olika typer av stum- svetsar. Några exempel pâ tillämpning av uppfinningen visas i fig. la-le. Pig. la visar en stumsvets av I-typ framställd genom tillämpning av uppfinningen. Vid framställning av sådan stumsvets plareras konstrnktlanselementen 1 och I med en tjocklek av t1 med en vñrmeutvidgnängskoefficient 11 åtskilda men omedelbart intill varandra med sina sidor bildande ett I-format gap av storleken X1, i vilket ett skikt 3' av ett första svetsgods med en värme- utvidgningskoefficíent a¿5 först bildas genom insmältning, följt av ett skikt 2 med en höjd h av ett andra svetsgods med en värme- utvidgningskoefficient ¿X7_ídsmält på skíktet 3' hos det första svetsgodset och av ett skikt 3 av det första svetsgodset insmält pa skiktet Z pd detta sätt utsattes för avspänningsglödgning visar det andra av det andra svetsgodset. När stumsvetsen framställd svetsgodset 2 med en högre värmeutvldgningskoefficient större värmeutvidgning än det första svetsgedset 3, 3' med en lägre ut- vidgningskoefficient. Kylning av svetsen som är värmd på ovan- nämnda sätt resulterar i att svetsgodset av högre värmeutvidg- ningskoefficient visar en större krympning. Krympníngen hos svets- så att »f godset tillför tryckkrafter på det första svetsgodset 9 kvarvarande tryckspänningar utvecklas på en exponerad yta A av det första svetsgodset 5.

Fíg. lb, lc, ld och le visar stumsvetsar av K-typ, V-typ, U-typ och X-typ framställda genom föreliggande uppfinning. I dessa stumsvetsar har ett lager 7, 10, 13, 16 av det andra svetsgodset 10 15 ZÜ 25 30 35 40 448 838 4 med högre värmeutvidgningskoefficient ett skikt eller flera skikt 6, 6', 9, 12, 15, 15' av det första svetsgodset med lägre värme- utvidgningskoefficient beläget ovanför varandra och svetsarna ut- sätts för avspänningsglödgning för att framkalla tryckpäkänningar på den exponerade ytan av det första svetsgodset. Värmeutvidg- ningskoefficienten hos konstruktionsorganen 1, 4, 5, 8, 11, 14 som skall svetsas är inte bestämd av relationen mellan värmeut- vidgningskoefficienten hos det första svetsgodset och det hos det andra svetsgodset. När man emellertid betraktar det med hänsyn till stâlmaterial och dess svetsning i allmänhet är det vanligt att det första svetsgodset har väsentligen samma värmeutvidgnings- koeffícíent som konstruktionselementen som skall svetsas eller konstruktionselementen som skall svetsas och det första svetsgod- set är material av samma typ.

De tryckspänningar som påföres på det första svetsgodset kan variera i storleksordning beroende på skillnaden mellan det första och det andra svetsgodset vad beträffar värmeutvidgningskoeffi- cient eller andra faktorer. I stålmaterial har martensitiskt stål en vürmcutvidquinqskoefficient av cirka 11-13 x 1Ûf6/OC och austenitstål har en värmeutvidgníngskoefficient av cirka 16-19 x x 10-6/OC. Användningen av två svetsgods av samma typ som skiljer sig endast en aning från varandra vad beträffar värmeutvidgnings- koefficíenten när de skall placeras ovanpå varandra i skikt har endast liten effekt vid åstadkommande av ändamålet för förelig- gande uppfinning. För praktiska ändamål överstiger värmeutvidg~ ningskoefficienten för det andra svetsgodset den för det första svetsgodset med över 1 x 10-6/0 2 x 1o"6/°c.

En annan faktor som utövar ett stort inflytande på alstringen- C eller företrädesvis med över av kvarvarande tryckspänningar är förhållandet av tvärsektions- arean hos det första svetsgodsskiktet till det hos det andra svetsgodsskiktet eller förhållandet mellan tjockleken av det första svetsgodsskiktet och det andra svetsgodsskiktet insmält i skíkten i gapet som definieras av sidorna hos konstruktíonse1emen~ ten som skall svetsas. För att bringa inflytandet av det andra svetsgodsskiktet att tydligt visa sig själv på den exponerade ytan av det första svetsgodsskiktet erfordras att tvärsektions- ytan hos det andra svetsgodsskiktet eller tjockleken därav är över ett förutbestämt värde. Sådant värde kan variera beroende på materialet hos konstruktionselementen som skall svetsas, typerna ._.i UI 20 xJi Ul 40 448 838 av det första och det andra svetsgodset och formen hos gapet mel- lan sidorna hos konstruktionselementen, förhållanden för åstad- kommande av avspänningsglödgning och andra faktorer. Det är eme1~ lertid möjligt att åstadkomma ett specifikt förhållande mellan ytorna (eller tjocklekarna) som tjänar ändamålet att utnyttja in- formationen astadkommen genom uppfinningen i varje tillämpning.

Pig. 2 visitor förhållandet mellan spänning som alstrats i svorsen å ena sidan och tjockleken av det andra svetsgodsskíktet och tjockieken av konstruktionselementet som skall svetsas å andra sidan i stumsvetsen som visas i fig. la. Pig. 3 visar förhållandet mellan spänningar som alstras i svetsen å ena sidan och tjockleken av det andra svetsgodsskiktet och tjockleken av konstruktionsele- menten sem skall svetsas å andra sidan i stumsvetsen som visas i ííg. le. Det framgår att vid ökning av förhållandet av tjockleken h¿ (hz) av det andra svetsgodsskiktet till tjockleken t1 (tz) hos konstru tionselementet som skall svetsas är det möjligt att öka tryckspänningen som alstras på den exponerade ytan av det första svetsgodsskíktet. l lig. in är tjockleken t1 hos konstruktionselementen som skall svetsns IUU mm och gapet X1 definierat av sidorna på kon- slruktionsei ment som skall svetsas var 25 5 mm och X2 var 60 mm. Tabell l visar de kemiska mm. I lig. ie var tz 100 mm och xs var sammansättningarna hos konstruktionselementen som skall svetsas och svetsgodsen och tabell 2 visar de mekaniska egenskaperna och värmcutvidgningskoefficienterna hos dessa.

Svetsningen utfördes med ljushñgsvetsníng med belagda elek- troder med en förvärmningstemperatur av 15O0C, en utjämningstem- peratur av 15000 och en värmetillförsel av lb 000 J/cm.

Vid andra svttsgndset (austenitiskt svetsgods) genom påsvetsning på framställning av en stumsvets av X-typ insmältes det motsatta sidor av rnotgapet för en tjocklek av h,/2 på vardera sidan såsom visas i fíg. ie. Sedan pdfördes det Första svetsgod- set (mnrtensitiskt svctsgods) för att insmäita med det första svetsgodsskiktet 15 och l5' pd motsatta sidor av det andra svets- godsskiktet 16. ' Vid framställningen av en stumsvets av I-typ användes ett underlagshand (icke visat) för att bilda det första svetsgods~ skikiet (martçnsitiskt svetsgods) 3' först såsom visas i fig. la.

Sedan bildades det andra svetsgodsskiktet (austenitiskt svets- "I gods) 2 över det första svetsgodsskiktet A , och slutligen det __; CT) 448 första svetsgodsskiktet 3 på det andra svetsgodsskíktet 2. svetsnde konstruktionen såsom den visas i 858 Fig. 1n och 1e var det första och andra svetsgodsskíktet avsedda att bli symmetríska 1 tjecklcksriktníngen för konstruktíonselementen som skulle svetsas.

Sidzna symmetrísan anørdníngnr för svetsgodsskikt är fördelaktiga för att nedhringn full til1 ett minimum. För detta ändnmdl är de symmetriska arran- höjningsdeformationen av svotsarna i de flesta gemangen som visas í fíg. 1a, 1b, 1e, ób och Sb fördelaktiga.

InbcIl1 I den Kemisk sammansättning (%) Material C Si n P S Ni Cr Mo Konstruk- Marten- tíons- sítískt 0,14 0,45 (548 (L032 0,008 6,03 1-,21 - element Andra Auste- svets~ r1itískt 0,05 0,48 1,47 0,021 0,009 12,79 21,87 2,011 godset Första Marten- svets- faitlskt 0,06 0,34 0,50 0,028 0,010 5,10 12,32 - godset Iëëell 2 _ Mekaniska egenskaper Varmeutvídg-_ Material Sträckgrëns Draggrän nlggsïoefflclent (kg f/mm“) (kg f/mm” ( C 1 Kønstruk- Marten- _6 tíons- sitiskt 70,2 35,3 12 X 10 element Andra Auste- _6 svets- nítískt 59,4 68,1 17 x 10 godset Första Marten- _6 svets- sítískt 73,1 88,4 12 x 10 godset Stumsvetsfogarna sem är framställda enligt ovanstående be- skrivning utsattes för avspänníngsglödgning under tre (3) timmar vid 600oC efter svetsningen. Därefter mättes de kvarvarande spän- níngarna som var närvarande på ytan av det första svetsgodsskíktet n POUR QUALITY J (0, 9, 11 och 15) genom användning av en trâdtöjníngsgívare. 448 838 I fíg. 2 och 3 framgår det att i de beskrivna utföringsfor- merna alstras tryckspünníngnr på ytan av det första svetsgods- skíktet när dimensionen (indíkerad av en längd i tjockleksríkt- ningen av konstruktionselementet som skall svetsas) av det andra svetsgodsskíktet är över 2 % av tjockleken hos konstruktionsele- mnnrvt som skull svetsns. Om dimensionen av det andra svctsgods~ det andra svvisgods- skikltl är Lon Inn! blir volymen (ytan) nv sklktet mindre I stumsvetsen av X-typ än í stumsvctscn av I-typ.

Det är sålunda nödvändigt att öka en aning dimensionen av det andra svetsgodsskiktet när en stumsvets av X-typ framställes.

Emellertid svetsades konstruktionselement bildade av inconel och kolstål genom svetsningsmetoden enligt föreliggande uppfinning och den svetsade konstruktionen som erhölls provades beträffande sina mektníska egenskaper. Svetsníngen utfördes manuellt vid rums- temperatur med en värmeínsats av ISUOO J/cm. Ett svetsgods av austenítlskt stål (se tabell 3) insmältes först genom påsvetsning på motsatta sidor av centrum av tjockleken hos konstruktionsele- menten vfllka uttogs av plåtar och sedan ett annat svetsgods (inconelï med samma värmeutvidgningskoefficient som plåtarna (se tabell 5] ínsmältcs genom pasvetsníng på skíktet av svctsgods av austenítískt stål. I detta exempel var höjden av skíktet av svets- gods hos det austenitiska stålet 20 % av plåttjockleken i den ut- föríngsform som visas i fig. la och 40 % därav i utföríngsformen enligt fíg. Te.

Efter svetsning utsattes de svetsade konstruktíonerna för avspänníngsglödgning vid 60006 under tre (3) timmar. Kvarvarande spänningar uppmättes med hjälp av trddtöjníngsgivare på ytan och på plâtens undorytn. Tabell 3 visar dv kcmlskn snmmansättnlngnrna hos plattorna och svetsgodsen och tabell 4 visar de mekaniska egenskaperna hos dessa. 448 858 É a. @|@~ x ß_ _.w@ «.@m H@=oUcH w@ømMWMm@ wwowmpm>m wxm«~ficmuw:< w@w:< @|o~ x m.mF m.@m «.~m H@:@u:H pcwswflw lwcoww cnow K o.- ß.ww m.wm fimpm |m5Hpm:om ß as\% wxv A Es\« “MV n~|uov «ø:pmm%-m:wæHQ ncmpmxufluç - wcofiuflwwoox V . . = L w Hmfinwuæz |vmflH:mw«>u:wEpm> æmawxwcwww mxmficæmøz w Hflmßwß . « mwomwwm>w 0 F M fi=.O @.«_ N.ß@ 1 1 Q.> ;ß.Q mC^@ Hwpoucfl flpwhmm _ M ~@.N ßæ_P~ @>.~f @C@.@ _N@.O ßq.P w@“Q mcflo ~M=@pm=< w@@mw~@>m . m~w:< W _ ..r 1 1 J~ "_ J 0 . , pcøewfls M w m_ = ._ . x . cß.o o~.: mc.c ~@coJ1H |mmo«P ¶ @*c C v Q ßm C mwo Q @_ Q Hmyw -xzhpvcoz :Å M az HQ Hz m W L sz dm U fiwv Go«~@ncašoJ Amflšwz fimfihopcï 10 9 448 ass Tabell 5 nedan visar försök omfattande mätning av kvarvaran- de spänningar. I tabell 5 framgår det att kvarvarande tryckspän- ningar som är under noll kan alstras om i det visade exemplet i tabell 3 tjockleken av svetsgodset hos det austenitiska stålet är 20 % svets av I-typ och 40 % därav i fall en stumsvets av X-typ skall av tjockleken av plåtarna í det fall man skall göra en Stum- framställas.

Tabell 5 Konstruktions- I-typ X-typ element (X=20%) (X=40%) Kvarvarande spänning (kg f(mm2) Martensitiskt stål ~3 -2 Stål -6 -5 lnconel -4 -3 X: Höjd av det andra svetsgodsskiktet relativt plåtens tjocklek - (Pig. 4a visar kvarvarande spänningar som är närvarande i en stumsvets av V~typ (fogvinkel = 600) visad i fig. 4b i relation till tvärsektionsformen av svetsen. Vid framställning av stumsvet- sen av V-typ visad i fig. 4b användes det martensitiska stål som visas i tabell 1 för att åstadkomma det första svetsgodsskiktet och det austenítiska stålet enligt tabell l användes för att åstad- komma ett andra svetsgodsskikt för att svetsa plåtar 17. Svetsme- toden, avspänningsglödgningen och metoden för att uppmäta de kvar- varande spänningarna beskrivs ovan och användes i detta exempel i fig. 4a och 4b. I de exempel som beskrives nedan utfördes svets- ning, avspänningsglödgning och uppmätníng av kvarvarande spänningar under liknande förhållanden. I fig. 4a framgår det att tryckspän- ningar alstras när förhållandet h3/t3 överstiger 20 %. Tendensen att öka är emellertid inte så markerad som i Eíg. 2 och 3. Feno- menet bör tillskrivas det Faktum att eftersom tvärsektionsformen hos svetsen i fíg. 4b är asymmetrisk med avseende på tjockleks- riktningen hes plåten kommer höjpåkänningar att alstras i svetsen och kommer att förorsaka en minskning av tryckspänningurna som skall alstras.

Fig. Sa visar resultaten av försöken, i vilka kvarvarande LJ 10 JU tu (fl u] UW 40 448 ass W spänningar uppmättes på svetsen visad i fig. Sb på samma sätt som beskrives ovan med hänvisning till andra exempel. En liknande ten- dens som den som visas i fíg. la kan skönjas i fig. Sa. I fig. Sb är ett andra svetsgodsskikt ZZ beläget mellan tvâ första svets- goïfskikt 21 och 23.

Pig. 6a visar tryckspänningar som alstrats i stumsvetsen vi- sad i fíg. ób, med vilken ett andra svetsgodsskikt 201 endast är bildat nära ytan av ett första svetsgodsskikt 211 och ett annat första svetsgodsskikt 221 av samma material som det första svets- godsskiktet 211 är bildat mellan de två andra svetsgodsskikten 201 respektive 201. I detta exempel producerades tillräckligt med kvarvarande spänningar trots det faktum att förhållandet av det andra svetsgodset till alla svetsgodsen inte var så hög. I detta exempel var proportionen av avståndet d mellan ytan av det första svetsgodsskíktet och det andra svetsgodsskiktet till tjock- av plåten (d/t7 X 100) 5 %. 7a visar tryckspänningar alstrade i stumsvetsen hos leken t7 Pig V-typen (fogvínkel = 600) visad i fig. 7b, i vilken proportionen av djupet d från ytan av det första svetsgodsskiktet 241 till ett andra svetsgodsskikt 231 till tjbcklcken tg Pig. Sa visar tryckspänningar alstrade i stumsvetsen av I-typ visad i fig. Sh, i vilken 261 hänvisar till de första svets- av plåten var10 %. godsskíkten och 251 hänvisar till de andra svetsgodsskikten. De första och andra svetsgodsskikten var anordnade symmetriskt i för- hållande till tjockleken hos plåtarna. I detta exempel var propor- tionen av djupet d från ytan av ett första svetsgodslager 261 till det andra svctsgodsskiktot 251 till tjockleken tg av plåtar- na 5 å (0), 10 1 Ql) och 15 i att förorsaka tryckspänningar som skall alstras på ytan av det (X). I detta exempel var det möjligt första svetsgodsskiktet ehuru proportionerna av det andra svets- godsskiktet till tjockleken av plåtarna inte var stor.

Pig. 9n visar lryckspänningur som är alstrade i stumsvetsen visad i tig. 9h, iviflæn svctsgodsskikten hos svetsen är asymmet- riskt anoxdnade i tjocklckens riktning hos plåten så att de alst- rade tryckspänníngarna var lägre än i de svetsade konstruktionerna hos andra svetsgodsskíkt av symmetriskt mönster. I detta exempel var proportíonen av djupet d från ytan av ett första svetsgods- skikt 281 till ett andra svetsgodsskikt 271 till tjockleken t @>) och 30 % (X). Åtskilliga exempel av stumsvetsar, i vilka uppfinningen kan 10 av plâtarna 10 % (0), 20 % 11 448 ass ha tillämpning har beskrivits. Det bör förstås att uppfinningen inte är begränsad till stumsvetsar och att uppfinningen även kan ha tillämpning i T-fogar och kälsvetsar. I exemplen som visats och beskrivits ovan har två typer av svetsgods använts. Det bör emellertid förstås att mer än tre typer av svetsgods kan användas i lämpliga kombinationer utan att frångà uppfínningens ram.

Claims (8)

448 838 Patentkrav

1. Svetsad konstruktion som uppvisar tryckspänning hos ytan av motsvarande svets till följd av krympning genom be- handling i form av spänningsreducerande utglödgning, och som innefattar: konstruktionaelement (1) vilka ihopsvetsats vid minst en svetsfog (X1) inom svetskonstruktionen och därefter utglöd- gats; ett flertal pá konstruktionselementen (1) anbringade svetsmetaller i en zon (X1) definierad som en svetsfog hos svetskonstruktionen pà sàdant sätt att svetsmetallerna kvar- hálles av konstruktionselementsn (1), k ä n n e t e c k n a d därav, att de flertaliga svetsmetallerna ingar i form av en första svetsmetall med en första värmeutvidgningskoefficient, vilken bildar minst ett skikt (3,31) och en andra svetsmetall med en andra värmeutvidgningskoefficient överstigande den första värmeutvidgningskoefficienten, andra skikt (2), och som bildar àtminsto- ne ett varvid den första svetsmetallen och den andra svetsmetallen är inbördes angränsande samt insmälta i den svetsade delen (X1) hos den svetsade konstruktionen i metallurgisk förening och skiktet (3,31) för den första svets- metallen uppvisar blottlagd yta (A); varvid värmeutvidgningskoefficienten hos det första svetsme- tallskiktet <3,31) understiger den for det andra svetsmetall- skiktet med mer än 1 x 10-5/°C; samt att förhållandet mellan den vinkelrätt mot ytan (A) uppmätta tjockleken (hi) för den andra svetsmetallen och tjockleken (ti) hos svetsfogen jämte skillnaden mellan den första och andra värmeutvidgningskoeffi- cienten uppvisar åtminstone en sådan storlek att krympning alstrad tryckspànning uppkommer efter utglödgning.

2. Svetsad konstruktion enligt krav 1, k á n n e- t e c k n a d därav, att den svetsade delen (X1, X2) inbegri- per en stumsvets.

3. Svetsad konstruktion enligt krav 2, k a n n e- t e c k n a d därav, att stumsvetsen välges inom typgrupper- ingen I-, U-, V-, K-, K- och Y-typerna.

4. ¿ 4. Svetsad konstruktion enligt krav 1, k ä n n e- t e c k n a d därav, att den svetsade delen (X1, X2) vàljes inom materialgruppen làglegerat stal, stål. kolstàl och hoglegerat . .._...,_........_.. _..__...___._..._..._._._. .. -__ ----:----:--- _..___, _, ß 448 8,33

5. Svetsad konstruktion enligt krav 1, k ä n n e- t e c k n a d därav, att den första svetsmetallen i huvudsak motsvarar materialet i den svetsade delen.

6. Svetsad konstruktion enligt krav 2-5, innefattande konstruktionselement (1) som svetsats genom minst en svetsfog (X1) inom den svetsade konstruktionen; k ä n n e t e c k n a d av ett flertal svetsmetaller, vilka anbringats i ett gap (X1) definierat som svetsfogen inom den för stumsvets avsedda svetskonstruktionen med en första svetsmetall som bildar åtminstone ett skikt (3,31> och en andra svetsmetall med högre värmeutvidgningskoefficient än den första svetsmetallen och som bildar åtminstone ett andra skikt (2), varvid de första (3,31) och andra (2) svetsmetallskikten är metallurgiskt sammanbundna och insmälta i nämnda konstruktionselement (1) inom här definierade och mellanliggande gap (X1) sa att metallurgisk förening erhållits pa sådant sätt att svetsmetallerna kvarhàlles av gapet (X1), varvid det första svetsmetallskiktet (3,31) uppvisar blottlagd yta (A) med däri ingående och genom krympning alstrade tryckspänningar, varvid värmeutvidgningskoefficienten för det första svetsmetallskiktet (3,31) understiger den för det andra svetsmetallskiktet (2) med mer än 1 x 10-6/°C, företrädesvis med mer an 2 x 10-5/°C.

7. Svetsad konstruktion enligt krav 1 och 4, k ä n n e- t e c k n a d av konstruktonselement (1, 14) av legerat stal, som svetsas som minst en svetefog inom den svetsade konstruk- tionen; jämte ett flertal svetsmetaller, som anbringats inom ett gap definierat som svetefogen inom den svetsade konstruk- tionen i form av en stumsvets (Pig 1, 6, 8) med symmetriskt utseende och uppbyggd av en företa svetsmetall bildande at- minstone ett skikt (3,31, 15,151) och en andra svetemetall med värmeutvidgningskoefficient överstigande den för forsta svets- metallen med mer än 1 x 10-5/°C, och som uppvisar minst ett andra skikt (2), varvid de första och andra svetsmetallskikten är metallurgiskt sammanbundna och insmälta i konstruktionsele- menten (1, 14) inom här definierade och mellanliggande gap (X1, X2), så att metallurgisk förening erhållits beträffande stumsvetsen pà sàdant sätt att den första svetsmetallen och den andra sveLsmeLallen kvarhálles genom den svetsade delen (X3, X2), varvid det första svetsmetallskiktet (3,31) inbegri- per en blottlagd yta med inneboende genom krympning alstrade tryckspanningar. å: 448 'sas a"

8. Förfarande för tillverkning av en svetsad konstruk- tion, k ä n n e t e c k n a d av följande steg: anbringandet av en första avetsmetall och en andra svetsmetail i intilliggande skikt <2, 3, al) i en gap definierat av konstruktionselementen (1), som skall svetsas i lden svetsade konstruktionen pa sådant sätt att ett skikt (3,31) av den första avetsmetallen uppvisar blottlagd yta (A) inom den svetsade konstruktionen (Pig 1-9), varvid den första svetsmetallen har en värmeutvidgningskoefficient, som under- stiger den för andra svetsmetallen med mer än 1 x 10-5/°C, och att den svetsade konstruktionen utsattes för spänningsreducer- ande utglödgning, varigenom tryckspänning alstras vid krymp- nlng, speciellt därigenom att man upprätthåller betingelser svarande mot omvandlingspunkten för materialet, som bildar den svetaade delen och därpå genomför en långsam nedkylning. l/f